IFN i media

Jan Björklund skyller PISA-resultatet på Socialdemokraterna – men i själva verket var det regeringen Bildts läroplan som gällde, säger Johan Wennström, IFN, till Expressen med anledning av hans nya bok Lärare utan frihet: När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Wennström menar att Carl Bildts läroplan har väldigt många inslag som inte alls rimmar med Björklunds linje i skolpolitiken.

Skolvärlden skriver att i boken ”Lärare utan frihet” förklarar författaren Johan Wennström [IFN] att skulden för dåliga svenska skolresultat är delad mellan vänster och höger. Han menar att det  "är viktigt om både vänstern och högern kan erkänna att de haft skuld i den svenska skolans kunskapsras, att de minskat lärarnas autonomi och underminerat deras yrkesstolthet. Då kan man kanske hitta gemensamma lösningar på skolans problem".

Det fria skolvalet har inte missgynnat elever med svag socioekonomisk bakgrund – i vart fall inte när det gäller betygen i nian fram till 2006. Den slutsatsen drar bland andra Karin Edmark, IFN, i en studie. "Slutsatsen är att effekterna av skolvalsreformen varit i stort sett lika små för alla elevgrupper. Om något har elever från svagare familjebakgrund tjänat en aning betygsmässigt på möjligheten att välja skola."

Heidi Avellan skriver i en signerad krönika om hur det nya läsåret, under ett valår, skapar stora frestelser: "Men vad skolan behöver är inte klåfingriga politiker, utan läslust, arbetsro – och höga förväntningar." Avellan menar att eleverna kommer undan med och slylle på "att kraven är för höga". Hon citerar Jonas Vlachos, IFN och Stockholms universitet, i en kommentar till att svenska elever ansträngde sig betydligt mindre än deltagare i andra länder, enligt DN: "Den negativa tolkningen är att eleverna behöver kraftig piska för att tycka att det är motiverat att anstränga sig”.

Fler asyl- och anhörig invandrare behöver komma i arbete för att vi ska klara att hålla ihop landet, skriver Håkan Boström i en ledar. Han menar att den svenska arbetsmarknadsmodellen med höga ingångslöner och starkt anställningsskydd  reser ovanligt höga murar för nyanlända. "Forskaren Andreas Bergh [IFN] argumenterar i senaste numret av Ekonomisk Debatt för att murarna måste sänkas. Det har han säkert rätt i. Dilemmat är att otryggare anställningsförhållanden och ökad lönespridning också riskerar att öka främlingsfientligheten."

I en gästkrönika på ledarsidan skriver Nils-Eric Sandberg att "Sverige tar nu emot cirka 2000 invandrare i veckan. Men den svenska kulturen tillåter ingen diskussion om invandring. Minsta frågetecken, eller antydan om problem, leder till kritik om rasism". Sandberg hänvisar bland annat till en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN, om integration med förhinder.

I en kolumn på ledarsidan i SvD går Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i polemik med den franske ekonomen Thomas Piketty som "blivit omåttligt populär inom svensk socialdemokrati". Bergh förklarar att välståndet i Sverige fördelats realativt jämnt med hjälp av den länge hemliga ingrediensen "en välfungerande kapitalism."

Rapport och Aktuellt rapporterar att arbetslösheten sjunkit (till 7,7 procent), de nya jobben blivit fler samt att det ser särskilt ljust ut på arbetsmarknaden för unga. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas och förklarar att "det är väldigt starka siffror givet utvecklingen runt om i världen".

Sverige har de senaste åren förbättrat sin position i OECD:s välståndsliga och ligger 2013 på plats sju, skriver finansminister Anders Borg i ett debattinlägg i DI. Borg pekar på att "... bland annat baserat på Lindbeckkommissionens [Assar Lindbeck, IFN] resultat genomfördes en rad viktiga strukturella reformer som stärkte Sveriges konkurrenskraft".

Gymnasieläraren Linda Skantze skriver i ett inlägg i Skolvärlden att "det är vår unika svenska kombination av lärarautonomi, målrelaterade och subjektivt tolkningsbara mål och ett skolsystem med fritt skolval, där konkurrensutsatta skolor slåss om elevpengen, som varit förödande för kunskapsnivån i svensk skola". Hon refererar till svensk forskning av Magnus Henrekson och Jonas Vlachos (IFN), med flera.

Förslaget om medborgarlön har fått liv igen, skriver Arbetarbladet. Tidningen intervjuar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som förklarar att det har gjorts en del försök med basinkomst, bland annat i USA, Han menar dock att det är svårt att dra några tydliga slutsatser: "Studierna spretar åt lite olika håll. Problemet är att experimenten skett under begränsad tid. Då vet folk om det och anpassar sina beteenden ..."

