IFN i media

Entreprenörskaps- och innovationspolitiken måste utgå från ett helhetsperspektiv, ett långsiktigt ramverk som borgar för stabilitet. Det skriver Magnus Henrekson, IFN, och  Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, i en debattartikel i GP. De menar bland annat att en väl fungerande riskkapitalmarknad krävs för att bättre stödja tillväxtföretag. "En rätt utformad optionsbeskattning samt en flexiblare arbetsmarknad skulle underlätta både kapital- och kompetensförsörjning."

Assar Lindbeck, IFN, skriver i en andra artikel på DN Debatt (den första publicerades 2013-11-24) att marknadshyror behöver införas för att lösa bostadsbristen, vilket på kort sikt skapar problem. "Men det finns en rad metoder för att undvika bland annat skenande hyror och oförtjänta vinster. För att skiftet ska lyckas krävs en blocköverskridande uppgörelse" skriver Assar Lindbeck.

Eftermiddagsprogrammet Östegötland idag intervjuar Carl-Magnus Bjuggren, IFN, om hans nyligen framlagda avhandling. Ämnet är hur LAS påverkar småföretag. Avhandlingen visar att produktiviteten i svenska småföretag ökade signifikant efter reformen 2001, då turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd luckrades upp.

I en ledare skriver Elise Claeson i Gotlands Allehanda om hur "historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh, skrev en ny svensk folkhemshistoria och lanserade statsindividualismen". Claeson menar att denna förklaringsmodell är på väg ut och nämner i sammanhanget IFN: "Även näringslivet har börjat ana oråd. I höst har Institutet för näringslivsforskning diskuterat moralens och tillitens betydelse för marknadsekonomin. Flera forskare har vittnat om att människan är en ”små-grupps-varelse” och att moral och tillit lärs in tidigt i livet i familjen och civilsamhället; de delar av samhället som statsindividualismen vill försvaga."

"Professor Assar Lindbecks [IFN] debattartikel i Dagens Nyheter där han skriver att hyresmarknaden måste avreageras har fått många reaktioner. Nu svarar även finansminister Anders Borg som är skeptiskt till förslaget och istället menar att bostadsmarknadens parter bör sätta villkoren" skriver Fastighets Tidningen och konstaterar att Borg säger att han vill lyssna på vad organisationer som Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har att säga.

Bostadsmarknaden är förstörd. För att åter få i gång produktion av nya hyresbostäder och utnyttja de befintliga bostäderna bättre krävs en ordnad och gradvis avveckling av hyreskontrollen, skriver Assar Lindbeck, IFN, på DN Debatt. Han menar att "en avveckling av hyreskontrollen – gradvis och i ordnade former – är avgörande både för att utnyttja det existerande bostadsbeståndet mer effektivt och för att få i gång nyproduktionen av hyreslägenheter".

Detta är den första av två artiklar i ämnet på DN Debatt.

Aljazeera online skriver att trots bostadsbrist så erbjuder Sverige syriska asylsökande permanent uppehållstillstånd. En av de som intervjuas om bland annat möjligheterna för invandrare att få jobb är Tino Sanandaji, IFN: "Vi har en mycket modern, kunskapsbaserad ekonomi ... Det finns helt enkelt inte många jobb längre för mycket lågutbildade." Han tror att många av de asylsökande från Syrien kommer att hamna i arbetslöshet

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om filmen "Äta Sova Dö". Han menar att det knappast är självklart att filmen sparkar från vänster mot höger. "De orättvisa turordningsregler som gör Raša så förvånad över att förlora jobbet, är snarast motsatsen till arbetslinjen." Bergh avslutar: "Pichlers film är en utmärkt introduktion till problemen på den svenska arbetsmarknaden. De riktigt modiga vågar se den utan ideologiska glasögon."

I ett inslag om riskkapitalister i allmänhet och Nordic Capital i synnerhet intervjuas Joacim Tåg, IFN. Han presenteras som en av Sveriges ledande riskkapitalforskare och säger bland annat att i det skattemål om ersättning till delägarna som kommer upp inom kort så skulle han nog sätta sina pengar på Skatteverket.

