IFN i media

Barometern kommenterar i en ledare forskning om  utanförskap och två rapporter , bl.a. av Tino Sanandaji, IFN, som visar olika resultat. Men, skriver tidningen,  "ingen hävdar att utvecklingen har brutits".  barometern fortsätter: "Som ekonomen Andreas Bergh [IFN] påpekar är partiernas vanligaste förslag att höja utbildningsnivån och att bekämpa rasismen, trots att Sverige inte i dag utmärker sig negativt i någotdera avseendet. Mer radikala tankar — en arbetsmarknad för outsiders likaväl som för insiders, till exempel — lyser däremot med sin frånvaro."

Torun Nilsson skriver i en ledare "att en modern ägardebatt handlar inte om att stoppa kapitalister eller utlänningar utan om att söka platser som aktörer bland alla hundratusentals globala ägare". Det centrala är kompetensen att driva företag, förklarar hon och hänvisar till en ESO-rapport författad av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN. De beskriver "hur inte ens borgerliga politiker har förstått behovet av att ändra på ägarskatter för att gynna entreprenörskap".

Laholms Tidning skriver i en ledare att om det finns något som svenska väljare är vana vid så är det politiker som bråkar om skattesatser. I ledaren hänvisas till en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt skriven av Åsa Hansson, IFN.  Hon anser att tiden nu är mogen för en ny skattereform med blocköverskridande förankring.

I en ledare citerar DN  forskning av Andreas Bergh, IFN, som publicerats i Ekonomisk Debatt. "I en jämförelse mellan OECD-länderna framkommer i stället att det är hög inkomstspridning och färre regleringar på arbetsmarknaden som förenar de länder där invandrare arbetar i liknande utsträckning som befolkningen i övrigt." DN avslutar: "I ett politiskt klimat där alla partier kämpar om att vara den svenska modellens främsta försvarare finns heller ingen vilja att utmana facken. Men när valrörelsen är över måste ansvarsfulla politiker våga utmana det system som håller stora grupper utanför arbetsmarknaden."

I en ledare skriver Norra Skåne: "I en intressant intervju med IFN:s VD Magnus Henrekson varnar han för att det nuvarande tonläget i debatten kring vinst i välfärden kan bli ett hot mot kapitalismens existensberättigande, om borgerligheten inte skärper sig." Tidningen menar att Magnus Henrekson har rätt i att: "debatten om vinst i välfärden handlar inte längre om vad som fungerar eller ens vad som är sant, utan vem som bäst kan marknadsföra sin ståndpunkt. Av det blir det ingen diskussion utan mest en skrikmatch och det är en brist för båda sidor."

På Brännpunkt skriver Malin Sahlén, Timbro, att pengar okritiskt delas ut till företag, utan krav på prestation. Hon menar att företagare bör omfattas av regeringens arbetslinje. Artikeln bygger på en forskningsrapport författad av Roger Svensson, IFN: Statlig finansiering till småföretag? Han förklarar att majoriteten av de stöd som finns är felriktade och synnerligen ineffektiva, och anser att Fouriertransform och Inlandsinnovation bör avvecklas eftersom de är rena företagsbidrag snarare än lösningar på något marknadsmisslyckande.

"Kan Dagens Samhälle fortsätta vara kamporgan för vinstdrivande bolag i välfärden om majoriteten i Sveriges kommuner och landsting förändras efter valet" undrar professor Åke Sandberg, Stockholms universitet. Han menar att DS är ett "kampanjorgan för vinstdrivande bolag, inte bara i opinionsmaterial utan också i nyhetsrapporteringen". Han efterfrågar en " balanserad presentation med kommentarer från båda håll" och anser att denna obalans förekommit bl.a. i material med kommentarer av  Jonas Vlachos som är affilierad till IFN.

Unga välutbildade storstadskvinnor tog Feministiskt initiativ (Fi) till en skrällseger i EU-valet, skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, är en av de som intervjuas. Han menar att "det verkar finnas ett samband mellan utbildningsnivå och vilka som lägger sin röst på partiet".

