IFN i media

Föråldrade teorier, så förklarar de två IFN-forskarna professor Magnus Henrekson och Tino Sanandaji den svenska skattepolitiken gentemot entreprenörer. ”Sverige har för få entreprenörer. Att mot den bakgrunden sänka bolagsskatten samtidigt som ägarskatterna ligger kvar på hög nivå är att gå fel väg. Sänkt bolagsskatt gynnar multinationella företag som vill etablera sig i Sverige, men stimulerar inte framväxten av nya svenska företag” menar de.

Lars Persson, docent och vice vd vid Institutet för Näringslivsforskning, kommenterar svensk export och menar ”Vi ser att verkstadsindustrin har gått ned och vanligtvis är de snabba att reagera på de här cyklerna. Troligt är därför att andra sektorer följer efter och att andra delar av vår export också går ned framöver, säger Lars Persson”.

Slopandet av fastighetsskatten är ett av regeringens största skattemisstag, menar IFN-forskaren Åsa Hansson i en intervju. ”Och jobbskatteavdraget är ett slöseri med skattemedel. Det hävdar skatteforskaren Åsa Hansson. För höginkomsttagare minskar incitamenten till att jobba i och med jobbskatteavdraget”.

I en ledarkommentar skriver Widar Andersson om personval med anledning av en rapport som IFN-forskarna Johanna Rickne och Olle Folke presenterat inom ramen för SNS-analys. Widar Andersson kommenterar varför det är så relativt få som använder möjligheten att personrösta. Han citerar deras DN-debatt-artikel i ämnet: "Det kan bero på att det har spridits en olycklig missuppfattning att kryssen inte spelar roll” och fortsätter, ”Så kan det säkert vara. En omständighet med minst lika stor betydelse är att de flesta politiker och kandidater är totalt okända för den röstande allmänheten.”

I en ny artikelserie utreds vad man kan lära av de svenska företag som i dag omsätter mer än en miljard kronor. I detta sammahang intervjuas professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Han pekar bland annat på några saker som storföretag generellt sett duktiga på: ”Förmågan att utnyttja skalfördelar i produktion, distribution och idag också kompetensen att utnyttja globaliseringen i form av outsourcing och offshoring …”

På Konkurrensverkets hemsida kan man läsa att ”Privatiseringar ökar välfärden bara om synergieffekterna är tillräckligt stora ─ annars riskeras höjda konsumentpriser. Det konstaterar forskare som på uppdrag av Konkurrensverket har undersökt konkurrens- och effektivitetseffekter när offentligt ägda företag har övergått i privat ägo.”

”Personvalsystemet, möjligheten att kryssa för en speciell kandidat på listan, har större betydelse än vad man tidigare trott” skriver HD i en ledarnotis med anledning av den rapport i ämnet som presenterats av IFN-forskarna Olle Folke och Johanna Rickne.

I en ledarkommentar i Nerikes Allehanda kommenteras IFN-ekonomerna Olle Folke och Johannes Ricknes rapport om personval som nyligen presenterdes på ett SNS-seminarium: ”Personvalet ger en extra dimension till politiken. Det är inte längre enbart de som går på partimöten som bestämmer vilka som ska sitta i de folkvalda församlingarna”. Tidningen anser vidare att visst kan man peka på ”att partierna är för dåliga på att informera om vad de står för – och vad deras kandidater står för”. NA menar dock du som väljare ”har också en skyldighet att hålla dig informerad”.

Sedan personvalet infördes 1998 har det haft marginell påverkan på valutgången. Men nu visar en studie att personvalet har ett indirekt inflytande över de inkryssade politikernas karriär, skriver Riksdag & Departement om den studie som IFN-forskarna Olle Folke och Johanna Rickne presenterade på måndagen.

”Den bild Svenskt Näringsliv försöker sprida, att vinstintresset skapar ett obegränsat antal aktörer med sinsemellan mycket olika upplägg av verksamheten, stämmer helt enkelt inte” skriver Anne-Marie Lindgren och hänvisar bland annat till ett uttalande av professor Magnus Henrekson, IFN: ”Vad ska man då säga om följande torra konstaterande från chefen för Institutet för Näringslivsforskning, Magnus Henrekson (i SvD 18.8)? Årskullarna i gymnasiet minskar nu så skolmarknaden krymper, och det leder sannolikt till ’ökad konsolidering med färre aktörer. De som kommer att tvingas lägga ner är antagligen främst de små aktörerna’”.

