IFN i media

Tidskriften Entré skriver i en notis om boken Position Sverige – Om innovation, hållbarhet och arbetsmarknad. Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till boken.

Janerik Larsson skriver på Svd:s ledarblogg om "crony capitalism". Han tillskriver Magnus Henrekson, IFN, att "i en intervju i tidskriften NEO introducerade begreppet ”crony capitalism” i svensk debatt".

En man som är verksam i USA ligger som vanligt bäst till att få ekonomipriset till Alfred Nobels minne, skriver Johan Schück i DN. Schück listar nio namn/grupper av namn och ett av dessa är Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Han skriver: "Svenske Lindbeck kan få priset tillsammans med Martin Feldstein för analyser av arbetsmarknad och socialförsäkringar."

I en nyhetsartikel skriver DI att "marginalskatterna höjs nu ytterligare. Det slår mot sysselsättningen och stoppar folk från att jobba hårdare, enligt skatteexperter." Åsa Hansson, IFN, förklarar: ”Det kan påverka utbildningsval och om man väljer att ta ett nytt jobb”.

I en ledare skriver DN om en studie av Mounir Karadja, Johanna Möllerström (affilierad IFN) och David Seim (IFN). Tidningen konstaterar att i årets valrörelse "har vi lärt oss att ”någonting håller på att gå sönder i Sverige”. Vad det är som är på väg att braka ihop har dock varit ett mysterium för den som inte sjunger den anekdotiska bevisföringens lov. IFN-rapporten erbjuder en ledtråd: Många gånger är vi så bombarderade av budskap om att det går utför att vi tappar verklighetsförankringen. Om det någonsin fanns någon sådan, vill säga".

I ett debattinlägg skriver Malin Sahlén, Timbro, och Salim Furth, The Heritage Foundation, att Piketty i9 sin forskning "plockar till synes godtyckligt de årtal som passar hans berättelse". De skriver vidare: "Vi har gjort en jämförelse mellan de siffror som Piketty har fått av de svenska forskarna Jesper Roine och Daniel Waldenström [affilierad IFN], och den utveckling som Piketty själv tecknar i sin bok. Vi finner avgörande skillnader."

"Sju av tio svenskar tror att de är fattigare än vad de egentligen är. När de får veta hur mycket de egentligen tjänar, jämfört med andra, vill de i högre grad ha sänkta skatter och ett politiskt parti blir vinnare: Moderaterna." Det skriver DN.Ekonomi som en studie av bl.a. Johanna Möllerström och David Seim, IFN. DN publicerar på nätet en klickbar karta så att läsarna kan se den genomsnittlig medianinkomst i kommunen där de bor.

På Economists blogg "Democracy in America" förklaras att svenska elevers dåliga resultat sannolikt inte beror på det fria skolvalet. Troligare förklaringar är andra reformer, bl.a. läroplanen från 1994. Som exempel på forskning om det fria skolvalet skriver Economist om en studie av bland andra Karin Edmark, IFN: "Författarna finner att valfrihet har haft en liten men positiv effekt, särskilt för minoriteter och elever från familjer med  låg inkomst".

"Löfven har kritiserats för att han inte har utsett en integrationsminister och en migrationsminister. De två politikområdena är viktiga, men ministerposterna saknar i grunden betydelse så länge det inte finns en politik värd namnet. Och det fanns det inte heller i regeringen Reinfeldt. Både regeringen Reinfeldt och nu Löfven har bundits och binds nu upp av Miljöpartiets fantasier" skriver Thomas Gür i en debattartikel. Han refererar bland annat till en studie – Utanförskapets karta – av Tino Sanandaji, IFN.

Eftersom vi vet så lite om löneläget i Sverige så tror vi att många andra tjänar mer än de gör. Detta påverkar synen på fördelningspolitiken. Det skriver Forskning och Framsteg och intervjuar Johanna Möllerström, affilierad IFN, som tillsammans med David Seim, IFN, och Mounir Karadja forskat i ämnet. Kvinnor underskattar sin lön mer än män förklarar Möllerström och tillägger: "Vi vet inte riktigt varför vi underskattar våra relativa löner så stort, i exempelvis USA överskattar många sin relativa inkomst."

