IFN i media

Det är inte offentliga stimulanser som kan stärka Europas ­ekonomier. Tvärtom är det strukturreformer som krävs för att företagen ska kunna investera och bidra till att få ned skulderna, skriver Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv på DN Debatt. Han påpekar att Sverige är en ljuspunkt i det euroepsika sammahnget och att vändningen här "hänföras till de mycket omfattande ekonomiska reformer som genomförts i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Detta har nyligen på ett övertygande sätt visats av ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i deras bok ”Varför går det bra för Sverige?”.

Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg skriver i en krönika om den svenska bostadspolitiken och förklarar att "Nestorn Assar Lindbeck har uppgivet kallat den för "en 70 år lång katastrof" och han är i gott sällskap." Anna Dahlberg förklarar att "alla utomstående experter som granskar svensk ekonomi" rekommenderar att "regeringen borde ta ett samlat grepp om bostadspolitiken och utöver hyresregleringen även gradvis ta bort avdragsrätten för bolåneräntor samt återinföra fastighetsskatten."

Andreas Bergh skriver i en krönika som publiceras i Sundsvalls Tidning, HelaGotland, Gefle Dagblad, Eskilstuna Kuriren samt i Dalarnas Tidningar: "I Sverige, liksom i de flesta rika länder, var klyftorna som lägst runt 1980. Sedan dess har de ökat, oavsett vilken regering som suttit vid makten." Han förklarar att Sverige har mindre klyftor än de flesta andra länder. Men, menar Andreas Bergh, det är "oroväckande att stora grupper idag står utanför arbetsmarknaden och inte får del av den annars ganska goda ekonomiska utvecklingen".

I ett ledarstick kommenterar Helsingborgs Dagblad den rapport om privat kontra offentlig arbetsförmedling som Richard Öhrvall, IFN, skrivit för SNS. "Formen för utförandet är, enligt studien, inte avgörande. Något att tänka på för både politiker och de inblandade förmedlingarna."

SvD Näringsliv intervjuar Henrik Horn, IFN, om "historiens största frihandelsavtal som är på väg att ta form".  Det här är politiskt mycket känsliga frågor som ska förhandlas, säger Henrik Horn till tidningen. Enligt honom finns det  olika skäl till att frihandelsavtal möter motstånd, bland annat regionala eller bilaterala avtal, som det nu aktuella, som hotar att underminera de mer generella avtal som finns inom ramen för WTO.

Esbris tidning Entré har intervjuat Maryann Feldman, årets mottagare av Global Award för Entrepreneurship Reserach. I intervjun förklarar hon bland annat att "många rädda för globaliseringen. De ser inte den regionala potentialen". Entré skriver: "Maryann Feldman lägger stor vikt vid vad hon kallar ”regional champions”. De är en slags regionala superentreprenörer som bygger kluster samtidigt som de bygger sina företag."

I en ledarkommentar på Corren.se handlar det om Ungdomsbarometern som visar att 35 procent av ungdomar i åldern 15-24 år inte tar vilket jobb som helst hellre än att gå arbetslösa. Skribenten hänvisar bland annat till Magnus Henrekson, IFN, som menar att dagens skola inte uppmuntrar till uthållighet, pålitlighet och förmåga att passa tider. "Detta är givetvis ett stort problem. Men just därför blir ett betyg från ett första jobb som kan visa på att man är just uthållig, pålitlig och kan passa tider, så mycket viktigare" skriver Corren.se.

Tino Sanandaji, IFN, och Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges elevkårer, samtalar i TV4:s morgonsoffa om ungdomsarbetslösheten. Programledaren frågar om problemet är avsaknad av jobb, dålig matchning på arbetsmarknaden - eller ren lathet? Tino Sanandaji svarar bland annat att grupper av unga som saknar mjuka kompetenser som krävs på arbetsmarknaden, dvs. de har dålig uthållighet och är dåliga på att passa tider. Att det blivit så här beror på att vuxensamhället inte på bästa sätt förberett unga för arbetslivet.

