IFN i media

TT skriver om ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” som har två IFN-forskare som medförfattare. Notisen publiceras i bland annat VLT - och i ytterligare ca 30 tidningar: När fler människor uppfattar korruptionsproblem skadas tilltron till demokratin, konstaterar fyra forskare i en ny ESO-rapport. De föreslår därför ett system med årliga externa granskningar av slumpvis utvalda kommuner. .

Svenskarna tror i mycket större utsträckning än övriga nordbor att deras politiker och tjänstemän är korrupta, skriver Riksdag & Departement med anledning av ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” Resultaten är klart oroväckande, anser forskarna som gjort studien. Tidningen har intervjuat IFN-forskaren Andreas Bergh som förklarar att "det kan vara så att svenska medborgare ser något som inte syns i internationella mätningar av graden av korruption. I så fall är det djupt problematiskt".

Publikt.se som ges ut av fackförbundet ST, skriver att svenskarna misstror offentliga tjänstemän. "Nio av tio tror att personliga kontakter är avgörande för hur man blir bemött". Om ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” skriver tidningen bland annat: "I rapporten hävdar de att korruptionsproblemen i Sveriges kommuner finns i en etisk gråzon som inte självklart faller inom snäva juridiska definitioner".

Tidskriften Entreprenör har som tema i nr 3, 2013, om "kapitalet som både nyföretagare och tillväxtföretag behöver för att expandera". En av de experter som intervjuas är Joacim Tåg, IFN. Han uttalar sig bland annat om möjligheten för svenska bolag att locka till sig utländskt kapital.

I en ledare i Smålandsposten diskuteras det svenska företagsklimatet. Skribenten hänvisar till Ikea och hur Sverige på 1970-talet ville "ha kapital, men inga kapitalister." Tidningen fortsätter: "I någon mån har strategin lyckats. I dag är de stora pensionsfonderna de stora aktörerna på börsen. Ägandet har blivit mer ansiktslöst. Men som Magnus Henrekson, vd för IFN, påpekat når aldrig pensionskapitalet mindre företag som behöver kapital för att växa." Smålandsposten avslutar: "Ju fler företagare desto bättre är ett motto som bör ifrågasättas ... I andra länder, företrädesvis USA, talar man i stället om vikten av snabbväxande företag. Det borde vi också göra här i Sverige."

I ett blogginlägg från socialdemokraternas kongress i Göteborg skriver Eric Sundström, Dagens Arena, att det finns en rad frågor som Stefan Löfven och Magdalena Andersson behöver ge svar på. Han hänvisar bland annat till Assar Lindbeck, IFN: "Inom den ekonomiska teorin – och nu pratar jag om världen bortom Sverige – svänger pendeln från oreglerad nyliberalism mot vikten av jämlikhet och reglering. Självaste Assar Lindbeck ifrågasätter de ekonomiska tvångströjor som infördes på 1990-talet."

SVT har granskat ett 20-tal bolag som Arbetsförmedlingen har betalat ut miljarder till för att få arbetslösa i jobb. Granskningen visar att flera av de företag, som har större delen eller hela sin omsättning från Arbetsförmedlingen, haft vinstmarginaler på över 25 procent.
Magnus Henrekson, IFN, är en av de intervjuade på SVT:s webbplats. Han förklarar att "det är på samma sätt som att du helt plötsligt skulle fördubbla byggandet i landet. Då kommer priset på byggtjänster och byggmaterial att öka. För alla vet att du måste köpa upp det här. Och då blir det dyrare".

I ett debattinlägg skriver Stefan Jonsson, professor i organisation vid Uppsala universitetk, att det var "kommunaliseringen som ledde till att skolresultaten och lärarnas status föll".  Stefan Jonsson hänvisar bland annat till forskning av Jonas Vlachos som är affielierad till IFN.  Jonson skriver: "Slutsatserna är att elever i friskolor som drivs av vinstdrivande företag verkar lära sig lite mindre än de i kommunala alternativ, medan elever i icke-vinstdrivande friskolor lär sig lite mer. Men på det hela taget påvisas inte några större kvalitetsskillnader alls."

I en debattartikel skriver Per Ingvar Jönsson, doktor i ekonomisk historia, om Lindbeckkommissionen och behovet av politiskt mod. "... speciellt på två områden har det saknats politiskt kraft att korrigera. Systemfelen på arbets- och bostadsmarknaderna har medverkat till den rådande insider/outsider-situationen." Skribenten hänvisar till Assar Lindbecks memorarer: "Ekonomi är att välja som Lindbeck fyndigt satt som titel på sin senaste bok. Det är hög tid att ta hans råd på allvar och genomföra förslagen för att eliminera hindren för outsiders."