Richard Öhrvall, IFN och doktorand i statsvetenskap, säger till Aftonbladet att "M har gjort ett oväntat dåligt resultat även om opinionsmätningarna pekat mot ett sämre resultat än tidigare. Man har helt klart gjort ett sämre val än man själva väntat sig, kanske framför allt i Stockholm där det intressanta nu är att MP är klart största partiet".

"Den svenska självbilden som attraktiv forskningsnation är farligare för utvecklingsjobben än ökat utländskt ägande. Det menar flera experter" skriver Ny Teknik som intervjuat ett antal experter med anledning av utländska bolags intresse för Scania och Astra Zeneca. Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, hänvisar till en rapport från IFN. Enligt rapporten Utlands­ägande och utländska uppköp: Vilken betydelse har huvudägarens hemvist? så har utländska uppköp av svenska multinationella företag nästan inga effekter på andel högskoleutbildade.

Den stora skattereformen 1990/91 var överlag en framgång men misslyckades med beskattningen av företag. I stället för att främja nyföretagande gynnar dagens svenska skattesystem den redan rike, den passive och den försiktige, skriver Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, både IFN, på SvD Brännpunkt. De menar, med utgångpunkt i en nya ESO-rapport, att för att flerväxande företag ska skapar behöver "skatter vara låga för dem som försöker skapa nytt kapital genom företagande".

Vinsterna är inte problemet. Men reglerna på välfärdsmarknaden måste förändras – annars hotar en motrörelse från vänster, förklarar Magnus Henrekson, IFN, för tidskriften Neo. Paulina Neuding, chefredaktör, har intervjuat och diskuterat klassresor, betygsinflation samt privata förskolor med Magnus Henrekson. Han presenteras som "en av borgerlighetens främsta ekonomer".

SvD Näringsliv publicerar ett porträtt av Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, på en helsida. Ingressen lyder: "Med fem dagar kvar till EU-valet samlades i går svenska och utländska ekonomer och EU-forskare till sin årliga konferens i Mölle. Mötets motor är den mångsidige ekonomiprofessorn Lars Oxelheim." I artikeln beskrivs han som "globalt resande forskare, föreläsare, debattör och internationellt citerad skribent". På årets konferens deltar ett antal forskare från IFN.

Indonesiens gradvisa demokratisering ledde inte till några snabba ekonomiska effekter, skriver Forskning och Framsteg och hänvisar till forskning av Fredrik Sjöholm som är affilierad till IFN. "Det kanske dröjer en generation innan tillväxten tar fart, säger Fredrik Sjöholm till tidningen. Det kan också rör sig om att de röstande premierar andra saker, exempelvis sociala skyddsnät. "Sedan har ju demokrati ett värde i sig" säger han.

DN skriver i en nyhetsartikel att det är populärt att förtidsrösta till EU-parlamentet: "Över  en halv miljon har redan lagt sin röst, över 20 procent fler än inför förra valet." Tidningen intervjuar Richard Öhrvall, IFN, som förklarar att "antalet förtidsröstande har ökat de senaste valen, men nu ser ökningen ut att vara så stor att det faktiskt kommer att landa i ett högre valdeltagande än vid förra valet". Han säger vidare att "förmodligen är ökningen ännu större för att rapporteringen in till Valmyndigheten har varit sisådär".

Dagensarena.se plockar upp en text som publicerats i Dagens Nyheter. DN skriver i en nyhetsartikel att det är populärt att förtidsrösta till EU-parlamentet och har intervjuat Richard Öhrvall, IFN.

HD förklarar att Mölle i dagarna samlar "150 svenska och internationella politiker, diplomater, företagsledare och forskare. De är här för att skärskåda europeisk ekonomi ur en rad perspektiv." Tidningen förklarar att Lars Oxelheim "är ansvarig för det nätverk som står bakom den internationella konferensen i Mölle. I år ordnades arrangemanget för sextonde gången".