En fjärdedel av gymnasieeleverna får högre betyg än resultatet på nationella prov. I vissa kurser är andelen 40 procent, skriver Dagens Arena. Jonas Vlachos, affilierad IFN, intervjuas. Han säger om det nya betygsystemet att "det enda man gjorde var att tillfoga fler betygssteg och öka mängden betygskriterier, det gör inte betygsättningen enklare. Det finns inte heller någon formell koppling mellan prov och betyg. Jag har aldrig förstått hur det skulle kunna leda till minskad betygsinflation".

Om eftervalsdebatten skriver Tino sanadaji, IFN, på Realtid.se. Han skriver: "Alliansen har styrt de senaste åtta åren. Därför vore det orättvist att lägga misslyckandet att hantera invandringsfrågan på Socialdemokraterna. Men samtidigt tyder mycket tyvärr på att även vänstern nu håller på att gå fel i sin eftervalsanalys på ett sätt som riskerar att leda till att de kommer att tappa röster till SD även i nästa val."

Sjukskrivningarna har ökat efter att vårdvalet infördes i Stockholm. Antalet sjukskrivna har blivit betydligt fler och dessutom nästan fem dagar längre, rapporterar SvD i en nyhetsartikel. I artikeln hänvisas till "en tidigare studie från Institutet för näringslivsforskning och Stockholms universitet har man även sett att förskrivningen av antibiotika ökat i och med vårdvalet."

Nu ställs krav på större transparens om vd-bonusar. Det är en konsekvens av att Nordea har mörkat ersättningsnivåerna till Christian Clausen, skriver Svd Karriär. Men ökad öppenhet om chefslöner behöver inte bara vara av godo, förklarar bland andra Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet. Han är en av redaktörerna för antologin ”The Oxford Handbook of Economic and Institutional Transparency”.

SvD Näringsliv 2014-10-05 skriver om den nya boken under rubriken "Öppenhet om chefslöner inte enbart av godo".

”Sverige vet inte vad invandringen kostar" skrev Elin Ørjasæter på SvD Brännpunkt. I en slutreplik om invandring, forskare och statistik refererar hon till ett blogginlägg av Tino Sanandaji, IFN, som skrev att "problemet är inte att svensk forskning är korrumperad, utan att media och politikerna har varit korrupta i sin rapportering av forskningsläget. Akademins svek har bestått i att vara tysta och låta osanningar dominera mot bättre vetande.”

För mig är framtidstron det mest tilltalande i liberalismen och det är i denna som Folkpartiet kan hitta sin riktning, skriver Mathias Sundin (FP) i ett debattinlägg och menar att partiet "bör bli ledande i digital utveckling". Denna utveckling ska stärkas "genom att beskatta entreprenörskap lågt". I detta sammahang hänvisar Sundin till forskning av  Magnus Henrekson och Nima (ska vara Tino) Sanandaji, IFN.

"Allt fler områden i Sverige har kommit att präglas av det vi kallar utanförskap, med sociala problem av en sort och en omfattning som få hade förutsett för bara ett tiotal år sedan. Men det är i lokalpressen och bland smånotiser i riksmedia man får leta för att få en bild av utvecklingen" skriver Paulina Neuding i Barometern och Smålandsposten. Hon refererar till en rapport om utanförskap författad av Tino Sanandaji, IFN.

Svenskarna tror att de är fattigare än vad de faktiskt är, skriver Dagens Industri och hänvisar till forskning från IFN och en OpEd av Johanna Möllerström i Svenska Dagbladet.

Johanna Möllerström, affilierad IFN, skriver i en OpEd i Svd om ny forskning publicerad i IFN:s wp-serie. Av denna drar hon slutsatsen att "det verkar som om gemene svensks vänsteråsikter delvis är baserade på felaktig information. Så kanske hade det gått bättre för M i valet om de ... hade satsat på en informationskampanj om hur inkomstfördelningen för oss svenskar faktiskt ser ut".

Blant de 137 overlevende fra MS «Estonia» var det bare 26 kvinner. Ridderlighet kastes over bord når det står mellom liv og død, skriver Aftenposten. Tidningen refererar till forskning av Mikael Elinder och Oscar Erixson som "gikk gjennom 18 store skipskatastrofer fra 1800-tallet til i dag. Studien avdekket at kvinner har halvparten så stor sjanse for å overleve som menn".

Som Kalmar röstar röstar Sverige. Påståendet stämmer precis lika bra iårets riksdagsval som för fyra år sedan, skriver Barometern i en nyhetsartikel. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas:. Han förklarar att "siffrorna stämmer generellt ganska bra för ett antal städer som Kalmar, Skövde, Halmstad och Karlstad. De är stora, men inte jättestora, residensstäder med en ganska hög andel statliga anställda".