I ett inlägg om betyg i skolan hänvisar Niklas Håkansson bland annat till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN. Han visar att "i dagens skolsystem fungerar betyg mycket dåligt som mått på studieresultat i form av faktiskt kunnande. Betyg har blivit ett verktyg för manipulation i konkurrensvillkoren mellan olika skolor, och hur skulle det kunna vara på annat sätt när skolorna i nuvarande system med elevpeng blir beroende av all positiv uppmärksamhet de kan få?".

Spotifygrundaren Martin Lorentzon, nyvald i Telia Soneras styrelse och ledamot i bolagets etikutskott, har undvikit mångmiljonbelopp i skatt i Sverige med hjälp av ett Cypernbaserat brevlådeföretag, skriver TT i en artikel som publiceras i ett stort antal tidningar. Magnus Henrekson, IFN, är en av de intervjuade. Han förklarar bland annat att "de här uppläggen var inte kontroversiella då, nu är de det. Det är en allmän trend bort från skatteparadis. I dag är det få som skulle starta bolag på det här sättet".

IFN-forskaren Tino Sanandaji deltog i en debatt om invandring arrangerad av Axess på Engelsbergs herrgård. Seminariet sänds vid ett antal tillfällen i Axess-tv.

I en ledare skriver SN om en första debatt anordnad av den nya EU-tankesmedjan Forum. Medverkande var bland andra IFN-forskaren Assar Lindbeck. Tidningen menade att debatten var djuplodande och svårtuggad: "Men mycket mer krävs av den nya tankesmedjan som vill debattera komplexa samhällsfrågor med medborgare som är föga intresserade. Det är politikens demokrat­iska legitimitet som står på spel och därför är debatten viktig."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika, som publiceras i bland annat Västerbottens-Kuriren, om det svenska banksystemet och funderar över bankekonomernas roll som kommentatorer i media. Experterna har "de senaste åren fått kommentera den ekonomiska situationen på Island, Irland, i Baltikum, Grekland och nu senast på Cypern – för att bara nämna några exempel. I flera fall har bankerna själva haft stora summor på spel. Dessutom påverkas bankernas framtida vinstmöjligheter kraftigt av de politiska åtgärder som diskuterats." Andreas bergh menar att det inte är rimligt att de betraktas som  "partiska experter och det är inte rimligt att de får dominera diskussionen".

Med anledning av Framtidskommissionens slutrapport jämför Sydsvenskan i en huvudledare denna rapport med Lindbeckkommissionen, ledd av IFN-forskaren Assar Lindbeck: "Kontrasten till en annan kommission, Lindbeckkommissionen, som tillsattes 1992 i samband med den ekonomiska krisen, är slående." Tidningen menar att Framtidskommissionen "... som har till uppgift att peka på utmaningar utan att leverera lösningar är förstås ett bra sätt att slippa just ovälkomna förslag. Alliansen vill gärna sitta still i båten. Och kommissionens rapport lär inte ge upphov till några svallvågor."

Hans Bergström tidigare chefredaktör DN menar att det svenska friskolesystemet "... motverkar boendesegregationen genom att ingen tvingas gå i just den skola där man bor." Han hänvisar bland annat till forskning av docent Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som visat att "expansionen det senaste decenniet har letts av skolföretag, som i betydligt större utsträckning än kooperativ, stiftelser o dyl riktar sig till elever med olika social bakgrund. Friskolor drivna av seriösa skolföretag har till exempel en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund än skolor i allmänhet i Sverige."

I en slutreplik på SvD Brännpunkt menar de tre IFN-forskarna Sven-Olof Fridolfsson, Pär Holmberg och Thomas Tangerås (som inledde debatten på Brännpunkt den 14/3) att det låter betryggande när It- och energiminister Anna-Karin Hatt (Brännpunkt den 21/3) förtydligar regeringens ambition att se till så att Sverige har en integrerad och välfungerande elmarknad. "Men vi undrar vad som menas med att åtgärder ska kunna vidtas för att minska omotiverade elprisskillnader mellan elområden.

Hösten 2011 införde Sverige avgifter för de utländska studenter från länder utanför EU. P3 Nyheter rapporterar att resultatet blivit 80 procent färre utländska studenter. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Det har varit en bra rekryteringsbas för Ericsson och andra företag. Samtidigt är det också logiskt att börja ta betalt för studenter som kommer utanför EU. Det är ett dilemma som vi inte vet lösningen på riktigt."

