IFN i media

I en artikel intervjuar Peter Kadhammar Anders Wall och Abbe Bonnier. Han inleder: "Konjunkturen går upp och ner, moden växlar, regeringar kommer och går. Bara Svenskt Tenn består. Men under den stillastående smaken och bakom de tunga stenfasaderna rör det sig.  Allt är som vanligt, och ändå är allt förändrat." Anders Wall citeras bland annat sägande: "Under 2000-talet har girigheten slagit igenom." En tredje intervjuad är Professor Daniel Waldenström som är affilierad till IFN. Han förklarar att "teknologirevolutionen bidrog till att bryta utvecklingen mot ökad jämlikhet". Peter Kadhammar skriver: "Högutbildade gynnades av den teknologiska revolutionen. Aktiemäklare. Bankpersonal. Företagare. Lika positiv blev inte utvecklingen för de som bara hade sina muskler att erbjuda. De ersattes av robotar och arbetare i låglöneländer och fick söka sig till nya yrken, ofta inom servicesektorn där ersättningarna är låga."

För artonde året i rad har seminariedagen "Europaperspektiv" hållits i Malmö. "Splittring och problem med tillväxten gör det svårt för EU att spela en stor roll utomlands. Därför borde EU:s beslutsfattare spetsa öronen lite extra för att lyssna på Tino Sanandajis [IFN] inspel till Europaperspektivdagen" skriver BLT i en ledare. Tidningen konstaterar att Tino Sanandaji tillsammans med Magnus Henrekson, IFN, har analyserat företagsamhet och entreprenörskap i världen: "Och där ligger EU efter."

Dokument Inifrån med titeln ”Politiker utan mål” behandlade "dagens politikers brist på framtidsvisioner – och den gemensamma dystopiska bilden av framtiden" skriver Arbetarbladet. Tidningen fortsätter: "Intressant nog gav forskarna och Reinfeldt/Löfven helt olika bilder av framtiden." Vad gäller bilden av det demografiska hot som en åldrande befolkning sägs utgöra har funnits länge, konstarerar tidningen och citerar Magnus Henrekson, IFN: ”Vi har ropat på vargen i 25 år men den har inte kommit”.

Inkomstskillnaderna ökar i Sverige. Det har de gjort sedan 1980, skriver Andreas Bergh, IFN, i en kolumn på SvD:s ledarsida. Hans skriver om sunda och problematiska inkomstskillnader och menar att "de ökade inkomstskillnaderna tycks alltså inte bero på att Sverige fått en mer dynamisk ekonomi. Rörligheten uppåt har minskat, i synnerhet bland ungdomar och utrikes födda. Det är dåliga nyheter. Kan det vara så att något i alliansens arbetslinje inte fungerar som avsett?"

I en ledare från Liberala Nyhetsbyrån, publicerad i Dalarnas Tidningar och HelaGotland, skriver Lars Kriss att "Alliansens stora bedrift ... är att regeringen har lyckats vända 100 år av skattehöjningar". Tidningen noterar att "IFN visar hur tillfälliga skattehöjningar tenderar att bli permanenta." Kriss anser att "... skattenivåerna är på väg att bli riktigt bekväma för finansspekulanter, fastighetsägare och familjearvingar. Däremot ökar inkomstklyftorna och med ett skattetryck på strax över 44 procent förblir lönearbete hårdbeskattat." Han efterfrågar ett parti som vill "håll gränserna öppna, anpassa infrastrukturen efter arbetsmarknaden och låt normalinkomsttagare få behålla mer av lönen".

IFN: historiska skatteprojekt är avslutat, vilket noteras av Forskning & Framsteg. I en notis citerar tidningen Mikael Stenkula, IFN: "Fram till 1960-talet följde de svenska skatterna de internationella trenderna. Men sedan fick vi världens högsta skatter på 1970-talet och början av 1980-talet."

I en kolumn i Metro skriver Johan Norberg om fartygskatastrofer och att kaptenen sällan tycks vara den som sist lämnar skeppet. Han berättar om forskning av Mikael Elinder och Oscar Erixson, IFN. Norberg skriver att de kommit fram till ett mönster: "Kaptenerna är påfallande duktiga på att hitta till livbåtarna och i den genomsnittliga olyckan har besättningen dubbelt så stor chans att överleva som passagerarna. Många hjälper varandra vid olyckor, men få möter döden med stor värdighet."

