IFN i media

Den debatt om migrationens konsekvenser för landets ekonomi som inleddes med att IFN-forskaren Tino Sanandaji skärskådade boken Migrationens kraft, avslutades med en replik från samma forskare. Han skriver: "Författarna ifrågasätter mina 'värderingar' eftersom jag påpekat deras faktafel i boken. En av mina värderingar är ärlighet. De som av principiella skäl stödjer fri invandring bör vara ärliga om vad konsekvenser är för välfärdsamhället."

I en ledarkommentar skriver Smålandsposten, med hänvisning till IFN-forskaren Tino Sanadajis artiklar om invandringens ekonomiska effekter: "Invandring behöver inte alls vara bra för ekonomin. Likt barnet i H. C. Andersens saga som säger att kejsaren är naken, yttrade nationalekonomen Tino Sanandaji i går de förlösande orden."

I en ledarkommentar skriver Johan Rudström om vinst i välfärden: "Numera är det mest vänstern som tror utan att veta – nämligen att privata välfärdsbolag minskar på personalen för att maximera vinsten. Men varför skulle de göra det, frågar sig nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson. Då får de inga kunder och det strider mot alla marknadsekonomiska principer."

DN skriver i en artikel att löneskillnaderna mellan ung och gammal är rekordstora. Den slutsatsen anser Björn Lindgren, expert på arbetsmarknadsfrågor, bl.a. bygger på en slarvig genomläsning av rapporten. Han stödjer sitt resonemang bland annat på ett working paper av IFN-forskaren Per Skedinger.

I en ledarkommentar skriver Widar Andersson om det debattinlägg om invandringen ekonomiska konsekvenser som IFN-forskaren Tino Sanandaji skrev i Dagens Nyheter 2013-01-24. Widar Andersson menar att "för att Sverige ska bli ett mer framgångsrikt invandrarland tycks det kort sagt vara ett faktum att det behövs en arbetsmarknad som vi inte riktigt har".

Dagens Opinion refererar till DN-debatt och ett inlägg av IFN-forskaren Tino Sanandaj som "anser att underlaget till Centerpartiets kritiserade idéprogram inte håller att bygga politik på".
Dagens Opinion skriver: "På DN Debatt tar Tino Sanandaji upp underlaget från debattören Johan Norberg, som Centerpartiets idégrupp ska ha inspirerats av, bland annat av boken Migrationens kraft, som Johan Norberg skrev tillsammans med debattören Fredrik Segerfeldt. En av de mest omdiskuterade punkterna i Centerpartiets föreslagna idéprogram är förslaget om fri invandring."
 

IFN-forskaren Tino Sanandaji skriver på DN-debatt om Centerpartiets idéprogram, som bl.a. har inspirerats av debattören Johan Norberg. "Med tanke på att idén om fri invandring har gjort resan från ungdomsförbund och tankesmedjor till partipolitiken är det intressant att granska det intellektuella underlaget för Centerpartiets förslag."Han reder ut vad som är faktafel i Johan Norbergs bok Migrationens kraft. Tino Sanandaji menar att Centerpartiet är i en självförvållad kris genom att "lansera en radikal libertarianism, inspirerad av bland andra Johan Norberg".

Med anledning av en debattartikel om invandringens nationalekonimiska effekter, skriven av IFN-forskaren Tino Sanadaji i Dagens Nyheter 2013-01-24, arrangerade Studie ett i P1 ett samtal mellan Tino Sanadaji och Johan Norberg. Den senare är författare till den bok som förespråkar fri invandring och som Tino Sanadaji menar innehåller en rad faktafel.

I en ledare diskuteras vilka belägg det finns för att sänkta lägstalöner är ett sätt att skapa jobb åt fler nyanlända och invandrare. Ledarskribenten skriver: "I min ledare lutade jag mig mot en ESO-rapport där andemeningen är att de flesta invandrargrupper etablerar sig över tid på arbetsmarknaden. Tino Sanandaji gräver djupare i den bilden och påpekar att det är ett stort gap mellan europeiska och utomeuropeiska invandrare och att somalier sticker ut... Det är möjligt att jag här var för positiv i min beskrivning. Somalier har det tuffare på arbetsmarknaden än andra och mönster kan ändras över tid."

