IFN i media

Magnus Henrekson, IFN, är en av de intervjuade i Ekonomiekots lördagsintervju om framtidens arbetsmarknad. Vad är det egentligen som efterfrågas på arbetsmarknaden, och hur väl stämmer det överens med ungdomars framtidsdrömmar, frågar programledaren Pär Ivarsson.

I en ledare skriver Byggindustrin om de olika utredningar om byggbrist som gjorts under innevarande mandatperiod. Skribenten förklarar att Assar Lindbeck, IFN, utredde orsakerna till 1960-talets bostadsbrist och redan då föreslog att regleringen skulle tas bort. Men så skedde inte: "Facit av detta ser vi tydligt. Vi kommer att se det ännu tydligare nu när vi är på väg att lösa alla de mindre problemen kring bostadsbyggandet. Hyresregleringen och dess konsekvenser kommer att stå mitt i landskapet som en bergtopp."

I ett debattinlägg skriver Fil. dr Stig Tegle att vården blir både dyrare och sämre med vinstdrivande företag. Han hänvisar till en amerikansk studie i ett inlägg som är ett svar på en ESO-rapport om äldreomsorg av Henrik Jordahl, IFN, och Mats Bergman som nyligen publicerades. Jordahl och Bergman menar att äldreomsorgen lämpar sig relativt väl för privatiseringar.

"En ny sajt som ska underlätta skolvalet vilseleder" skriver Lärarnas Nyheter som bland andra talat med Konas Vlachos, som är affilierad till IFN. Det handlar om hemsidan grund­skolekvalitet.se  som lanserats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv för att hjälpa i valet mellan skolor. Vlachos påpekar "att de skolor som är hårda i rättningen av nationella prov och i betygsättningen missgynnas i en sådan här jämförelse".

Lärarförbundets tidning menar att  "valfrihetsreformerna har ökat kunskapsklyftorna. Men frågan är om de också ligger bakom de försämrade resultaten i Pisa." Tidningen skriver om rapporten Välfärdstjänster i privat regi med Henrik Jordahl, IFN, som redaktör. Till Lärarnas Tidning säger han bland annat att det är långsökt att valfrihetsreformerna skulle vara en orsak till Sveriges ras i Pisa. "Det finns inte stöd för det. Om något ser man en liten positiv vinst på elevernas resultat."

Veckans Affärer skriver: ”'För 100 år sedan skulle Ingvar Kamprad kanske blivit rikast i Småland. Nu är han en av de rikaste i världen', konstaterar Daniel Waldenström, som forskar kring ekonomisk ojämlikhet." Daniel Waldenström är verksam vid Uppsala universitet och affilierad till IFN. VA frågar honom bland annat i vilken utsträckning de växande klyftorna i Sverige förklaras av inhemska politiska faktorer respektive globala trender inom teknologi och ökad handel. Han svarar: ”En oerhört svår och viktig fråga. Tvingas jag gissa skulle jag säga ungefär hälftenhälften."

"Jens Spendrup hävdade att det saknades kompetenta kvinnor. Men forskare hävdar tvärtom att kvalificerade kvinnor får stå tillbaka för medelmåttiga män" skriver Veckans Affärer och hänvisar till rapporten ”Könskvotering: den medelmåttige mannens kris” av Johanna Rickne och Olle Folke, IFN. "Forskarna kommer fram till att kvotering av kvinnor leder till högre kompetens – hos männen."
 

Peter Wolodarski skriver i en krönika om politikern och akademikern Bertil Ohlin. Han använder Assar Lindbecks memoarer som utgångspunkt:  Lindbeck hade utrett och föreslog att S-regeringen skulle ta bort prisregleringar, tullar och andra handelshinder. Analysen  väckte stort motstånd från bönder. "FP-ledaren Bertil Ohlin, vars mål var att bilda regering med Centerpartiet, blev orolig. Han ringde upp Assar Lindbecks chef på Industriens utrednings­institut och försökte stoppa en planerad bok av Lindbeck om jordbrukspolitiken, eftersom den skulle störa relationerna med Centerpartiet” inför valet 1968".