I en op-ed i Svenska Dagbladet anser Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, att föräldraförsäkringen bör individualiseras. Hon jämför samförsäkringen för föräldrar med sambeskattning av makar. "En individualisering skulle öka jämställdheten på arbetsmarknaden och därigenom minska kvinnors beroende och ofrihet. Men framförallt skulle det vara ett tydligt ställningstagande om att vi vill leva i ett samhälle som är uppbyggt av individer och inte av godtyckliga, politiskt sanktionerade kollektiv. Ett samhälle där barn har rätt till båda sina föräldrar och där även föräldrar får vara individer."

Att ändra förvalet på alla skrivare till dubbelsidig utskrift skulle få stora positiva effekter för miljön, samtidigt som användaren påverkas minimalt, visar forskning av Johan Egebark (affilierad till IFN) och Mathias Ekström, skriver Miljömagasinet. Forskningen redovisas i sensate numret av Ekonomisk Debatt.

Professor Magnus Henrekson, IFN, är en av de som intervjuas i SVT:s Dokument inifrån med rubriken Politiker utan mål. Temat är välfärdsstaten och huruvida vi med en växande åldrande befolkning kommer att kunna behålla välfärden även i framtiden. I programmet konstateras att "politiker ensidigt lyft fram pressimistiska secenier" medan experter som Magnus Henrekson menar att "det finns anledning att fundera ett varv till". han påpekar att under de sensate 20-25 åren sänkt skatterna utan att det ogffentliga fått finansieringsproblem.  

Vad händer när ett utländskt multinationellt företag köper upp företag i Sverige, frågar Länstidningen Södertälje och fortsätter "Inte alltid vad folk tror, enligt Fredrik Heyman, IFN." I artikeln berättar Fredrik Heyman att uppköp sällan får så stora konekvenser som det först kan se ut som. Det kan till och med innebära en positiv förändring: "Det kan vara så att det finns kunskap från utlandet som sprids in till det egna landet och lokalt in i Sverige."

I ett ledarstick skriver Sydsvenskan  om den kartläggning av Sveriges skattesystem som gjorts inom ramen för ett IFN-projekt. En slutsats är att tillfälliga skatter sällan blir tillfälliga i praktiken. Sydsvenskan skriver om värnskatten som skulle vara temporär, men finns kvar. "Enligt flera experter gör värnskatten mer skada än nytta, men det är ändå politiskt svårt att avskaffa den. Här finns lärdom att dra av historien: löften om att skatter ska bli tillfälliga bör väljare ta med en rejäl nypa salt."

I en ledare skriver BLT att "en hög chef i landstinget haft en bisyssla under flera års tid, utan att förvaltningschefen vetat om det". Tidningen förklarar att den aktuella chefens bolag "fick uppdrag för landstinget och under hela processen ägde han sitt bolag". Tidningen hänvisar till forskning om upphandlingens värde av bland andra Richard Öhrvall, IFN.

I en ledarkommentar skriver Gefle Dagblad om sysselsättningspolitik. "Professor Magnus Henrekson [IFN] har förklarat Alliansens sysselsättningspolitik enligt följande: Såväl 2006 som 2013 stod ungefär 1,1 miljoner utanför den reguljära arbetsmarknaden, medan Sveriges befolkning sedan 2002 har växt med 700 000 i form av invandring och födelseöverskott." Gefle Dagblad skriver att "sysselsättningen har alltså hängt med befolkningsökningen, men utanförskapet är oförändrat – och skillnaden mellan att jobba och att inte jobba har blivit större".

Daily Mail writes about a new report by Gabriel Heller Sahlgren, affiliated to IFN: Real Finnish Lessons: The true story of an education superpower. "Britain should be wary of adopting trendy pupil-led teaching techniques from Scandinavia because they may be making standards worse, a new report claims."