I en ledare med rubriken "Fenomenet Assar Lindbeck" skriver NSD om memoarboken "Ekonomi är att välja" att den fantastisk läsning. "För intresserade av svensk samhällsdebatt är Lindbecks bok ett hav att ösa ur, liksom för den som är intresserad av nationalekonomins rent vetenskaplig utveckling sedan 1950-talet. Dessutom finns mycket att hämta om man är intresserad av frågor som rör forskningens roll och samhällets krav."

Sydsvenskan har ställt ett antal frågor till Therese Nilsson, som är affilierad till IFN och ny redaktör för tidskriften Ekonomisk Debatt.

Vilken är den största samhällsekonomiska frågan?

"Det som diskuterats mest den senaste tiden är den ekonomiska krisen och att den får effekter på alla oavsett om landet är i kris eller inte. Diskussionen handlar främst om vad som orsakat den och hur olika konsekvenserna blir beroende på kvaliteten på formella och informella institutioner, så som äganderätter och graden av korruption" säger Therese Nilsson.

Ax:son Johnson-stiftelsen arran gerade nyligen ett seminarium om migration och integration. I en ledare skriver tidningen: "i ena ringhörnan: debattören Fredrik Segerfeldt, som förklarade varför liberaler måste vara för fri invandring. I andra ringhörnan: ekonomen Tino Sanandaji, som förklarade varför liberaler i en välfärdsstat måste vara emot fri invandring." Med referens till fenomenet "white flight", när den inhemska befolkningen flyr ett bostadsområde, menar tidningen att "om 'kraftigt ökade inkomstskillnader' innebär att inte bara invandrare utan även infödda arbetare får leva på svältlöner, då lär det bli svårt att skapa gemenskap eller hindra framväxten av populistpartier. Eliterna bör nog tänka igenom den fria invandringen noga."

Sven-Olof Fridolfsson, Pär Holmberg och Thomas Tangerås, alla tre IFN-forskare, skriver på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om den elområdesreformen som sjösattse för drygt ett år sedan. De menar att med den "har elmarknaden effektiviserats". Samtidigt har dock reformen mött stort motstånd från konsumenter i södra Sverige. "Näringsdepartementet har nu snabbutrett olika åtgärder för att minska elpriserna i Sydsverige och risken är stor att reformen backas. Detta vore olyckligt. Antalet elområden borde istället öka."

Andreas Bergh, IFN, och Daniel Rubenson, affilierad till IFN, skriver på Brännpunkt med anledning av ett tidigare inlägg av Mikael Rostila. Den senare driver tesen att den socialdemokratiska välfärdsstaten leder till ökad tillit och bättre sociala relationer vilket i sin tur främjar folkhälsan. Han skriver också att trenden bröts på 1990-talet när den ekonomiska krisen ledde till kraftiga nedskärningar i den offentliga sektorn. Bergh och Rubensom förklarar att den allmänna tilliten i Sverige inte alls har minskat. "Trenden är konstant eller till och med ökande".

Klassresor eller social mobilitet är inte så vanligt som bilden av Sverige brukar visa. Det menar en amerikansk forskare som studerat efternamn. Nationalekonomiprofessorn Daniel Waldenström, affilierad till IFN, tror inte helt på namnteorin men säger att det finns en tröghet i samhället. I ett inslag i Upplandsnytt förklarar han att "Sverige kommit långt på vägen att utjämna människors förutsättningar".

I en huvudledare skriver Sydsvenskan att bistadsmarknaden länge fungerat uselt. Tidningen skriver att IFN-forskaren Assar Lindbeck haft stort inflytande över svensk ekonomi. "Har Lindbeck haft för stort inflytande? När bostadspolitiken granskas ligger slutsatsen nära att politikerna borde ha lyssnat mer på Lindbeck."

Professorerna Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin menar att "svenska politiker har tappat kontrollen över invandringen." De hänvisar till en  intervju i Dagens Eko med IFN-forskaren Assar Lindbeck. Han "konstaterar ... att Sverige inte är rustat för en stor invandring och att vi går mot en situation där Sveriges kommuner inte kommer att klara vare sig att ordna bostäder eller arbete åt invandrarna."

Någon demokratisk utnämningsprocess har inte funnits när Christer G Wennerholm utsågs till SL-representant i Spårvagnsstäderna, skriver Dagens Arena. Man hänvisar bland annat till ett uttalande av IFN-forskaren Andreas Bergh i SvD juni 2011 och att Bergh forskar om kommunal korruption: "Det är ju hårresande. Jag kan inte se hur han kan säga att han klarar att göra sitt jobb, att företräda skattebetalarna, och vara lobbyist för den här branschnäringen".

