IFN i media

Det fria skolvalet har inte påverkat elevernas resultat i skolan eller försörjningsförmåga senare i livet, enligt en ny rapport från Institutet för näringslivsforskning, skriver TT som också intervjuat en av rapportförfattarna: Karin Edmark, IFN. "Utifrån våra studier verkar det fria skolvalet inte vara den stora boven i dramat".

Både kollektivavtal och nivån på socialbidragen innebär i praktiken att enklare arbeten rationaliserats bort. Det är problem som makthavarna inte gärna diskuterar öppet, skriver Peter Santesson i Dagens Samhälle. Han redogör för forskning av Andreas Bergh, IFN, som har jämfört länderskillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet bland utrikes- och inrikesfödda. Bergh "sätter fingret på det verkliga dilemma som vi står inför i jobbintegrationen"... "I korthet tycks det vara när man samtidigt kombinerar tre ingredienser som jobbgapet mellan inrikes och utrikes födda uppstår: en omfattande asylinvandring, en arbetsmarknad som huvudsakligen täcks av kollektivavtal samt jämförelsevis höga ersättningsnivåer i socialbidragen (eller motsvarande skyddsnät)."

Henrik Jordahl, IFN, medverkar i programmet Om att unna sig det goda - och låta någon annan göra jobbet: "Man unnar sig om man har råd. Och många i Sverige har råd idag. Det säger Henrik Jordahl som forskar om tjänstesektorns ekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, som också säger att fler och fler kommer att köpa personliga tjänster."

I ett debattinlägg skriver gymnasieläraren Lars-Erik Svensson skriver att betygssystemet känns "fullständigt rättsosäkert". Svensson hänvisar till forskning av Jonas Vlachos: "Hans uttalande när det gäller betygssättning, är att individens mål och samhällets mål står i tydlig motsättning till varandra. Hans slogan är att marknadsstyrning och konkurrens inte är någon bra modell för skolan."

Val till kommun och region förtjänar mer utrymme och gärna en egen valdag, skriver Sydsvenskan i en ledare. Tidningen hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: ”Eftersom kommun- och regionskatt bakas ihop i skattetabellen framgår det inte hur hög regionskatten är” har Andreas Bergh tidigare förklarat i  Sydsvenskan.

Visst går det att vinna riksdagsval med triangulering och ideologilöshet, skriver Benjamin Katzeff Silvberstein i en gästledare. Han fortsätter: "Men de dystra opinionsmätningarna tyder på att receptet inte räcker för ett tredje {[val]." Katzeff Silberstein skriver om forskning av Tino Sanandaji, IFN: "Trots Sveriges höga skattetryck och fördelningspolitik har 60 procent av våra miljardärer ärvt sina förmögenheter, medan siffran för ett land som USA är 30 procent".  Han frågar sig: Varför inte lansera den märkligt nog radikala tanken om att alla människor ska kunna arbeta sig rika, utan familjepengar?
 

I en ledare skriver Katrineholms-Kuriren om forskning av Andreas Bergh: "Sist men inte minst är det värt att nämna att Andreas Berghs undersökning pekar på att länder där utrikes födda i stor utsträckning har jobb, är samma länder som har hög förvärvsfrekvens bland inrikes födda och vice versa. Därmed avlivas ännu en gång den seglivade myten att invandrare tar jobb från infödda." Tidningen menar att detta "tål att upprepas både en och två gånger, särskilt inför höstens riksdagsval".

"Arbetskraftsinvandring gynnar både dem som kommer och de som redan bor i landet" skriver VLT i en ledare. Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN: "Arbetslösheten bland utrikes födda är mer än dubbelt så hög som bland inrikes födda". VLT drar slutsatsen att "de svenska kollektivavtalen och det förhållandevis höga socialbidraget håller uppe lönerna för okvalificerad arbetskraft, vilket gör att de som inte är tillräckligt produktiva för att nå upp till Sveriges internationellt sett höga lägstalöner stängs ute från arbetsmarknaden."

Västerbottens-Kuriren skriver  att "när statsminister Fredrik Reinfeldt sa att arbetslösheten är låg bland etniska svenskar mitt i livet blev det ramaskri. Det betyder inte att han inte har rätt." Tidningen hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN. Där visas att arbetslösheten bland utrikes födda är mer än dubbelt så hög än bland inrikes födda. Skillnaden förklaras med "små löneskillnader, strikt anställningstrygghet och ett relativt generöst socialt skyddsnät".