I ett reportage skriver Dagens Samhälle om att riskkapitaklbolags framtid är "hotad av politiker från både vänster och höger. Det kan leda till kaos i välfärdssektorn".  Magnus Henrekson, IFN, är en av de som intervjuas i artikeln. Han menar att riskkapitalbolagen behövs:  "Kommunerna har inte tillräcklig investeringskraft att göra det här själva. Och det handlar inte bara om att driva verksamheter utan även om att utveckla nya verksamheter och innovationer inom välfärdssektorn." Även Joacim Tåg, IFN, kommenterar: "Frågan om riskkapital eller inte är inte relevant. Jag ser inte att det är någon skillnad mellan riskkapital i förhållande till andra vinstdrivande aktörer. Det känns som om politikernas ställningstaganden är missvisande och populistiska."

I ett debattinlägg på DN Debatt skriver Steven Kelman, gästforskare på IFN under oktober, tillsammans med Klas Eklund att de inte håller med Stefan Löfven i hans kritik av modellen med beställare och utförare i offentlig sektor. Löfvén menar att välfärdsarbetet ”kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering”. Kelman-Eklund frågar sig hur det gått efter att valfrihet infördes i välfärden: "Valfriheten har ökat, medborgarna känner sig mindre maktlösa gentemot skola och sjukvård. Produktiviteten har ökat. Vårdköer har kortats." Finns några nackdelar? Självklart, svarar artikelförfattarna, "inga reformer går helt enligt plan. De måste ständigt utvärderas och förbättras".

På ledarsidan i DN skriver Erik Helmerson att "det fria skolvalet är här för att stanna". Han har varit på ett seminarium där man firade att det är "20 år sedan den stora skolreform som egentligen var två: det fria skolvalet och öppnandet för en mångfald av friskolor".  Helmerson skriver om debattinlägg av Gabriel Sahlgren, affilierad till IFN, och Erik Lakomaa, HHS, som deltog i seminariet: "De två var överens: Succé eller flopp – vem vet? Forskningen är knapphändig och svaren besvärande få."

Om invandring skriver of G. Hedengren en krönika. Han menar att frågan är "tvivelsutan den mest infekterade frågan i svensk politik". Han fortsätter: "Jag blev ytterst förvånad när nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] nyligen fick tala fritt på ett seminarium ordnat av centerns ledning ...  Enligt statistiken går 60 procent av socialbidragen i dag till i utlandet födda personer. Hans slutsats var; Sverige måste föra en mycket restriktiv invandringspolitik för att skydda löner och välfärdssystem".

I en ledare skriver Gunnar Wetterberg att "både Boverket och Assar Lindbeck [IFN] har på sistone dömt ut hyresregleringen. Men det har etablerats en pervers jämvikt, som riskerar att förlänga det drygt 70-åriga eländet". Han siar: "Om hyresmarknaden avregleras skulle det antagligen kvadda dagens prisnivåer för villor och bostadsrätter. Med högre hyror skulle fler lägenheter komma ut på marknaden."

Texten publicerades även i Kvällsposten 2013-11-19.

Matthew Yglesias skriver i Slate (som ägs av The Washington Post Company) att det "per capita stora antalet svenska miljardärer visar att en generös välfärdsstat inte utesluter entreprenörskap". Tino Sanandaji, IFN, är skeptisk till resonemanget: "Ett problem är att inte alla miljardärer på Forbes lista är företagare. Här finns även individer som ärvt sin förmögenhet". Räknar man bort ärvd förmögenhet och miljardärer som skapat sin förmögenhet i andra länder, skriver Sanandaji, så har USA dubbelt så många miljardären/entreprenörer jämfört med Sverige.

Affärsvärlden publicerar en artikel från nyhetsbyrån Direkt. Ämnet är de politiska partiernas ställning inför valet 2014. Carin Jämtin (S) intervjuas. En fråga gäller en stor koalition mellan S och M, som Assar Lindbeck, IFN, nyligen föreslagit. Carin Jämtin säger: "De ideologiska skillnaderna mellan oss och M är jättestora. Därför tror jag att det är uteslutet, nej jag kan inte se en sån situation".