"Om de borgerliga partierna stod fast vid den konservativa och klassiskt liberala tanken att individen har ett eget ansvar för sitt liv, att man måste anstränga sig för att komma någonstans, då skulle inte Alliansen laborera med nystartszoner, förorda normkritik och genuspedagogik i skolan eller hota med könskvotering till bolagsstyrelser. Sådana åtgärder bygger på vänsteridéer ..." skriver Marika Formgren på ledarplats i HelaGotland. Hon noterar att Magnus Henrekson, IFN, har påpekat att bristande icke-kognitiva egenskaper bidrar till att ungdomar har svårt att få jobb.

"Ingen expert- och proffstyckargrupp är starkare opinionsbildare och rådgivare än landets national- och chefekonomer. För om statsvetarna kommenterar politiken så är nationaekonomerna med och utformar den" skriver Dagens Samhälle.

Riksdagsledamot Stefan Svanström (KD) skriver om marknadshyror i ett inlägg i Aftonbladet. Han hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, om vad hyresregleringen inneburit: "... att byggandet av hyresrätter hållits tillbaka med bortåt 1,5 procent av BNP per år de senaste 20 åren".

Ekonomijournalisten Cecilia Garme är gästkrönikör på Europaportalen.se och skriver om boken Europaperspektiv – om EU och de globala obalanserna. Hon förklarar att IFN-forskarna, och författare till ett kapitel i boken, Magnus Henrekson och Tino Sanandaji ger "intressanta råd till Europas politiker. Satsa på superentreprenörerna ...!" 

Vad gör en regering när den har ett växande problem på halsen som den inte vågar presentera en lösning på? Jo, den begraver frågan i en utredning - allrahelst med ett leveransdatum långt bortom valdagen, skiver Expressen i en ledare. Kommentaren avslutas: "Assar Lindbeck [IFN] har träffande kallat bostadspolitiken för 'en 70 år lång katastrof'. Det är bedrövligt att inte ens en borgerlig regering vågar ändra på den saken."

Danska Avisen skriver om den ESO-rapport om äldreomsorg, författad av Henrik Jordahl, IFN, och Mats Bergman, som presenterades den 20 februari. Slutsatsen av deras studie är, skriver tidningen, "at der ikke er "systematisk" belæg for, at privatiseringen af ældreplejen har ført til lavere kvalitet i plejen af de ældre".

På ledarplats konstarerar Smålandsposten att när Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO [Henrik Jordahl, IFN är en av författarna] betraktar privatiseringarna är slutsatsen "att äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar. Inget pekar på att privata aktörer snålar in på kvaliteten för att öka sin vinst. Snarare finns stöd för att påstå motsatsen".

Tidningen Entreprenör skriver om den ESO-rapport om privatisering av äldreomsorg som Henrik Jordahl, IFN, är av författarna till: "Äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatisering. Enligt de flesta tillgängliga kvalitetsmåtten i äldreomsorgen levererar privata aktörer något bättre än kommunala aktörer, men personaltätheten är något högre hos kommunala aktörer. Diskussionen landar i vilka kvalitetsmått som ska värderas högst" säger Henrik Jordahl till tidningen.

"Mycket står på spel när europeerna håller val till Europaparlamentet den 22-25 maj 2014" skriver Lars Oxelheim, IFN, tillsammans med tre andra akademiskt verksamma. Med utvecklingen i Ukraina som ett exempel pekar de på vikten av en gemensam utrikespolitik för EU:s medlemsländer.

Henrik Jordahl, IFN, skriver på Brännpunkt i SvD tillsammans med Mats Bergman, Södertörns högskola, om privatisering inom äldreomsorg: "Anekdotiska skräckexempel har använts som argument för att omsorgen borde bedrivas enbart i offentlig regi – eller i vart fall inte av vinstsyftande företag. Vår bedömning är dock att äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar."