Jonas Vlachos som är affilierad till IFN menar att de långa antagningsköerna till vissa friskolor "bidrar till segregationen i skolsystemet". Han menar i första hand att "eftersom skolorna är offentligt finansierade så ska också alla ha lika tillgång till dem". Han vill att vi i Sverige ska få samma system som i USA där skolor med offentligt finansiering lottar in i elever. "Samma system, där lotten får avgöra i stället för kötiden, vill han se för svenska friskolor på grundskolenivå" skriver SvD.

I Morgonekot P1 samtalar Magnus Henrekson, IFN, och Ann-Kristin Steen, studierektor, om varför det finns en grupp unga som vare sig har arbete eller studerar. Magnus Henrekson menar att det är för stort fokus på teoretisk utbildning. Att vuxenvärlden allt för länge talat om för unga att teoretisk utbildning är det enda rätta, samtidigt som det är svårt att rekrytera till exempelvis äldreomsorgen där det inte krävs högskoleutbildning.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i SvD Näringslivs serie #mittförstajobb. Han förklarar att samtidigt som arbetslösheten når rekordnivåer i Europa tar inte  ungdomar i de drabbade länderna vilka jobb som helst. Magnus henrekson menar att en del av problemet i Sverige han härledas till skolan som inte  uppmuntrar till övning i uthållighet, pålitlighet och förmåga att passa tider, något som han menar är avgörande för att klara många av de jobb där det kommer att råda arbetskraftsbrist i Sverige om några år. Exempelvis inom transportbranschen och hantverksyrken.

De fristående skolorna ger både högre betyg jämfört med nationella prov och rättar proven generösare, skriver SvD. Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, intervjuas och spekulerar i varför det blivit så: "Det finns ju starka incitament för alla typer av skolor att generera vad som på pappret är goda kunskapsresultat. Och den enklaste och billigaste vägen att göra det är att rätta proven generöst och att sätta höga betyg. Det är en enorm spridning mellan skolor hur man sätter betyg i förhållande till nationella prov."

P4 Jönköping har producerat ett inslag om JB Educations beslut lägga ned skolor. Man visar att det finns likheter mellan skolmarknaden och bankmarknaden. Något som kommenteras av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN.

I en artikel i SvD Näringsliv intervjuas Magnus Henrekson, IFN, om tänkbara förklaringar till det minskande utlandsägandet på den svenska börsen. "Som utlandsinvesterare måste du se till tre saker: utdelningarna, kursutvecklingen och valutakursutvecklingen. Tycker man att kronan är historiskt hög, då är klart att man är försiktigare", säger han till SvD.

I ett inlägg på den nationalekonomiska bloggen Ekonomistas resonerar Daniel Waldentröm, affilierad till IFN, huruvisa skattesänkningar leder till fler jobb? "Att kollektivavtalens lägstalöner gör det svårt för relativt lågproduktiva arbetslösa att få ett jobb är nog inte särskilt kontroversiellt. Jobbskatteavdraget har här heller ingen effekt eftersom även om det blir mer lönsamt för arbetstagaren att skaffa ett jobb sjunker inte lönekostnaden då arbetsgivaren måste betala minimilönen + arbetsgivaravgift. (Denna kritik framfördes tidigt av Magnus Henrekson här)."

I en ledarkommentar skriver UNT om Assar Lindbeck, IFN, och Lindbeckkommissionen samt det specialnummer om kommissionen som nyligen publicerades i Ekonomisk Debatt. "Det finns dock fortfarande reformförslag från Lindbeckkommissionen kvar att genomföra" anser UNT och pekar på behovet av avveckling av hyresregleringen och förslag för att skapa en mindre stelbent arbetsmarknad. UNT menar att reformpolitik kräver en grundmurad vilja att genomföra ny politik. "Den politiska processen inför och efter att kommissioner och råd tillsätts är ännu viktigare för framgången. Här har regeringen anledning att vara självkritisk."

