IFN i media

Bostadsbristen består år efter år, skriver Uppsala Nya Tidning i en ledarkommentar. "Nyligen gick professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck ut och pekade på att hyreslagstiftningen dessutom påverkar hela ekonomin negativt på ett större plan." Tidningen avslutar:  "Hyresregleringen gör hyresrätterna så olönsamma att de snabbt minskar i antal. Ytterligare ett exempel på hur hyresregleringen inte bara förlorar utan också motverkar sitt syfte."

Lars Oxelheim, IFN, skriver på DN Debatt tillsammans med Pontus Engström, universitetet i Agder, om behovet av mikrofinansiering i Norden. "Mikrofinans förknippas med länder som Bangladesh men går också att anpassa till nordiska förhållanden. Om 25 procent av Nordiska Investerings­bankens kapital riktas mot mikroföretagande kan gradvis 250 000 nya företag finansieras." Författarna menar att Sverige som största ägare i Nordiska Investeringsbanken (NIB) bör Sverige bör gå i bräschen för att ”samhällsekonomisk hänsyn” ges en ny tolkning i ägardirektivet för NIB.

Widar Andersson skriver i en ledare om Assar Lindbeck att han är "mycket klok och mycket erfaren". Andersson hänvisar till en intervju i magasinet Neo och drar slutsasen att "Inget nu existerande politiskt parti kan ta hela Assar Lindbecks agenda till sig. Men alla borde kunna ta något. Det skulle göra Sverige till ett bättre land."

"Plötsligt pratar alla om det" skriver Allehanda.se i en ledarkommentar. "Assar Lindbeck, LO, Lars Calmfors, Kjell-Olof Feldt, Göran Persson – en lång rad tunga ekonomiska debattörer uttrycker skepsis över överskottsmålet. Det vill säga att de offentliga finanserna ska gå med överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel."

Artikeln i The Terlegraph hänvisar till forskning av Therese Nilsson och Niclas Berggren och deras studie "Does Economic Freedom Foster Tolerance" som finns i IFN:s working paper serie (nr 918) och som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Kyklos. "Their work found that tolerance of homosexuality is particularly strongly correlated with economic freedom."

Andreas Bergh, IFN, intervjuas i radioprogrammet Nordegren & Epstein i P1 om den europeiska åtstramningspolitiken. Han får bland annat frågan om vad han skulle göra ifall han plötsligt blev EU-politiker: "Avveckla jordbrukspolitiken", svarar Andreas Bergh. Han kommenterar också åtstramning mot spenderbyxor vad gäller den svenska nationalekonomin.

I ett inlägg på DN debatt hänvisar statevetarna Gissur Ó. Erlingsson och Anders Sundell till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. "Vi har i nyhetsartiklar sett flera oroande exempel på hur kommunpolitiker pratat om vikten av att prestera bra på de indikatorer som mäts, snarare än att förbättra det rankningarna verkligen är tänkta att mäta. I fallet 'företagsklimat' kan detta vara olyckligt, då det är tveksamt – som exempelvis nationalekonomen Jonas Vlachos konstaterat – om ett gott företagsklimat är en förutsättning för lokal tillväxt."

En växande andel av vårt svenska sparande går numera till kapitalexport, påpekar Dagens Arena i en ledare och hänvisar till Assar Lindbecks inlägg på DN Debatt. "Kapitalexporten går gissningsvis till investeringar i andra länder via pensionssystemen" skriver Dagens Arena och fortsätter: "Det är inte säkert att Lindbecks recept – att vi öppnar för större vinster på bostadsmarknaden – är lösningen. Men vad han bekräftar är ju att pengar finns. Pengarna måste dock användas klokare än i dag."

20 år har gått sedan Lindbeckkommissionen presenterade sina historiska 113 punkter för Sverige, mitt under brinnande ekonomisk kris. Magasinet Neo publicerar en intervju med Assar Lindbeck "om vinster i välfärden, en uselt genomförd avreglering och journalister som inte klarar sitt jobb".