Pensionärsorganisationen SPF:s tidning Veteranen skriver om den debattartikel av Henrik Jordahl, IFN, m fl som publicerades i SvD 2014-02-20. "Upprätthåll en överkapacitet i omsorgen, och placera äldre där kvaliteten är högst, inte där det finns plats" refererar tidningen debattinlägget. rännpunkt. Veteranen låter Håkan Tenelius, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, kommentera diskussionen om kvalitet i omsorgen.

The Standards som ges ut i Hong Kong skriver om den studie hur man bäst mäter entreprenörskap som publicerats av Magnus Henrekson och Tino Sanadaji, IFN. Tidningen skriver att deras studie visar att: "some economies - despite being very open and competitive - nevertheless appear to be less entrepreneurial than less-developed ones. In fact, from 1996 to 2007, adjusted on a per-capita basis, Hong Kong has created more self-made billionaires than any other place. The free market is where opportunities are to be found. But the more competitive and robust the market is, the harder one needs to fight and the rewards are also much bigger."

I senaste numret av Ekonomisk debatt (1/2014) skriver Olle Folke och Johanna Rickne, IFN, samt Torsten Persson om personval. I en ledare kommenterar Bohuslänningen och konstaterar att forskarna kommit fram till att partierna på kommunal nivå är lyhörda för personvalsresultatet. Tidningen avslutar med ett förslag: Inom alla partier förekommer mygel och manipulation när listor sätts och uppdrag fördelas. Det byggs allianser mellan personer och grupperingar. Mer genomslag för personvalet skulle kunna motverka detta, då det leder till större öppen konkurrens mellan kandidaterna.

En notis från TT om en debattartikel författad av bland andra Henrik Jordahl, IFN, publicerades i närmare 40 tidningar. I notisken kunde man bl.a. läsa att en återgång till offentligt monopol inom äldreomsorgen inte är en lösning. "Dagens system fungerar relativt väl men är långt ifrån färdigbyggt."

Den överdrivna budgetoron är kanske, men bara kanske, bra för Moderaterna. Men ängslig kamrerspolitik kan bli förödande för Sverige, skriver Sydsvenskan i en huvudledare. Tidningern fortsätter: "Men är underskottet ett stort problem för Sverige? Nej, det är det inte. Häromdagen satt den ansedde ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN] i TV och kluckade av skratt över att S jämfört underskottet i Sverige med budgeteländet i Grekland och Italien."

I ett debattinlägg på Brännpunkt skriver riksdagsledamoten Stefan Svanström (KD) om hyresmarknaden. "Expertisen är ... allt mer enig om att det inte finns något alternativ till att lätta på hyresregleringen så att privata investerare får den avkastning de kräver för att investera i fler hyresrätter. Enligt nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] kan det handla om bortåt 1,5 procent av BNP – cirka 50 miljarder kronor per år – som underinvesterats i hyresbostäder de senaste 20 åren."

I en ledare skriver PM Nilsson om landets ekonomiska politik: "I går kom skiftet. Anders Borg och Fredrik Reinfeldt meddelade att Sverige nu går mot ljusare tider och att det därmed är slut på stimulanspolitiken." DI skriver: "I sak har regeringens stimulanspolitik varit riktig under den långa internationella lågkonjunkturen. Socialdemokraternas kritik har varit orimlig, eller ”humoristisk” som Assar Lindbeck sa i söndags."

I en ledare kommenterar Helahälsingland.se den senaste tidens opinionssiffror. Tidningen lägger in en brasklapp: "Nu ska man ha i minnet att det var innan nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] kallade S-retoriken om det "katastrofala budgetunderskottet" för stor humor och avfärdade partiets skrämselpropaganda med att Sverige har sunda finanser. Mätningen gjordes också innan partiledare Stefan Löfven blev svaret skyldig i söndagens Agenda ..."