PJ Anders Linder skriver på SvD:s ledarsida om det växande intresset för dels Riksbankens styrränta, dels överskottsmålet i de offentliga finanserna. Han säger sig ha "svårt att se att ännu en sänkning av den redan låga räntan skulle ha avgörande betydelse för lusten att expandera och anställa i det svenska näringslivet". Vad gäller överskottmålet så hänvisar han bland annat till Assar Lindbeck som "konstaterar att tiderna förändrats och att sjukan som överskottsmålet skulle bota är kurerad". Själv menar PJ Anders Linder att det måhända är "dags för förändring, men gör det då försiktigt och till en fortsatt återhållsam regim".

Lars Oxelheim, IFN, skriver i Hufvudstadsbladet tillsammans med Pontus Engström, universitetet i Agder, om behovet av mikrofinansiering i Norden. "Om 25 procent av Nordiska Investerings­bankens kapital riktas mot mikroföretagande kan gradvis 250 000 nya företag finansieras." De menar att en sådan väg till ett framgångsrikt nyföretagande, som skapar fler jobb, kräver ett tydligt politiskt initiativ från de nordiska regeringarna. Med en ägarandel motsvarande 17,7 procent av NIB bör den finska regeringen snarast ta detta initiativ.

I en nyhetsnotis skriver TT om Friskolekommitténs förslag och nedläggning av skolor.  TT skriver att Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, "tvivlar på att ett vinstdrivande företag kan avkrävas ett löfte om långsiktighet och tvingas att följa det".
Notisen publiceras i närmare 40 tidningar bland annat Svenska Dagbladet, Borås Tidning, Uppsala Nya Tidning och Norrköpings Tidningar.

I P1 Morgon diskuterades EU-kommissionens beslut att införa europeiska strafftullar på kinesiska solpaneler. Det trots starkt motstånd från en majoritet av medlemsländerna - däribland Sverige. Frågan är nu om ett handelskrig mellan EU och Kina står för dörren. Samtal med Christofer Fjellner, moderat ledamot i Europaparlamentet och Henrik Horn, IFN.

Småföretagare är en grupp som politiker brukar slåss om, skriver Metro med anledning av den ESO-rapport som tre IFN-forskare presenterat: ”Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009”. "Man ska inte diskriminera småföretag men generellt bör samhället ha en mer neutral hållning" säger Pehr-Johan Norbäck, IFN, till tidningen.

Rikaste femtedelen äger 87 procent av tillgångarna, skriver Aftonbladet : "Svenska folket tycker att skillnaden mellan fattig och rik ska minska rejält, visar Aftonbladet/United Minds undersökning." I sammanhanget nämner AB att Daniel Waldenström, affilierad till IFN, "är bekymrad över bristen på ny förmögenhetsstatistik". Han förklarar att "det är väldigt olyckligt. Vi kan inte få en korrekt bild av välfärdens fördelning och effekterna av regeringens ekonomiska politik".

Ekonomifakta skriver om ESO-rapporten ”Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009” " som tre IFN-forskare författat: "Jobb skapas i både bra och dåliga tider. Under de senaste tjugo åren har över tre miljoner jobb skapats och nästan lika många har avslutats. Totalt har det tillkommit 200 000 nya jobb. Dessa har växt fram i privat sektor och det är framförallt mindre företag inom tjänstesektorn som har bidragit till sysselsättningsökningen. "

I en ledarkommentar skriver Ann-Charlotte Marteus att vi inte kan byta betygsystem var femte år. "Men Sverige skulle egentligen behöva en kriskommission som förutsättningslöst gick igenom alla aspekter av skolan - inklusive betygsystemet." I betygsfrågan hänvisar hon till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som hon menar har skrivit mycket klokt i ämnet, "har påpekat att man aldrig hör att någon lärare skulle ha sagt: 'Du får en femma, för fyrorna är slut.'"