Dagens Industri citerar Finanspolitiska rådets ordförande Lars Jonung som menar att "överskottsmålet bör ligga kvar och att överge målet kräver samarbete över blockgränserna". I detta sammanhang nämns även Assar Lindbeck, IFN: Målet har allt mer ifrågasatts och målets egen skapare – professor Assar Lindbeck stämmer också in i den kören.

I ett working paper (IFN nr 918) har Niclas Berggren och Therese Nilsson undersökt ett 65-tal länder och funnit "att ett lands rättsliga regelverk och en stabil och trovärdig penningpolitik bidrar till ökad tolerans mot homosexuella".  Skribenten i Foreign Policy  säger sig tvivla på det positiva i budskapet att folk i avreglerade ekonomier är mer toleranta mot dem som inte uppfattas som ett ekonomiskt hot. "Men med ökande invandrarfientliga stämningar i många västerländska stater i kombination med lagar som skyddaa de homosexuellas rättigheter och att samkönade äktenskap blir allt vanligare, låter detta inte helt otroligt".

I en artikel studerar och kommenterar Washington Post ett working paper skrivet av Niclas Berggren och Therese Nilsson. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Kyklos, titeln är "Does Economic Freedom Foster Tolerance?" Artikeln i Washington Post har kommenterats av fler än  2.300 läsare, fått fler än 60.000 gilla på Facebook och renderat fler än 4.500 tweets (20 maj 2013).

Med anledning av Assar Lindbecks debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Maria Ludvigsson på Svenska Dagbladets ledarsida. "Med tanke på Moderaternas triangulering kan det mycket väl vara en Lindbeck som krävs för att ”marknadshyror” ska ta sig in i den nymoderata vokabulären." Hon menar att om kritik växer fram mot hyresregleringarna, bland ett flertal debattörer, "kan det i bästa fall locka de mest inlyssnande och nyaste av moderater". 

Det byggs för få hyresrätter. Där är vi helt ense med Lindbeck , skriver Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen, i en replik till Assar Lindbeck.  Hyresgästföreningen har fem tips till Lindbeck "som garanterat skulle ge ett högre bostadsbyggande än införandet av marknadshyror". Förslagen är blans annat investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter och rotavdrag till hyresrätter.

Det er ingen sammenheng mellom toppsjefens lønn og avkastningen i selskapet, viser en ny rapport, skriver Aftenposten: Det er selskapene Norwegian og REC gode eksempler på. Tidningen hänvisar till ett samtal med Lars Oxelheim, IFN, som förklarade att "ofte gjør feil når de baserer ledernes incentiver på for eksempel avkastning på Børsen".

Assar Lindbeck har rätt. Hyresregleringen måste avvecklas, skriver NT i en ledarkommentar till Assar Lindbecks debattartikel i Dagens Nyheter 2013-05-12. Tidningen förklarar att bakom den ganska trista rubriken ”Fortsatt kapitalexport slår ut investeringar” ryms i själva ett förslag om återinförda marknadshyror. Tidningen konstaterar att "det fanns ju en tid när marknadshyror var det normala, före andra världskriget. Inte för inte var det då våra så kallade stenstäder blomstrade."

Brist på kapital gör att nystartade entreprenörsdrivna företag har svårt att rekrytera och behålla nyckelpersoner, skriver Svenskt Näringsliv i en nyhetsartikel från en debatt där Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, presenterade en studie om beskattning av personaloptioner i tolv länder. Svenskt Näringliv skriver: Att sänka skatten på personaloptioner kopplade till anställning skulle vara ett billigt sätt för staten att få fler nya och snabbväxande företag i Sverige, enligt Magnus Henreksson och Tino Sanandaji. Förslaget har bland annat anammats i en motion av Miljöpartiet."

Personer som har förlorat jobbet behövs för starten av nya företag. Erfarenheten bör utnyttjas, oavsett om de blir företagare eller stöd, förklarar professor Maryann Feldman i en intervju med DN Ekonomi. Feldman har vunnit årets Global Award för Entrepreneurship Research. Ett pris som delas ut av IFN  och Entreprenörskapsforum i samarbete med Vinnova.