Svenskt Näringsliv inrättar ett arbetsmarknadsekonomiskt råd som ska analysera hur arbetsmarknadspolitik, lönebildning och arbetsrätt påverkar
arbetsmarknadens funktionssätt. "Rådet ska verka helt självständigt" förklaras det i ett pressmeddelande. Råder leds av Lars Calmfors, affilierad till IFN. Per Skedinger, IFN, är en av tre ytterligare ledamöter.

Antalet anställda i svenska stora internationella börsbolag har minskat drastiskt. Experter som DI talat med sågar regeringen Löfvens satsning på storbolagen för att minska arbetslösheten, skriver SvD. Magnus Henrekson, IFN, citeras. Han förklarar att "det behövs ett klimat för att låta företag växa upp runt storföretagen".

I en ledare skriver Dagens Industri om vårpropositionen och "att den finanspolitiska debatten domineras av behovet av att spara".  Tidningen hänvisar till att "en lång rad namnkunniga nationalekonomer som Lars Calmfors, Assar Lindbeck [IFN], Magnus Henrekson [IFN] och Lars Jonung förordar att Sverige lämnar målet om en procent överskott och övergår till ett balanskrav. Det skulle frigöra cirka 40 miljarder kronor om året ...".

I en ledare skriver Gustav Åhlén, ordförande CUF Gotland, att enligt forskning är det en myt att rikskapitalisterna enbart ger sig in på välfärdens marknad för att de är giriga egoister och vill tjäna pengar på medborgarnas välfärd. Han hänvisar bland annat till forskning från IFN som visar "att anställda inte drabbas negativt ifall deras arbetsgivare blir uppköpt av riskkapitalbolag ... Henrik Jordahl som är docent på IFN, hävdar att det är en myt att riskkapitalbolagen enbart satsar kortsiktigt".

Maria Ludvigsson skriver på SvD:s ledarsida från ett seminarium på moderaternas Sverigemöte i Göteborg. Hon citerade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson ”Det bästa med svensk välfärdspolitik är inte de relativt små inkomstskillnaderna, utan löftet om social rörlighet.”) och förklarade att välfärdsforskare Andreas Bergh, IFN, beskrev hur den sociala rörligheten ser ut. Ledaren avslutas: "Social rörlighet är berättelsen och skolan är den viktigaste politiska skyddsfaktorn. Den politiska formeln är större utrymme för människor att påverka sin egen situation."

I Sydsvenskans huvudledare akriver Heidi Avellan om den senaste Pisa-studien som visar att svenska elever "inte bra på problemlösning. Heller." Ändå, menar hon, måste politikerna ha is i magenoch skriver: "En syndabock som dyker upp varje gång PISA pekar på läget i svenska skolor är invandringen. Fel, visar nationalekonomen Jonas Vlachos [IFN] (Ekonomistas.se 13/6 2012): Att räkna bort elever med utländskt ursprung ger bara en förbättring på ca 0,05 standardavvikelser – medan skillnaden till Finland är drygt 0,4 standardavvikelser."

"Än så länge ställs inga krav på friskolorna att redovisa hur pengarna används," skriver TT i en artikel som publiceras i ett stort antal tidningar. Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN. Han förklarar varför friskolor bör redovisa hur de använder skolpengen: "Det kan vara viktigt för de myndigheter som granskar verksamheten, men även för de familjer som ska välja skola och för dem som vill lära sig av hur verksamheten bedrivs på olika skolor".

"Att olönsamma svenska företag slogs ut av sina lönekostnader sågs länge som klokt, rent av önskvärt," skriver Dalarnas Tidningar i en ledare och fortsätter: "Men allt fler inser att 'den solidariska lönepolitiken' är kontraproduktiv för jobben." Tidningen påpekar att stödet för denna politik bland LO-medlemmar har fallit från 75 till 50 procent på två decennier och att "landets två ledande nationalekonomer, Assar Lindbeck [IFN] och Lars Calmfors, pekar ut ingångslönerna som ett allvarligt problem".

Tidskriften Entré har intervjuat Carl-Magnus Bjuggren, IFN, om forskning han presenterar i sin avhandling. Entré skriver bl.a. om den artikel i avhandlingen som handlar om hur anställningsskyddet påverkar företagens arbetsproduktivitet. "Studien visar att lättnaderna i turordnings reglerna ökade arbetsproduktiviteten med runt 2,5 procent i de små företagen, jämfört med en kontrollgrupp av lite större företag" förklarar Carl-Magnus Bjuggren.