Shaker Zahra, 2014 års mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research (IFN är tillsammans med Entreprenörskapsforum och Vinnova huvudman för priset), porträtteras i Entré. Tidningen berättar att han drivs av en social patos och en tro på entreprenörskapet som möjliggörare. Hans forskning sägs ha präglats av uppväxtåren i Kairos fattiga områden samt många internationella arbetsplatser. Zahra fäörklarar att för honom är entreprenörskap en social fråga.

I( en ledare skriver Norra Skåne att "Sverige har en liberal asyl- och flyktingpolitik, och detta är i grunden bra". Skribenten hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt skriven av Andreas Bergh, IFN, där han konstaterar "att arbetslösheten är mer än dubbelt så hög bland utrikesfödda som bland svenskfödda". Tidningen konstaterar att "som Bergh konstaterar pekar undersökningar på att Sverige har en liten främlingsfientlighet i ett internationellt perspektiv, samtidigt som sysselsättningsgapet är betydande".

Skolans problem med att förmedla kunskap är väl kända — men tänk om det är ett ännu större problem att skolan inte förmår förmedla annat än kunskaper, skriver Barometern i en ledare. Tidningen menar att det bland ekonomer finns ett allt större intresse för icke-kognitiva färdigheter och refererar till en intervju i Neo med Magnus Henrekson. Därt förklarar han bl.a. att ”sådana egenskaper efterfrågas i arbetslivet, men skolan har blivit allt sämre på att lära ut dem.”

I Hallstahammar har politikerna öppnat upp för att ta bort läxorna, skriver Aftonbladet. Tidningen refererar till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN:  Ju mer läxor eleverna får desto sämre verkar det gå för dem i skolan. "Orsakerna till detta är oklara. Det är uppenbart möjligt att ge läxor som förbättrar skolresultaten. Men det verkar också vara möjligt att göra helt fel. I Hallstahammar har de möjligtvis förstått att så länge inte skolan lyckas ge läxor som förbättrar skolresultaten, bör de kanske låta bli."

Aftonbladet skriver: "Socialdemokraterna lovar fyraveckorsgaranti för cancervård. 'Bra', säger onkologichefen. 'Ohederligt', anser nationalekonomen." Den ekonom som intervjuats är Magnus Henrekson, IFN, och han säger att "det är populistiskt av politiker generellt att lova förbättring av en viss behjärtansvärd del av vården": "Man måste som politiker vara tydlig med att vården handlar om en helhet. Tar man resurser till en viss del blir det automatiskt mindre resurser till andra delar. Det är ohederligt att inte förklara det när man kommer med ett sådant här förslag".

Svenska elever ansträngde sig betydligt mindre på Pisa-provet än deltagare i andra länder. Det visar en datakörning som DN har gjort baserat på elevernas egna uppskattningar, skriver tidningen. En av de som kommenterar är Jonas Vlachos, affilierad till IFN. Han förklarar bland annat att  resultatet "skulle kunna tyda på att den inre motivationen för att prestera bra i Sverige är ganska låg. Å andra sidan skulle det kunna tyda på att eleverna är kritiskt tänkande och förstår vad som är viktigt och oviktigt."

Allt färre jobbar inom den svenska industrin, förklarade Rapport i ett inslag. Lars Persson, IFN, intervjuas och förklarar bland annat att "det finns en ganska snabb strukturomvandling som drivs både av en globalisering, man kan utlokalisera jobb utanför Sverige, samtidigt som vi ser en teknologiutveckling som gör att man kan jobba på med smarta robotar och liknande, vilket gör att de här stora industriföretagen snabbt ställer om".

Bara 8,4 procent av de svenska eleverna ansträngde sig maximalt på Pisa-provet. Internationellt är siffran mer än dubbelt så hög, 17,2 procent, skriver Lärarnas Tidning. Jonas Vlachos citeras från DN: "Det skulle kunna tyda på att den inre motivationen för att prestera bra i Sverige är ganska låg. Å andra sidan skulle det kunna tyda på att eleverna är kritiskt tänkande och förstår vad som är viktigt och oviktigt."

