IFN i media

På SvD Brännpunkt skriver Henrik Jordahl, IFN, och Mats Bergman, Södertörns högskola: "Det är svårt att se några spår av att de vinstsyftande privata utförarna skulle ha försämrat äldreomsorgen. När vi pusslar ihop studierna finns det snarare tecken på att de privata utförarna är lite effektivare." Forskarna skriver att deras studier inom äldreomsorgen klart visar att "svepande utsagor om vinsternas skadlighet inte stämmer för alla välfärdstjänster".

Henrik Jordahl, IFN, intervjuas i magasinet Godmorgon världen i Sveriges Radio. Han förklarar att det är få plånboksfrågor i årets valrörelse trots att sådana ofta lockar väljare.

Kommer Fi in i riksdagen och blir de rödgröna större än Alliansen? Svaret på den sistnämnda frågan har den statistiska modellen Ada med över 90 procents säkerhet kunnat ge sedan början av sommaren - nämligen ja. Det skriver TT i en artikel. Richard Öhrvall, IFN och SCB intervjuas. Han förklarar att "det är ett roligt inslag. Sedan finns det inte samma behov här som i USA därför att Sverige har ett stort antal mätningar till skillnad från USA."

Ekonomiekot lördag handlar om välfärd, och om den franska ekonomen Thomas Pikettys forskning, där han bland annat hävdar att inkomstskillnaderna ökar, och kommer att fortsätta göra det. Andreas Bergh, IFN, och Irene Wennemo, ledarskribent på Dagens Arena, diskuterar vad som hänt med välfärden och inkomsterna.

Välfärdsstaten och kapitalismen bör gå hand i hand, skriver VLT i en ledare. Tidningen skriver om boken ”Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State” av Andreas Bergh, IFN. Boken presenterades nyligen på ett öppet seminarium. "Det går att läsa Berghs bok som en plädering för att den kapitalistiska välfärdsstaten bör bli mer kapitalistisk. På vissa områden stämmer det" anser VLT och fortsätter: "En kapitalistisk ekonomi är en förutsättning för en välfärdsstat. Men utan en välfärdsstat riskerar kapitalismen att bara bli ett i raden av dåliga samhällssystem."

Valmyndigheten har skickat ut röstkort till runt 140 000 utlandssvenskar. Men enligt SCB var valdeltagandet i gruppen förra valet endast 31 procent, skriver SvD och förklarar att "nu försöker politikerna mobilisera utlandssvenskarna". Richard Öhrvall, IFN, förklarar att "om det blir ett väldigt jämnt val kommer de att påverka. Sedan kan det också vara avgörande för partier som ligger precis på fyraprocentsspärren."

I en artikel från nyhetsbyrån TT förklarar Richard Öhrvall, IFN, att "generellt kan man se att valdeltagandet är lägst bland de allra yngsta och de allra äldsta" . Men, tillägger Öhrvall "unga röstar i högre grad än vad många verkar tro. 2010 låg valdeltagandet bland förstagångsväljare på omkring 80 procent". Han påpekar att valdeltagandet bland unga i de två senaste valen har ökat mer än i andra grupper.

Johan Wennström, IFN, intervjuas om sin bok Lärare utan frihet – när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Wennström förklarar bland annat att "när både vänstern och högern beskrev lärare som vanliga löntagare med själviska drivkrafter sänktes läraryrkets status". Och när professionen sattes ur spel var det fritt fram för detaljstyrning av skolan enligt näringslivsprinciper, så kallad New public management, skriver tidningen.

Özge Öner, IFN, och en medförfattare skriver i Fokus att "öppenhet och tolerans har blivit en nyckelfaktor när regionerna tävlar om att attrahera de smarta och drivna". De skriver om rankning av hur bra svenska kommuner är på att inkluderar hbtq-perspektiv i olika typer av verksamheter. Det visar sig bl.a. att i kommuner som rankas högt röstade invånarna (i riksdagsvalet 2010) i högre grad på Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna och i lägre grad på Socialdemokraterna och Centerpartiet.

I programmet ”I valet & kvalet” diskuteras ekonomiska frågor. I den allra första sändningen medverkade Tino Sanandaji, IFN, och svarade på frågor om hur det kommer sig att både sysselsättning och arbetslöshet har ökat. Sanandaji förklarade att sysselsättningen bör redovisas i procentenheter inte reella siffror – så har alltid skett tidigare. Han förklarade dock att hur man än redovisar utvecklingen så har det blivit bättre under Alliansregeringen. Siffrorna pekar uppåt med 1-2 procent.