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Anders Gullberg, KTH,  att "arbetet med nästa generations transportlösningar måste starta. En smartare utformad trängselskatt är den viktigaste pusselbiten som kan göra Stockholmsregionen till en internationell förebild." Gullberg menar att "de riktigt stora framstegen kommer när trängselskatten blir smartare så att den blir en avgift på trängsel. Det är en gammal god idé som bland andra Assar Lindbeck [IFN] framförde redan i mitten på 1960-talet."

I en ledarkommentar om bostadspolitik skriver Ivar Arpi: "Den officiella politiska synen på bostadsbristen har sedan länge varit att den borde och kunde byggas bort.” Det skrevs Assar Lindbeck [IFN] redan 1963 i en utredning om bostadsbrist. Men det kunde lika gärna vara skrivet i dag. Trägen vinner inte alltid, även om Lindbecks linje får allt mer gehör."

"Boverket konstaterar att hyresregleringar leder till bostadsbrist. Den slutsatsen borde politikerna ta till sig" skriver Kristianstadsbladet i en ledare. Tidningen tillskriver Assar Lindbeck, IFN, ett citat: Näst bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad. Det lär nationalekonomen Assar Lindbeck ha sagt. Det må vara en drastisk formulering men den innehåller ett viss mått av sanning." Kommentaren publiceras även i Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda.

"Väljare till höger är mindre positiva till privatisering än sina politiker, väljare till vänster mindre negativa än sina politiker." Det beskriver Dagens Samhälle om den forskningsrapporten "Välfärstjänster i privatregi" som nyligen publicerats av SNS. Redaktör för rapporten är Henrik Jordahl, IFN, och den ingår i ett för IFN och SNS gemensamt projekt. Artikeln avslutas med påpekandet att "slutsatserna formulerades före den senaste tidens intensiva debatt om riskkapitalister i välfärdssektorn".

Arbetarrörelsens tankesmedja Katalys har skissat på en ny skattereform, skriver Smålandsposten i en ledare. Tidningen är förvånad över den fördelningspolitiska profilen: "Även om ett generöst grundavdrag på 144 000 kronor per år införs så kan normalinkomsttagare se fram emot en höjd skatt på fyra till fem procentenheter, enligt en kontrollräkning av nationalekonomen Tino Sanandaji [IFN]. Har man däremot en månadsinkomst på 100 000 kronor så får man betala fem procentenheter lägre skatt."

Ett samarbete över blockgränsen kan vara vad Sverige behöver 2014. Men inte det som Löfven har tänkt sig, skriver Östgöta Correspondenten i en ledare. Tidningen hänvisar till en intervju med Assar Lindbeck, IFN, i Dagens Samhälle, där han föreslor samarbete mellan S och M för att bland annat lösa bostadsknuten. "S och M står politiskt närmare varandra än någonsin, även om ingendera sidan vill erkänna det. I stället för att göra livsluft av gammalt groll borde S och M ingå tillfälligt samförstånd. Det vore bra för Sverige" skriver  Östgöta Correspondenten.

Om att som gravid söka jobb i Sverige, USA och Frankrike skriver Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, på SvD:s ledarsida. Hon konstaterar att hon blir kvar i USA och att det som bidrog till beslutet var delvis "den svenska föräldraförsäkringen och Sveriges avsaknad av barnomsorg för små barn" I dag förvärvsarbetar Johanna Möllerström och dottern som är sju månader är på en förskolan som är anpassad för barn i hennes ålder: "den här lösningen perfekt [för oss], och den hade varit svår att få till i Sverige".

Smålandsposten skriver i en ledare om integrationspolitik: "för att lyckas är det viktigt att fråga sig vilken typ av integration som ska främjas, och hur väl politiken stämmer överens med den ideologiska kompassen". Tidningen ifrågasätter nystartszoner och hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN. Andreas Bergh "efterlyser bredare åtgärder, om satsningarna begränsas till vissa geografiska områden finns en risk för att de inte blir särskilt träffsäkra".