I en ledare skriver DN om Moderaterna och deras förslag att höja vissa skatter. "Socialdemokraternas bullriga retorik om att Sverige ligger i farozonen för att bli Europas nästa Grekland är redan hårt ansträngd. Ordvalet har fått intern kritik, och i en intervju i helgen kallade professor Assar Lindbeck [IFN] S-kampanjen mot regeringens ekonomiska politik för ett skämt ... Vad som återstår att se är dels om Socialdemokraternas aggressiva strategi står pall fram till valet, dels om nya Moderaternas modell för trovärdighet har hunnit bli förbrukad."

Arbetarbladet skriver att "Moderaterna har studerat opinionen, och torde ha kommit fram till att det här med skattesänkningar inte är något som man kommer kunna vinna valet 2014 på." Därför, menar tidningen, har Anders Borg sagt att det nog kan bli tal om skattehöjningar framöver. S kritik av regeringens att tidigare skattesänkningar är ofinansierade är "ett område som riskerar bli till ett Socialdemokratiskt problem, eftersom bland annat ekonomen Assar Lindbeck [IFN] nu hårt kritiserar Socialdemokraterna för att vilseleda väljarna när man angriper regeringen rörande budgetunderskottet".

Barometern skriver i en ledare att I stället för genomtänkta och koncentrerade angrepp ägnar sig socialdemokraterna åt "ett osystematiskt skjutande på alla möjliga angreppsmål, verkliga såväl som inbillade". Tidningen förklarar att de svenska stats­finansernas styrka ignoreras av S. "Istället antyds att Sverige är på väg åt samma håll som Grekland. Som Assar Lindbeck [IFN] påpekade häromdagen är dock denna tolkning närmast humoristisk i sin felaktighet. Detta är ju oerhört starka statsfinanser, och att kalla det någonting annat är att missa situationen”, sa han till SVT."

Socialdemokraterna kritiseras för att vilja göra en icke-fråga till en valfråga. Det handlar naturligtvis om statens budgetunderskott, skriver UNT. Tidningen hänvisar till en intervju med Assar Lindbeck, IFN, i vilken han tog avstånd från S:s beskrivning av verkligheten: "Lindbeck sade: ”Det är oerhört starka statsfinanser och att kalla det något annat är att missa situationen.' Kask var inne på samma linje: 'Det är att lura väljarna, kan man säga, i Sverige har vi goda statsfinanser.' Han betecknade även underskottet som en 'icke-fråga'."

De 50 bäst betalda näringslivstopparna tjänar i snitt 46 gånger mer än en industriarbetare, skriver TT i en nyhetsartikel. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas om att klyftorna både vad gäller löner och sammanlagda inkomster har ökat i Sverige sedan 1980-talet: "Det har det gjort i alla länder i västvärlden men procentuellt sett har det ökat mer i Sverige. Vi började dock på en mycket låg nivå när de låg som lägst runt 1980."

Moderaterna vill inte sänka några skatter under hela nästa mandatperiod, noterar Sydsvenskan i en ledare. Tidningen skriver: "I helgen fick Moderaterna dessutom tungt stöd för sin politik från nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN]. Han slog fast att regeringen gjort helt rätt som budgeterade med underskott under de dåliga åren."

Journalisten Maciej Zaremba har hållit ett anförande under rubriken ”Hur får vi en bättre sjukvård?” på ett seminarium som arrangerades av ”Leading Healthcare”. Sjuhusläkaren.se återger delar av talet. Zaremba hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som han förklarar "har noterat att Sverige gjort en mental U-sväng när det gäller människosynen. På 70-talet antog de styrande att alla människor vägleddes av inre motivation. De skulle göra sitt bästa oavsett vilken lön de hade eller om någon brydde sig om resultatet. I dag är det rakt tvärtom.