I Kommunalarbetaren online refereras en debatt om vinster i välfärdssektorn som arrangerades av SNS och där Magnus Henrekson, IFN, deltog. I artikeln sägs bl.a. att han "är övertygad om att privata företag behövs för att det ska ske förändringar i verksamheterna, som gynnar brukarna. Det blir inget förändringstryck om kommunen har monopol, menar han." Magnus henrekson citeras: "Vinsten kan aldrig bli så hög för det är den offentliga sektorn som sätter prislappen."

I en ledare i Svenska Dagbladet skriver PJ Anders Linder om Stefan Lövéns första år som (S)-ledare. I detta sammanhang förklarar han att "förnyelsetrycket på regeringen har minskat". Han skriver: "Tänk om all den tid som regeringspartierna lägger på att bekämpa försämringar för företagandet kunde läggas på fortsatta förbättringar! Det finns gott om lovande tankar att bygga vidare på: Braunerhjelm/Eklund/Henreksons förslag till ett ramverk för innovationspolitiken ..."

Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, skriver i en debattartikel i DI att det är positivt att skatten på sparande sänkts "men de skevheter som missgynnar finansiering av nya företag måste rättas till om de kommande decennierna ska bli lika lyckosamma för Sverige som utvecklingen var efter 1990-talskrisen".

Artikeln finns endasttillgänglig i papperformat.

De senaste 20 åren har svensk välfärd förändrats i grunden, skriver Vetenskapsradion i introduktionen till detta program där IFN-forskarna Henrik Jordahl och Joacim Tåg deltar. "Att vi låter privata företag driva skattefinansierad skolverksamhet med vinst gör Sverige närmast världsunikt. I det här är sista programmet i Vetandets Världs serie om den ekonomiska vetenskapen ska vi gräva djupare i frågan om vinster i välfärden."

Det finns stor potential för ett enklare skattesystem i Sverige. I vårt förslag utgår vi från en enhetlig inkomstskatt på 25 procent i kombination med en bredare skattebas, till exempel i form av slopade ränteavdrag, skriver tre ekonomer i Dagens Nyheter. En av dessa är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet och affilierad till IFN.

IFN-forskaren Henrik Jordahl säger i en intervju att Sveriges ekonomi och sysselsättning blir allt mer beroende av tjänster: "Sett över tid är det en väldigt tydlig trend att tjänstesektorn ökar. När det är ekonomisk kris går strukturomvandlingen ännu fortare."

I en artikel i Arbetet intervjuas bland andra IFN-forskaren Per Skedinger "kring lägstalönerna". Tidningen skriver: "Enligt honom har det stor betydelse för sysselsättningen hur lägstalönen förhåller sig till genomsnittslönen i branschen. Och även i detta avseende har lägstalönerna utvecklas olika på de fyra LO-områdena."

Det har blivit enklare att anställa tidsbegränsat och samtidigt har vi ett forsatt starkt skydd för fasta anställningar. Det är därmed svårt att få samma flexibilitet med fast anställda som visstidsanställda, säger IFN-forskaren Per Skedinger till ABC Nyheter i ett inslag om unga på arbetsmarknaden.

Økonomi- og indenrigsminister Margrethe Vestager ville ønske, hun kunne lege med, når svenskerne inden længe sænker selskabsskatten. Når svenskerne efter nytår sænker selskabsskatten til 22 pct., udløser det ikke nogen rød-hvid modreaktion. Til gengæld udløser det en grøn en af slagsen.

IFN-forskaren Gabriel H Sahlgren intervjuas om sin forskning i tidningen Arbetsliv. Gabriel H Sahlgren har med hjälp av en stor paneldatabas kartlagt effekterna av pensionering på individers hälsa. "Han menar att reformer som stärker de ekonomiska incitamenten att vi ska arbeta längre än till 65 kan vara mycket samhällsekonomiskt lönsamma."

IFN-forskaren Niclas Berggren skriver på Brännpunkt om Professor Alvin Roths forskning. Roth är en av 2012 års mottagare av Nobelpriset i ekonomi. Han har bland annat utvecklat effektiva system med byteskedjor för njurtransplantationer. Niclas Berggren lyfter även fram ett svenskt förslag som skulle ge en viss ersättning när en donation genomförs efter ett dödsfall.

