IFN i media

När valet närmar sig anstränger sig alla partier för att beskriva sin politik så att den tilltalar så många som möjligt, skriver Andreas Bergh, IFN, i en krönika som publiceras i flera tidningar. Med vad är välfärdens kärna och vad säger det oss att denna tillförts 30 miljarder sedan 2006, undrar han. "Svaret är att det inte säger särskilt mycket. Alliansens företrädare vill utan tvekan göra en pedagogisk poäng: I en växande ekonomi kan skatten sänkas samtidigt som den offentliga sektorn får mer pengar. Det är sant, men det är inte helt ärligt att framställa dessa ökningar som satsningar."

I en ledare skriver Maria Ludvigsson om Nobelpristagaren Edmund Phelps föredrag och besök hos IFN. "Historien visar otaliga exempel på hur en svällande politisk sfär effektivt kan ta kål på drömmar, inte minst entreprenörens." Ludvigsson anser att idéer och värderingar spelar roll. "Vår uppfattning om vad det goda livet är påverkar hur politiken formuleras och vilket utrymme och roll företagande får. Phelps avslutade med att efterlysa fler äventyrsromaner i skolorna. Och varför inte? Det kan betyda väl så mycket, om inte mer, som entreprenörskap på schemat."

"Skolvalsreformerna från början av 1990-talet har inte haft några stora effekter på elevernas resultat visar en ny IFAU-rapport" skriver Svenskt Näringsliv med anledning av en ny IFAU-rapport. En av rapportförfattarna är Karin Edmark, IFN: "Vi hittar en del effekter av den ökade valfriheten, de är oftast positiva men i regel mycket små, ganska osäkra och nästan bara begränsade till städer."

I Studio 12 Morgon intervjuas Edmund Phelps i samband med ett seminarium arrangerat av IFN 2013-10-09. Phelps menar att stora delar av Västs ekonomi "består av stora etablerade företag som gör innovationer för syns skull men som egentligen inte gör mycket." Phelps anser att staten i allt större utsträckning sätts framför individen, vilket är till förfång för de innovativa krafterna som driver samhälls utvecklingen framåt.

I samband med att nobelpristagaren Edmund Phelps  besökte Sverige och IFN, bland annat för att prata om sin nya bok, intervjuade Ekonomiekot ocm den amerikanska budgetkrisen. " Det går att fortsätta en månad till i nuvarande dödläge. Men efter det kommer det att bli ett problem" färklarade Edmund Phelps.

"Det finns inget stöd för att 90-talets skolvalsreform ligger bakom svenska elevers sjunkande resultat" det skriver Lärarnas tidning (och Lärarnas Nyheter) då de hänvisar Karin Edmarks, IFN, forskning om skolvalsreformens effekter. Hon har undersökt hur möjligheten att välja mellan olika skolor, både kommunala och fristående, påverkat elevernas betyg.

Inför att årets Nobelpris börjar tillkännages denna vecka skriver SvD om att nio av de tio ledande universiteten där forskare vinner Nobelpris ligger i USA. "Svenskar som forskat på andra sidan Atlanten förklarar dominansen med en vinnande mentalitet. Men svenska rektorer menar att vi är på väg att komma ikapp." En av de som intervjuas är Jannis Angelis, IFN.

"De studier som finner ett positivt samband mellan skolbibliotek och högre studieprestationer är inte tillräckligt pålitliga för att basera politik på", skriver Gabriel H Sahlgren, affilierad till IFN, i en replik på DN Debatt. Ett tidigare inlägg av honom publicerades 2013-10-01. "På grund av osäkerheten i forskningen rekommenderar jag i stället småskaliga experiment" skriver Sahlgren som vill se bättre forskning på området innan några beslut fattas.

Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, skriver i en op-ed om politiska striden om den amerikanska budgeten. "I och med att Obama återvaldes känns det som att amerikanerna har bekräftat ... att de faktiskt vill ha en sjukförsäkringsreform. Men det struntar Tea Party-partisterna i och väljer istället att utnyttja detaljer i budgetlagen för att, till en kostnad av 12,5 miljoner dollar i timmen, fortsätta ställningskriget."

Gabriel H Sahlgren, IFN och Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs i London, skriver på Brännpunkt SvD om opinionsundersökning som visar att det svenska folket ser ökade skillnader mellan skolor som ett problem. "Säkerligen stödjer ingen skillnader mellan elever eller sjunkande resultat heller. Men det är irrelevant för huruvida skolvalet är boven i dramat. Och här haltar debattörernas argumentation rejält."