Kapitalexporten beror främst på statliga ­snedvridningar av incitamenten att investera. Bostadsinvesteringarna har minskat ­dramatiskt. En viktig förklaring till det är att hyresregleringen sedan länge har jagat bort privat kapital från marknaden för hyresfastigheter, skriver Assar Lindbeck.

"Två av Sveriges ledande korruptionsforskare sågar både politiker och tjänstemän i Jobb Malmö-härvan" skriver Sydsvenskan i en nyhetsartikel. En av dessa är Andreas Bergh, IFN. Han förklarar bland annat att "dessa avslöjanden bör tas som en varningslampa. Någon högt uppsatt med trovärdighet måste sätta ner foten".

Magnus Henrekson, IFN, deltog i Ekonomiekot Lördag och diskuterade förutsättningarna för de nya svenska IT-teknikbolag som växt upp efter IT-kraschen för drygt tio år sedan. Han påpekade bland annat att Sverige behöver någon form av personaloptioner för att fler ska kunna satsa. Hjalmar Winbladh, som har varit med sen 90-talet, i dag vd för IT-företaget Wrapp, höll med honom.

Spenderbyxor har plötsligt blivit högsta mode i debatten, skriver Expressen i en ledare och fortsätter: "Slopa gärna överskottsmålet, men låtsas inte som att det finns en massa pengar att sätta sprätt på." Tidningen menar att det tidigare samförståndet över blockgränserna nu rämnar: "Svensk ekonomis nestor Assar Lindbeck har redan dömt ut överskottsmålet. Och i förra veckan följde självaste Göran Persson efter, ackompanjerad av den tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt (S)."
 

I en krönika i barometerns skriver Daniel Braw. Han menar att utbildning är olik andra tjänster, och då inte enbart för att det råder skolplikt. Daniel Braw hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som "har påpekat, svårt att göra informerade val, det är svårt att byta om man är missnöjd och det är svårt att i efterhand bedöma utbildningens kvalitet. De mekanismer som gör att andra marknader fungerar, saknas med andra ord här".
 

"Nu när deklarationen är inlämnad finns det anledning att fundera över hur vi vill att skattesystemet ska se ut i framtiden" skriver Katrineholms Kuriren i en ledare. Tidningen hänvisar till IFN-forskaren Andreas Bergh som "har skissat på en skattereform som innebär ett skifte från inkomstskatter, som både gör det mindre lönsamt att arbete och är konjunkturkänsliga, till skatter på konsumtion".

Idag skulle euroområdet – och även Sverige – behöva en våg av inflation som får skulder att minska och aktiviteten i ekonomin att öka, skriver Göran Greider i en ledarkommentar. Han hänvisar bland annat till IFN-forskaren Assar Lindbeck som sägs  finna "... det numera orimligt att Sverige betalar av på statsskulden istället för att investera i framtiden. Ett allt längre följe av tunga socialdemokrater går numera på samma linje. Göran Persson, Kjell-Olof Feldt, Kristina Persson (tidigare på Riksbanken) och LO-basen Karl-Petter Torvaldsson är några av dem som vaknat upp på senare tid och krävt att överskottsmålet överges.

Andrea Bergh, IFN, intervjuas i P4 Östergötland med anledning av den ESO-rapport om korruption i svenska kommuner som han är medförfattare till. P 4 skeriver: "svenskar misstror offentliga tjänsteman och kanske har vi fog för det. Det konstaterar nationalekonomen Andreas Bergh ..."

I ett inlägg på Dagens Arenas ledarblogg förklarar Eric Sundström att hans "farhåga handlar om utvecklingen i Europa just nu. Jag upplever det som om pendeln svänger snabbt mot just den politik som LO föreslår. Nedskärningspolitiken har nått vägs ände".  Han hänvisar bland annat till Assar Lindbeck, IFN, som enligt Sundström menar "att överskottsmål och gamla ekonomiska tvångströjor knappast kan vara heliga i en tid när Sverige har massarbetslöshet och arbetslösheten i EU slår rekord".

