IFN i media

Sverige toppar listan över utveckling i drygt 40 av världens största ekonomier. Det är det brittiska revisions- och konsultföretaget PWC, noterar Smålandsposten på ledarplats. Tidningen konsterarar vidare att det är förenat med vissa pedagogiska utmaningar att visa att Alliansens ekonomiska politik varit framgångsrik. "Andelen sysselsatta ligger kvar på samma nivå som 2006", förklarade Magnus Henrekson [IFN]. "Henrekson formulerar alliansens bedrift så här i den artikel han skrivit i senaste Axess Magasin: 'trots en snabbt stigande befolkning såväl totalt som i yrkesaktiv ålder har sysselsättningen hängt med befolkningsökningen'.”

I en ledare skriver Widar Andersson om regeringens sysselsättningspolitik och har som utgångspunkt en artikel av Magnus Henrekson, IFN, i senaste numret av magasinet Axess. Henrekson skriver bland annat, förklarar Folkbladet, att "alliansens bedrift" är att ha hållit uppe sysselsättningen. Trots att befolkningen ökat med 700 000 personer under det senaste decenniet så är andelen sysselsatta som andel av totalbefolkningen lika stor (45,7 procent) nu som vad den var 2006.

"När turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd reformerades för småföretagare ledde det till att arbetsproduktiviteten ökade med 2,5 procent eller mer" skriver tidskriften Entreprenör. Uppgifterna kommer från Carl-Magnus Bjuggrens, IFN, avhandling Family Matters – Essays on Family Firms and Employment Protection.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en kolumn i Svenska Dagbladet om risken med att kommuner gör "reklam" för sig själva: "Åtgärder för effektiv och opartisk kommunal byråkrati ger sannolikt inte samma omedelbara mediegenomslag som när exempelvis Katrineholm tog fram en kommunal popsång. Institutionell kvalitet känns onekligen en smula abstrakt i jämförelse med exempelvis Storsjöodjurscenter i Svenstavik där kameror riggats upp för att visa Storsjöns vattenliv live. Men på lite sikt gör det betydligt större nytta för kommuninvånarnas välfärd."

DN Ekonomi skriver om forskning av Johanna Rickne och Olle Folke, IFN. "Könskvotering leder till högre kompetens hos män medan kvinnornas kompetens består. En förklaring är att kvoteringen gör det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position". DN citerar Olle Folke i tidningen Ingenjören: "Könskvoteringen gjorde det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position. Om man är en medioker ledare behöver man omge sig med sådana som är likadan för att överleva som ledare i gruppen".

Kvotering av kvinnor leder till högre kompetens hos männen, skriver Ingenjören och hänvisar till forskning av Johanna Ricken, IFN och Olle Folke, affilierad till IFN. Olle Folke berättar för tidningen om studien och forskningsresultaten.

I PWC:s kundtidning Agenda nr 1 - 2014 intervjuas Carl-Magnus Bjuggren, som nyligen doktorerat, om familjeföretag. Han förklarar att "långsiktigheten och den känslomässiga relationen till företagandet tror jag ofta skiljer familjeföretagen från kollegorna med spritt ägande".

"Att Moderaterna i dag kan tala om problemen med att människor delas upp i kön är mycket positivt. Men det är synd att man bara ser politiska lösningar" skriver Johanna Möllerström [affilierad till IFN] och Carolin Dahlman på Brännpunkt i SvD. De menar "att man kan vara feminist och ändå inte ge uttryck för detta via en enda lag eller skattesubvention".

I en krönika i Metro skriver Johan Norberg att det börjar resas krav på återinförande av någon slags värnplikt. Han menar dock att värnplikt var dyrt för samhället: "Som ekonomen Niclas Berggren [IFN] skrev i en ledare i Ekonomisk Debatt är det kostsamt att ta alla unga män från utbildningar och arbetsmarknad precis när de behöver bygga sin kompetens. Studier visar att avskaffad värnplikt ökar tillväxttakten per arbetare med upp till en halv procentenhet. Man kan köpa många JAS-plan och stridsvagn 122 för de pengarna. "

Marika Formgren skriver i Axess magasin att "det galna kvartsseklets radikaler misslyckades med att avskaffa det personliga ägandet och förstatliga företagen. Men i den kulturella sfären står deras idéer fortfarande starka. Normbildningen blev också förstatligad under vänstervågen, och det har ingen senare regering försökt ändra på. Hon förklarar att integrationsminister Erik Ullenhag sagt att sju av tio jobb som tillkommit sedan 2006 har gått till invandrare. "Han blev kraftigt ifrågasatt av tunga bloggare" skriver Marika Formgren och namnger Tino Sanandaji, IFN.