I en ledarekommentar skriver Sanna Rayman, Svenska Dagbladet, att det i politiken inte finns mycket stöd för idén om slopade läxor. Hon hänvisar till Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, som i en artikel skrivit om Sverige "som enda land 'med en statistiskt signifikant negativ inverkan av läxor på elevernas studieresultat'".

Martin Ljunge, IFN, skriver på Brännpunkt att yngre generationer använder sjukförsäkring oftare än äldre. Detta visar hans forskning av hur flera generationer är sjukskrivna. "För att värna vård, skola och omsorg bör sjukförsäkringen rystas ut ur statsbudgeten på samma sätt som pensionerna" menar Martin Ljunge. Han anser vidare att  det behövs en "en sund sjukförsäkringskultur". En sådan innebär att det exempelvis inte är ok att använda sjukförsäkringen "vid tandläkarbesök, bakfylla, flytt, missnöje med chefen, eller som protestaktion".

TT Ekonomi refererar till, och ett 40-tal tidningar publicerar, ett inlägg av Martin Ljunge, IFN, på SvD Brännpunkt. "Sjukförsäkringen borde brytas loss ur statsbudgeten på samma sätt som pensionerna". "Höga kostnader för sjukförsäkringen innebär dels en risk för att mindre pengar kan läggas på skola, vård och omsorg, och dels en risk för 'dramatiska försämringar i sjukförsäkringens generositet'. Genom att bryta loss sjukförsäkringen från statsbudgeten kan man göra den till ett slutet system, vars intäkter kommer från sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgiften och egenavgifterna".

TT har intervjuat en rad personer med anledning av den debattartikel av Martin Ljunge, IFN, som publicerades av SvD 2013-10-02. Det handlar om att Sverige tappar i konkurrenskraft. "Samtidigt växer sjukkostnaderna snabbare än BNP." En rad tidningar publicerar artikeln där Martin Ljunge citeras: "Sjukförsäkringen borde också brytas loss ur statsbudgeten på samma sätt som pensionerna." Han menar att höga kostnader för sjukförsäkringen innebär dels en risk för att mindre pengar kan läggas på skola, vård och omsorg, och dels en risk för "dramatiska försämringar i sjukförsäkringens generositet".

Misstron från svenska folket är stor när det gäller kommunpolitiker, visar forskning. Politikernas vidlyftiga resor och dyra representationsnotor riskerar att slå mot demokratin, skriver Dagens Nyheter och intervjuar Richard Öhrvall, IFN. "I många fall granskas den politiska majoriteten av sina partivänner och är tandlös. Revisorerna har inte de mandat man skulle önska" säger Öhrvall och hänvisar till en ESO-rapport om korruption. DN skriver: Rapporten från IFN lyfter fram att transparensen hos kommunerna måste öka för att motverka utvecklingen, och att revisionen måste bli fristående.

På nätet och dagen efter i papperupplagan av Metro har tidningen intervjuat Andreas Bergh, IFN, om Sverige Demokraternas skuggbudget. Partiet föreslår att pengar sparas genom att invandringen begränsas. Andreas Bergh säger bland annat: "För att kunna säga något om detta måste man göra antaganden om sysselsättningsutvecklingen för de som kommer till Sverige. I dag är den ganska dålig, och om det blir sämre så blir det en stor kostnad. Men om vi blir bättre på integrationen på arbetsmarknaden så kan invandringen bli en vinst."

Hur agerar ett företag moraliskt? är en av de frågor som EFN tv ställer till David Rose i en intervju i kanalens Veckomagasin. Rose var i Stockholm på inbjudan av IFN och deltog bland annat i ett välbesökt seminarium på temat "Moral -- den bortglömda nyckeln till välstånd". I tv-intervjun förklarar Rose bland annat förhållandet mellan moral och tillväxt.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Gabriel H Sahlgren, affilierad till IFN, att det riskerar att bli en dyr och meningslös historia ifall alla skolor i Sverige måste ha ett skolbibliotek. Han menar att detta är "ytterligare ett exempel på politikers vilja att öka detaljregleringen av skolresurser, trots att forskningen är väldigt spretig när det gäller vad som producerar högre kvalitet."

En ledare i Barometern inleds med konstaterandet att varje tid har sitt modeord som den sätter sitt hopp till. Tidningen hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som påpekade detta när han talade på SNS i Kalmar. Ordet i dag är innovationer. "Alla aktörer med självaktning har således nu en innovationsstrategi" skriver tidningen och fortsätter: "Problemet, som Henreksson också påpekade vid sitt föredrag på SNS Kalmar i fredags, är att den praktiska politiken är en helt annan femma."

