Konferensrapport
Flera presentationer analyserade dynamiken mellan företag och arbetsmarknad. Jiaying Li, Handelshögskolan i Norge, presenterade hur företagets relation till lokalsamhället kan bidra till värdeskapande. Genom att jämföra företags lokala närvaro, sysselsättning och försäljning visade studien att företag med lokala arbetsplatser säljer mer i området. Effekten drevs främst av att konsumenter köper fler varor, snarare än av högre priser, och var starkare där företagens sysselsättning hade större betydelse för den lokala ekonomin.
Cedric Schneider, Copenhagen Business School, presenterade hur förändrade kompetenskrav, mätta genom jobbannonser, påverkar anställda som stannar kvar hos arbetsgivaren. Genom att särskilja mellan digitala förändringar, som nya system och digitala verktyg, och mer allmänna förändringar av uppgifter och kompetenskrav visar studien att digitala förändringar kan öka värdet av den kunskap som de erfarna medarbetarna har, vilket resulterar i högre löner och lägre användning av stressrelaterade läkemedel.
Oskar Nordström Skans, Uppsala universitet, visade hur företagens produktionsteknik påverkar vilka arbetstagare de anställer och hur olika färdigheter värderas. Svenska registerdata visar att arbetstagare sorteras till företag utifrån sina relativa styrkor. Eftersom individers färdigheter säljs som ett paket medan företag kan kombinera specialister, får generalister relativt sett omkring 20 procent lägre lön än motsvarande specialistlag.
Två bidrag belyste också entreprenörskap och innovationsprocesser. Ari Hyytinen, Hanken,Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, presenterade hur ägarandelar delas mellan grundare i finländska startups och vilken betydelse detta får för företagens utveckling. Resultaten visade att grundarteam som väljer att dela ägandet lika ofta har andra förutsättningar än team som väljer en ojämn fördelning. Vidare visade han att en jämn fördelning av ägandet mellan grundarna kan bidra till en starkare långsiktig utveckling för företaget, särskilt vad gäller sysselsättning och omsättning.
Charlotte Østergaard, Copenhagen Business School, redogjorde för hur entreprenörer fördelar sin förmögenhet mellan företaget och sina privata tillgångar. Resultaten visade hur yngre och äldre företagare fördelar sina resurser mellan investeringar i företaget, bostad, sparande, skuldsättning och privat konsumtion, bland annat genom att analysera hur förändringar i bostadsvärden påverkar dessa prioriteringar.
Pehr-Johan Norbäck, IFN, presenterade en teoretisk modell om hur så kallade regulatoriska sandlådor påverkar innovations- och kommersialiseringsdynamiken i näringslivet. Regulatoriska sandlådor är kontrollerade miljöer där företag kan testa ny teknik och studien visar hur sandlådornas utformning och samordningen mellan aktörer påverkar företagens incitament att investera i forskning och utveckling (R&D).
Sameer Malik, Norwegian Business School, visade med sin forskning att företag sällan redovisar de mellanprodukter de tillverkar internt, som tyg mellan garn och skjorttyg. Studien identifierar sådana ”osynliga” varor i indiska industridata. Sänkta tullar på dessa varor kopplas till ökad specialisering, import och produktivitet. Därför kan handelspolitikens effekter vara större än tidigare beräknat.