"Norske toppledere tjener mindre enn i rekordåret 2007. Men de sitter fortsatt med millioninntekter som provoserer mange ansatte", skriver Aftenposten. Tidningen intervjuar IFN-forskaren Lars Oxelheim som menar att "styrene gjør feil når de baserer ledernes motivasjonslønn på en viss andel av selskapets verdivekst, som avkastning på børsen". Han säger vidare att "topplederne får som regel bonus når det går bra med selskapet, men straffes ikke når det går galt ... Oxelheim mener et slikt belønningssystem fører til at flere toppledere vil ta større risiko, en risiko som ikke er til selskapets beste".

I en krönika på ledarsidan skriver Torun Nilsson om kunskap och konkurrenskraft. "Få vet hur illa det är ställt inom företagens högsta kunskapsdivision, företagsforskning." Hon hänvisar till en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt skriven av Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson, IFN. Temat i effektivare innovationspolitik. Torun Nilsson förklarar att siffrorna från OECD kom redan i vintras men "tål att upprepas eftersom de är så oroande".

Tävlingen om lägst bolagsskatt är i gång i Europa, skriver Dagens Industri i sin nätupplaga. ”Det ser ut så. Och det gynnar ju ingen", säger IFN-forskaren Åsa Hansson som är medlem i Anders Borgs företagsskattekommitté. I intervjun svarar Åsa Hansson bland annat på frågan var Sverige står internationellt sett när det gäller skatt för företag. "Sverige sticker ut genom att skatten på utdelningar är hög och att det skattemässigt är dyrt att äga. Vi har också ett relativt högt utlandsägande. Vi är ett öppet land och attraktiva. Och utländska köpare kan betala mer vid bolagsköp i Sverige än svenska köpare".

I en artikel i Axess skriver Thomas Gür att den "ekonomiska beräkningar om vinst och förlust av invandring är i grunden meningslösa. De förmår inte att fånga skeendets mångfald" i detta sammanhang referar han till Martin Ljunge, IFN, som "påvisat att den tillit till andra människor som enskilda individer ger uttryck för, uppvisar ett starkt samband med den nivå av tillit som man ärver från moderns ursprungsland".

Vice riksbankschefen Lars E O Svensson har avgått eftersom han inte fått gehör för sin linje att Riksbanken borde sätta en något lägre styrränta. Det skulle enligt Svensson ha inneburit lägre arbetslöshet och bättre prisstabilitet. Har Svensson rätt? frågar sig IFN-forskaren Andreas Bergh och svarar att "det är svårt att veta. Men mycket talar för att konfliktens betydelse överdrivits". Han menar att vi bör fråga "varför så många tycks tro att lite lägre ränta, eller lite högre inflation, är vad Sverige behöver för att få fart på ekonomin och bekämpa arbetslösheten. I själva verket tyder väldigt lite på att det skulle vara så enkelt."

"På plats 256 hittar vi... Simrishamn!" är rubriken på en ledare i Ystads Allehanda. Tidningen skriver om Svenskt Näringslivs årligt rankning över näringslivsklimatet och menar att "värdet av rankningslistan är omdiskuterat". Skribenten hänvisar till Jonas Vlachos som är affilierad till IFN : "Han har i en modell visat sambandet mellan sysselsättningsgradens utveckling från 2002 till 2010 med den placering kommunerna fick i Svensk Näringslivs rankning 2002. Vlachos finner att bilden påminner om en måltavla som någon skjutit på med hagelbössa."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Harvardforskaren Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, om veckan efter terrordådet under Bostonmaraton: "... efter att ha levt i detta undantagstillstånd i några dagar är det lätt att förstå hur svårt det är att få andra aktiviteter att fungera under sådana förhållanden". Hon menar att  dådet är en påminnelse "om varför samhällelig utveckling är så svår att uppnå när grundläggande säkerhetsbehov inte är uppfyllda, och varför vi måste arbeta hårt för att skapa en värld där fler människor kan känna sig trygga".