Kulturdebattörer från vänster mötte sina liberala kollegor i Malmö. I debatten deltog Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Lagen var "oense om huruvida fri invandring också måste leda till ökade inkomstskillnader. Det måste den, åtminstone till en början, menade liberalernas Andreas Bergh. Oacceptabelt, tyckte vänsterns Ali Esbati".

Tino Sanandaji, IFN, skriver i en krönika att han personligen tror "att den främsta förklaringen till försämrade skolresultat är ... revolutionen i pedagogiska metoder. I början av 1990-talet präglades skolan fortfarande av traditionell undervisning. Idag har Rousseauiansk pedagogik tagit över. Dessa ”progressiva” eller ”individcentrerade” pedagogiska teorier genomsyrar numera skolbyråkratin, akademin, lärarutbildningen och läroplanen". Han anser också att "det kanske enskilt största problemet är reducerad studietakt".

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Thomas Gür om "hur utomordentlig dåligt Sverige är på att få ut kommunmottagna flyktingar i förvärvsarbete. Mediantiden är åtta år." Gür frågar vilket politiskt parti som formulerar förslagen till de "av naturnödvändighet omfattande förändringar som måste till för att göra det lättare för flyktingar att komma i förvärvsarbete? Som svar hänvisar han till en artikel av Andreas Bergh, IFN, i Ekonom isk Debatt 4/2014.

Smålandsposten ägnar en ledare åt Johan Wennström, IFN, nya bok Lärare utan frihet. "Med sitt konservativa perspektiv är boken Lärare utan frihet en välkommen påminnelse om att det finns en borgerlig syn på skola och bildning som inte alls är den marknadsliberala." Smp beskriver  en ond cirkel: "På samma sätt som skolans misslyckanden läggs politiker till last, förväntas det också att Björklund eller eventuellt Fridolin ska lösa utmaningarna efter eget förnuft. Så nedvärderas återigen lärarkårens förmåga och självständighet. Så förlorar kåren ytterligare något av sin frihet."

 Ann-Charlotte Marteus skriver i en ledare i Expressen  att debatten allt för lite handlar om integration, vägen till jobb och ett självständigt liv för nya svenskar. Marteus hänvisar till forskning av Andreas Bergh och en artikel i Ekonomisk Debatt i våras. "När Bergh gick igenom arbetsmarknadsgapen i OECD-länderna fann han att utbildningsnivån hos migranter inte spelar någon roll för hur lätt de får jobb, relativt de infödda. Lundadocenten upptäckte också att migranter faktiskt har lättare att få jobb i länder med högre främlingsfientlighet."

Vinstförbud i välfärdsföretag och höjd arbetsgivaravgift för unga är några av de förslag från oppositionen som Entreprenör skriver att företagare oroar sig för. I artikeln intervjuas bland andra Carl-Magnus Bjuggren och Tino Sanandaji från IFN. De svarar på frågor om höjd restaurangmoms och lättnader i LAS.

En OpEd av Andreas Bergh publiceras i den brittiska finanstidningen CityAM. Till skillnad från den franske ekonomen Thomas Piketty visar Bergh att Sveriges framgångsrecept inte omfattar hög beskattning av kapital, utan snarare att tillhandahålla effektiva, kapitalistiska institutioner som tillåter en omfördelning inom ramen för välfärdsstaten. Han förvånas över Pikettys framgångar i Sverige och frågar sig om svenskarna själva vet vad de gjort rätt i den ekonomiska politiken.

ETC publicerar ett utdrag ur en ny bok av Kent Werne som granskar Alliansens "politik för lönepress och sämre skyddsnät – där USA fungerar som inspiration". Werne som anser att "nationalekonomernas vurm för USA har försvunnit på senare år" skriver att Assar Lindbeck, IFN, vid mitten av 1990-talet "föreslog ett åtgärdspaket för att amerikanisera Sverige: Fler jobb i privat servicesektor, framdrivna genom sänkta arbetsgivaravgifter för 'lågproduktiva löntagare' och subventioner av hushållstjänster; men också mer 'hårdhänta' metoder som 'flexiblare relativlöner, mindre generösa arbetslöshetsunderstöd' och 'en urholkad lagstiftning om anställningstrygghet'”.