Rapporten om personvalets betydelse utkommer i SNS regi och presenterades på ett seminarium. SNS-seminariet direktsändes i SVT Nyheter/Forum.

IFN-forskarna Johanna Rickne och Olle Folke har författat en rapport om personalvalens betydelse i svensk politik, och då framför allt kommunalpolitik. ”Personvalet är viktigare i politiken än vad man tidigare har trott – men det handlar ofta om en indirekt effekt på lite sikt. Partier vill vinna val och personrösterna ger en signal om vilka politiker de ska nominera för att åstadkomma just detta” skriver de båda på DN Debatt.

TT intervjuade Åsa Hansson, IFN, i samband med att regeringen i budgetpropositionen föreslog sänkt bolagsskatt. Hon siar bland annat om att åtgärden ”lär ge fler investeringar”. Hon förklarar vidare att ” dessutom kan företag välja att ta hem sin vinst och beskatta den i Sverige i stället för i ett annat land. Multinationella företag har ganska stort utrymme att välja var man lägger sin vinst”.

Regeringen gör inte rätt prioriteringar skriver PJ Anders Linder i en ledare i en kommentar om förslaget till sänkt bolagsskatt. ”Svensk bolagsskatt är några procentenheter högre än i omvärlden. Vår kapitalskatt är snarare dubbelt så hög.” PJ Anders Linder skriver att ”Det har funnits en föreställning om att utländska investeringar ersätter inhemska om entreprenörsvillkoren är för dåliga. I två färska och ytterst läsvärda expertrapporter till Företagsskattekommittén har Magnus Henrekson och Tino Sanandaji visat att det synsättet är förlegat.” Han avslutar med att berömma det investeraravdraget som regeringen föreslagit men avslutar med orden: … det behövs mycket mer av samma sort.

Chefredaktör PJ Anders Linder refererar i en signerad krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet till ett förslag framfört av IFN-forskarna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji i Ekonomisk debatt (5/2012). Det gäller optionsbeskattning och att denna bör avskaffas. ”De talar inte om optionsprogram i etablerade storföretag, där det finns frågetecken kring sambanden mellan arbetsinsats och belöning, utan om optioner i nya och onoterade bolag. I sådana företag kan optioner vara ett mycket effektivt verktyg för att skapa samstämmighet mellan grundarnas/entreprenörernas och de externa investerarnas intressen, men det är också ett sätt att locka kvalificerade personer att komma ombord trots att de har välbetalda anställningar på andra håll. på andra håll.”

I ett kort brev till FT skriver IFN-forskaren Johannes Mauritzen om kinesiska solpaneler. Mauritzen förklarar: “If cheap panels from China mean that more solar power replaces coal and gas power then an externality is corrected, and that correction comes free for Europeans”.

I en ledarnotis kommenteras IFN-forskaren Jonas Vlachos samt Björn Tyrefors Hinnerichs forskning som presenterats på DN debatt: ”Forskarna föreslår ett ökat inslag av extern rättning av proven. Det är ett sätt, men det behövs också ökad vägledning och kontroll av hur olika skolor arbetar med de nationella proven.”

Anna Norling kommenterar i en ledare i Arbetarbladet IFN-forskaren Jonas Vlachos samt Björn Tyrefors Hinnerich forskning (se DN-debatt 2012-09-08) – artikeln är skriven med anledning av att finansminister Anders Borg var gäst i Ekots lördagsintervju: ” På lördagen presenterade nationalekonomerna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich en undersökning som visar att farhågorna för en betygsinflation i samband med friskoleexplosionen var väl motiverade. Vlachos och Tyrefors undersökning visar nämligen att elever på friskolor får högre betyg än eleverna på kommunala skolor.”

Radio Sweden förklarar att “Charter middle and secondary schools seem to be giving their students higher grades for the same results on national tests than do the public schools. But the Ministry of Education has rejected the suggestion that someone other than a student’s own teacher grade the tests.