Både S och M satsar miljarder på att minska klasstorlekarna. Men nu visar siffror från Skolverket att klasserna inte är så stora, skriver Skolvärlden, Lärarnas Riksförbund. Tidningen har talat med Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Han är skeptisk till reformförslagen: " Istället kunde man införa ett tak på antal elever per klass. Dessutom är det rent tekniskt inte möjligt att säkerställa att pengarna verkligen går till att minska klasstorleken."

Tino Sanandaji, IFN, är en av de som intervjuas i Foreign Affairs om invandringens effekter på det svenska samhället. Han förklarar att "med invandring har Sverige  importerat en rad sociala och ekonomiska problem som bara delvis fanns tidigare", Tino Sanandaji sade i en intervju med utrikesfrågor, och tillade att "för ett antal skäl - en lång period av fred, en homogen befolkning - Sverige har haft en unik kombination av välfärd, tillväxt och jämlikhet Denna idyll är till viss del över ". Foreign Affairs ges ut av Council on Foreign Relations som är en oberoende amerikansk organisation och tankesmedja som grundades 1921.

I en ledare i Dagens Nyheter skriver tidningen att "jobbskatteavdraget har banat väg för ökade inkomster i alla skikt, och minskade ekonomiska skillnader. Ändå går det att säga att den 'relativa fattigdomen' ökat." I argumentationen för de problem som skribenten anser att den svenska ekonomin dras med nämns dels Magnus Henrekson, IFN, som "har beskrivit hur Sverige kommit att bli 'ett skatteparadis för de redan rika'." Dels förklaras att Andreas Bergh, IFN, i en artikel i Svenska Dagbladet pekar på "ett problem i den andra änden av spektrumet: Rörligheten uppåt bland dem med lägst inkomster tycks ha minskat under senare år".

Johanna Möllerström som är affilierad till IFN skriver i en op-ed på SvD:s ledarsida om bristen på marknadsreglerade hyror i Stockholm: "Det finns en enda anledning till att det är så lätt att skaffa en hyreslägenhet i Washington DC och så svårt i Stockholm. I USA har man marknadshyror. I Sverige har man det inte."

"Partierna i riksdagen har lovat att Sverige inte kommer gå med i valutasamarbetet innan en ny folkomröstning kommer med ett motsatt besked" skriver Europaportalen och citerar bland andra Danile Waldenström, som är affilierad till IFN: "Alla har fattat att rent politiskt så är det en helt annan sak, så i realiteten finns det ingenting som tvingar oss in i euron."

I en slutreplik på DN Debatt skriver Mats Alvesson, Lunds universitet, att i dagen skola "dominerar input-styrning, standardisering och ritualism samt att det ska se bra ut när skolor granskas i termer av god pappersexercis och formalism. Bättre vore att betona output i stället." Han svarar bland andra Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN och var replik publicerades 2014-05-08. Alvesson menar att Vlachos "håller i huvudsak med men betonar svårigheter i mätning"

Inte ens varannan svensk röstar i valet till EU-parlamentet, skriver SvD och för E-röstning på tal: "Men forskarna dömer ut val på nätet som osäkra och utan effekt på deltagandet." Richard Öhrvall, doktorand i statsvetenskap, IFN-forskare och valbloggare på SvD.se, förklarar att e-val har prövats i flera länder, bland annat i ett antal kommuner i Norge och Finland. I båda våra grannländer uppstod problem. Hur är det då med valdeltagandet? Enligt Richard Öhrvall visar forskningen att den inte ökar genom e-val – inte heller i yngre generationer.

I en ledarkrönika skriver Eva Franchell om inkomst och hälsoskillnader mellan olika bostadsområden i Stockholm. Hin citerar Daniel Waldenström som är affilierad till IFN: "Topprocenten, den rikaste hundradelen, tjänar ungefär en tiondel av alla inkomster som tjänas av den vuxna befolkningen, säger professor Daniel Waldenström".

Det är betydligt vanligare att friskolor etablerar sig i ekonomiskt välmående områden. Det säger nationalekonomen Jonas Vlachos till Skolvärlden. Vlachos är verksam vid Stockholms universitet och affilierad till IFN. Tidningen skriver: "Jonas Vlachos lyfter fram två möjliga förklaringar till att det ser ut så. Dels att efterfrågan från familjerna är större i socioekonomiskt starka områden och dels att det är mer ekonomiskt lönsamt att driva skolor där."