Erik Hörstadius skriver en krönika om kostnaden för invandring: "Professor Jan Ekberg menade att plus vändes till minus runt 1980." Hörstadius tillägger: Våra ledande nationalekonomer sitter tysta i frågan – med några pondusfyllda undantag. Professorerna Magnus Henrekson och Assar Lindbeck bedömer båda att påfrestningarna är stora ..."

Nima och Tino Sanandaji, den senare verksam vid IFN, skriver om Thomas Piketty och hans bok Capital in the Twenty-First Century. De menar att hans ideer fokuserar ensidigt på fördelning och inte skapandet av välstånd. De ifrågasätter Pikettys teorier om ägarkoncentration och skriver bland annat att det finns länder där ägarkoncentrationen inte ökat under långa perioder.

I programmet Medierna i P1 intervjuas Tino Sanandaji, IFN, om en invandringsundersökning som utförts i Sandvikens kommun. Det handlar om hur mycket kommunen tjänade på invandring. De lokala mediernamen men även riksmedierna hade rubriker som ”tjänar över en halv miljard på invandringen”. I programmet kritiserar Tino Sanandaji  beräkningarna och att rapporten publicerats i bl.a. Dagens Nyheter.

I en notis berättar Komunalarbetaren att Johanna Rickne, IFN, gjort en utvärdering för Svensk Kvinnolobby av "regeringens största och mest kostsamma satsning under sina åtta år vid makten - jobbskatteavdraget". Tidningen skriver att hon konstaterar "att män i genomsnitt fått 22 procent mer tillbaka av de 400 miljarder kronor som jobbskatteavdraget kostat".

Realtid.se skriver att redan i betänkandet finns det en "flod av reservationer och kritik mot Företagsskattekommitténs betänkande". Realtid.se skriver: "Flera av kritikerna slår ner på att utredningen för ensidigt har arbetat med att täppa igen hål i skattelagstiftningen ..." denna kritik framför bl.a.a av Åsa Hansson, IFN. Magnus Henrekson IFN som varit expert i utredningen anser att förslaget, som försämrar värdet av befintliga underskottsavdrag, har karaktär av ett slags retroaktiv beskattning och riskerar att leda till allvarliga snedvridningar.

Företagsskattekommittén, där bl.a. Åsa Hansson, IFN, ingår skriver på DN Debatt att det  i dag "är skattemässigt lönsammare för företag att investera med lån än med eget kapital. Det är samhällsekonomiskt osunt. Vi föreslår en begränsad avdragsrätt för räntekostnader och att finansiering med lånat och eget kapital behandlas lika, skriver Företagsskattekommittén." de hoppas sätta stopp för "skattemässigt gynnande av lånefinansiering"  och att företag istället i större utsträckning "finansierar sig med eget kapital".

Företagsskattekommitténs förslag är elegant men också radikalt. Därför bör reformen inte införas fullt ut den 1 januari 2016. Företagen bör i stället få välja mellan att gå in i det nya systemet direkt och att trappa av ränteavdragen stegvis, skriver bland andra Mikael Stenkula, IFN, i en replik på DN Debatt till Företagsskattekommitténs förslag. De menar att kommittén tagit fram ett förslag som kan lösa flera problem men att detta inte räcker, "införandet måste vara politiskt och praktiskt möjligt".

SvD skriver om ett möte där ministrarna Annie Lööf och Peter Norman hade samlat 13 näringslivstoppar med "målet att få fler företag att stanna i Sverige". En av deltagarna var Magnus Henrekson, IFN.

Arbetskraftsinvandringen håller på att bli den specialistinvandring som en öppen ekonomi som Sverige så väl behöver, skriver Martin Tunström i Barometern. Han skriver att "det är viktigt att påpeka att denna arbetskraftsinvandring kommer hela ekonomin till godo". Han refererar tyill Magnus Henrekson, IFN: "Nya högkvalificerade jobb ger stora spridningseffekter och ger upphov till mer arbete enligt forskning som professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson refererat till. Och därmed genereras tillväxt och skatteintäkter."

I en ledare skriver Dagens Nyheter om hur välfärdskoncernernas ägare ser på framtiden. ”Politisk osäkerhet” var den fras som upprepades i svaren, förklarar DN. Tidningen referar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i tidskriften Neo.  Han sägs ha "uttalat en hård dom mot borgerlighetens misslyckande med förvaltandet av de omfattande förändringar som setts i skola och vård de senaste decennierna. Inte minst friskolereformen ... Problemet är inte vinsterna lika mycket som den slarvigt byggda och lika illa skötta strukturen".