Writing in the newspaper Dagens Nyheter Saturday, Stockholm University economists Björn Tyrefors Hinnerich and Jonas Vlachos say there are such large discrepancies in grading that they think the tests should be graded externally and not by the schools.”

IFN-forskaren Jonas Vlachos intervjuas av Ekoredaktionen med anledning av hans forskning om betygsättning av nationella prov: ”Friskolor på högstadie- och gymnasienivå sätter högre betyg på de nationella proven än kommunala skolor, trots att proven är likvärdiga. Det menar Jonas Vlachos, docent i Nationalekonomi vid Stockholms universitet, som på DN Debatt i dag föreslår en extern rättning av proven för att se till att elever bedöms likvärdigt.

I en intervju med TT (bland annat publicerad i Sundsvalls Tidning) förklarar IFN-forskaren Jonas Vlachos: ”- Man har sett i den internationella Pisa-jämförelsen att det inte finns några skillnader mellan kommunala och fristående skolor i resultat, medan det finns det i de inhemska nationella proven. En möjlig förklaring skulle kunna vara precis det vi hittar - det vill säga att friskolor i genomsnitt är generösare i sin provbedömning.”

Aftonbladet citerar forskarna: ”En mer attraktiv väg mot ökad likvärdighet i provbedömningen vore därför att övergå till extern rättning av de nationella proven. Detta är inte gratis och det skulle göra administrationen av proven mer komplicerad än i dag även om elektroniska prov kan förenklaprocessen”.

Under rubriken ”Friskolorna sätter högre betyg på nationella proven” på DN-debatt skriver IFN-forskaren Jonas Vlachos samt Björn Tyrefors Hinnerich, båda nationalekonomer, Stockholms universitet: ”I genomsnitt får elever på friskolor högre betyg på de nationella proven än elever på kommunala skolor, trots att externa bedömare anser proven likvärdiga. En lösning kan vara extern rättning av proven, till exempel att lärare byter prov med varandra.”

I en ledare i tidningen Allehanda (som publicerar alternativa ledare betecknade S och Lib) förklarar Peter Franke (S) att norska LO ”använder Sverige som avskräckande exempel på hur det kan gå om högern får makten efter stortingsvalet hösten 2013”. I detta sammanhang citeras IFN-forskaren Jonas Vlachos: ”På 20 år har den svenska skolan gått från att vara en av de mest reglerade till att bli världens mest liberala, enligt nationalekonomen Jonas Vlachos. I dag är nästan varannan gymnasieskola privat, och av dem ägs över 80 procent av aktiebolag. Resultaten sjunker och segregationen ökar samtidigt.”

I en artikel om innovationsklimatet i Sverige hänvisar Svenskt Näringsliv till ”en intressant expertrapport till Företagsskattekommittén i juni i år visar ekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji att principerna för dagens skattesystem ofta bygger på ekonomiska modeller som inte tar hänsyn till modern forskning om entreprenörskap. Skattesystemet är enligt dem uppbyggt på fel sätt. Sverige kan inte ha nästan dubbelt så hög skatt på kapitalinkomster som andra länder har. Vi kan inte heller ha världens högsta marginalskatter på arbetsinkomster.”

IFN-forskaren Andreas Bergh intervjuas av Svenskt Näringsliv om socialförsäkringar: ”Andreas Bergh är välfärdsforskare och nationalekonom och han menar att förändringen har skett i skymundan.
– Det är ytterst en fråga vad man tycker att vi ska ha för sorts välfärdsstat. Men vi har ju hittills haft en välfärdsstat där de allra flesta har fått det allra mesta av sin inkomst täckt av socialförsäkringarna. Jag tycker det är problematiskt att vi håller på att lämna det här utan att det egentligen har fattats något explicit politiskt beslut om det, säger han.”

Villy Bergström skriver i en krönika att innovationspolitiken är diffus och disparat: ”Den bästa undersökningen av detta svårfångade område finns i en bok av professorerna Magnus Henrekson, Klas Eklund och Pontus Braunerhjelm. (Ett ramverk för innovationspolitik, Samhällsförlaget 2012). Deras analys berör hela samhället, alla områden, branscher och politikområden. Jämfört med investeringspolitiken är det svårt att utpeka konkreta, begränsade insatser från det politiska systemet för att främja innovationer och entreprenörskap. Det handlar om företagsklimat, utbildning, forskning och ekonomiska incitament.”