Private equity är en allt viktigare faktor i denna successiva omstrukturering, skriver Marcus Uvell, vd Timbro, i en debattartikel. "De typiska private equity-affärerna identifierar bolag med outnyttjad potential och ger dessa chansen att utvecklas och växa." Uvell hänvisar till Joacim Tåg, IFN, som visat att "dessa affärer också i regel [leder] till minskad risk för arbetslöshet och till högre löner".

David Rose, ekonomiprofessor vid Missouri-universitetet i USA har besökt Sverige och talat på ett seminarium arrangerat av IFN. Ekonomiekot intervjuade: "Moral och tillit är en av hörnpelarna för att lyckas i näringslivet. Ju större grupp och företag desto lättare att komma undan med dålig moral och opportunism."

SvD Näringsliv porträtterar Martin Flodén, Riksbanken. Tidningen citerar Daniel Waldenström, affilierad till IFN, som skrivit om Martin Flodén: "Martin är väldigt noggrann och seriös. Dessutom tänker han själv och följer inte nödvändigtvis vad andra säger. Det är en väldig tillgång för en medlem i Riksbankens direktion."

Jonas Vlachos, affilierad till IFN, skriver om betyg på Ekonomistas: "Det är uppenbart att betygens koppling till den faktiska kunskapsutvecklingen i den svenska skolan är svag: betygen stiger medan kunskapsnivån enligt internationella jämförelser faller." En studie visar att fristående skolor förefaller  vara generösare vid provrättningen än kommunala. Hur är det då med skolor som drivs som aktiebolag och icke-vinstdrivande? "... tyder resultaten på att de icke-vinstdrivande friskolorna är ännu generösare i provrättningen än aktiebolagen ..."

Tidningen Fokus skriver om den ekonomiska politiken inför valet 2014. I detta sammanhang refereras till forskningsresultat om hur maxtaxa påverkade valet 1998. En av författarna till denna studie är Henrik Jordahl, IFN. Det visade sig "att 13,5 procent av småbarnföräldrarna bytte parti på grund av maxtaxan" skriver Fokus.

Bakom försäkringskassans ökade budget för sjukpenning finns en tydlig trend: Trots den stadigt förbättrade folkhälsan efterfrågar yngre generationer mer bidrag, det skriver Martin Ljunge, IFN, i ett debattlinlägg på SVT debatt. Han menar att välfärdsstaten står inför ett vägskäl. "Vi måste bestämma oss för om ännu mer skattemedel ska tillföras – eller om socialförsäkringarna ska göras mindre attraktiva."

Om förtidsröstandet säger Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet: "Det kan vara så att folk är mer benägna att förtidsrösta eftersom det finns många lokaler och passar kanske folks hektiska liv att kunna förtidsrösta. Men kan också vara så att vi har ett lite högre valdeltagande på gång i år".

I en nyhetsartikel skriver SvD att opinionsmätningar under det senaste dygnet pekat på att Fi har känning på riksdagen. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas och säger att eftersom Fi "ligger de högt i valspurten och det är fullt tänkbart att väljare som lutar åt vänstersidan väljer Fi nu då det verkar finnas en reell chans att komma in".
 

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika att "ett av de konstigaste ord som letat sig in i det politiska språket på senare tid är ordet reformutrymme". Han påpekar att reformer inte är lyx vi kan unna oss endast om det finns ett överskott. Dessutom så kallas numera alla utgiftshöjningar för reformer.

Krönikan publiceras även i Dalarnas Tidningar, Sundsvalls TIdning, Norra Västerbotten, Trelleborgs Allehanda, HelaGotland och Kristianstadsbladet.

Den 14 september är det 10 år sedan folkomröstningen om euron. I en gästkrönika räknar Anne-Marie Pålsson upp folk som var för och folk som var emot . Assar Lindbeck, IFN, tillhörde den förra kategorien. Hon avslutar: "glöm inte vår utrikesminister – Carl Bildt. Ty det var faktiskt denne utpräglade EU-vän som lade grunden för det svenska nejet. Under sina sista år som partiledare för M chockade han det politiska systemet genom att kräva att frågan om ett svenskt medlemskap i EMU skulle avgöras i en folkomröstning."

I en ledare skriver Barometern om läxrut. Skribenten är upprörd över sakfel i en nyhetsartikel om läxrut (SvD 27/8). Artikeln har spritts vidare till bl a TT. I denna finns den felaktiga uppgiften att Skolverket ska ha konstaterat betygsskillnader mellan elever som fått/inte fått köpt läxhjälp. "Tyvärr är läxrutsfadäsen inte ett olyckligt undantag. Nationalekonomen Tino Sanandaji har nyligen visat hur svenska nyhetsmedier i två olika fall gett en alltför skönmålad bild av migrationens kostnader".