I en ledare undrar Östgöta Corren "Bör överskottsmålet slopas? Vänsterpartiet tycker det. Men också en rad tunga nationalekonomer som Lars Calmfors och Assar Lindbeck [IFN]. Även Svenskt näringsliv har stämt in i kritiken." Tidningen avslutar: "Det offentliga plockar in ungefär 1600 miljarder kronor från svenska folket i skatt, endast en tredjedel går till vård, skola och omsorg. Är det då verkligen okej att staten ska lägga massor av våra pengar på hög och att politikerna inte förmår prioritera bättre bland utgifterna så att skattebördan kan lättas?"

Jannis Angelis är forskare på KTH och IFN men samtidigt ingår han i en granskningskommitté i Bryssel som bedömer vilka forskningsprojekt som ska få pengar från EU:s forskningssatsning Horisont 2020. Under sju år – fram till 2020 – ska 80 miljarder euro fördelas till olika forskningsprojekt. Jannis Angelis förklarar att ansökningar ofta är dåligt skrivna vilket innebär att det är svårt att bedöma vad forskningen kommer att kunna bidra med.

Som del av en serie artiklar inför EU-valet intervjuas bland andra Henrik Horn, IFN, handelspolitik. Tidningen skriver: "Inom näringslivet talas det varmt om EU... Men fri handel går i båda riktningar och tvingar industrin att anpassa sig." Henrik Horn förklarar att man mot problemet med att enas om exempelvis tullar ska ställas "väldiga fördelar av EU-integrationen. Bland annat har administrativa hinder avvecklats, vi har en fri rörlighet och handelsflödena har blivit enklare i båda riktningarna."

Skillnaderna mellan rika och fattiga ökar i Sverige och hela västvärlden. Varför har det blivit så? Efter Vetenskapens värld som sändes 2014-05-12 deltog en grupp ekonomer i en chatt på SVT på nätet. En av dessa var Tino Sanandaji, IFN. Han fick bland annat frågan om det finns några fördelar med en ökning mellan rika och fattiga i Sverige: "På sätt och vis. Om ojämlikhet hålls nere genom politik som skadar ekonomin (tex. höga skatter) så kan det vara bra för ekonomin att skatter sänks och ojämlikheten ökar..."

Vetandets värld ska granska svenska skolan i fyra program. I det första programmet avhandlas det fria skolvalet. Vetandets värld förklarar att "katastrofresultaten från Pisa" exempelvis kan förklaras med "det fria skolvalet, kommunaliseringen och lärarrollen". Man undrar vad forskningen säger om skolan och de dåliga resultaten? En av de forskare som medverkar i programmet är Karin Edmark, IFN. Hon säger att "man inte har på fötterna om man säger att nedgången i de svenska skolresultaten beror på det fria skolvalet".

”Jag blir överraskad om han inte får Nobelpriset”, säger Tino Sanandaji, IFN, om den franske ekonomen Thomas Piketty. Han intervjuas tillsammans med Leif Pagrotsky (S) om Pikettys omtalade bok ”Kapitalet i det 21:a århundradet”. "Boken fokuserar på att ojämlikheten i det ekonomiska samhället har ökat och att det nu är dags att göra något åt det" menar EFN.

Daniel Waldenström, som är affilierad till IFN, har intervjuats i Rapport om inkomstskillnader. Sydvenskan skriver i en nyhetsnotis: "Topprocenten, den rikaste hundradelen, tjänar ungefär en tiondel av alla inkomster som tjänas av den vuxna befolkningen, säger Daniel Waldenström ... Vi har haft liknande nivåer under 2000-talet men annars får vi gå tillbaks till 1947. Då tjänar den rikaste hundradelen nästan exakt lika mycket som de gör i dag."