Byggindustrin skriver i nr 3 2014 om hyresregleringen som enligt Assar Lindbeck, IFN, stegvis behöver avvecklas under ordnade former och med speciella stöd till låginkomsttagare. Byggindustrin fortsätter: "Men det räcker inte [enligt Assar Lindbeck]. Nyproduktionen av hyresrätter måste mångdubblas".

Magnus Henrekson, IFN, skriver om utbildning och utanförskap i Axess magasin nr 1 2014. Han förklarar att det inte finns något alexabderhugg i form av en särskild åtgärd som drastiskt minskar utanförskapet, men menar att ett första steg är att komma bort från utbildningsalarmismen.Han siar om hur Sverige kommer att se ut om 20 år: "Mitt grundtips är tyvärr att utanförskapet kommer att bestå i åtminstone nuvarande omfattning och ses som något normalt. Var och en får lära sig att hantera dess praktiska konsekvenser efter bästa förmåga. Tillvänjningen går snabbare än vad de flesta vill erkänna.

Expressen skriver om att allt fler svenska lanthandlare tvingas lägga ner. Tidningen citerar en artikel som tidigare publicerats i Dagens Nyheter. "Trenden ser likadan ut internationellt, i Storbritannien satsar livsmedelskedjan Tesco mer på de mellanstora mer centrala butikerna. Likadant gör amerikanska jätten Walmart."

'De har arbetat med mindre butikskoncept som Walmart Neighborhood Market eller Walmart Express och Sverige följer den trenden" förklarar Matilda Orth, IFN, i de båda artiklarna.

"Till skillnad från i amerikanska val påverkas inte valdeltagandet i Sverige av dåligt väder" skriver Forskning & Framsteg. En av forskarna bakom denna slutsats är Richard Öhrvall, IFN och SCB. Han förklarar: "Valdagen i USA är en vardag, vilket gör att många har mindre tid att gå till vallokalen och om det då regnar kan det påverka beslutet om att rösta eller inte. I Sverige och andra länder där valdagen infaller på en helgdag är det lättare att vänta några timmar om det skulle vräka ned."

I en krönika skriver Peter T Ohlson om att århundradets skattereform hackats sönder av mer än 500 olika ändringar. Han förklarar att "det hittills tyngsta inlägget i den diskussionen [om skatterna] är en antologi som utgavs i onsdags: En skattereform för 2000-talet. Två IFN-forskare är medförfattare: Åsa Hansson och Magnus Henrekson. Peter T Ohlson argumenterar för en brett politiskt förankrad skattereform.

Staffan Heimerson skriver i Aftonbladet om att Schweiz planerar hårdare lagstiftning mot invandrare. Han tar olika europeiska länder som exempel på en trend, bland annat Sverige och citerar Assar Lindbeck, IFN. Han menar att Lindbecks resonemang innebär att  "slutsatsen (fast den sägs inte öppet) är: Stäng gränserna".

Assar Lindbeck, IFN, talade nyligen på ett seminarium om bostadskrisen. DI skriver: "Hans utgångspunkt är att en successiv avveckling av hyreskontrollen är nödvändig men inte tillräcklig för att skapa en fungerande bostadsmarknad". Lindbeck förklarade att det även måste skapas en övertygelse hos privata byggherrar och finansiärer att de nya reglerna består i framtiden.

I en ledare kommenterar SvD att bostadsminister Stefan Attefall vill öka andrahandsuthyrning av bostäder.  Ledarskribenten fortsätter: "Det tycks inte spela någon roll hur många gånger ... Assar Lindbeck [IFN] upprepar att dagens hyresreglering inte fungerar och att den endast infördes som åtgärd under brinnande krig. De rödgröna partierna fortsätter envist att kämpa emot. Och detsamma gör Hyresgästföreningen."

I Kvällsposten har förts en debatt om elområden och elpriser. Pär Holmberg, IFN, skriver i ett inlägg att (S) valt en "mer populistisk linje" som innebär att elområden Malmö och Stockholm bör slås ihop. Holmberg menar att en "bättre och mindre äventyrlig lösning är i stället att kompensera elkonsumenter i södra Sverige genom att justera stamnätstarifferna".