Martin Ärnlöv, vd för Bräcke Diakoni, skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle att "orimlig hantering av tillståndsfrågor för privata utförare, som döms efter en helt annan måttstock än offentliga utförare, som vi nu ser exempel på leder till otydligheter för medborgarna och en missriktad användning av samhällets resurser". Artikeln bygger till stor del på IFN/SNS-rapporten Tillstånd, tillsyn och uppföljning av välfärdstjänster.

Richard Öhrvall, IFN och SCB, skriver statistikbloggen Trehundratolv i SvD. Den senaste texten publicerades även i papperstidningen. Richard Öhrvall skriver att ser man till resultatet i valet 2010 så är det med hjälp av Kalmar kommun som man eventuellt skulle kunna förutspå resultatet i årets riksdagsval. Öhrvall skriver att han själv "litar ... hellre på traditionella opinionsmätningar".

Nils-Eric Sandberg, tidigare ledarskribent på DN, skriver i en krönika i Byggindustrin om dagens problem med tågtrafiken. Han refererar till uppsatsen "Locomotives of Local growth: The Short- and Long-Term Impact of Railroads in Sweden" författad av Thor Berger och Kerstin Enflo, Lunds universitet. Uppsatsen presenterades tidigare i år på ett seminarium på IFN.

I dag ställs högre krav på privata utförare i välfärden än på offentliga aktörer, skriver Eva Hagbjer, i en rapport som nyligen publicerats inom ramen för ett gemensamt projekt mellan IFN och SNS.  Dessutom, menar hon, är kvalitetsuppföljningen dålig och kraven på utförarna skiljer sig kraftigt åt, beroende på om det är en privat aktör eller om verksamheten drivs i offentlig regi. Rapporten är den första systematiska kartläggningen av regelverken för välfärdstjänstutförare, hur kvalitetsuppföljningen ser ut och hur reglerna skiljer sig för offentliga och privata utförare.

I en ledare skriver Barometern om lärlingsutbildning. Tidningen konstaterar att "många decenniers propaganda för teoretisk utbildning och nedvärdering av praktisk kunskap har bidragit till att skapa dagens stora diskrepans mellan utbildningsval och vad som de facto efterfrågas och belönas, som ekonomen Magnus Henrekson [IFN] har skrivit. Att bygga upp ett lärlingssystem kan således visa sig vara den enkla delen. Den svåra, men helt avgörande, är att förändra attityder till arbete och utbildning som har odlats under decennier."

Västervikstidningen skriver i en ledare, med anledning av att KD håller kommun- och landstingsdagar med start på fredag, bostadspolitik. Tidningen hänvisar till att "trots insatser för småhusägare går nybyggnationen trögt och faktum är att den släpat efter befolkningsökningen ..." Västervikstidningen fortsätter: "Många borgerliga företrädare menar att bostadskrisens lösning istället ligger i att avreglera hyresmarknaden. Förslaget får stöd av den prominente (och tidigare socialdemokratiske) ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN]."

Tino Sanandaji, IFN, skriver en replik på DN Debatt om invandring. "I en artikel på DN Debatt (21/3) menar nätverket 'Oss alla' att reella samhällsproblem i själva verket är myter. Men främlingsfientlighet bekämpas knappast på det sättet. Vilket samhällsproblem har lösts av att det sopas under mattan" skriver Tino Sanandaji. Han hänvisar till andra forskare och nationalekonomer, bland andra Assar Lindbeck.

Andreas Bergh, IFN, är en av deltagarna i en diskussion om vad som händer med oss om vi inte behövde jobba för vår överlevnad? Vad skulle hända med samhället och solidariteten om arbetsplikten lyftes ifrån oss? Diskussionen förs i P1 OBS. Deltar gör även Cecilia Paulsson, Roland Paulsen, Åke Pettersson och Anna Lyrenäs.