I en ledare skriver Per Gudmundson om hur "många ser EU som ett perfekt verktyg för att föra ut de svenska värderingarna till Europa. Mer överstatlighet, tycks de tro, kommer naturligen att leda till att EU utvecklas till ett slags Supersverige". Han hänvisar till forskning om tillit av Andreas Bergh, IFN: ”Trust, welfare states and income equality: Sorting out the causality” (European Journal of Political Economy).

The Times skriver om forskning av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Tidningen förklarar att enligt en ny studie så skull den brittiska staten tjäna miljarder med pund ifall fler barn gick i privata skolor. Det är den ökade konkurrensen skolor emellan som skulle tvinga fram besparingar: "Gabriel H Sahlgren förklarar att konkurrens från fristående skolor har förbättrat testresultaten och att regeringen främja privatisering och konkurrens inom utbildningssystemet."

En studie av Gabriel Heller Sahlgren, Institute of Economic Affairs i London och affilierad till IFN, presenteras i The Telegraph. Studien visade hur konkurrensen mellan Hollands fristående skolor hade lett till högre internationella provresultat, samtidigt som kostnaderna sjunkit. I rapporten rekommenderas en utbyggnad av antalet privata skolor i Storbritannien.

I Dagens Nyheter kommenterar professor Henrik Horn, IFN, frihandels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, och vilka effekter detta kan ha på Sveriges län. Enligt en analys från Utrikesdepartementet skulle län som Blekinge och Kronoberg vinna på ett frihandelsavtal. "Jag fäster ingen vikt vid de här siffrorna. Denna typ av generella studier är inte meningsfulla att göra. Dessutom är ju effekten av avtalet för de olika länen även beroende av vad som händer med importen. Jag ser det här mer som en marknadsföring av frihandelsavtalet", säger Henrik Horn till DN.

I en ledare i Smålandsposten uppmärksammas en artikel om sysselsättning bland nyanlända invandrare av Andreas Bergh, IFN, i tidskriften Ekonomisk Debatt. "Vad som enligt Bergh verkar spela roll för sysselsättningen bland nyanlända invandrare är lönespridningen samt andelen jobb som regleras av kollektivavtal. Nyanländ arbetskraft kan sällan konkurrera med kunskaper. Den måste i stället konkurrera med att till exempel jobba för lägre löner, eller på andra arbetstider", skriver Smp. 

I en ledarartikel i Norrköpings Tidningar uppmärksammas IFN-forskaren Tino Sanandajis artikel om det svenska utbildningsystemet som publicerats i National Review Online. "Sanandaji ställer sig positiv till såväl friskolor som det fria skolvalet, men påpekar att de svenska politikerna och samhället var alldeles för naiva i utformandet av systemet, vilket han förmodligen har alldeles rätt i", skriver NT.

Trelleborgs Allehanda m. fl. skriver om att marknadsekonomi skapar välstånd och att liberaler därför behöver "ta avstånd från enskilda skurkaktiga företagare". Skribenten hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i Neo.

Jönköpings-Posten skriver i en ledare att det är "oroande att en protektionistisk politik kan skönjas även bland etablerade partier i såväl Sverige som övriga Europa". Tidningen refererar till IFN-studien "Utlandsägande och utländska uppköp: Vilken betydelse har huvudägarens hemvist? som bland annat slår fast att "andelen universitetsutbildade påverkas påfallande lite av utländska uppköp" och konstarerar "att bygga murar runt den egna ekonomin för att skydda sig mot den globala marknaden är fel väg att gå".

I en krönika i SvD Näringsliv uppmärksammar Love Strandberg IFN:s Policy Paper "Utlandsägande och utländska uppköp: Vilken betydelse har huvudägarens hemvist?", av Fredrik Heyman och Per-Johan Norbäck, från 2013.

Läs krönikan här.

Läs Policy Paper här.

Mycket talar för att politikerna i Trollhättan och Vänersborgs fullmäktigeförsamlingar blir yngre efter höstens val. Och det bryter mot hur trenden har sett ut på nationell nivå, skriver lokaltidningen ttela i Trollhättan och Vänersborg. Richard Öhrvall, IFN och SCB, uttalar sig: "Pensionärer har länge varit en underrepresenterad grupp i kommunfullmäktige, men om några år kommer de troligen att bli överrepresenterade".

Tino Sanandaji, IFN, skriver om skola och utbildning i den amerikanska tidskriften National Review Online. "Privata svenska skolor tillåts inte fullt ut att med sina pedagogiska metoder förnya där det behövs. Läroplanen och regler i klassrummet bestäms av staten, som också utbildar lärare i så kallade "moderna" pedagogiska teorier", förklarar Sanandaji.

Carolin Dahlman skriver en krönika i bland annat Ystads Allehanda där hon referar till och citerar Magnus Henrekson, IFN, i boken ”Position Sverige” (läs Magnus Henreksons kapitel i boken), som samlar ett antal röster som skriver om innovationsklimatet (Ekerlids juni 2014).