Nu höjs allt fler borgerliga röster om att något måste göras åt invandringspolitiken för att hindra flödet till SD, skriver debattören och författaren Fredrik Segerfeldt i ett debattinlägg i Expressen. Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN, som "har visat att kollektivavtalen, dvs lägstalönerna, kan förklara den dåliga integrationen". Segerfeldt fortsätter: "Detta har Moderaterna inte velat eller vågat göra något åt. Arbetslinjen var en halvmesyr som sänkte bidrag och skatter, men som inte gjorde något åt lönebildningen. "

I ett debattinlägg i DN skriver Alexandra Ivanov, ordförande Fria moderata studentförbundet, om avgifter till högskolan: "Det höjs ofta röster om att studieavgifter skulle drabba dem med svagare socioekonomisk bakgrund. Men vågar man se bortom de traditionella ideologiska ståndpunkterna blir det tydligt att påståendet saknar grund". Hon hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "... har också länder med studieavgifter som USA, Kanada och Japan högst andel högskoleutbildade i arbetskraften av alla OECD-länder".

Riksdagsledamöterna blir allt yngre. Snittåldern i den nya folkvalda församlingen ligger på drygt 45 år, rapporterar TT i en notis. "Det här är den yngsta riksdagen någonsin i svensk demokratisk historia" förklarar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet.

De nya betygen skulle bli mer tydliga, rättvisa och likvärdiga. Men efter tre år kritiseras de från era håll – för att ha åstadkommit det motsatta, skriver Pedagogiska magsinet i en arrtikel som även publiceras i Lärarnas nyheter. Jonas Vlachos, affilierad IFN, intervjuas. Han förklarar att "det är ett oförlåtande system. För eleven blir det viktigare att inte misslyckas än att lyckas. Och vi vet att misslyckande och försök är en central del i inlärning".

Det är i Stockholms mest äldretäta – och i många fall välmående – kvarter som Sverigedemokraterna har ökat mest, skriver SvD. Men, påpekar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, det handlar inte om att de unga överger SD, utan snarare om att SD "fyller på" i åldersgrupper där de tidigare var svaga. "Från att ha varit ett parti som framför allt är starkt bland unga är de nu ungefär lika starka i alla åldersgrupper".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver en kolumn på SvD ledarsida om Markus Persson som sålt sitt bolag Minercraft till Microsoft. Bergh skriver: "Framför allt fungerar historien om Minecraft som ett modernt Wilt Chamberlain-exempel. Det är uddlöst att fördöma inkomstskillnader utan att beakta hur de uppstått. Nozicks poäng var att en inkomstfördelning är rättvis om den är resultatet av en rättvis procedur. Det perspektivet borde anläggas oftare i den svenska debatten."

I ett debattinlägg om valresultatet skriver Ruth Nordström att "Tino Sanandaji, institutet för Näringslivsforskning, hävdade nyligen i SVT att det är Moderaternas uppgörelse med Miljöpartiet om en mer liberal flyktingpolitik som ligger bakom både Sverigedemokraternas framgång och Moderaternas tillbakagång". Hon avslutar inlägger: "Det kanske är dags att sluta lämna över frågorna om människovärdet vid livets början och livets slutskede, och respekten för samvetsfrihet ... till ett främlingsfientligt anti-parti som SD."

"Övriga partier har överlåtit åt just detta parti [SD] att förespråka en migrationspolitik som ligger mer i linje med väljaropinionen" skriver Paulina Neuding i en kolumn på SvD:s ledarsida. Hon menar att man därmed tagit en stor risk och hänvisar till en krönika av Tino Sanadaji, IFN, i Realtid.se att "SOM-institutets undersökningar att bara en minoritet av svenskarna förespråkar ökad invandring".

Händelsen i Tingsryd, där en toppolitiker flera gånger gett kommunala jobb till sin egen son, kommenteras av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i P4 Kronoberg. Han säger att "det är missbruk av offentlig ställning och det räknar vi tveklöst som ett korruptionsproblem".

I en gästblogg skriver Janerik Larsson att pensionärsskatten förmodligen var valrörelsens största enskilda lögn. Han citerar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och IFN, på Ekonomistas: ”Förhoppningsvis kommer den fortsatta diskussionen om svenska pensionärers välfärd vara befriad från grundlösa påståenden om att pensionärer straffbeskattas och att pensioner är huvudsakligen uppskjuten lön. Endast då skapas förutsättningar för en rättvis välfärdspolitik för dagens och morgondagens pensionärer."