Ola Andersson, IFN, intervjuas  av Motivation.se om matchning mellan person, organisationskultur och incitament och förklarar att med rätt kombination så skjuter produktiviteten i höjden. "Nationalekonomen Ola Andersson har i en ny uppsats lagt fram empiriska bevis för att prosociala personer blir betydligt mer produktiva om de matchas med en prosocial kultur, medan individualistiska personer istället blir mindre produktiva. 'Vi finner att treenigheten person, organisation och incitament är extra viktig', säger Ola Andersson".

Den 19 mars var Iftikan Hussain på IFN och presenterade sin senaste forskning: "Not Just Test Scores: Parents' Demand Response to School Quality Information". I detta sammanhang intervjuades han av Svenska Dagbladet. I intervjun framkommer det att det svenska och engelska utvärderingsystemen i skolan inte kan jämföras rakt av.  Iftikan Hussain förklarar bland annat att det i England varit viktigt att skolinspektioner sedan 2005 betygsatt skolor, vilket lett till att skolor med dåliga resultat tappar elever.

Nu kräver allt fler kräver allt mer i lön, men räcker skattepengarna till? undrar UNT i en nyhetsartikel. Henrik Jordahl, IFN, är en av de som intervjuas. Han håller med om att om vården fortsätter finansieras på samma sätt som den finansieras i dag kommer det skapa problem. Han förklarar dock att "höjda skatterna innebär också problem. Det kommer behövas andra typer av reformer".

Under valåret kommer Richard Öhrvall, SCB och IFN, att skriva en statistikblogg på SvD:s webbplats. Bloggen lanserades med en intervju med Richard Öhrvall där man förklarar att han i bloggen kommer att svara på "alla statistiska frågor om supervalåret". Han får frågan hur svenska politiker förhåller sig till statistik och svarar: "Sådär. Man använder ofta den siffra som ger stöd för den egna politiken, så är det. Och ibland en siffra som kanske inte är den mest intressanta. Det gör det svårt för väljarna."

Det finns  problem med det antirasistiskanätverket "Oss alls" ambition att försvara en generös flyktinginvandring i ekonomiska termer, skriver Barometern i en ledare. Tidningen hänvisar bland annat till Assar Lindbeck och Magnus Henrekson, IFN, och skriver: "... försvaret för ett generöst och reglerat asylmottagande måste präglas av moraliska ställningstaganden och inte av ekonomiska. I annat fall kommer man långt från kärnfrågan: Nämligen att man ska öppna dörren för den förföljde som är på flykt".

Fientliga bud som verktyg för strukturomvandling fungerar inte, skriver Sophie Nachemson-Ekwall på DN Debatt den 18/3. Daniel Wiberg, gästforskare på IFN, replikerar och skriver: "Förutom att Volkswagens bud på Scania troligen inte kan klassas som fientligt tycks en viss förvirring råda kring både de svenska och de utländska ägarnas ansvar och intresse i Scania."

Nu ska forskare ta reda på varför människor engagerar sig politiskt och vad som får dem att hoppa av, berättar P4 Stockholm. Richard Öhrvall, som är affilierad till IFN, berättar om ett nytt forskningsprojekt där politiker kontaktas redan innan de valts: "Sedan ska vi följa dem under mandatperioden för att se om deras uppfattningar bekräftas eller om de upptäcker att det är helt annorlunda än vad de hade tänkt sig."

Andreas Bergh, IFN, skrev i en krönika i SvD att Pensionsmyndigheten bättre borde informera om att ökad tillväxt ge högre pensioner. I tidningen ledarblogg publiceras en replik från Pensionsmyndigheten samt svar från Andreas Bergh.

I ett debattinlägg i Smålandsposten skriver Marie Sohlberg (M), kommunlapåolitiker i Tingsryd, att "det är dags att avliva myterna och osanningarna om LOV. Politikerna har fortsatt kontroll över skattemedlen, i avtalen kan politiken ställa tydliga krav och företagen har sedan ansvar för att leva upp till dem". Hon hänvisar till forskning från IFN: " Enligt IFN har kommuner och landsting möjlighet att sänka kostnaderna med 6-12 procent genom att släppa in privata företag i välfärden."