Johan Wennström, IFN, intervjuas om sin nya bok Lärare utan frihet: När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Han svarar bland annat på frågan om varför NPM varit dåligt för skolan: "Förändringen genomfördes av goda skäl i statsförvaltningen, men blev allt för genomgripande. Lärarna har kommit att bli övervakade, har ålagts en stor administrativ börda och har mindre möjligheter att lägga upp arbetet efter eget huvud."

I en ledare skriver Kristianstadsbladet, m.fl. att "det svenska samhället står sig starkt". Tidningen menar dock att SD utgör ett hot eftersom partiet attackerar "solidariteten och tilltron mellan människor". I detta sammanhang hänvisar skribenten till att Magnus Henreksonm, IFN, påekat att ”det gäller att privatisera på rätt sätt”.

Ny Teknik skriver om Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century. Tidningen hänvisar till ett SNS-seminarium där boken diskuterades. "Mycket mutter hördes från deltagarna. 'Svag analys. Boken hänger inte ihop' röt professor Assar Lindbeck, och tillade att Piketty tycktes sakna förmåga att knyta ihop teori och empiri."

Flera experter synar nu SD:s föreslagna politik och partiledarens svar i utfrågningen, skriver Expressen och har med en kommentar av Tino Sanandaji, IFN: "Deras budget är spekulativt överdriven. De har varit giriga och blåst upp den".

Jonas Vlachos, affilierad IFN, är en av de forskare som i Expressen reder ut begreppen inför en utfrågning i SVT. Påstående: Det fria skolvalet har lett till ökad segregation och minskad likvärdighet. Svar från Vlachos: "Den mesta forskningen tyder på att det fria skolvalet har lett till en viss ökad social segregation. Men framför allt visar det att spridningen mellan skolorna har ökat. Det är en större spridning mellan högpresterande och lågpresterande skolor. Sedan är det en annan fråga om det är kopplat till den sociala segregationen, det är inte lika tydligt ..."

I SvD:s ledarblogg publiceras en kommentar av Johan Wennström, IFN, till en Op-Ed skriven av Stefan Fölster. Ämnet är New Public Management (NPM) som Fölster menar förbättrar offentliga välfärdsorganisationer. Wennström skriver att "Fölsters uttalanden ligger inte i linje med bevisen han anför". Fölster å sin sida svarar att "den hätska debatten om NPM i Sverige verkar snarare handla om ryckig politisk detaljstyrning".

Rapport presenterar den budget som SD lagt fram inför valet. Här förklaras att 152 miljarder kronor ska sparas genom minskad anhöriginvandring och asyl. Tino Sanandaji, IFN, kommenterar och förklarar att SD:s resonemang rör sig om "spekulationer och överdrifter". Han säger att även om man sparar på flyktingmottagning så går det inte att spara så snabbt [som SD räknar med].

I Neo skriver Thomas Gür om en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i ett tidigare nummer av tidningen: "Största behållningen är Henreksons bejakande av möjligheten till kunskap: ”'Det handlar i första hand om rätt eller fel, sant eller falskt, inte om vilka konsekvenser det ena eller andra kan få för opinionen'. Inga akademiska kryphål om att det beror på hur man definierar begreppen. Inget post-modernistiskt fluffigt om att 'det finns olika sanningar för olika aktörer”. Det är så självklart att det är kontroversiellt.'"

I Skånskan m.fl. tidingar publiceras en ledare om forskning av Johanna Rickne som presenteras i en artikel i Statsvetenskaplig tidskrift (2014/2). "Johanna Rickne konstaterar att kvotering inte tycks inverka menligt på kvinnornas karriärvägar inom partierna, samt att kvinnorna i de partier som kvoterar tvärtom tycks ha något bättre möjligheter att nå toppositioner. Nackdelen av att vara kvinna är en tredjedel mindre i de rödgröna partierna än i de borgerliga."

Kvoteringsförespråkarna har medvind i Sverige, skriver Neo. Forskning av Johanna Möllerström, affilierad IFN, presenteras. Hon har i labbmiljö undersökte hur samarbete inom grupper påverkas av kvotering och kommit fram till att samarbetet försämras inom hela gruppen när någon kvoteras in. "Möllerströms studie gäller dock kvotering överlag, och inte bara av kön" skriver Neo och "forskar" vidare i ämnet.

Tino Sanandaji, IFN, är ny krönikör i Realtid.se – en nättidning för finansbranschen. I sin första krönika skriver han om Alliansregeringen arbetslinje. Han resonerar kring frågan om varför arbetslinjen inte fungerade bättre bland marginella grupper. Ett svar kan vara ”negativ-produktivitetsarbetare”, som förklaras i krönikan. Tino Sanandaji avslutar: "Borgerligheten måste kanske gräva djupare än nationalekonomiska standardmodeller för att hitta effektiva lösningar mot det nya utanförskapet."
 