Den amerikanske prognosgurun Nate Silver viktar mätningar från olika institut och lyckades i senaste amerikanska presidentvalet pricka rätt i 49 av 50 delstater. I Axess för april är bland andra Richard Öhrvall, IFN, intervjuad om möjligheterna att överföra Silvers metoder till Sverige.

I ett debattinlägg av Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas riksförbund, aktuell forskning som visar att skolvalet "motverkat det sociala arvet för dem med allra sämst förutsättningar". Här hänvisa till en studie av Verena Niepel vid universitetet i Mannheim; "Essays on Skills, School Choice and their Long-Term Consequences". Verena Niepel är affilierad till IFN.

Svenska ekonomer diskuterar om man bör kräva ännu hårdare kapitalkrav för banker än vad som överenskommits efter den senaste vågen av åtstramningar. IFN-forskaren Assar Lindbeck intervjuas av Bloomberg News och förklarar bland annat att kapitalkraven för bankerna helt bör "höjas avsevärt."

Svensk skola dras med fallande resultat jämfört med andra länder, betygsinflation och flykt från läraryrket, förklarar Magnus Henrekson på DN Debatt. Han skriver att det inte finns någon snabb lösning på problemen och att detaljregleringar är fel väg. I stället gäller det att justera regel­verket så att alla drar åt rätt håll.

Minst en av de mäktiga vicecheferna i Riksbankens direktion ska ersättas i vår. Bland toppkandidaterna finns såväl Swedbanks tidigare chefsekonom Cecilia Hermansson som SEB:s Robert Bergqvist och ett par interna namn, skriver Dagens Industri. Magnus Henrekson, IFN, nämns också. Även veckans Affärer nämner Magnus Henrekson i detta sammanhang.

I en ledare i Helagotland.se skriver Mats Linder, Gotlands Allehanda, om ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska". Han hänvisar bland annat till vad en av rapportförfattarna, Andreas Bergh, IFN, sagt i Ekot: "Varannan svensk tror att kommunpolitiker beter sig korrupt ..." och fortsätter "Tyvärr måste jag ju säga att det inte känns som om gotlänningarna har större förtroende för sin överhet än svensken i gemen. Snarare tvärt om, faktiskt."

I en huvudledare skriver Sydsvenskan om "Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” som har två IFN-forskare som medförfattare. Tidningen menar att Sverige inte är befriat från mygel och korruption. "Fifflet tär på tilliten i samhället och då är frågan motiverad: Var finns demokratins vakthundar?" Sydsvenskan vill lysta medias granskande roll: De fyra ESO-forskarna har förslag, jodå. Djupgranska årligen tio slumpvis utvalda kommuner. Medborgare som avslöjar korruption ska kunna belönas, osv. Det går att lägga till en viktig aspekt. Pressens betydelse.

I en ledare som publiceras i flera tidningar kommenterar Marcus Bohlin ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” som har två IFN-forskare som medförfattare. Tidningen menar att en mer  lättöverskådliga, begripliga och kanske framförallt över kommungränserna jämförbara kommunala redovisningar "Vore onekligen ett steg i rätt riktning". "På sikt måste målet ändå vara att samtliga kommuner ska erbjuda en transparent redovisning av sin verksamhet – också de delar som drivs i bolagsform – och att detta ska finna tillgängligt på nätet för alla som vill ta del av informationen. Den moderna informationstekniken kan, om den används rätt, göra det enklare att avslöja den eventuella korruption som förekommer. "

Tidningen Entreprenör  intervjuar IFN-forskarna Andreas Bergh och Richard Öhrvall som är medförfattare till ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” . Rapporten visar att korruptionsproblemen inte är större i stora sektorer där mycket pengar figurerar.