Barnets bästa ges nu en tydligare vikt i asylprövningen, skriver Barometern i en ledarkommentar. Tidningen menar att asylpolitiken i vissa deklar görs alltmer generös men att lite görs för att fullfölja andra delar "som behövs för att helheten ska vara hållbar". Barometern fortsätter: "De gröna talar om öppna gränser och blundar för att en helt fri invandring kolliderar med välfärdsstaten, något som ekonomen Assar Lindbeck [IFN] nyligen uppmärksammade. Att en låglönesektor som saknar stöd i Sverige är en ofrånkomlig konsekvens av en obegränsad invandring talar för övrigt många rödgröna företrädare tyst om."

Maria Ludvigsson skriver på SvD:s  ledarsida om behovet av marknadshyror. Hon refererar till ett seminarium som arrangerats av den så kallade Bokriskommittén där även Assar Lindbeck, IFN, deltog: "Med pedagogiska diagram och exakta resonemang kunde Lindbeck beskriva vad bostadsbristen beror på liksom hur den skulle minska om prismekanismerna tilläts vägleda byggande och hyressättning."

23 år efter ”århundradets skattereform” har över 500 ändringar gjorts i skattesystemet. Höga marginalskatter är tillbaka, liksom osunda skatteskillnader mellan arbete och kapital. Därför behövs en rejäl skattereform, skriver Magnus Henrekson och Åsa Hansson, IFN, tillsammans med nio andra experter som författat kapitel i en nyutkommen bok.

Dagens Opinion förklarar att boken "En skattereform för 2000-talet" med bland andra Magnus henrekson och Åsa Hansson, IFN, som medförfattare initierats av fackförbundet Sveriges Ingenjörer, Industrivärlden och Carl Bennet AB, "som står bakom projektet och har anlitat redaktören Mats Bergstrand, tidigare redaktör för DN Debatt".
 

Med anledning av att antologin "En skattereform för 2000-talet" presenterades skriver DN Ekonomi om att förre finansministern Erik Åsbrink bland annat vill återinföra en "rimlig" fastighetsskatt. Tidningen förklarar att Magnus Henrekson var "rätt ljum inför kravet". Vid bokpresentationen förklarade han att "fastighetsskatten motsvarade bara en procent av BNP".

Dagens Industri skriver om antologin "En skattereform för 2000-talet" och menar att  "en blytung panel står enad bakom två kontroversiella förslag: Återinför fastighetsskatten och höj matmomsen". Tidningen citerar bland andra Åsa Hansson, IFN, och skriver att hon kallar en enhetlig momssats med en högre moms på mat för en ”nobrainer”. Med andra ord ett av de mer självklara inslagen i en skattereform.

Säger banken nej till att låna ut pengar? Då kan du via nätet be människor över hela världen att finansiera ditt projekt, skriver tidningen Råd & Rön nr 1, 2014. En av de som intervjuas i ämnet är Joacim Tåg, IFN. Han berättar bland annat om USA där det finns särskilda webbplatser där man på detta sätt investerar direkt i företag: "Det har varit mycket debatt om detta. I USA ger man i vissa fall till och med ränta på insatta pengar, och då börjar man verkligen närma sig bankverksamhet."

I en slutreplik skriver Gabriel Heller Sahlgren, och Henrik Jordahl, IFN, samt Philip Booth att huvudpoängen i deras resonemang "är att det tycks vara konkurrensen mellan olika skolor, inte de fristående huvudmännens motiv, som ger bättre skolresultat".

Östersunds-Posten skriver att "de åsikter Arbetsförmedlingens tillförordnade generaldirektör, Clas Olsson, framför i SVT:s program "Rakt på" sliter isär Sverige". Tidningen förklarar att Olsson uppmanar unga att flytta från landsbygden till större städer: "Magnus Henrekson, IFN, menar dessutom att det är ekologiskt bättre att avfolka landsbygden och i stället bygga ut storstadsregionerna."

Professor emeritus Åke Sandberg, går i polemik med ett inlägg på DN Debatt av bland andra IFN-forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Sahlgren. De kritiserar med att Pisastudien använts för att tolka statistiska samband som orsakssamband. "Men för att driva sin tes refererar de samtidigt till en annan studie utan att berätta om den studiens speciella historiska bakgrund", skriver Sandberg.

"När ett stort antal mer eller mindre 'utfattiga' och i många fall lågutbildade människor kommer till en rik välfärdsstat så utsätts samhällssystemet för stress och besvärliga vägval" skriver Widar Andersson i en ledare. Han hänvisar till en intervju med Assar Lindbeck i tidskriften Neo. Widar Andersson menar att "Det gäller att hålla fast vid den reglerade invandringen".