I Sveriges kommuner skapas strukturer som dämpar företagande. Politiker måste förstå de lokala villkore, anser Andreas Bergh, IFN, i senaste numret av Axess. "Fall inte för frestelsen att lyssna på etablerade intresseorganisationer som säger sig tala för de mest utsatta i samhället. Facket är en intresseorganisation för människor som är anställda. Den som vill hjälpa de mest utsatta bör istället lyssna på människor som vill bli anställda – och naturligtvis på människor som vill anställa."

Sverige har mycket hög arbetslöshet bland utrikesfödda, men politikernas lösningar i form av utbildningssatsningar och kampanjer mot diskriminering verkar inte fungera, skriver Forskning och Framsteg och hänvisar till en studie av Andreas Bergh som presenteras i senaste numret av Ekonomisk Debatt. Tiodningen frågar Andreas Bergh vilka politiska reformer han skulle föreslå: "Till att börja med att vara försiktig ... Men jag tror att kollektivavtalen kan vara problematiska – de gör arbetsmarknaden för oflexibel. Och det kommunala vårdnadsbidraget bör utredas. Som det är nu låser det in många invandrarkvinnor som får svårt att ta sig in på arbetsmarknaden."

Wall Street Journal skriver i en blogg om en studie, gjord av två forskare affilierade till IFN (Samuli Knupfer och Matti Keloharju), där man funnit att vd:ar får höga poäng vad gäller intelligens och mjuka färdigheter, och att de med högst poäng med stor sannolikhet leder stora företag. Men talang är inte den enda indiktorn på framgång. Vd:arna i studien tenderade dessutom att vara längre än genomsnittet,

Mauricio Rojas skriver i en kolumn på SvD:s ledarsida om den utanförskapskarta som från början togs fram av FP och som nu uppdaterats av Tino Sanandaji för Den Nya Välfärden. "Han använde samma metod och underlag som vid tidigare kartor och kom fram till att utanförskapet ökat ...". Rojas anser att det mest klädsamma för FP hade varit att erkänna att borgerligheten inte har varit ett dugg bättre än S på detta område.  "Några timmar efter Sanandajis rapport kom Fp ut med en egen karta, som visade en helt annan bild: det hade inte alls blivit fler utanförskapsområden ... Förklaringen till detta är enkel: Fp gjorde några subtila metodologiska ändringar och simsalabim var misslyckandet åtminstone retuscherat".

Rapport frågar vad som hänt med utanförskapet sedan 2006. Att bryta utanförskapet var ju ett vallöfte inför maktskiftet för snart åtta år sedan. "Det är ungefär lika många som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt har befolkningen ökat med en halv miljon ungefär. Givet det har man varit duktig på att hålla utanförskapet stången i absoluta tal" säger Magnus Henrekson, IFN.

Sakine Madona skriver i Expressen att det "i debatten sägs att svensk välfärd är raserad och att samhället har 'gått sönder'. Någon måtta får det vara på överdrifterna: mer resurser än någonsin går till vård, skola, omsorg." Madona förklarar att de svenska välfärdsutgifterna närmar sig snittet bland OECD-länderna och att det beror på att andra länder ökar sina utgifter. I detta sammanhang citerar hon Andreas Bergh, IFN.

I en ledare skriver Expressen om att Dagens Nyheter "efter att ha jämfört svenska elevers Pisa-resultat (usla) med resultaten på nationella prov (bättre)" förklasrar resultaten med att  "eleverna var provtrötta och omotiverade". Expressen skriver att DN:s tes inte övertygar utan att det nog är så dåligt ställt som vi trott. I sammanhanget hänvisar tidningen till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, säger om det nya betygsystemet "att detta svär mot den logik som råder på högskolan och i arbetslivet."

"Som vd vid ett svenskt storföretag ska man vara lång till växten. Kroppslängden spelar en väsentlig roll för vilka som utses till de högsta chefsjobben, enligt en unik undersökning från Institutet för näringslivsforskning" skriver DN om en ny studie författad av Renée Adams, Matti Keloharju och Samuli Knüpfer. De två senare är affilierade till IFN. "Förklaringar kan vara att en lång person får större auktoritet som chef, liksom att karriären underlättas om man syns bättre" säger Matti Keloharju till DN.