I ett intervju i radions Konflikt förklarar professor Magnus Henrekson, IFN, om relationen mellan tillväxt och konsumtion. "Konsumtionen är mer än 50 procent av BNP." Magnus Henrekson menar att "på lång sikt måste konsumtion och den totala tillväxten öka lika mycket".

I en ledare skriver Anna Norling om "en gubb-klubb", dvs. att män är i majoritet i alla kommunfullmäktigeförsamlingar i tidningens spridningsområde. Hon hänvisar bland annat till forskning av IFN-forskarna Johanna Rickne och Olle Folke: En intressant undersökning kom förra året och handlar om vad som hänt efter Socialdemokraternas 'Varannan damernas'. Den visar att sannolikheten för en kommunpolitiker att avancera i sitt parti är lägre för kvinnor än för män. Samt att anledningen dels handlar om att kvinnor till större del tar ansvar för familjen – men också att manliga maktstrukturer sätter stopp."

IFN-forskaren Tino Sanadaji skriver i Axess magasin nr 2 2013 att ekonomiska argument för fri invandring inte håller. "Slutsatsen från forskningen är att invandring kan vara en vinstaffär eller förlustaffär beroende på invandrares utbildning och grad av integration på arbetsmarknaden". Han menar att obegränsad rörlighet över gränser omfördelar tillgångar och politisk makt från existerande till nya ägare och utmanar principen om medborgerlig äganderätt.

I en ledarkommentar att statsministern styr uruselt i minoritet, SD växer och blockpolitiken håller på att lösas upp. Dagens Arena hänvisar bland andra till IFN-forskaren Assar Lindbeck och förklarar att denne "upplyser om att de ekonomiska ramverk som vi fick på 1990-talet var ansvariga då, men de är för hårda och oansvariga i dag."

I en krönika skriver Olof G. Hedengren att "mycket av det offentliga utredningsväsendet i Sverige är helt onödigt eller åtminstone inriktat på fel eller mindre viktiga frågeställningar". Han föreslår att det tillsätts en ny ”Lindbeckkommission”.

Forskning & Framsteg skriver om forskning av bland andra Therese Nilsson som är affilierad till IFN: "Svåra epidemier brukar medföra brist på arbetskraft, vilket innebär ökade löner och högre levnadsstandard. Men det mönstret bröts när den spanska sjukan drabbade Sverige, enligt en ny studie."

IFN-forskaren Andreas Bergh tar i en krönika upp frågan om att svenska myndigheter anlitar PR-konsulter. "Mest omtalad blev kanske en debattartikel för vilken Arbetsförmedlingen betalade 150 000 kronor, trots att konsulterna misslyckades med att få den publicerad i Dagens Nyheter" skriver Andreas Bergh. Han förklarar att "alla erfarna konsumenter vet ... [att] när det är misstänkt svårt att göra prisjämförelser gäller det att vara vaksam mot risken att betala överpris. Det borde alla som köper konsulttjänster för skattemedel också veta."

I en ledarkommentar i Barometern refereras till Daniel Waldenström som är affilierad till IFN. Han har gästat Kalmar för att presentera en konjunkturrapport. Tidningen skriver att forskning visar att kunskaper om skattesystemet hänger samman med hur man ser på systemet i termer av legitimitet.

I danska Børsen skriver Gunnar Viby Mogensen att man i Danmark missar att studera och ta intryck av svenska reformer av välfärdsmodellen. Han hänvisar till två böcker skrivna av IFN-forskare: "Den svenska tjänstesektorn" med Henrik Jordahl som redaktör samt "Varför går det så bra för Sverige?" av Magnus Henrekson och Andreas Bergh.

I en ledarkommentar hänvisar Karin Pettersson till Assar Lindbeck, IFN: "I en tid när till och med ekonomer som Assar Lindbeck säger att man måste inse att den politik som var nödvändig på 90-talet är rent oansvarig i dag, väljer Social­demokraterna att fortsätta huka inför Anders Borg. Vi ska fortsätta spara, fast det vi borde göra är att satsa."

I en ledarkommentar hänvisar Anna Dahlberg till Assar Lindbeck. Hon skriver bland annat att "Alliansen må framstå som trött och idélös. Men Socialdemokraterna har inte svaren på de problem som Sverige står inför."

I en krönika på ledarsidan skriver Paulina Neuding om klass och politik. Hon citerar Magnus Henrekson, IFN, och Daniel Waldenström, affilierad till IFN.