Mångfald i näringslivet – olika typer och storlekar av företag – är centralt för jobbskapandet, förklarar IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i en ESO-rapport som presenteras på Brännpunkt i SvD. "Det finns inte skäl att rikta stöd och åtgärder till vissa typer, exempelvis småföretag. Avgörande är i stället att undvika regelverk och institutioner som missgynnar produktivt företagande och jobbskapande".

"Multiculturalism goes wrong in Sweden" kommenterar National Review Online i samband med publiceringen av en artikel om upploppen i bland annat Husby. Det är IFN-forskarne Tino Sanandaji som menar att vare sig finansiella åtstramningar eller islam ligger bakom uppploppen.  Det handlar istället om "multikulturalism" förhindrar integration. "Swedes have developed a deep sense of collective guilt and consequently lack the cultural self-confidence to integrate immigrants."

"Om vi har ett regelverk som tenderar att gynna de små företagen så riskerar vi att hämma de stora företagens utveckling. I det långa loppet får vi en snedförskjutning med för många småföretag och för få stora, effektiva företag som kan driva utvecklingen framåt" förklarar Lars Persson, IFN, i en intervju med anledning av en ESO-rapport som han författat tillsammans med Fredrik Heyman och Pehr-Johan Norbäck.

Tidningen Entreprenör skriver om ESO-rapporten ”Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009” som författats av tre IFN-forskare: "mindre företag bör inte särbehandlas, visar en ny rapport. Regelverk och institutioner bör istället vara så neutrala som möjligt. Tidningen citerar Lars Persson, IFN: ”Det är svårt att identifiera vilka företag som kommer att skapa jobb i framtiden”.

Skolvärlden publicerar en lista på de 50 mäktigaste svenskarna i skolans värld. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, återfinns på plats 21. Om honom skriver Skolv ärlden: !Svuren fiende till lärarlegitimationerna som han menar inte alls höjer lärarnas status. Hans recept är att halvera antalet platser på lärarutbildningarna."

Med anledning av aviserade skolnedläggningar hänvisar Irene Wennemo i en ledarkommen till ett inlägg av Jonas Vlachos, affilierad till IFN, på Ekonomistas där han jämför skol- och bankmarknaden. "I båda fallen är kundens investering beroende av om andra väljer att sätta in sina pengar på banken eller välja skolan. Bankrusningar kan uppstå om tilliten till banken sviktar. Samma utveckling ser vi på skolor som är hotade av nedläggning."

Dagens Samhälle har talat med en rad "tunga bedömare" och kommit fram till att den "oväntade vinnaren på vinstdebatten är storföretag och familjen Wallenbergs bolag i välfärden. Hårdare regler slår mot mindre företag". Tidningen har intervjuat Magnus Henrekson, IFN som bland annat förklarar att "den politiska risken innebär att en investeringskalkyl kan slås undan när som helst. Det gör att en liten aktör måste höja sitt avkastningskrav kraftigt för att våga vara med".

Sydsvenskan publicerar en längre utredande artikel med anledning av att "andelen lågutbildade ungdomar i Sverige ökar – samtidigt som det finns allt färre jobb för just den gruppen. Det nya betygssystemet bidrar till att klyftorna ökar". Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Med IG är det klart att man stigmatiserar en människa. Samhället får inte jobba med den här typen av stigmatiserande benämningar för människor." Det är inte bara de icke godkända eleverna som förlorar på det absoluta betygssystemet, menar Magnus henrekson. Ett sådant system uppmuntrar eleverna att lära sig till en viss gräns, men inte längre.

I en ledare skriver dagens Arena om en årlig granskning av regeringens budgetproposition som Sveriges kvinnolobby genomfört. "Hur skulle en feministisk ekonomi kunna se ut då?" frågar skribenten och hänvisar till bland andra Johanna Rickne, IFN, som författat rapporten.