"De allra rikaste tjänar en allt större del av inkomsterna. De utgör en hundradel av befolkningen men tjänar nära en tiondel av alla inkomster. Situationen i dag är densamma som den var 1947, enligt ny forskning" skriver SVT.se. Daniel Waldenström, affilierad till IFN, svarar for forskningen tillsammans med Jesper Roine. "Vi kan se att den långa trend av omfördelning och utjämning som ägde rum under efterkrigstiden avstannade någon gång i början på 80-talet" säger Daniel Waldenström till SVT.

I ett längre inslag i Rapport, om dem ökande inkomstklyftorna i det svenska samhället intervjuas Daniel Waldenström, som är affilierad till IFN. Han förklarar bland annat att inkomstojämlikheten ökat sedan 1980-talet. De ökade inkomsterna har visserligen tillfallit alla, säger Waldenström, men varit störst i toppen.

"Wallenberg säljer Scania och pressas om Astra Zeneca. Ändå anser Svenskt näringsliv att familjen är den främsta modellen för att behålla storbolagen i Sverige" skriver tidskriften Fokus. I artikeln redogörs för rapporten  "Vem ska styra de svenska företagen?" som författats av docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för IFN, och ekonomie doktor Daniel Wiberg som har varit verksam vid IFN för att skriva rapporten. Fokus förklarar att "rapporten lär bli omdebatterad".

I en replik på DN Debatt skriver Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, att problemen är många med att fokusera på resultatstyrning i skolan. Vlachos skriver: "Visst vore det bra om det gick att fokusera på skolornas resultat och kvalitet snarare än att detaljreglera vad skolorna gör. Att säga detta är emellertid betydligt lättare än att skapa ett system som faktiskt så gör."

Dagens Nyheter ekonomi skriver om rapporten "Vem ska styra de svenska företagen?" som författats av docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för IFN, och ekonomie doktor Daniel Wiberg som har varit verksam vid IFN för att skriva rapporten. "Skydda den svenska modellen för styrning av svenska företag, där privata ägare tar på sig ansvar och kontroll. Det är budksapet i en rapport från svenskt näringsliv" skriver DN.

Sveriges pensionärers riksförbunds tidning skriver om den ESO-rapporten om äldreomsorg som författad av bland andra Henrik Jordahl, IFN. Alla organisationsformer bör finnas och ska konkurrera med varandra. Bäst vore att ha äldreomsorg i offentlig, ideell och privat regi, skriver tidningen. Henrik Jordahl förklarar: "God kvalitet ska löna sig, men det krävs kontroll".

I ett ledarstick skriver SvD om en bok författad av Tino och Nima Sanandaji, den förre forskare på IFN. Det handlar om superentreprenörer: "Författarna varnar för att blanda ihop dessa entreprenörers behov med vanliga småföretagares. Det är självklart bra om fler kan försörja sig på eget företagande, men när man utformar näringspolitiken är det viktigt att se skillnaden mellan superentreprenören och hårfrisörskan. I själva verket gör politiker bäst i att hålla fingrarna borta om de nu inte kan sänka skatter och förenkla regler."

DI skriver: "Regeringens hårdare tag mot så kallade räntesnurror tycks ha haft effekt, rapporterar Sveriges Radio. Samtidigt varnar en forskare för att skattepolitiken ligger steget efter." Tidningen hänvisar till forskning av Åsa Hansson, IFN: ”Det känns lite som att skattepolitiken ligger ett steg efter och att det kommer att uppstå nya problem helt säkert inom närmsta åren där företag anpassar sitt beteende efter de nya villkoren som gäller i ett nytt skattesystem”.

Trots att bolagsskatten sänktes från och med förra året, så kan den behöva sänkas igen förklarar Åsa Hansson, IFN, för Ekot. Hon säger att trenden i omvärlden är tydlig. "Den här kapplöpningen mot noll kommer inte att avstanna här, redan i år är det ju flera lände som har sänkt sin bolagsskatt, bland annat Finland, Danmark, Norge, Storbritannien."