Det pågår en strid om resurserna till skola, vård och omsorg, skriver DN och menar "att en stor förklaring till resurstillskottet inom grundskolan i själva verket är ökade kostnader för löner". Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas och säger bland annat att "alla utgiftsmått går att manipulera på olika sätt ... I skolans fall kan personaltäthet vara ett rättvist mått att använda och där har utvecklingen inte gått uppåt".

Åke Sandberg, ekonom och sociolog, prof.em. skriver i ett debattinlägg om den artikel i DN tidigare i veckan som bl.a. Gabriel Sahlgren och Henrik Jordahl, IFN, författat. Sandberg menar att en studie som, som i artikeln, sägs förbättrar länders prestationer "inte presenterar på ett sätt som gör att läsaren kan göra en egen bedömning av huruvida just de tres tolkning av samband är den riktiga eller ens rimlig. (Andra skolforskare har uttryckt stor tveksamhet till den refererade studien.)

DN skriver om att livsmedelskedjorna i dag satsar på mellanstora butiker i växande städer, efter flera år då köpladorna vuxit runt städerna. Nu vill kunderna slippa köra bil till matbutiken. En av de som intervjuas är Matilda Orth, IFN. Hon förklarar att detta är en internationell trend och exemplifierar med amerikanska Walmart som arbetar med flera mindre butikskoncept.

I en ledare kommenterar Arbetet den debattartikel av bl.a. Gabriel Sahlgren och Henrik Jordahl, IFN, som publicerades i Dagens Nyheter tidigare i veckan. Tidningen menar att deras argumentationen är desperat men förståelig: "Det fria skolvalet och de vinstmaximerande friskolorna är ryggraden i det system som gör det möjligt för privata huvudmän att lägga skattepengar i egen ficka i stället för att lägga dem på utbildning."

Regeringen ska låta internationell forskningsexpertis granska svenska skolan. Det är på tiden tycker svenska forskare som dock är kritiska till att OECD ska leda en granskning baserad på egna rapporter, skriver SVT Nyheter. En av de forskare som intervjuas är Henrik Jordahl, IFN. Han är osäker på ifall det är vettigt att just OECD ska leda granskningen: "OECD:s rapporter bygger i för lite utsträckning på publicerad forskning."

Ett nyhetsinslag i Dagens Eko handlar om att  Ibrahim Baylan (S) välkomnar den skolkommission som utbildningsminister Jan Björklund tagit initiativ till för att höja kvaliteten i  skolan. I inslaget intervjuas Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om att  OECD som gör PISA-undersökningen på regeringens begäran ska tillsätta kommissionen. Gabriel Sahlgren är skeptisk till denna tågordning.

"Pisastudien [om utbildning] är ett fyrverkeri av korrelationer som i slutändan inte säger någonting om de bakomliggande orsakssambanden" anser Henrik Jordahl, IFN, Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN samt Philip Booth, professor, Cass Business School i London i ett inlägg på DN Debatt. De menar "att basera politik på rapporten är ... ett steg ut i det okända och kan faktiskt vara direkt skadligt för resultaten".

Lärarnas Nyheter skriver om den debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter 2014-01-13, med Henrik Jordahl, IFN, Gabriel heller Sahlgren, afflierad till IFN, och Philip Booth som författare. De menar att man inte ska basera en skolpolitik på Pisa-rapportens tolkningar av de deltagande ländernas kunskapsresultat.

I en ledarkommentar skriver HelaGotland om det nya politiska partiet Kristet värdparti som utmanar KD. Tidningen förklarar att regeringen givit kommunerna rätt att införa vårdnadsbidrag. "På Gotland har de borgerliga partierna inte ställt upp för Allianskollegerna men på andra håll har bidraget införts. Och cementerat könsroller, låst in invandrarkvinnor och motverkat arbetslinjen." Skribenten citerar Andreas Bergh, IFN, i Svenska Dagbladet.

Planer på att höja pensionsåldern till 68 måste genomföras långt tidigare är vad som var tänkt – från 2045 till 2023, menar Gabriel H. Sahlgren (affilierad till  till IFN) vid brittiska Institute of Economic Affairs (IEA) när han citeras i The Telegraph. Han förklarade att det statliga pensionssystemets ger incitament till förtidspension och anser att arbetsrätten behöver reformeras för att göra det lättare för äldre britter att få arbete.