Den kommunala revisionen i Sverige är ifrågasatt och kritiken bör tas på allvar. Det skriver Andreas Bergh (IFN), Gissur Ó Erlingsson, Mats Sjölin och Richard Öhrvall (IFN), i ett debattinlägg i revisionsbranschens tidning Balans. De fyra författarna har under våren publicerat Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska. I Balans skriver de att det centrala är att granskningen kommer utifrån.

Patrik Kronqvist skriver i en ledarkommetar om hur den borgerliga alliansen i Stockholm "trampar fel i sin iver att knoppa av verksamhet". Han hänvisar bland annat till Andreas Bergh, IFN, som "i sin bok 'Den kapitalistiska välfärdsstaten' visat att upphandlingar generellt leder till rationaliseringsvinster. Vinsterna tycks dock utebliva i vissa kommuner. Berghs tolkning är att det beror på att man där låter ideologi gå före ekonomi."

Handelsbankens veckomagasin handlar om regeringens ekonomiska politik. Ska vi gasa eller bromsa? frågar programledaren Lennart Ekdal. Gäster är Cecilia Hermansson, , Anita du Rietz och Magnus Henrekson, IFN. Magnus Henrekson vill se investeringar i infrastruktur och bostäder i och runt storstäderna.

I tankesmedjan Timbros serie för podradio, Idésherpa, samtalar IFN-forskaren Niclas Berggren med Timbros Håkan Tribell om James Buchanan, ekonomen som belönades med Nobelpriset i ekonomi 1986, och som gick bort i början av 2013.

Skillnader i enstaka dna-bokstäver i arvsmassan kan ha betydelse för möjligheterna att klara av en utbildning, skriver UNT.se om en internationell jättestudie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Science. En av huvudförfattarna är David Cesarini, New York University och affilierad till IFN. Han säger till UNT att "det möjligt att [studien] i förlängningen bidrar till en bättre förståelse för biologiska processer bakom inlärning, minne och lässvårigheter".
 

Magnus Henrekson, IFN, kommenterar 3:12-reglerna som regeringen föreslår förändringar av: "Man stryper ännu en kanal för möjligheten att bygga upp bolag. I förlängningen leder det här till förmögenhetskoncentration, och det är aldrig bra. Det är mycket bättre om förmögenheter är spridd på många människor" säger Magnus Henrekson.

Journalisterna Elisabeth Marmorstein och Karl-Johan Karlsson har intervjuat Västerpartiets ledare Jonas Sjöstedt. En av de många frågor gäller småföretagare att V vill slopa dessas möjlighet att undanta två personer från turordningsreglerna i LAS. Expressen skriver: "Enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning har undantaget inneburit att sjukfrånvaron minskat, fler invandrare och personer med en sjukdomshistorik blivit anställda. Om du nu vill vara småföretagens försvarare, varför lyssnar du inte på deras krav?" Jonas Sjöstedt svarar att han "upplever det som ett väldigt politiskt krav som är till för att försvaga fackföreningarnas förhandlingssituation".

Överge överskottsmålet! uppmanar en ledarskribent i Ystads Allehanda: Kraven på att finansminister Anders Borg ska skrota den finanspolitik som präglat Sverige sedan 1990-talskrisen kommer från allt fler ... Assar Lindbeck, något av nestor i svensk nationalekonomi, var redan 2008 klar med att Sverige nått en så låg skuldnivå att överskottsmålet i de offentliga finanserna passerat bäst-före-datum."