"Det är faktiskt tvärtom. Korruptionen är som störst i små sektorer. Mindre kommuner med begränsade medel har oftast störst problem" säger Andreas Bergh till tidningen som förklarar att Richard Öhrvall betonar att det är svårt att mäta om korruptionen har ökat de senaste decennierna. Men mycket tyder på det.

Svenskar tror i högre utsträckning än andra nordiska medborgare att den offentliga sektorn är korrumperad, skriver fyra forskaren i ett inlägg på DN Debatt. Två av dessa är IFN-forskare: Andreas Bergh och Richard Öhrvall. Inlägget bygger rapporten "Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska ". Forskarna som visar att korruptionsmisstankarna framför allt finns på kommunal nivå menar att människors misstro gentemot tjänstemän och politiker måste tas på allvar. "Ett av våra förslag är att ett antal slumpvis utvalda kommuner granskas av personer utan koppling till kommunen".

I P1 Morgon intervjuas Andreas Bergh, IFN, som en av författarna till ESO-rapporten ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska”. P1 förklarar att  "varannan svensk tror att kommunpolitiker och kommunala tjänstemän är korrupta". Förutom Andreas Bergh så intervjuas Ann-Christine Alkner Dahl, som var projektledare för Göteborgs stads projekt för stärkt internkontroll och ökad öppenhet och jobbade med att motverka korruption efter den stora kommunskandalen i Göteborg.

Varannan svensk tror att kommunpolitiker och kommunala tjänstemän är korrupta, visar en ny ESO-rapport. "Svenskar misstror sina kommunpolitiker mer än rikspolitikerna, vilket är ett väldigt ovanligt mönster" förklarar Andreas Bergh, IFN, som är en av författarna till rapporten.

"De familjer som kontrollerade störst börsvärden på 1960-talet - Wallenberg, Johnson, Stenbeck - är fortsatt dominerande ett halvt sekel senare. Och det är ingen slump, snarare effekten av en lång och målmedveten politik.I rapporten" skriver veckans Affärer. Tidningen hänvisar bland annat till rapporten "Globaliseringen och den svenska ägarmodellen" (2008) där Magnus Henrekson, IFN, och Ulf Jakobsson "lyfter fram fem centrala delar i socialdemokratins samhällsbygge som gynnat ett koncentrerat ägande: skattepolitiken, finansmarknadsregleringarna, kanaliseringen av sparandet i ekonomin, arbetsmarknadspolitiken och den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen".

Forskning avslöjar misstro mot offentliganställda Sex av tio svenskar tror att offentliganställda tjänstemän är korrumperade. Forskarna förslår därför att kommuner mer öppet redovisar sin ekonomi.

Forskarna föreslår att det ska bli lättare för medborgare, forskare och journalister att granska kommunernas ekonomi via nätet. IFN-forskaren Andreas Bergh citeras från Ekot i Sveriges radio: "Genom att mer av ekonomiredovisningen görs tillgänglig på internet i ett standardiserat format blir det lätt att jämföra vad olika kommuner betalar för samma produkt och lätt att följa hur skattepengar används, vart de går och vem som får olika uppdrag".

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi IFN, intervjuas i TV4 om korruption i svenska kommuner. Detta med anledning av ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” till vilken han är en av medförfattarna. "Mer än hälften av svenskarna tror att det är vanligt eller mycket vanligt med korruption inom kommunerna. Det visar en rapport från Finansdepartementets expertgrupp."

Majoriteten mödrar eftersträvar inte att arbeta heltid för att nå samhällets övre skikt och den svenska politiken har möjliggjort för dem att leva som de önskar. Vi amerikaner bör se bortom könsretoriken och fundera över vad dessa skandinaver verkligen har uppnått. Med intentionen att skapa ett feministiskt paradis har svenskarna oavsiktligt skapat en fristad för ”vanliga dödliga ", skriver Christina Hoff Sommers, American Enterprise Institute. Hon citerar bland annat forskning av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN, om varför det finns så få kvinnliga toppchefer i Europa.