Sanna Rayman, ledarskribent SvD, intervjuas i Neo. Hon får en fråga med anledning av att Magnus Henrekson, IFN, varnat borgerligheten för att bli pro business i stället för pro market, det vill säga stödja företag snarare än marknadsekonomin som system. Sanna Rayman säger att "borgerligheten ska passa sig för är att knyta upp sig för mycket med intressegrupper".

Ann-Britt Ryd Pettersson samtalar med Magnus Henrekson, IFN, och statsvetaren Cecilia Garme om vad som händer i valrörelsen. Henrekson förklarar om ekonomin att det under Alliansregeringen gått bra med statsfinanserna: "[oppositionen] kan inte säga att det gått uruselt och att [regeringen] lånat till skattesänkningar".

VLT publicerar en ledare om Johan Wennströms, IFN, nya bok Lärare utan frihet. Tidningen förklarar att "även om det finns invändningar mot delar av Wennströms resonemang har han framför allt en oerhört viktig poäng ... Dagens situation är resultatet av många olyckliga beslut, fattade av politiker från både höger och vänster, som inte sällan har lanserats alldeles för snabbt och utan ordentliga konsekvensanalyser".

Vetenskapsradion presenterar den nya boken Lärare utan frihet författad av Johan Wennström, IFN. I boken beskrivs "hur politiker från både höger och vänster har medverkat till att lärarkåren och läraryrket har nedvärderats". Skolforskaren Jonas Vlachos, affilierad IFN, och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström intervjuas också – båda deltog i det IFN-seminarium där boken presenterades.

"De senaste decenniernas storaffärer har till stora delar haft som mål att "konsolidera" olika branscher, läs minska konkurrensen, vilket ger stöd till Pikettys kontroversiella tes att kapitalägarna över tid tar över en allt större del av förädlingsvärdet" skriver Per Lindvall, SvD Näringsliv. Han påpekar dock "att Pikettys statistik har fått utstå skarp kritik, från svenskt håll från bland annat nationalekonominestorn Assar Lindbeck [IFN]".

"Flera partier har gått ut och lovat höjda lärarlöner. Men i praktiken finns det många hinder för att genomföra detta" konstaterar Skolvärlden. Jonas Vlachos, affilierad IFN, förklarar att "staten har väldigt svårt, inom ramen för dagens decentraliserade system, att påverka sådana här saker. Det är möjligt att Miljöpartiet har en smart teknisk lösning men jag har lite svårt att se hur den skulle se ut".

I ett inslag tittar Agenda närmare på Fi:s ekonomiska politik. Intervjuad är bland andra Magnus Henrekson, IFN. Han konstaterar att Fi:s förslag "är en så gigantisk önskelista, så det är fascinerande". Henrekson undrar "hur ska det ekonomiska systemet fungera om man vidtar alla de här åtgärderna? Han säger att "det kommer att bli väldigt stora problem. Det här är betydligt mer långtgående än Vänsterpartiets program".

Statsminister Fredrik Reinfeldt vädjar till svenska folket att öppna sina hjärtan och bland de kommuner som tar emot flest flyktingar pyr missnöjet, skriver DI. Andreas Bergh, IFN, intervjuas. Han förklarar att situationen är knivig för kommunerna "eftersom de inte har fullständig bestämmanderätt över hur många Sverige tar emot ... samtidigt har kommunerna inte så stort inflytande över arbetsmarknadspolitiken."

Forskning av Åsa Hansson, IFN, nämns i en artikel i Arbetet om effekterna av sänkt bolagskatt. Karin Olofsdotter intervjuas om studier av henne och Åsa Hansson om bolagsskatter inom EU. Olofsdotter förklarar att bolagsskatten är viktigare för de nya medlemsländerna, än för de gamla. Detta kan bero på att andra faktorer än bolagsskatten är viktiga för hur företagen väljer att lokalisera sig.

I ett debattinlägg skriver Mikael Svensson, docent i nationalekonomi, att pensionärer inte betalar högre skatt än löntagare. Skribenten hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, affilierad till IFN, för att klargöra att för löntagare betalas även arbetsgivaravgift. Här "vältras kostnaden över på löntagare i form av minskat löneutrymme".