I ett debattinlägg i Länstidningen Östersund skriver Terese Bengard (S), Kommunalråd, och Anders Ljung, ordf. Fors Företagarförening, om flytten från landsbygden. Deras utgångpunkt är tv-programmet Rakt på där Magnus Henrekson, IFN, deltog: "Ett fungerande inland avlastar trycket på storstadsregionerna. Det är många som har svårt att hålla med Magnus Henrekson om den ekologiska urbaniseringen. Infarkten i stockolmstrafiken talar sitt tydliga språk."

I en huvudledare skriver Sydsvenskan om LO som ett nytt parti, som kan bli en kvarnsten kring Löfvens hals: "När LO kastat sig in i politiken har det ofta följts av socialdemokratiska valnederlag," skriver Peter T. Ohlsson. Han påminner bland annat om löntagarfondsstriden: "Meidner hade undantagit mindre företag. Det ville LO inte höra talas om. LO-kongressen 1976 beslutade att alla företag skulle omfattas av fondsystemet. Vettlösa angrepp riktades mot socialdemokrater som var kritiska till fonderna, främst nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN]; i ordvändningar som hämtade från en kinesisk revolutionstribunal stämplades han som ”arbetarklassens gissel”."

Socialdemokraterna får hård kritik för sin attacker på regeringen att denna ska ha misskött de offentliga finanserna, förklarar SVT. Assar Lindbeck, IFN, kommenterar och säger att Sverige tvärtom har "oerhört starka statsfinanser" och "ett mycket lågt budgetunderskott".

I en ledare skriver Gefle Dagblad om integration på arbetsmarknaden. Kommentaren bygger på forskning av Andreas Bergh, IFN, som i en debattartikel förklarat att "fackföreningarna bör fundera över varför de länder där facken genom kollektivavtalen är som starkast tycks vara de länder där utlandsfödda har svårast att få jobb. Rimmar det med ambitionen att facket ska stå på de svagas sida?" Det är en beklämmande fråga, skriver Gefle Dagblad och undrar ifall det verkligen finns en sådan ambition.

I ett debattinlägg i Skövde Nyheter skriver PRO Skövde att kommunen "borde satsa mer på äldreomsorgen och mindre på jippon". Man hänvisar till en kolumn av Andreas Bergh, IFN, i Svenska Dagbladet.

I en ledare i Arbetet skriver Jona Elings om att barn borde ha mer makt över sina liv. Han beklagar konsumtionssamhällets makt över barnen. I detta sammanhang går han i polemik med Magnus Henrekson: "Barnen är förresten lata de med. Det är därför ungdomar är arbetslösa, för att de ligger och softar. Inte för att det inte finns jobb. Sveriges tyngsta ekonomiforskare enligt Svenska Dagbladet, Magnus Henrekson, förklarar den galopperande ungdomsarbetslösheten med att ”vanan att kavla upp ärmarna saknas”.

I en kolumn i Östran skriver Nils Fredrik Aurelius, tidigare riksdagsledamot M, att "i fråga om hyrorna har regeringen helt enkelt inte haft viljan och kraften. Ministern Attefall (KD) har på snart åtta år bara gjort det enklare att hyra ut bostaden i andra hand ... Snart kan det dock vara för sent – en eventuell röd-grön regering lär inte åstadkomma annat än skenåtgärder". Aurelius Så avslutar: "Assar Lindbeck, nestorn inom svensk nationalekonomi, får nog inte uppleva att hans förslag från sextiotalet blir verklighet. Bostadsbristen kommer med andra ord att bestå."

VA skriver: "Svenskt näringslivs ordförande Jens Spendrup hävdade att det saknades kompetenta kvinnor i näringslivet. Men forskare hävdar tvärtom att kvalificerade kvinnor får stå tillbaka för 'medelmåttiga män' - som inte ser problemet." Forskarna är bland andra Johanna Rickne och Olle Folke, IFN. Den senare förklarar att "könskvoteringen gjorde det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position".