"För Centerpartiet är det en självklarhet att unga ska kunna jobba oavsett var i Sverige de bor och det borde vara alla politikers ambition" skriver Andreas Håkansson, (C) i Växjö.  Han hänvisar till tv-programmet Rakt på där bland andra Magnus Henrekson, IFN, intervjuas. Håkansson argumenterar mot att man, enligt honom, i programmet uppmuntrade ungdomar att lämna landsbygden.

I en krönika på ledarsidan skriver Andreas Bergh, IFN, om att svenska skattebetalare borde få bättre information om tillväxten i ekonomin för att bättre förstå förutsättningarna för deras pension. "Sverige har ett pensionssystem där ekonomisk tillväxt spelar en avgörande roll ... Ska inte Pensionsmyndigheten informera om detta?" undrar Andreas Bergh och skriver:  "Politik som främjar arbete, utbildning, innovationer och investeringar, kan genom ökad tillväxt ge högre pensioner. Om kommunikatörerna på Pensionsmyndigheten inte tror sig kunna förklara detta på ett begripligt sätt, har de tyvärr inkompetensförklarat sig själva."

Chansen finns om valrörelsens tyngdpunkt blir ekonomi, valfrihet och skatter, skriver GP i en ledare.Tidningen menar att Magdalena Andersson (S) gjorde bort sig grundligt när hon kritiserade regeringen för att ha spenderat i lågkonjunktur. "Den av alla högt respekterade nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] kallade Anderssons utspel för "skämtlynne".

Lönedumpning är ofta snarare en farhåga än en realitet – i en aktuell studie visades till exempel att den fria rörligheten inom EU inte har inneburit den låglönekonkurrens många har varnat för, skriver Barometern i en ledare. Tidningen hänvisar till en artikel i Axess av Magnus Henrekson, IFN, och menar att det finns "skäl att ifrågasätta idéerna om arbetskraftsinvandring som styr dagens regelverk. Någon generell brist på arbetskraft råder det knappast ..."

PM Nilsson skriver i en ledare i DI att triangulering också kan beskrivas som ökad samsyn, och att skolan är ett område där detta behövs. Han välkomnar den växande samsynen i skolpolitiken bland annat vad gäller storleken på klasser. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som "menar att det finns ett gediget forskarstöd för att mindre klasser leder till bättre resultat".

Allt pekar på att nästa statsminister heter Stefan Löfven. Men det blir ingen lätt uppgift att få ihop en fungerande koalition, skriver Affärsvärlden. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas om inrikespolitiska utmaningar. Han förklarar att vad Sverige behöver är bland annat sänkt ägarbeskattning som öppnar för fler entreprenörer samt reformer för en fungerande bygg- och bostadsmarknad.

Tre fjärdedelar av alla företag i Sverige är familjeföretag och antalet ökar, skriver UNT och intervjuar bland andra Carl-Magnus Bjuggren, IFN. Han menar att familjeföretag anses vara mer långsiktiga och något mer försiktiga än andra typer av företag, skriver tidningen. "Det kan göra att familjeföretag har lättare att bygga långsiktiga relationer med exempelvis finansiärer, anställda och kunder. Samma egenskaper kan också bidra till att de följer en något långsammare tillväxttakt, åtminstone på kort sikt" säger Bjuggren.

I en replik på DN-debatt skriver Johanna Rickne, IFN, Karl Wennberg HHS och Ratio samt Tomas Hjelström, HHS, att den pm som Elisabeth Thand Ringqvist, vd för organisationen Företagarna bygger sitt debattinlägg på är "behäftad med så många felaktigheter att ett sådant uttalande inte har någon grund". Rickne, Wennberg och Hjelström påpekar bland annat "svårigheten att slå fast ett orsakssamband med den metod som används". De menar att det är "viktigt att statistiska analyser är väl genomarbetade så att vi inte felaktigt tillskriver skillnader i olika företags prestanda till ledningens könstillhörighet".

I en nyhetsartikel skriver DI att enligt färsk EU-statistik är det över tio länder som är före Sverige i löneligan, bland dem Norge och Slovenien. Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas och förklarar bland annat att man bör vara försiktig med att dra för höga växlar på EU-statistiken. Han menar att det inte är helt klart vad som döljer sig bakom siffrorna.