I samband med ett block om utbildning och jobbsäkande publicerar Metro foto och ett citat av skolaforskaren Jonas Vlachos, Stockholms universitet oh affilierad IFN. I citatet säger Vlachos att ”det tycks inte finnas någon koppling mellan vad eleverna lär sig i kärnämnena och vilka betyg de får.” Jonas Vlachos forskning ¨tergav nyligen bland annat i Norrköpings Tidningar.

I ett debattinlägg hänvisar Marina Andersson, S-debattör, till forskning från IFN [och IFN-forskaren Johanna Rickne]: ” Samhällsnyttan av att varannan damernas infördes har enligt Institutet för näringslivsforskning/Stockholm gett att den generella kompetensen ökat hos de män som blev kvar i kommunfullmäktige.”

I ett inlägg om förslaget att RUT-avdraget även ska omfatta läxhjälp för gymnasieelever hänvisar Lars Berglund (V) bland annat till IFN-forskaren Jonas Vlachos inlägg tidigare i veckan i Svenska Dagbladet.

Fler än hälftenav de företag Sydsvenskan talat med uppger att resultatet försämras på grund av valutaeffekter. Hittills i år handlar det om uppemot 150 miljoner kronor. Det motsvarar flera hundra tjänster, skriver tidningen. IFN-forskaren Lars Oxelheim intervjuas oxch påpekar bland annat att "även företag som har hela sin verksamhet och försäljning innanför Sveriges gränser påverkas".

I en ledare citeras bland andra IFN-forskaren Johanna Rickne från ett uttalande i Veckans Affärer. Ämnet är kvotering; varannan damernas: ”... ute i kommunerna där man hade stått emot kvinnors inträde innan ledde ’varannan damernas’ både till fler kvinnor, en ökad mångfald och man fick en ökad kompetens hos männen”.

IFN-forskaren Daniel Waldenström citeras: ”Det stora när man tittar på ökade inkomstskillnader i Sverige är ökade kapitalinkomster i toppen. Till stor del handlar det om vinster av aktieförsäljningar, i viss mån fastigheter, alltså avkastning på finansiella tillgångar, särskilt aktieägande. Det är det som gör att vi har en yttersta topp som har dragit ifrån.”

Frågan är om du blir friskare och gladare av att gå i pension? Nättidningen Driva eget refererar till forskning av IFN-forskaren Gabriel H Sahlgren som "har kartlagt hur pensionärer i åldern 50-69 år från 11 europeiska länder upplever sin hälsa ...".

På Brännpunkt skriver IFN-forskaren Jonas Vlachos om regeringef förslag att utvidga rut-avdraget till läxhjälp. Han menar att förslaget är problematiskt från både effektivitets- och likvärdighetssynpunkt.

I en ledare skriver Nerikes Allehanda bland annat om forskning av IFN-forskaren Johanna Rickne: "... har i sin forskning konstaterat att påståendet att kvotering leder till sämre kompetens bland de förtroendevalda inte håller för granskning.

– De här kvinnorna man tog in, deras grad av utbildning var högre än de hos kvinnor som satt där innan, den var högre än hos de män de ersatte, och den var högre än hos de män som satt kvar i genomsnitt, säger Johanna Rickne till SR International."

I en kort notis skriver Forskning & Framsteg om en ny studie av Gabriel H. Sahlgren, IFN:"... äldre personer i elva europeiska länder visar att pensioneringen påverkar vår hälsa negativt. Såväl självrapporterad och fysisk hälsa som mentalt välbefinnande minskar när man slutar arbeta. Effekten är lika stark för kvinnor som för män."

I en artikel från TT inför EU:stoppmöte om budget intervjuas bland andra Magnus Henrekson, IFN. "Mer pengar till jordbruket och mindre till bland annat forskning är det senaste budet, som dock stötte på patrull.
– Inte så förvånade kanske. Det blir så när man tar in en massa länder på ekonomiskt lägre nivå, säger Magnus Henrekson"
Artikeln publiceras bland annat i DN, Norrbottens-Kuriren, Upsala Nya Tidning, Barometern, Borås Tidning, Svenska Dagbladet, Östgöta Correspondenten, Sydsvenskan och Dagens Industri.

Skattepremien av att bilda fåmansbolag är störst för företag med höga inkomster. Det är även höginkomsttagarna som tjänar på förenklingsregeln för kapitalutdelning, skriver IFN-forskaren Karin Edmark i revisorernas branschtidning.