"Statens utlåningsränta till nyföretagare borde vara lägre än hos en traditionell bank. Räntan bör sättas med hänsyn tagen till den samhällsnytta som en finansiering innebär", skriver professor Lars Oxelheim, IFN, och doktorand Pontus Engström.

Läs debattartikeln här.

Erik Lundin och Thomas Tangerås, IFN, skrev i Expressen om effekten av nedläggning av kärnkraftverk. Lena Palm från SKGs-basindustrin och Jakob Eliasson från Villaägarna replöikerar och undrar "varför alls förtidstänga kärnkraftverken?"

Tomas Eneroth (S) försäkras att Socialdemokraterna  kommer att ”ta bort pensionärsskatten och förbättra pensionssystemet”, skriver Caroline Dahlman i en ledare: "Faktum är att pensionärer betalar lägre skatt än de flesta löntagare, då de inte betalar arbetsgivaravgifter som till stor del är en ren skatt, menar ekonomen Daniel Waldenström", Uppsala universitet och affilierad IFN.

"Att stänga de två äldsta kärnkraftsreaktorerna skulle inte kosta mer än 320 kronor per år för en eluppvärmd villa", skriver docent Thomas Tangerås och Erik Lundin, IFN.

Läs debattartikeln här.

Svenska politikers medelinkomster slår folkets med hästlängder, skriver lokaltidningen Mitt i Danderyd. Richard Öhrvall, IFN och SCB, intervjuas. han förklarar utslaget bland annat att med att "de som tjänar mindre, unga och offentliganställda, är till exempel inte så vanliga inom politiken".

Den franske nationalekonom Thomas Piketty har blivit vänsterns hopp. Hur ska liberaler förhålla sig till Pikettys teorier om en växande ojämlikhet, undrar Tino Sanandaji, IFN, och Nima Sanandaji i tidskriften Neo. De förklarar att "det hade varit avsevärt svårare att kritisera Piketty om han hade skrivit boken 'Ojämlikhet i det 21:a århundradet'. I stället valde han att fokusera på kapital, där argumenten är betydligt mer skakiga."

Ivar Arpi försöker i Neo svara på vad som stämmer när det gäller invandring -- Vissa varnar för att invandringen leder till ökande kostnader, andra menar att den är lönsam. I detta sammanhang hänvisar han till forskning av Andreas Bergh, Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, alla tre forskare på IFN.

Barometern skriver i en ledare att "Vänsterpartiets stora valfråga är att stoppa vinstuttag i välfärden". Tidningen refererar till en intervju med Magnus Henrekson  i Neo, där han påpekar att många borgerliga politiker har blandat ihop pro market med pro business. "Man har försvarat enskilda välfärdsföretag trots att de varit uppenbart usla ... Just därför kan Jonas Sjöstedt felaktigt framställa hela den privata välfärdssektorn som usel".

Börsen har fortsatt upp i år och kurserna har stigit i 33 månader i rad. Det är en av de längre uppgångarna under de senaste 30 åren, skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel. Statistiken har tagits fram av fondbolaget Eturn för DN:s räkning. Tidningen förklarar vidare att det index som använts kommer från Affärsvärldens generalindex som bygger på forskning om räntor och aktieavkastning av Daniel Waldenström, IFN och Uppsala universitet.

Johanna Rickne, IFN, var med och kommenterade statminister Fredrik Reinfeldts presskonferens på torsdagen i Almedalen. Frågorna handlade bland annat om bostadsbyggande.

"Styrningen av svenska äldreboenden är överlag god – men kan bli bättre". Så sammanfattar Dagens Samhälle forskningsrapporten Att styra och leda äldreomsorg författad av Henrik Jordahl och Jannis Angelis, IFN. Rapporten presenterades av SNS i Almedalen. Tidningen skriver även att rapporten får kritik och hänvisar främst till professor Mats Thorslund som menar att "det är snarare anarki där ute" vad gäller ledning inom svenska äldreboenden.

Johanna Rickne, IFN, kommenterade statsminister Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen. Hon förklarade bland annat att det var ett brett och modigt tal. Det senare därför att Reinfeldt tog upp problemområden inom M:s kärnfrågor som balansen i ekonomin och utanförskapet.

Ovärdigt, sa Jimmie Åkesson. Orättfärdigt, sa Stefan Löfven. Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas retorik är till förvillelse lik inte bara när det gäller arbetskraftsinvandringen. Utan även när det kommer till skatten på pensioner, skriver VLT och hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, affilierad IFN. Waldenström har skrivit på Ekonomistas "att pension inte beskattas hårdare än lön".