Hur kan det komma sig att sjukskrivningarna bara ökar och ökar, trots att vi bevisligen blir friskare och friskare, frågar sig Per Gudmundson i SvD:s huvudledaren. Ämnet och svaret är hämtat från forskning av Martin Ljunge, IFN, som redovisas i senaste numret av Ekonomisk Debatt. SvD drar slutsatsen att "Ljunges tes skulle kunna vara en förklaring på effekterna efter Alliansens reformer under förra mandatperioden. Incitamenten att sjukskriva sig försämrades, varför sjuktalen sjönk under en period. Men kulturen bröts aldrig."

Andreas Bergh, IFN, är ny kolumnist på Svenska Dagbladets ledarsida. I sin första kolumn skriver han om tillit. "Anser du att det går att lita på människor i allmänhet? Då är du i gott sällskap: Två av tre i Sverige svarar ja på frågan – fler än i de flesta länder." Kolumnen avslutas: "Det kan tyckas naivt på gränsen till dumdristigt att lita på andra människor som man inte ens känner. Men det är också modigt och berömvärt. Vad spelar det för roll att människor är pålitliga om ingen vågar ta risken att lita på någon annan?"

Yngre generationer använder sjukförsäkringen oftare än äldre generationer – trots bättre hälsa skriver Forskning & Framsteg i en artikel om forskning presenterad av Martin Ljunge, IFN. Det handlar om en normförskjutning, säger Martin Ljunge till tidningen. "Äldre generationer ser inte dessa förmåner som en självklarhet, och minns kanske att det tidigare var skambelagt att få hjälp av staten."

I en ledarkommentar skriver Barometern om forskning av Martin Ljunge, IFN. Det handlar om sjukskrivning i olika generationer: "Detta objektiva hälso­faktorer till trots, tenderade de yngre att ha en högre sjukbenägenhet" skriver tidningen och citerar Martin Ljunge i Ekonomisk Debatt: ”Det nya samhället kan ha tett sig främmande för tidigare generationer som levt i ett lutheranskt samhälle med en stark tonvikt på att försörja sig själv och inte ligga det allmänna till last".

I ett debattinlägg om läxhjälp och RUT frågar Agneta Gille (S) vad de borgerliga riksdagsledamöterna från Uppsala län anser om rut-avdrag för läxhjälp? Är detta det mest effektiva sättet att använda skattepengar? Gille hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN: trots att han "har visat att skattesubventionen för en enda läxläsningstimma skulle räcka till fyra lektionstimmar i skolan, så införde regeringen det."

I en ledarkommentar skriver SvD om att syriska flyktingar regelmässigt i fortsättningen ska få permanent uppehållstillstånd (PUT). "Humanitärt är det ett oklanderligt beslut. Samtidigt får Sveriges engagemang för flyktingarna inte stanna vid uppehållstillståndet." SvD påpekar att det är svårt för utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. "Nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] påpekade i en artikel nyligen att 43 procent av de långtidsarbetslösa i Sverige är utrikesfödda, trots att de bara utgör 15 procent av befolkningen."

I en ledare kommenterar tidningen en studie som presenterats av Skolinspektionen om betygsättning av nationella prov. "Undersökningen visar att det framför allt är i friskolor som lärarna överskattar elevens kunskaper." Jonas Vlachos, affilierad till IFN, kommenterar att friskolornas elever presterar bättre på de nationella proven än de elever som går i kommunal skola. ”Vad vi då hittar är att en del, eller till och med hela den effekten, beror på att proven helt enkelt rättas mer generöst av friskolorna.”

Jonas Vlachos, afflierad till IFN, har varit med och skrivit en studie för Skolinspektionen, om skillnader vid rättning av nationella prov. "Friskolor sätter i genomsnitt mer generösa betyg på nationella prov än kommunala skolor" skriver SVT Nyheter och intervjuar Jonas Vlachos. Han menar bland annat att "en lösning skulle kunna vara att man rättar proven externt, att någon aktör som inte har någon koppling till skolan får rätta proven istället". Även TT refererar till Jonas Vlachos och detta uttalande. TT-artikel publiceras i en rad tidningar i mer eller mindre omarbetad form, bland annat Dagens Arena, Arbertarbladet, Smålandsposten och Barometern.