I en ledarkommentar om skolpolitik hänvisar Svante Säwén, politik redaktör, till forskaren Jonas Vlachos, affilierad till IFN: " ... att friskolor rättar de nationella proven generösare än de kommunala skolorna gör. Alla ska säkerligen inte dras över en kam här heller. Men klart är att hela systemet uppmuntrar betygsinflation ..."

IFN-forskaren Henrik Jordahl intervjuas i Veckomagasinet, Handelsbankens TV. Titeln är "Staten och kapitalet". Han svarar på frågan om vad som händer med företag när de privatiseras. Han förklarar bland annat att de privatiserade företagen blir mer lönsamma och mer effektiva.

I Ekonomisk Debatt nr 1 2013 diskuterar IFN-forskaren Niclas Berggren behovet av en skattereform. Han förklarar att efter 1980- och 90-talets skatteföreningar har undantagsreglerna, eller särbehandlingen av olika grupper, åter blivit fler. Är detta ett problem, frågar Niclas Berggren och svarar: "Ja, enligt min mening finns det mycket som talar för att graden av generalitet bör vara hög vid varje given skattekvot."

I en huvudledare skriver Maria Ludvigsson om "den 20 år gamla men ständigt aktuella Lindbeckkommissionen".
Hon förklarar att enligt Assar Lindbeck själv, kommissionens ordförande och IFN, har ungefär hälften av förslagen genomförts, och lika många återstår.

Magnus Henrekson, IFN, skriver i ett debattinlägg att Stefan Fölster (DI 13/2) har fel i en av sina förklaringar till underinvesteringar i bostäder, nämligen att det inte skulle vara förmånligt att spara i Sverige. "Skattesystemet har gjort det exceptionellt förmånligt att spara och hushållssparandet är numera högt" skriver Magnus Henrekson och fortsätter: "Men den förmånliga skatten gäller endast i placeringar i bankernas fondprodukter och noterade värdepapper."

Blir det inte mer lönsamt att starta och driva företag i Sverige är det sannolikt få elever som kommer att riskera anställningstrygghet för ett osäkert karriärval som företagare, skriver Johan Eriksson i en ledare i Norrbottens Kuriren. Han hänvisar till ett debattinlägg i Dagens Nyheter skrivet av IFN-forskarna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji.

Behövs det kompletterade valutor som bara är giltiga i närområdet och som gynnar lokal handel samt bidrar till lägre klimatpåverkan,frågar sig Miljö & utveckling. Tidningen har bland andra talat med IFN-forskaren Henrik Horn som instämmer i att koldioxidutsläppen måste minskas radikalt men är skeptisk till att lokala valutor skulle ha en positiv miljöpåverkan och kallar forslagen politiskt utopiska.

I ett blogginlägg för Dagens Arena skriver Eric Rosén om LO-rapporten ”Makteliten” med underrubriken ”klyftorna består”. Han citerar bl.a. Daniel Waldenström, affilierad till IFN, från Magasinet Arena (nr 6, 2012): ”Rättvisedimensioner, när det blir väldigt stora skillnader, spelar roll. Det kan till och med leda till revolutioner om det går allt för långt med orättfärdig ojämlikhet, konstaterade Daniel Waldenström ..."

Det vore en dålig idé att minska det svenska flyktingmottagandet. Människors vilja att röra sig har fört mänskligheten framåt, anser välfärdsforskaren Andreas Bergh. Och han tror inte alls att man flyr till Sverige för att leva på bidrag.

I en ledare skriver Anders Lindberg om "alla dessa ­ekonomer" på 90-talet. Han nämner IFN-forskaren Assar Lindbeck som en. Lindbeck ledde en kommission som kom fram till "att journalister borde ­läsa mer ekonomi och att den ­offentliga sektorn måste privatiseras. Helt opolitisk ­vetenskap, med andra ord." Huvudproblemet med ekonomerna i början av 90-talet, menar AB, "var inte bara vad de sa utan kanske främst hur de påverkade det ­politiska samtalet. De skapade en bild av att politik är som ­vetenskap. Att det finns en ­sanning ..." Tidningen avslutar: "I dag minns ingen 90-talets ekonomer. De gapade över för mycket och försvann. 'A-ekonomi' lades ner 2011. Kanske något att fundera över på landets statsvetenskapliga ­institutioner."

Författarna till boken Migrationen kraft svarar IFN-forskaren Tino Sanadaji på hans kritik av deras forskningsresultat (DN 2013-01-24)