I dagarna går de första eleverna ut med bedömning enligt det nya betygsystemet som kritiseras av både elever och forskare eftersom en dålig prestation under ett enda enskilt prov kan dra ner hela slutbetyget. Det är helt enkelt det sämsta resultatet som väger tyngst när betyget sätts. I en diskussion om det nya betygssystemet deltar Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN.

Med anledning av att Socialdemokraterna  hyrt in ekonomen Thomas Piketty till ett seminarium i Almedalen skriver Expressen i en ledare att Sverige redan är ett Piketty-paradis. "Och oavsett vad oppositionen säger så förblir Sverige ett av länderna med världens mest jämnt fördelade inkomster." Skribenten menar att det återstår att se ifall Pikettys teori om att ojämlikheten per automatik kommer att öka i framtiden. "För sedan 1970-talet har det inte skett någon större förändring av förmögenhetsfördelningen i Sverige, enligt de svenska nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström [affilierad till IFN] vars forskning Piketty har använt sig av."

"De svenska anställningskostnaderna är högst i EU" skriver Lars Kriss i en krönika i VK. Han skriver att "Alliansregeringen hyllar kollektivavtal och i Europaparlamentet kämpar de svenska Socialdemokraterna för att motarbeta lagstiftade minimilöner". Kriss hänvisar till en artikel av Andreas bergh i Ekonomisk Debatt. "Höga ingångslöner och låg lönespridning bidrar till högre barriärer mellan olika socialgrupper." Kriss avslutar: "Så hellre en arbetsmarknad med större inkomstskillnader och fler utrikesfödda i sysselsättning än ett tudelat samhälle i vilket protektionism och populism dikterar villkoren. Främlingsfientlighet kan bara övervinnas om arbetslösheten sjunker..."

Forskarna Samuli Knupfer och Matti Keloharju är båda affilierade till IFN. De har med hjälp av svenska data studerat olika egenskaper som krävs för att bli vd och bland annat kommit fram till att längden spelar en roll. En storföretags-vd är i genom­snitt 183 centimeter, medan män i totalbefolkningen har medellängd på 179 centimeter.

I radioprogrammet Nordegren & Epstein presenteras forskning av bl.a. Matti Keloharju och Samuli Knüpfer som är affilierade till IFN. I undersökningen analyseras den roll som tre personliga egenskaper – kognitiv och icke-kognitiv förmåga samt kroppslängd – spelar för chansen att bli vd. Det visar sig bland annat att vd:ar är längre än genomsnittet. I programmet intervjuas en vd som är under medellängd.

Fjärde AP-fondens vd Mats Andersson riktade i en tidigare debattartikel skarp kritik mot rapporten "Vem ska styra de svenska företagen?". "Tyvärr är det svårt att se det svavelosande inlägget som en del av en konstruktiv debatt", svarar Magnus Henrekson (IFN), Ulf Jakobsson (tidigare vd IFN) och Daniel Wiberg. De skriver bland annat: "Mats Andersson avfärdar förslaget genom att peka på Enron-skandalen. Vi kan upplysa om att skandaler inträffar i alla system och att ledningsstyre är den dominerande styrformen för företag i USA och Storbritannien och att det trots allt även där vuxit fram en hel del framgångsrika företag. Kanske har några till och med letat sig in i Fjärde AP-fondens portfölj?"

Patrik Kronqvist skriver i en ledarkommentar att "Alliansen gör både sig själva och marknadsekonomin en björntjänst när de gullar med enskilda företag". Han hänvisar till "en 17 000 tecken lång intervju med en borgerlig nationalekonom blev en oväntad nätsuccé härom veckan. Magasinet Neos samtal med professor Magnus Henrekson delades över två tusen gånger i sociala medier." Kronqvist tar fasta på att Magnus Henrekson i intervjun förklarar att man måste skilja på att vara pro market och pro business.

Webfinanser skriver om en rapport författad av Roger Svensson, IFN, och publicerad av Timbro. "Staten bör gå in i tidiga skeden tillsammans med privata finansiärer. Almi Invest är det enda exemplet inom det statliga riskkapitalet som arbetar på ett sätt som har stöd i forskningen. Därför bör mer resurser överföras dit." Webfinanser förklarar att Roger Svensson anser "att Almi Invest är det enda exemplet bland de statliga riskkapitalisterna som arbetar rätt sätt".