Ekonomiekot lördag har tagit temperaturen på USA:s ekonomi, inför Barack Obamas planerade besök i Sverige i veckan. Tino Sanandaji, IFN, och Merrick Tabor, statsvetare vid Stockholms universitet intervjuas.

Besökarna strömmar till lokala marknader konstaterar P4 Östergötland och har talat med Matilda Orth, IFN som förklarar en tendens inom handeln: "Vi har sett en lång trend med etablering av stormarknader så det här med mer småskalig produktion kan ses som ett svar på eller komplement till den utvecklingen."

I ett debattinlägg skriver C. Fred Bergsten, Peterson Institute, om hur Sverige lyckats med ekonomiska och sociala reformer efter krisen i början av 1990-talet. I sammanhanget nämner han forskning från IFN.

Det kan bli både dyrt och ineffektivt att låta kommunala energibolag ta särskilt klimatansvar, skriver Miljö & Utevckling i en artikel om SNS-rapporten "Energimarknaden, ägandet och klimatet". Författare till rapporten är Thomas Tangerås, IFN, tillsammans med forskarna Jesper Stage och Tommy Lundgren.

Offentligt ägande är värdefullt på marknader med svag konkurrens eller andra marknadsmisslyckanden, men inte annars. En naturlig tanke är att (del-)privatisera konkurrensutsatt verksamhet. Ett exempel är en eventuell delning av Vattenfall, skriver Thomas Tangerås, på Brännpunkt i SvD. Han är en av författarna till en ny SNS-rapport: "Energimarknaden, ägandet och klimatet". Thomas Tangerås menar att i privata bolag kan invånarna själva bestämma ifall de vill vara med på tåget eller ej genom aktieinnehav. Det samma gäller inte för kommunala bolag.

Dagbladet i Sundsvall och Länstidningen Östersund skriver i en ledarkommentar om läxhjälp: "För varje RUT-finansierad läxtimme kostar tre-fyra gånger mer än en lektionstimme per elev enligt ekonomen Jonas Vlachos [affilierad till IFN], om man får tro SvD, och det kan man säkert i detta fall."

I en ledare (S) skriver Peter Franke i Allehanda.se samt Värmlands Folkblad att "likvärdigheten är en av skolans viktigaste principer". Ledarskribenten hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "Nationalekonomen Jonas Vlachos har räknat ut att skattesubventionen för en enda privatlektion skulle räcka till fyra undervisningstimmar i skolan."

SvD skriver på nyhetsplats om att "samtidigt som läxbolagen slåss om den snabbväxande läxmarknaden, brottas våra skolpolitiker med ett av skolhistoriens största problem: den minskade likvärdigheten i skolan". Tidningen skriver om forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "När ... Jonas Vlachos jämförde statens kostnader för läx-subventionen jämfört med vad en lärarledd skollektion kostar, blev slutsatsen att systemet var ineffektivt".

På DN Debatt skriver två företrädare för Friskolornas Riksförbund om betydelsen av föräldrarnas utbildningsbakgrund. De hänvisar till två forskare som är knutna till IFN: Jonas Vlachos och Gabriel Sahlgren. Debattörerna skriver: "Forskaren Jonas Vlachos konstaterar att för betygen i årskurs nio tycks fördelen med att ha en högutbildad mor ha minskat något mellan 1990 och 2008."

Dagens Industri rapporterar att vårdföretaget Attendo ökar skuldsättningen för att få loss kapital ur bolaget. På detta tema har TT intervjuat Magnus Henrekson, IFN: "Den här miljarden hade kunnat användas för att expandera verksamheten ännu mer. Att ägarna istället vill plocka ut den visar att man blivit försiktigare i sin strategi. Det drabbar den svenska äldreomsorgen i sin helhet".

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika i ST om så kallas medborgarlön: "Med tanke på all berättigad kritik som riktats mot dagens försörjningsstöd ... vore det önskvärt om medborgarlönsförespråkarna kunde bli tagna på större allvar i debatten. Men då får de nog byta ut sina argument ..." Andreas Bergh tror dock inte att detta kommer att ske:"Sannolikheten att det ska hända är nog lika stor som sannolikheten att Sverige plötsligt skulle införa medborgarlön: Så gott som noll."

I ett debattinlägg av Jenny Sandsten, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, hänvisas till ett debattinlägg av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, i DN 6/7. Artikelförfattaren håller med om att den sociala kompetensen behöver förbättras men drar dock andra slutsatser. Hon föreslår bland annat att detta kan ske genom att "skolan förstatligas för att öka likvärdigheten mellan skolor och elevers förutsättningar".