Genom att bara se till kvaliteten, avveckla det som inte fungerar, kan välfärden utvecklas, oavsett utförare, skriver Sydsvenskan i en huvudledare. Skribenten hänvisar till en IFN-studie av Henrik Jordahl och Jannis Angelis. "Ett intressant resultat från undersökningen är att de verksamheter som styrdes och leddes bäst i stor utsträckning – 84 procent – var konkurrensutsatta. Konkurrens tycks alltså leda till högre kvalitet, i både offentligt och privat driven verksamhet."

I en ledare skriver Barometern om Johan Wennströms, IFN, nya bok Lärare utan frihet: när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Tidningen skriver att "med sitt konservativa perspektiv är boken en välkommen påminnelse om att det finns en borgerlig syn på skola och bildning som inte alls är den marknadsliberala".

"Om arbetslösheten ska minska och integrationen öka, så måste nästa regering våga beröra politiska och fackliga tabun" skriver Mats Edman i Dagens Samhälle. Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN, som presenteras i Ekonomisk Debatt: Länder där utrikesfödda har högre arbetslöshet än inrikesfödda kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa bidragssystem.

Expressen skriver att Sverigedemokraterna vill spara nästan 152 miljarder kronor på invandringen de kommande fyra åren. En av de experter som kommenterar förslaget är Tino Sanandaji, IFN, som pekar på problemet att "statsbudgeten inkluderar egentligen bara kostnaderna de första åren, när invandrare är i asylsystemet. Kostnader eller eventuella vinster längre fram budgeteras inte".

Det brukade vara ett privilegium att vara lärare. Bara de skickligaste kunde komma i fråga. I dag råder ett radikalt annorlunda synsätt, förklarar Johan Wennström, IFN, i den nya boken Lärare utan frihet. Radio Romano intervjuar Johan Wennström och även Jonas Vlachos, affilierad IFN och Stockholms universitet, om läraryrket i dagens skola. Lärarna är det viktigaste framgångsfaktorn i skolan, förklarar Wennström.

I en ledare skriver DN om Johan Wennströms, IFN, nya bok Lärare utan frihet. "Man måste inte hålla med Johan Wennström om att det finns en motsättning mellan att vara en skicklig lärare och att se jobbet som en profession eller karriärbana ... Däremot är det uppenbart att skoldebatten de senaste 50 åren hade mått bra av fler röster som Wennströms, konservativa i bemärkelsen djupt skeptiska till yviga experiment från vänster såväl som höger".

"Det har skett en attack på kunskapslinjen och fria lärare under 40 års tid från både vänster och höger, men jag tror att många blir förvånade eftersom vår partipolitik och offentliga debatt är väldigt historielös", säger Johan Wennström, IFN, i en intervju för Radios Sweden på svenska.Han "menar att skolkrisen beror på de reformer som genomförts sedan 1968 då synen på lärarna förändrades".

Det fria skolvalet har inte påverkat utsatta samhällsgrupper negativt, slog en rapport från Institutet för näringslivsforskning fast i juni, förklarar Skolvärlden. Karin Edmark, IFN, förklarar att "vårt resultat ger i alla fall inget stöd för hypotesen att införandet av det fria skolvalet har skadat elever från de grupper i samhället som vi studerat".

Susanne Nyström skriver om boken Lärare utan frihet av Johan Wennström, IFN. Hon sammanfattar: "68-vänstern påbörjade kidnappningen av lärarprofessionen. Bildt-regeringen fullbordade den." Nyström menar att dagens skola "är resultatet av många olyckliga beslut, fattade av politiker från både höger och vänster ... Om båda blocken erkänner sin skuld har politiker från alla partier en reell chans att gräva ner stridsyxan med hedern i behåll."

Ska fler lärare låta sig inspireras av Florence Nightingale, dvs. att se sitt arbete som ett kall, undrar Radio Sweden med anledning av en bok som Johan Wennström, IFN, nyligen presenterat. Journalisten frågar om detta inte innebär lägre lön. Wennström svarar nej, det är ett missförstånd att man inte både kan se sitt arbete som ett kall och samtidigt ha bra lön.

Det brukade vara ett privilegium att vara lärare. Bara de skickligaste kunde komma i fråga. I dag råder ett radikalt annorlunda synsätt, förklarar Johan Wennström, IFN, på DN Debatt. Han skriver "att det inte längre anses vara fint eller ädelt att vara lärare har givetvis haft en kraftigt negativ inverkan på läraryrkets status och dess möjlighet att rekrytera rätt personer. Skulden för detta faller både till vänster och till höger."