I en krönika på ledarsidan skriver Andreas Bergh, IFN, om minienkäter/frågor till allmänheten i olika media: "poängen med dessa mini-enkäter är uppenbarligen inte att låta experter fördjupa analysen". Bergh anser att "även om syftet med mini-enkäter kanske är vällovligt, kan alltså följden i värsta fall bli en snedvriden bild av vilka åsikter som är dominerande. Det är ingen betjänt av". Krönikan publiceras även i Norra Västerbotten.

Therese Nilsson, affilierad till IFN, skriver i Ekonomisk Debatt om tredje uppgiften: "För att minimera avståndet mellan forskare, beslutsfattare och övriga delar av det omkringliggande samhället är det viktigt att akademiskt verksamma ekonomer är aktiva i samhällsdebatten." Hon fortsätter: "Science slam och 45 sekunder digital julkalender i all ära, men för att forskningen ska kunna utgöra ett underlag för politiskt beslutsfattande och bidra till ett bättre samhälle krävs också en djupare diskussion tillgänglig för alla intresserade." Therese Nilsson menar att Ekonomisk Debatt är exempel på det senare.

Ledarskribenten Marika Formgren skriver i bland annat Gotlands Allehanda, HelaGotland och Norrbottens-Kuriren om debatten om invandring. Hon nämner både Assar Lindbeck, IFN, och Tino Sanandaji, IFN, och hoppas på en mer nyanserad debatt: "Om nyanserna når fram till den politiska arenan kanske vi kan få ett politiskt klimat där olika riksdagspartier i migrationsfrågan placerar sig någonstans emellan SD:s restriktiva linje och MP:s och C:s fria invandring. Det skulle sannolikt uppskattas av väljare som både vill ha en humanitär migrationspolitik och värna om välfärdsstaten.

I ett debattinlägg skriver tre komvuxlärare om ett förslag att "privatisering av sfi-utbildningen kan påverka skolan negativt, och förslaget att slå ihop sfi med komvux kan också ifrågasättas". Skribenterna hänvisar till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "Om Christer Hallerby hade studerat nationalekonomen Jonas Vlachos forskning om det fria skolvalet hade han möjligtvis insett att det inte är helt okomplicerat att låta elever välja utförare själv."

I en kommentar till ett IFN-seminarium med Nobelpristagaren Edmund Phelps (om hans bok Mass Flourishing) skriver PJ Anders Linder att han fylldes av lika delar entusiasm och skepsis. Linder menar att Phelps har helt rätt när han talart om skapandets värde och fantasins betydelse. "Samtidigt är hans konflikt modernt-tarditionellt orimligt endimensionell."

Vetenskapsradion Forum sände ett program om att det vid stora bränder med många dödsoffer ofta sprids en bild av att människor drabbats av panik, vilket inte stämmer enligt Vetenskapsradion. "Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer". En av de forskare som intervjuas är Mikael Elinder, som är affilierad till IFN. Han har gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och kunnat konstatera att "överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män".

Thomas Gür har för magasinet Axess intervjuat professor David Rose, som i slutet av september gästade IFN. Av artikeln framgår att "vårt välstånd vilar på arbetsdelning och utbyte, som i sin tur vilar på att det finns tillit även mellan människor som inte känner varandra". Utgångspunkten för intervjun är den bok som Rose skrivit: The Moral Foundation of Economic Behavior.

I ett debattinlägg menar ekonomerna Anders Morin och Mikael Witterblad, Svenskt Näringsliv, att det finns ett behov av att nyansera skoldebatten. "Medierapporteringen tecknar en ensidigt negativ bild. Sannolikt finns det mycket som går att förbättra. Samtidigt tyder den forskning som studerat friskolereformen på positiva effekter på elevernas resultat" skriver Morin och Witterblad och hänvisar bland annat till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN.

Jonas Sjöstedt (V) och Gunvor Ericson (MP) har uttalat sig med anledning av en  kanadensisk forskares undersökning som enligt Aftonbladet visar att svenska folket lider av "välfärdströtthet". BT berättar att forskaren Andreas Bergh, IFN, "såg Aftonbladets siffror, anade oråd och mejlade såväl den kanadensiska rapportens huvudman som reportern. Forskaren svarade att uppgifterna i tidningen var fel och att han redan påpekat detta. Det visar sig också att stödet för den svenska välfärden tvärtom har ökat under alliansregeringens tid vid makten".