"Regeringen vill sänka arbetsgivaravgiften ännu mer för ungdomar under 23 år. Vi vet sedan tidigare att hamburgerkedjan Max:s vd tillhör supportrarna. Men i övrigt? Hur stort är stödet bland myndigheter och forskare? undrar Länstidningen Östersund i en ledare. Tidningen hänvisar bland annat till en IFAU-studie och citerar Johan Egebark som är affilierad till IFN. Han säger att "tidigare forskning visar små eller inga effekter av sådana här sänkningar".

Välfärden får mer resurser än någonsin. Men det räcker ändå inte - kostnadskrisen är på väg eftersom kraven och välfärdskostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget, skriver dagens Samhälle som låtit ekonomireporter Måns Wikstrand djupdyka i siffrorna. Han har bland annat talat med Andreas Bergh, IFN, som förklarar att "De svenska välfärdsutgifterna närmar sig snittet bland OECD-länderna, Sverige är inte längre lika enastående, vi ligger i klungan nu. Men det beror mest på att snittet ökar me­dan Sverige står still".

Med anledning av tv-programmet Rakt på skriver SVT Nyheter om urbanisering: Magnus Henrekson [IFN] menar att det också finns positiva sidor av en fortsatt urbanisering och att det inte är självklart att motarbeta den. "Ekologiskt är det fantastiskt. En människa som bor i en storstad gör av med oerhört mycket mindre energi och mycket mindre transportkoder. I och med att många bor tätt slås också kostnaderna ut på fler för infrastruktur, vatten och avlopp till exempel."

Axess TV sänder, i tre delar, ett seminarium som arragerades av Axess magasin i början av februari 2014. Professor Magnus Henrekson, IFN, talar om utanförskap i det andra programmet, sänds vid ett flertal tillfällen.

Magnus Henrekson i samtal om arbetslöshet, sysselsättning och utbildning i programmet Rakt på med Mats Knutson. Även Clas Olsson, tf generaldirektör Arbetsförmedlingen, deltog i diskussionen.

"Rasistiska arbetsgivare, för många invandrare eller för höga murar" frågar Eva Cooper i en ledare. Hon skriver: "Kanske det finns för många invandrare? Det är en annan vida spridd uppfattning om vad arbetsmarknadsgapet beror på. Forskaren Andreas Bergh [IFN] undersökte sådana typer av påståenden i en rapport publicerad av tankesmedjan Ecipe. Där visar han att vare sig andelen invandrare i befolkningen eller deras utbildningsnivå har betydelse för arbetsmarknadssegregationen. Länder med många invandrare har inte ett större utanförskap, och vice versa."

”Jag har svårt att se hur regeringen ska kunna vända utvecklingen i skolan”, säger Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, till Dagens Arena. Jonas Vlachos förklarar bland annat att "staten abdikerade starkt från sina uppgifter. Göran Perssons idé om hur decentraliseringen skulle gå till efterlevdes inte alls. Alla styrmedel, med riktade pengar från staten till skolan och tydliga behörighetsregler för lärare och uppföljning av resultat, struntade man i".

Bohuslänningen skriver i en ledare om det pågår nomineringsarbetet i partierna inför kommunvalet. Forskning från IFN nämns och Olle Folke, affilierad till IFN, citeras från en intervju i Ingenjören. Tidningen skriver: "En av forskarna Olle Folke intervjuades i tidningen Ingenjören nyligen och sammanfattade saken på följande dråpliga sätt: Könskvoteringen gjorde det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position. Om man är en medioker ledare behöver man omge sig med sådana som är likadana för att överleva som ledare i gruppen".

I ett inlägg på DN Debatt skriver Peshwas Farik Saadon, juridikstudent och författare, om kvoten studenter som antas via högskoleprovet. En kvot som han anser alllt för hög. Han hänvisar till forskning av bland andra Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN. "Givet att en person med lägre betyg och högre resultat på högskoleprovet antas i stället för en person som enbart söker med sina betyg, kan man enligt Jonas Vlachos, ur forskningen läsa att det generellt sett dröjer längre tid för denna att erhålla examen."