I tidningen Entré utgiven av ESBRI, Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, förklarar professor Magnus Henrekson, vd IFN, bland annat hur det kom sig att han började forska om entreprenörers villkor.

Årets nobelpris i ekonomi delas mellan två amerikanska forskare. Yves Zenou, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och affilierad till IFN, säger till Expressen att han känner till framför allt Roths forskning: "Det är inte så ofta pristagarnas teorier tillämpas praktiskt ... Roth har utvecklat matchningsteorin. En enkel tillämpning är på arbetsmarknaden där arbetssökande letar jobb och företag söker personal".

I dag flyttar Sandvik in i det nya huvudkontoret i World Trade Center i centrala Stockholm. För första gången får koncernen ett huvudkontor utanför Sandviken, skriver Gefle Dagblad. En av de som kommenterar flytten är Joacim Tåg, ekonomisk doktor vid Institutet för näringslivsforskning. Han påpekar enligt tidningen att det råder tuff konkurrens om kompetensen på marknaden. "Sandvik kan ha förlorat viktig rekrytering på grund av att de finns i Sandviken."
 

Medlemstidningen för Sveriges ingenjörer refererar till IFN:s senaste nyhetsbrev och forskning om hur chefer påverkar produktiviteten.

 

I en krönika på ledarsidan skriver PJ Anders Linder, politisk chefredaktör, om den innovationsstrategi som regeringen presenterade i förra veckan. "Det positiva är att ansatsen är bred och inte snöar in på bara forskning och riskkapital. Som Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson [vd för IFN] skriver i den utmärkta boken Ett ramverk för innovationspolitiken (Samhällsförlaget) bygger god innovationspolitik framför allt på ett förhållningssätt, där de ansvariga tänker i helheter och inte tror att det går att skrämma fram förnyelsekraft genom att fyra av några enstaka nyårsraketer."

Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen ett seminarium om bolagsskatter där professor Magnus henrekson, vd för IFN, var talare. "Det finns de som hävdar att ägarskatter inte har någon betydelse – men i så fall skulle man kunna sätta dem till 100 procent och då har det ingen betydelse vem som äger och kontrollerar företagen." Så provokativt inledde Urban Bäckström seminariet.
Magnus Henrekson pekade på att de entreprenörer med störst potential att bli riktigt framgångsrika inte är de arbetslösa utan det är de som arbetat i väl fungerande företag och ser nya möjligheter att göra något bättre. För att de ska våga lämna jämförelsevis trygga anställningar behövs generösare villkor i skattesystemet både för dem och för att de ska kunna locka med sig fler talanger.

I Veckans analys skriver Ove Andersson, att "regeringen slösar bort mångmiljardutrymme för en sådan jobbskapande politik genom att prioritera sänkt bolagsskatt – ett förslag som sågas av många, bl a av Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning".
 

Benjamin Katzeff Silberstein skriver på ledarsidan om boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader? (Studentlitteratur 2012), författad av nationalekonomerna Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström. "Författarna har grävt i forskningsunderlaget kring samband mellan inkomstskillnader och hälsa. Slutsatsen är att det inte finns något rakt och entydigt svar, men att kopplingen på individnivå verkar vara svag. Sambandet mellan inkomstnivå och hälsa, däremot, är tydligt positivt." Han förklarar vidare: "Den mest entydiga lärdomen av forskningen kring inkomster och hälsa, att döma av gårdagens seminarium, är vikten av att lyfta inkomsterna hos dem som tjänar minst."

Under rubriken Frukost med Affärsvärlden föreslår professor Magnus Henrekson, vd för IFN, en ny skattereform. "Professorn är bergssäker på att förändringen kommer. Frågan är bara när." Han menar vidare att det finns "en intellektuell grund för att förändra rådande ägarskatter". 

Magnus Henrekson, vd för IFN (Institutet för Näringslivsforskning), intervjuas om huruvida sänkt bolagsskatt ger fler jobb.

Två nya böcker granskar myntets historia och väcker frågan vad de medeltida erfarenheterna kan lära oss i den aktuella krisen för euron skriver docent Bo Franzén. En av de böcker han refererar till är IFN-forskaren Roger Svenssons Renovatio Monetae. Brakteater och myntningspolitik i högmedeltidens Europa.