Magnus Henrekson, IFN, var med och "grillade" Miljöpartiets partisekreterare Anders Wallner. Henrekson frågade bland annat vad tillväxt betyder för MP. Övriga utfrågade var Peje Emilsson, Friskolornas riksförbund och Lina Palm, SKGS - Basindustrins energisamarbete.

Magnus Henrekson, IFN, och Jon Åsberg, Affärsvärlden, var gäster hos Charlotte Stjerngren och diskuterade skatter. De kommenterade bland annat företagsskattekommitténs förslag. Magnus hwenrekson slog även ett slag för en omfattande reform av hela skattesystemet.

Den franske stjärnekonomen Thomas Piketty förespråkar att Sverige återinför arvs- och förmögenhetsskatt. Sådana skatter behöver inte vara höga — det handlar framför allt om att hålla koll på rikedomarna, skriver Arbetet. Tidningen citerar Daniel Waldenström, affilierad IFN: "Vi vet för lite hur skadlig eller bra den svenska arvs- och förmögenhetsskatten var. Varför utesluter politikerna att återinföra dem när vi inte ens vet vilka effekter skatterna hade?

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, deltog tillsammans med Katrine Kielos i ett samtal i Gomorron Sverige om den franske ekonomen Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century.

I Sveriges kommuner skapas strukturer som dämpar företagande, skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Axess. Bergh förklarar att "det brokiga företagandet runt Möllevångstorget i Malmö har uppstått trots, inte tack vare, många av Sveriges formella institutioner". Han pläderar för "kommunala avregleringar för ökad företagsamhet".

"Om oppositionen vinner valet riskerar privata bolag att åka ut ur välfärden" förklarar Magnus Henrekson i en intervju med Dagens Industri. På samma uppslag i tidningen refereras en debatt arrangerad av DI i Almedalen där Henrekson var en av paneldeltagarna. Där förklarade han bland annat att länders belåning kommer att vara ett centralt problem i framtiden.

"Skolan fortsätter att vara en av de mest populära frågor att uttala sig i" skriver NT om årets valkampanj. Tidningen förklarar att riva upp det fria skolvalet troligen inte är svaret på skolproblemen. "En ny rapport från Institutet för Näringslivsforskning (IFN) visar nämligen att det fria skolvalet inte har missgynnat de svaga eleverna, som politiska företrädare från oppositionen länge påstått." Rapporten är författad av bl.a. karin Edmark, IFN.

Almedalen är en del av den pågående glidningen från politik till pr, skriver Hallandsposten och hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i Neo. "Bäst har kritiken mot privata aktörers ökade politiska inflytande formulerats av den borgerliga nationalekonomen Magnus Henrekson. Henrekson lyfter fram den betydande skillnaden mellan att vara för en generell valfrihet i välfärden – pro market – och att förorda ekonomiska subventioner till enskilda företagare – pro business. Hans resonemang bör läsas av alla politiker och debattörer som i dagarna smörjer nätverken på Gotland."

På Expressens kultursidor kan man läsa att "ankan läser en luftartikel om skolan i Svenska Dagbladet". Tidningen skriver att om man läser artikeln i SvD "visar det sig att rapporten inte motsäger att så mycket väl skulle kunna vara fallet. Författarna drar ingen annan slutsats än att man inte kan skylla de negativa effekterna enbart på det fria skolvalet."

Den franske kändisekonomen Thomas Piketty förespråkar att Sverige återinför arvs- och förmögenhetsskatt, skriver TT i en artikel där Danile Waldenström, som är affilierad till IFN, intervjuas. TT skriver att Waldenström håller med Piketty om att skatterna borde återinföras: "Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen. Men vi behöver hitta sätt att beskatta kapital."

SvD skriver på förstasidan om en rapport av Karin Edmark, IFN, med flera, som publiceras i dag. "Den omdiskuterade skolvalsreformen har varken påverkat elevernas resultat i negativ eller positiv riktning, lyder slutsatsen i en ny rapport. Det gäller enligt forskarna för alla elever – oavsett familjebakgrund." Karin Edmark intervjuas och förklarar att "vi har varken funnit stöd för hypotesen att reformen slår mot dem från sämre förhållanden eller att den skulle leda till en förbättring av resultaten".

En TT-notis som bygger på en artikel i Svenska Dagbladet publiceras i en rad tidningar, bland annat Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Skolvärlden publicerar en notis som bygger på en artikel i SvD: "Enligt en ny studie har effekterna av 1992 års skolvalsreform på skolresultaten varit svagt positiva eller obefintliga, oavsett elevens bakgrund. Inte heller kriminell aktivitet, högre utbildning eller sysselsättning har påverkats enligt studien som publiceras av Institutet för näringslivsforskning den 27 juni".

"Skolvalsreformen har inte påverkat kunskapsresultaten, varken positivt eller negativt, hos någon grupp elever. Det hävdas i en ny rapport från Institutet för näringslivsforskning." Det skriver Lärarnas Tidning i en notis.