I en ledare i Laholms Tidning hänvisas till ett inlägg på DN debatt om mikrofinansiering i Norden av Lars Oxelheim, affilierad till IFN och Pontus Engström. "Både analysen och förslaget från dessa herrar verkar sunt och intressant och bör absolut inte förkastas. Sverige och de nordiska länderna borde helt enkelt inse att de genom att styra om åtminstone en fjärdedel av kassan i den gemensamma investeringsbanken skulle kunna underlätta för många fler att våga starta sin affärsidé."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika i Västerbottens-Kuriren, på tal om deabtten att "arbetslösheten kan sänkas genom att stimulera efterfrågan": "De senaste 15 åren har varit goda, och svenska hushåll är rikare än någonsin. Alla som arbetar har fått både högre löner och lägre skatter. De som saknar jobb har däremot halkat efter." Andreas Bergh menar att problemet är bland annat "brist på personal med rätt kompetens, monopolavtal, omsorg om stadsmiljön, arbetsmiljöregler, höga arbetskraftskostnader, övertidsregler och mycket annat gör att många jobb aldrig uppstår".

TV4:s lokalnyheter presenterae den vetenskaplig konferens om europeisk integration som sedan 15 år hålls  årligen i skånska Mölle. Professor Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN ansvarar för arrangemanget. Han och en av de internationella gästerna, Dr Adrian Blundell Wignall som är rådgivare till OECD:s högste ansvarige.

I en utbildningspolitisk debatt på Brännpunkt i Svenska Dagbladet hänvisar Ibrahim Baylan (S) till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "Tobé och Stockhaus borde ta del av relevant forskning om skolan och bland annat läsa vad Jonas Vlachos, forskare i nationalekonomi, skriver om denna ranking. Hans kritik av mätmetoden är förgörande”.

I en ledarkommetar skriver Widar Andersson att han mer eller mindre aktivt följt friskoleutvecklingen under de senaste 20 åren: "Som nestorn Assar Lindbeck påpekade i en intervju i tidskriften NEO nyligen så har delar av processen kännetecknats av mer "entusiasm" än kompetens från lagstiftarnas sida." Widar Andersson menar att Sverige behöver ett uppfräschat regelverk för friskolor och tillägger, "Jag hoppas att Friskolekommittén inte smiter från ansvaret".

Aftonbladet Kultur skriver om "förödmjukande krav på motprestation för socialbidragstagare". I artikeln sägs bland annat  att "den enda effektstudie som visat på positiva resultat gjordes av nationalekonomen Matz Dahlberg och hans kolleger och rör olika stadsdelar i Stockholm". Kollegorna är Karin Edmark (IFN), Jörgen Hansen och Eva Mörk. Den rapport som åsytas är "Fattigdom i Folkhemmet – från socialbidrag till självförsörjning". Välfärdsrådets rapport 2008.

Det blir ingen lätt uppgift att välja nya ledamöter till Riksbankens direktion, skriverj SvD Näringsliv. Tidningen har via en e-postenkät frågat ett 40-tal bedömare om deras syn på Riksbankens framtid. En av dessa är Magnus Henrekson, IFN. På frågan om kompetens betonar Magnus Henrekson att han vill se en äldre person, gärna någon som har fyllt 60 år: "Det är viktigt med oberoende och integritet. Att sitta i Riksbankens direktion är ett bra sista jobb i karriären. Då behöver han eller hon som får jobbet inte fundera på hur tiden i Riksbanken kommer påverka resten av karriären."

I en ledarkommentar skriver Smålandsposten om en studie av Niclas Berggren och Therese Nilsson som bland andra Washington Post hänvisat till. "Av reaktionerna att döma är det inte så mycket metodiken utan resultatet som gör att denna studie döms ut på förhand. Forskningsresultat där rikare länder i väst rankas högre än fattigare länder i öst, i frågor med en moralisk dimension, bemöts av vänstersinnade människor med ofelbar hysteri. Den vita mannens börda, kolonialism, imperialism, och så läser man inte till slutet."

I en ledarnotis skriver PJ Anders Linder om "svaga förkunskaperna hos många högskolestudenter". Han hänvisar till tidskriften Neo och där bland annat till en intervju med Assar Lindbeck, IFN. Han tillfrågas "om han håller med om att många studenter har dåliga förkunskaper. Svaret blir kort och koncist: "Ja, det är klart."