Tre av tio SD-väljare kom från Moderaterna. Varför, undrar SVT, och diskuterar frågan med Tino Sanandaji, IFN, och Ulrika Karlsson, M. Sanandaji menar att M-väljarna är betydligt mer skeptiska till invandring än partiledningen.

I en ledare förklarar Expressen att Magdalena Andersson är den som kommer att ha makten i regeringen. Nationalekonomen Andersson vet att "pensionärsskatten" är en lögn. Hon vet att merparten av pensionärerna betalar lägre skatt än jobbskatteavdragens löntagare. Expressen skriver att Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad IFN, påpekat detta på bloggen Ekonomistas. Men, skriver tidningen, "han råkar också vara specialiserad på just inkomstfördelning. Men vad är en professor i folkupplysningens tjänst - om blott än en förtvivlad röst i öknen - när Magdalena Andersson agerar skattepopulist".

Med utgångpunkt i den överenskommelse om invandring som Alliansregeringen gjorde med MP, skriver Tino Sanandaji i Realtid.se, att "moderaternas väljare delade aldrig den moderata partiledningens syn på invandring. Detta har dock aldrig rapporterats i klartext av media eller av borgerliga tankesmedjor." Han hänvisar till opinionsundersökningar och avslutar: "Om borgerligheten vill stoppa Sveridemokraternas framfart är ett första steg att sluta ljuga för sig själva och andra om opinionsläget i dessa frågor".

Lars Oxelheim, IFN  och Lunds universitet, berättar i SvD Näringsliv att han är bekymrad över osäkerheten som det parlamentariska läget har skapat. "Det kommer att bli väldigt kostsamt för Sverige", säger han. Oxelheim menar att "osäkerheten gör det definitivt svårare för Sverige att attrahera utländska investeringar". Han säger också att "När fighten om nya jobb är så hård så kan den nuvarande situationen göra stor skada."

Charlotta Mellander, Özge Öner, IFN, och Therese Norman skriver i Fokus om mönster vad gäller hur stor andel röster partierna fick i riksdagsvalet i respektive kommun och andra socio-ekonomiska strukturer på dessa platser. De slår fast att M fick fler röster urbana regioner. Det samma gäller FP och MP. KD har svagare förankring till storstäderna. C gjorde ett bättre val utanför de större städerna vilket också gällde för S och V.

Olle Folke och Johanna Rickne, IFN, är två av medförfattarna till ett debattinlägg som hävdar att "röster är viktiga kanaler för att skicka information till det politiska systemet. Att betrakta röster som bortkastade är en gammaldags syn".  De skriver att det bara är vart fjärde år som väljarna ges möjlighet att berätta för det politiska systemet vilken politisk riktning de vill att Sverige ska ta. "Det enda sättet att slösa bort sin röst vid detta tillfälle är att inte rösta alls."

Sverige har under senare år sett som en lysande klar stjärna i ett annars instabilt och krisdrabbat Europa, skriver Independent.ie. Tidningen skriver att läget är osäkert inför valet och att de finns de som talar om nyval. Magnus Henrekson, IFN, säger: Vi skulle kunna få en italiens situation, något som vi aldrig tidigare haft i Sverige.

Alliansregeringen har haft stora framgångar ändå kan väljarna mycket väl komma att rösta fram en annan regering, skriver Economist inför söndagens val. "Borg varnar för skattehöjningar ... Han är för valfrihet och avvisar påståenden att privata utförare av offentliga tjänster har minskat kvalitet. Flertalet oberoende analytiker håller med honom och får stöd i en ny bok". Boken som Economist hänvisar till är Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State, av Andreas Bergh, IFN.

Valdagen verkar bjuda på soligt väder i så gott som hela landet. Men svenskarna röstar oavsett vädret, skriver TT i en notis. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet säger att han i sin forskning "inte hitta någon effekt, valdeltagandet var detsamma oavsett väder". I notisen görs en jämförelse med USA där vädret sägs spela en större roll för valutgången.

Hur skapar vi ett samhälle där barnen inte ärver sina föräldrars sociala problem, frågar sig Patrik Kronqvist på Expressens ledarsida.  Han skriver att sedan 1990-talskrisen har gruppen med lägst inkomster främst bestått av personer som inte arbetar. I dag är invandrare överrepresenterade bland de fattigaste. Det ställer krav på andra åtgärder, speciellt som Sverige är bland de sämsta länderna i västvärlden på att få just invandrare i arbete. Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN.