I ett debattinlägg skriver Lars Holm, Ordförande Hyresgästföreningen Eskilstuna, att "en fri marknad har ett intresse i sig att behålla bostadsbristen" annars kan man inte "ta ut höga hyror för att höja vinsterna i företagen". Han menar att fastighetsägarna i första hand stödjer sin argumentation för marknadshyror på "en gammal skrift från 60-talet skriven av Assar Lindbeck [IFN] i sitt ivrande för marknadshyror. Det vi är mest förtjänta av i dag är att lämna den här förlegade diskussionen."

I en slutreplik på DN Debatt skriver Sten Widmalm, Frida Widmalm och Thomas Persson "att det behövs kontrollmekanismer men att utvärderingarna inom många områden ... har gått för långt". De hänvisar i sin argumentation att konkurrens inte är en universallösning till IFN-forskning: "Redan för fem år sedan visade exempelvis forskare från Institutet för näringslivsforskning här på DN Debatt (2009-08-17) att mellan 1997 och 2007 ökade 'andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen /…/ med 28 gånger'".

Revisionsföretaget KPMG:s tidning View menar att "kvalitet är det nya honnörsordet i debatten om välfärd". En av de som intervjuas i ämnet är Henrik Jordahl, IFN. Han förklarar bland annat att "det behövs en kombination av flera mekanismer för att upprätthålla god kvalitet: förhandsgranskning, myndighetstillsyn, kommunal uppföljning och brukarinflytande". Tidningen berättar även om det för IFN och SNS gemensamma projektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.

I en analys skriver VA om de ökande ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga i de flesta av världens länder. Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas. han förklarar bland annat att "stora ekonomiska klyftor i kombination med avgiftsbaserade utbildningar och avgiftsbaserad sjukvård leder till långtgående generationsöverföringar av ojämlikhet. "

I EFN:s Veckomagasinet diskuteras den svenska välfärden. Har välfärden förändrats märkbart under alliansens snart åttaåriga regeringstid? Vart är den svenska välfärdsmodellen på väg? En av de som diskuterar frågan är Andreas Bergh, IFN.

Boken SuperEntrepreneurs, and how your country can get them, författad av Nima och Tino Sanandaji, den senare forskar på IFN, presenteras i dag av Londonbaserade Centre for Policy Studies.  Nima Sanandaji skriver i The Telegraph om hur många politiker, akademiker och analytiker, förväxlar egenföretagande med entreprenörskap. "I realiteten är de två är helt olika – och strategier för att uppmuntra den ena gynnar inte nödvändigtvis den andra gruppen."

I en artikel intervjuar Peter Kadhammar Anders Wall och Abbe Bonnier. Han inleder: "Konjunkturen går upp och ner, moden växlar, regeringar kommer och går. Bara Svenskt Tenn består. Men under den stillastående smaken och bakom de tunga stenfasaderna rör det sig.  Allt är som vanligt, och ändå är allt förändrat." Anders Wall citeras bland annat sägande: "Under 2000-talet har girigheten slagit igenom." En tredje intervjuad är Professor Daniel Waldenström som är affilierad till IFN. Han förklarar att "teknologirevolutionen bidrog till att bryta utvecklingen mot ökad jämlikhet". Peter Kadhammar skriver: "Högutbildade gynnades av den teknologiska revolutionen. Aktiemäklare. Bankpersonal. Företagare. Lika positiv blev inte utvecklingen för de som bara hade sina muskler att erbjuda. De ersattes av robotar och arbetare i låglöneländer och fick söka sig till nya yrken, ofta inom servicesektorn där ersättningarna är låga."

För artonde året i rad har seminariedagen "Europaperspektiv" hållits i Malmö. "Splittring och problem med tillväxten gör det svårt för EU att spela en stor roll utomlands. Därför borde EU:s beslutsfattare spetsa öronen lite extra för att lyssna på Tino Sanandajis [IFN] inspel till Europaperspektivdagen" skriver BLT i en ledare. Tidningen konstaterar att Tino Sanandaji tillsammans med Magnus Henrekson, IFN, har analyserat företagsamhet och entreprenörskap i världen: "Och där ligger EU efter."