Carl-Johan Ljungberg skriver om Paul Colliers bok om invandring - Exodus: How migration is changing our world. Han nämner flera IFN-forskare som deltar i debatten.  "I en intervju i tidskriften Neo nyligen hävdade ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN] att Sverige inte på sikt klarar av en invandring i så stor skala. Vi har helt enkelt inte pengar nog att betala för de många integrationsåtgärder som krävs och vars framgång samtidigt är oviss. Erfarna ekonomer som Tino Sanandaji [IFN] och Jan Tullberg har seriöst sökt belysa vad invandringen kostar."

Andreas Bergh, IFN, recenserar Kajsa Ekis Ekman bok "Skulden – Eurokrisen sedd från Aten" i Respons nummer 5–2013. Det är ord och inga visor från Berghs sida: "Bokens stora problem är avsaknaden av resonemang som analyserar och förklarar hur Grekland hamnade i dagens problematiska situation. Mitt intryck är att denna avsaknad beror på lika delar oförmåga och ovilja. Frågan är så pass svår att författaren inte rimligen kan lastas för oförmågan. Oviljan skaver desto mer."

I en ledare skriver GP att fri hyressättning ständigt aktualiseras som det huvudsakliga medlet för att råda bot på bostadsbristen. GP nämner bland andra Assar Lindbeck, IFN, som en av förespråkarna för denna linje: "Hyressättningen i Sverige är inte fri, men den är inte heller reglerad. Det finns en förhandlingsordning som utgår från bruksvärdet med stora hänsyn till läge och standard. Detta samt de kollektiva hyresförhandlingarna är en bra ordning som ger hyresgästerna ett nödvändigt konsumentskydd."

Den stora valfrågan kommer att bli jobben. "Därför är det anmärkningsvärt att de centrala frågorna om lönebildning och arbetsrätt nästan helt är avförda från den allmänna politiska debatten," skriver Annie Lööf och Martin Ådal (C) i ett debattinlägg i Dagens Industri. De fortsätter: "För 30 år sedan formulerade Assar Lindbeck, [IFN] teorin om insiders och outsiders. Teorin kan beskrivas som att de med makt över lönebildning och arbetsmarknadsregler, ibland omedvetet, trissar upp kraven så att outsiders, de arbetslösa, inte kan komma in."

I en stort uppslagen intervju svarar med Assar Lindbeck, IFN, på en rad aktuella frågor. Dagens Samhälle skriver: I dag ser Assar Linbeck behov av ett bredare blockpolitiskt samarbete för att komma till rätta med, och hitta mer långsiktiga lösningar på, problem inom bland annat skolan, bostadspolitiken och invandringen. "En stor regeringskoalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skulle kunna lösa upp svåra knutaroch vara bra för Sverige. Det har gått i Tyskland, Österrike och Finland."

Andreas Bergh, IFN, är en av fyra ekonomer som bland annat diskuterar den ekonomiska krisen i Ekonomiska klubbens första program för hösten. Medverkar gör även Cecilia Hermansson,  Lars E O Svensson och Robert Bergqvist. Klubbens ordförande är Martin Ådahl.

I ett debattinlägg i UNT skriver fyra folkpartistiska politiker att de vill införa en tredje pappamånad. De skriver att amerikanska forskare visat att svenska kvinnors utdragna föräldraledighet gör att arbetsgivare ser kvinnliga anställda som en risktagning för företaget. Skribenterna hänvisar även till två IFN-forskares arbete: "2009 visade Henrekson och Stenkula att kvinnors utdragna föräldraledighet hindrar dem från att nå chefspositioner."

I en krönika i Dagens Arena skriver Kent Werne, författare och frilansjournalist, om skolor som drivs i ideellt- eller eller vinstsyfte. I sammanhanget hänvisar han till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. "De ideella alternativen är marginaliserade. 2011 räknade forskaren Jonas Vlachos ut att 80 procent av friskoleeleverna på gymnasienivå, och mer än hälften av friskoleeleverna i grundskolan, går i skolor ägda av aktiebolag – där vinstsyftet är överordnat."