Rapporten om Sandviken (publicerad i Dagens Nyheter 2014-05-31) visar sig vara ännu ett tillskott till vad som i dag är en hel genre, skriver Barometern, dvs. bevis för invandringens lönsamhet. "Problemet med dem är dock inte enbart att de sällan stämmer och därför inte övertygar någon utom de redan troende, utan att de bidrar till fördumning av debatten. Alla vuxna människor vet att intressen och värden ibland kolliderar; det är bara i liberala drömmerier som solidaritet och lönsamhet går hand i hand. I argumentationen i artikeln nämns beräkningar gjorda av Tino Sanandaji, IFN.
 

Det är ett problem när den underliggande premissen är att den som är bäst på att skapa överskott i de offentliga finanserna är också bäst lämpad som finansminister, skriver Andreas Bergh, IFN, i en kolumn på SvD.s ledarsida. "Rädslan att uppfattas som ekonomiskt oansvarig tycks vara finansministerkandidaternas främsta drivkraft. I själva verket var det länge sedan en svensk finansministers största utmaning var att få de offentliga finanserna under kontroll" skriver Bergh och avslutar: "Det mest oansvariga som både Borg och Andersson gör sig skyldiga till, är att de låtsas som om så fortfarande är fallet."

De svenska anställningskostnaderna är högst i EU, skriver VLT i en ledare. Tidningen hänvisar till senaste numret av Ekonomisk Debatt och en artikel av Andreas Bergh, IFN: Höga ingångslöner bidrar till högre barriärer mellan olika socialgrupper [skriver Bergh] och konstaterar att Sverige är "dåligt på att integrera utlandsfödda svenskar på arbets- marknaden". VLT fortsätter: "Så hellre en arbetsmarknad med fler ingångar med lägre löner och fler utrikesfödda i syssel- sättning än ett tudelat samhälle i vilket protektionism och populism dikterar villkoren."

Per Gudmundsson skriver om FP och den nya utanförskapets karta som presenterades i förra veckan. En karta som ser annorlunda ut jämfört med motsvarande uppföljning som Tino Sanandaji, IFN, har gjort för Den Nya Välfärden. Sanandajis karta är mer pessimistisk. Per Gudmundsson i SvD frågar sig hur skillnaderna mellan rapporterna förklaras och ger svaret: Folkpartiet har bytt metod. Resultatet är att FP säger att ökningen har ”planat ut”.  "Det är inte hederligt, och det förhindrar saklig debatt om hur vi ska komma tillrätta med utanförskapet" skriver Gudmundsson.

I en ledare signerad Mattias Karlsson är utgångspunkten en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i tidskiften Neo. Karlsson skriver att "Henrekson är mest orolig över nu är en ny motreaktion, fast denna gång från vänster. Den kan drabba borgerligheten om inte man får ordning på marknaderna inom välfärden". Hasn menar att det "är som Magnus Henrekson beskriver det viktigt att skilja på att vara pro market eller pro business, det vill säga att försvara fria och rätt reglerade marknader eller att försvara enskilda företagsintressen."

Miljöpartiet slår nu fast sina gröna visioner inför valet. Tyvärr har alliansen inte mycket att kontra med, skriver Sydsvenskan i en ledare. Jobben är viktiga men det innebär inte att MP är helt fel ut (som vill höja miljöskatter) skriver tidningen: "Det gäller – som ekonomiprofessor Magnus Henrekson påpekar i nya numret av Neo – att skilja mellan att vara pro market och pro business. De styrande ska skapa goda ramar för företagen att verka inom, inte tänka i termer av vad som gynnar enskilda verksamheter."

En ny generation forskare försöker ta reda på vad som händer när klyftorna ökar i samhället, skriver DI i en ledare. "Att förmögenhetsskatten till sist lyftes av en borgerlig regering efter 50 år betydde väldigt lite för inkomstskillnaderna, men desto mer för framtidskalkylerna" skriver DI och avslutar: "Ekonomer som Daniel Waldenström [IFN], Jesper Roine, deras läromästare Thomas Piketty och andra som utforskar ett växande och allvarligt problem – vad världen behöver är nya lovande botemedel och inga gamla svenska döbelnsmediciner".