Bland alla anställda i befolkningen har andelen tidsbegränsat anställda legat på mellan 15 till 17 procent de senaste åren, rapporterar Ekot. Per Skedinger, IFN, intervjuas. "Att de är så många fler bland unga beror delvis på att de är nya på arbetsmarknaden utan tidigare erfarenhet". Skedinger förklarar att ett annat skäl till att arbetsgivare vill använda den här typen av anställningar har att göra med "att man vill få flexibilitet vid tillfällig arbetsanhopning eller om man har osäker efterfrågan på företagets produkter eller tjänster".

Den regering som tillträder efter valet i höst bör, oavsett om den leds av Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven, återinföra en allmän värnplikt för både män och kvinnor, föreslås i en artikel på Brännpunkt, Svenska Dagbladet som bland annat är undertecknad av Magnus Henrekson, IFN. "Värnplikten behövs för vår försvarsförmåga men den fyller också andra viktiga funktioner i samhället. Värnplikten var en av våra sista nationellt samlande institutioner."

"Valåret 2010 satte handelsminister Ewa Björling (M) upp målet att dubbla Sveriges export på fem år. Av det stolta målet bidde en tumme" skriver DI som intervjuar Jonas Vlachos, affilierad IFN. Han menar att ungefär 20 år snarare än fem är en mer realistisk förväntan på fördubblingstakten för svensk export. "Han är föga förvånad över att Ewa Björlings mål kommit på skam. 'Det är helt förväntat. Det var ett konstigt mål till att börja med.'”

"Många har fått ett rejält uppsving ekonomiskt de senaste åren. Hushållens inkomster har ökat under hela 2000-talet. Men för dem som inte jobbar har det blivit tvärtom" skriver SVT. "Inkomstojämlikheten har ökat ända sedan dess faktiskt" säger Daniel Waldenström, affilierad till IFN. SVT fortsätter: "Han och hans kolleger i Uppsala har räknat ut att den allra rikaste hundradelen av befolkningen idag tjänar nära tio procent av alla inkomster."

Mer än var fjärde lokal partiorganisation har svårt att hitta tillräckligt med kandidater i kommunvalet, rapporterar SVT. "Ivissa delar av landet och för vissa partier är det ett problem, och vi kan se att det har ökat jämfört med några årtionden sedan" förklarar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet. SVT refererar till en forskningsrapport –  Politikens villkor (2010) – författad av Richard Öhrvall och Gissur Erlingsson.

Zayera Khan (MP) skriver om forskning av Olle Folke och Johanna Rickne, IFN: Könskvotering och kvinnors karriärer. En jämförelse av svenska politiska partier. Hon avslutar genomgången: "Det som efterfrågas är att politiska partier tar sig själva i kragen, ändrar sin egen struktur, normerna, partikulturen samt funderar på och tar fram konkreta åtgärder för att nominera och rekrytera kvinnor, utrikes födda och andra underrepresenterade till förtroendeposter och politiska poster högre upp organisationen."

Malmö är i viss mån en ideologisk experimentverkstad för vänstern. Staden har höga skatter och en aktivistisk offentlig sektor, skriver Tino Sanandaji, IFN. Han förklarar att Ingen större svensk stad har högre arbetslöshet och mer fattigdom än Malmö. "Malmö hamnar i botten oavsett vilket mått på socialt välmående vi studerar." Sanandaji avslutar: "Malmö har nu varit en mångkulturell stad i decennier. När ungefär kan vi förvänta oss att de länge utlovade ”långsiktiga” vinsterna från flyktinginvandringen kommer att materialiseras? Det vore överlag intressant om någon bad Stefan Löfven förklara varför det går så dåligt för Sveriges mest vänsterdominerade stad."

Enligt en notis från TT har hittills i år 881 364 förtidsröster registrerats. Motsvarande tid före valet 2010 var det 912 156 förtidsröster. Enligt Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, tyder siffrorna snarare på en viss ökning av förtidsröstandet i årets val.

I ett inlägg i Axess skriver Johan Wennström, IFN, att skolan inte kommer att kunna räddas så länge som vänstern och högern saknar insikt om vad deras dubbla attack på läraryrket har ställt till med. Båda har medverkat till att rasera lärarnas yrkesidentitet. De har med motsatta utgångspunkter men ändå gemensamma ansträngningar baxat skolan dit den är i dag.