I en ledare tar ST Andreas Berghs, IFN, krönika i Svenska Dagbladet (13/10) som utgångpunkt. Tidningen skriver: Det finns massor med arbetsuppgifter inom främst den privata servicesektorn som skulle behöva utföras, men det lönar sig inte för företagen att ta in mer personal ... Särskilt illa är det på kvällar och helger då det är extra dyrt att ha många som arbetar." Skribenten menar att "en tänkbar lösning skulle kunna vara att generellt sänka kostnaderna för att anställa, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter".

I ett debattinlägg i The telegraph skriver Gabriel H Sahlgren som är affilierad till IFN, att de inte finns bevis för att obehöriga lärare är sämre än behöriga. Han menar att eftersom vi inte har kunskap om vad som i grunden gör pedagoger effektiva, bör regeringen avstå från att reglera på området. Sahlgren menar att friskolor men även offentligt finansierade skolor fritt bör få anställa lärare utan statlig lärarlegitimation.Något som bland andra biträdande premiärminister Nick Clegg motsätter sig.

 "Påståendena om välfärdsföretagen är många och med mindre ett år kvar till riksdagsvalet rasar debatten kring vinst i välfärden. Entreprenör reder ut vad som är fakta och myt i debatten" skriver tidskriften Entreprenör och intervjuar bland andra Henrik Jordahl, IFN. Han förklarar att på 1970 talet hade det offentliga tagit över helt: "Vi svenskar ser oss gärna som ett ”lagomfolk”, men det var ovanligt med en så dominerande offentlig sektor som Sverige hade på den tiden."

Antingen är du för eller emot. Ja, läxor alltså. Den svenska läxdebatten präglas av ett svart-vitt tänkande, skriver helahelsingland.se i en ledare. Skribenten funderar: "Kanske är det så, som den svenska utbildningsforskaren Jonas Vlachos [affilierad till IFN] bland annat spekulerat i, att de negativa effekterna av läxor kan förklara varför det finns ett starkt läxmotstånd här."

På bibliotek och i klassrum kämpar ideella krafter för att ge gratis läxhjälp åt alla, utan kostnad, berättar Sydsvenskan. I sammanhanget redovisas fakta, från bl.a. Jonach Vlachos, som är affilierad till IFN: "3-4 gånger mer än en vanlig undervisningstimme kostar en rutfinansierad läxtimme."

I en krönika på SVD:s ledarsida förklarar Andreas Bergh, IFN, varför jobben inte skapas. "Ett svar är att vi alla – i form av stat, kommun, fack och arbetsgivare – har bestämt att vissa jobb som efterfrågas inte ska få skapas." Bergh  skriver att exempelvis arbetskraft på helger och kvällar är dyrare och att det gör att många verksamheter har stängt trots att efterfrågan är hög.

Möjligheten att fritt välja skola har inte gett bättre resultat för svenska elever. Det skriver UNT i samband med att en  IFAU-rapport rapporteras. En av författarna är Karin Edmark, IFN, intervjuas och säger bland annat att skolvalet "kan ha gett bättre resultat för vissa grupper, medan andra påverkats negativt".

I en krönika skriver Klas Eklund om bostadsmarknaden och hyresregleringar: "Hyresregleringen är svensk politiks ­galten ­Särimner. Den slaktas av ­ekonomerna varenda dag, men återupplivas av politikerna nästa morgon." Eklund refererar till Assar Lindbeck, IFN: "För övrigt har det gått precis 50 år sedan Assar Lindbeck 1963 publicerade sin första debattbok om hyresregleringens baksidor. Ett dystert jubileum ..."

I en ledare kommenterar VLT Lärarförbundets ranking av skolor. "Rankingen utgår i mycket från ett fackligt perspektiv. Lärarnas villkor och elevernas resultat påverkar resultaten, men lärartäthet och andel pedagogiskt utbildade lärare har dubbel vikt. Men samvariationen mellan resultat och dessa kriterier är inte kristallklar." Tidningen hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som menar "att det är svårt att finna belägg för att behörighet påverkar elevernas skolresultat".