Hotellrevyn skriver om en forskningsrapport med Johan Egebark, affilierad till IFN, som medförfattare. I artikeln säger Egebark att om man jämför med "den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar, som är omkring en fjärdedel så stor. Gör man den jämförelsen framstår det som dyrt att använda sänkta arbetsgivaravgifter som en åtgärd för att skapa jobb".

Med anledning av forskningsrapporten Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter, med Henrik Jordahl och Richard Öhrvall som två av författarna, har en rad tidningar publicerat en text från TT. "Privatiseringen av välfärdstjänster varierar starkt mellan kommunerna. Täby kommun har högst andel privatisering med 54 procent medan Pajala har minst med 1 procent" skriver bland andra Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Totalt publiceras TT-texten i närmare 50 media.

Riksdagsledamot Jan-Olof Larsson (S) skriver i ett debattinlägg om ungdomsarbetslöshet och den sänkta arbetsgivaravgiften för alla under 26 år. Han hänvisar till en forskningsrapport författad av Johan Egebark (affilierad till IFN) med flera. Larsson skriver: "Utslaget per jobb blir kostnaden skyhög. Varje nytt arbetstillfälle kostar skattebetalarna 1,0–1,6 miljoner kronor. 'Det är väldigt mycket pengar', konstaterar Johan Egebark, en av forskarna bakom rapporten."

"I kölvattnet av den höga invandringen har det brutit ut en intressant debatt inom borgerligheten om rätten att invandra och rätten att reglera invandringen" skriver PM Nilsson på ledarplats i DI. Han förklarar att det var Tino Sanandaji, IFN, som på sin blogg drog igång debatten där han bl.a. skrev: "Att svenska medborgare har äganderätt över den svenska staten och beslutanderätt över migration är inte bara en löst grundad teori, det är vad Sveriges grundlag säger". PM Nilsson å sin sida anser att det är "bättre att betrakta det svenska mer som ett system än ett folk".

Med anledning av en ledarkommentar av PM Nilsson i Dagens Industri skriver Sanna Rayman på SvD:s ledarblogg att Nilsson misstolkat debatten. Hon undrar, med anledning av Nilssons text, om det verkligen är "någon i nämnda debatter som har menat etnicitet när han eller hon talat om folket eller de svenska medborgarna?". I sammanhanget nämns (Tino) Sanandaji, IFN, som är en av de centrala debattörerna om migration och integration i Sverige.

Widar Andersson skriver i en ledare "att människor känner sig inlåsta i sina utanförskap utgör sannolikt det mest allvarliga hotet mot tilliten i det nya Sverige". Anderssons utgångspunkt är programmet Filosofiska Rummet i P1 där tillitens politiska dimensioner diskuterades. En av deltagarna var Andreas Bergh, IFN.

Steve Kelman, Harvard, tillbringade en månad på IFN under hösten 2013. Hans iakttagelser om hur Sverige förändrats under de senaste 50 åren publiceras på DN Kultur. Han skriver om minskad kompromissvilja och haltande konsensusbyggande men menar att ” den svenska snällheten lever”: ” Snällheten är en del av den medmänsklighet som ger upphov till ”samma båt”-fenomenet som främjar konsensusuppbyggande.”

I en kolumn på SvD:s ledarsida är Andreas Bergh, IFN, kritisk till det kommunalt vårdnadsbidrag som införsta av den sittande regeringen. Bidraget finns i dag i fler än 100 kommuner – däribland Stockholm. "Användandet av det kommunala vårdnadsbidraget är vanligast bland låginkomsttagare, bland personer med utländsk bakgrund och i förortskommuner." Andreas Bergh menar att vårdnadsbidraget går stick i stäv med den arbetslinje som regeringen i övrigt verkar för.

Tidskriften Fokus presenterar en årskrönika i form av frågor och svar. En av frågorna är vad all vara överens om. Svaret lyder: "Slopa överskottsmålet! Tyckte: Assar Lindbeck [IFN], Göran Persson, Lars Jonung, Annika Winsth, Klas Eklund, Kristina Persson, Karl-Petter Thorwaldsson, Torsten Persson och Lars Calmfors. Bland andra."

Borås Tidning publicerar en nyhetsartikel från TT där Andreas Bergh, IFN, uttalar sig om att skatterna i dag utgör under 45 procent av bruttonationalprodukten: "Det betyder ganska mycket för välfärden. Vi är ju vana vid att det mesta hanteras via stat och kommun eller socialförsäkringar. Skulle skatterna fortsätta sjunka i samma takt framöver så blir det svårt att upprätthålla".