IFN och IFN-forskarna Magnus Henrekson och Andreas Bergh citeras I en artikel I Yahoo News:
While President Obama sees sizable government as fostering economic growth, Mitt Romney wants to cap federal spending at 20 percent of GDP. Is that goal feasible – and economically helpful? Is the question asked by Yahoo News. Referring to a 2011 study for the Research Institute of Industrial Economics in Sweden, authored by Andreas Bergh and Magnus Henrekson, Yahoo News quotes the study concluding “that as the size of government goes up, the pace of economic growth is harmed. Noting that Sweden has enjoyed strong growth alongside a large government, they still argue that ‘this does not mean low-tax countries can increase taxes without expecting negative effects on growth’.”
Yahoo News concludes: “That said, many economists also agree with Obama's point that public investments play a role in growth. The Sweden-based survey itself argued that investments in human capital (education) can increase growth.”
 

IFN-forskarna Andreas Bergh, Daniel Waldenström, och Therese Nilsson är författare till boken ”Blir vi sjuka av inkomstskillnader?”. De skriver i ett debattinlägg: ”Att minska inkomstojämlikheten i syfte att förbättra folkhälsan förefaller inte vara någon särskilt effektiv politik. Men alla som gillar jämlikhet behöver fördenskull inte misströsta. Det finns nämligen konkreta åtgärder, exempelvis höjda flerbarnstillägg, som ökar marginalerna för utsatta hushåll och som därigenom samtidigt förbättrar folkhälsan och minskar inkomstspridningen.”

Fredrik Öjemar har talat med en rad nationalekonomer, bland andra Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, om skuggbudgeten (S) och ambitionen att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Detta ”kan skapa en press nedåt på lönerna” hävdar flera ekonomer. ”Det blir väldigt kostsamt att dra tillbaka det här, i och med att det skulle leda till ett större utanförskap bland unga människor i många år”, säger Magnus Henrekson i DI.

Patent och upphovsrätt ger incitament till skapande och kommersialisering av nya produkter och verk samt underlättar kontrakt och kunskapsöverföring, konstaterar Roger Svensson, docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning i Ekonomisk Debatt nr 6/2012. Han skriver att produkter inom nya områden, t ex mjukvaror och bioteknik, har andra egenskaper än traditionella produkter och kan behöva annorlunda skydd. ”Mjukvaror är sekventiella, har kort livslängd, låga kostnader och många applikationer. Därför bör längden för mjukvarupatent förkortas och skyddet begränsas till vad som anges i patentkraven.” Trots detta har upphovsrätten fått en allt längre giltighetstid, vilket inte har något stöd i forskningslitteraturen.

I en artikel frågar IFN-forskaren Frédéric Delma tillsammans med Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm samt Karin Hellersted, Internationella Handelshögskolan i Jönköping om teknikintensivt nyföretagande bidrar relativt mer till tillväxt i branscher med mer behov av ny teknik? Ett av resultatet i den redovisade studien är att entreprenörkap som mekanism för att kommersialisera ny kunskap har en begränsad tillväxteffekt på företag i Sverige. Författarna föreslår en rad åtgärder som han avhjälpa denna brist.

Regeringen utgår från att skatter påverkar både viljan att jobba och att anställa. Utom, som det verkar, för entreprenörer, skriver Sydsvenskan i en huvudledare. Tidningen menar, med anledning av att regeringen beslutat att sänka bolagsskatten: ”Då är det, som ekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji från Institutet för näringslivsforskning påpekade på DN Debatt igår, lite märkligt att regeringen inte betraktar de höga ägarskatterna som något större problem.”

Företagsförvärv och avsked har blivit vardagsmat på svenska företag. Men är stora omorganiseringar vägen till framgång eller en kortsiktig lösning som riskerar att få motsatt effekt? Undrar SvD Näringsliv i ett reportage. Lars Persson, docent och vice vd vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, intervjuas. Han anser att konkurrenstrycket på svenska företag har ökat och att det har skapat ett mer dynamiskt arbetsliv och näringsliv. ”Det nya näringslivet är sådant att vi får vänja oss vid att inte kunna utföra samma jobb i 45 år. Jag tror att omorganiseringar är till godo om man har en väl fungerande arbetsmarknad i grunden, och inte som i Spanien fastnar i arbetslöshet”, säger Lars Persson.