Den senaste tiden har det avslöjats att det på många verk och myndigheter ordnas personalfester för i vissa fall flera tusen kronor per person, där notan skickas till skattebetalarna. ”Dyra personalfester kan vara tecken på en slösaktig kultur – men de kan också vara ett relativt billigt sätt att uppmuntra de offentligt anställda som i snitt alltså tjänar 10 procent mindre jämfört med privat sektor”, skriver IFN-forskaren Andreas Bergh i en debattartikel i Sundsvalls Tidning.

”Chocken på 1990-talet – fallande BNP tre år i rad, skenande underskott, 600 000 färre sysselsatta – tvingade fram en fundamental politisk insikt att om man vill ha resurser att fördela så måste de först skapas. Andreas Berghs och Magnus Henreksons bok kan således läsas som ett slags vetenskapligt memento för statsminister Fredrik Reinfeldt (M) lika väl som för oppositionsledaren Stefan Löfven (S): Rubba inte det samspel mellan en effektiv ekonomi och en effektiv välfärdssektor som får Sverige att flyta när stora delar av Europa sjunker.” skriver Per T Ohlsson på ledarsidan i Sydsvenskan. Han förklarar att boken Varför går det bra för Sverige? är tänkvärd och ”inte fått riktigt den uppmärksamhet som den förtjänar”.

”Det är svårt att bedöma andra människor – och ju mer komplexa förmågor vi försöker fånga desto större problem får vi. Om någon glömt det var fredagens rapport från Skolinspektionen om de nationella proven en god påminnelse” skriver Dagens Nyheter i en ledare och hänvisar till en rapport av IFN-forskaren Jonas Vlachos och hans kollega Björn Tyrefors Hinnerich. De har undersökt om det finns tydliga mönster i skillnaderna mellan de interna och externa bedömningarna.

Vestmanlands Läns Tidning hänvisar i en ledare till ”en analys av resultaten gjord av statsvetarna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich”.

Widar Andersson skriver i en ledare i Folkbladet om boken "Ett ramverk för innovationspolitiken", författad av IFN:s vd, Professor Magnus Henrekson i samarbete med Pontus Braunerhjelm och Klas Eklund. ”Med stöd i forskningen anför författarna att brandlarm kan vara en effektivare övervakningsstrategi än polispatrullering,” citerar Widar Andersson och fortsätter: Med "polispatrullering" menas den sorts övervakning som Skolinspektionens kontrollrättande av nationella prov är ett exempel på. Patrulleringen riskerar att bli "stelbent och formalistisk", skriver nationalekonomerna. Och ineffektiv tillägger jag efter att ha tagit del av Skolinspektionens utvärdering av sin egen patrullering.

Lång rad av misslyckanden. Svensk forskning kostar mycket pengar men resulterar alltför sällan i nya, framgångsrika produkter. Utmaningen vi står inför är att omvandla kunskapen till tydligare resultat som ger jobb och ekonomiskt välstånd, skriver Urban Bäckström och Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv. I artikeln hänvisar de till Magnus Henreksons och Tino Sanandaji expertrapport till Företagsskattekommittén.

Sverige behöver en sammanhållen innovationspolitik för att säkra välfärden och en fortsättning på den svenska framgångssagan, skriver huvudledaren i en artikel om den nya boken Ett ramverk för innovationspolitiken skriver av IFN:s vd Magnus Henrekson tillsammans med Klas Eklund och Pontus Braunerhjelm.

Den som tror att marknadsekonomi har något slags logiskt samband med politisk högerorientering eller med fientlighet mot välfärdsstaten kan aldrig ha hört talas om Assar Lindbeck. Lindbeck är utan tvekan den svenske ekonom som betytt mest för samhällsutvecklingen de senaste dryga femtio åren och är alltjämt i hög grad aktiv, skriver ledarskribenten Håkan Holmberg med anledning av Lindbecks memoarer.

Det rapporteras om tuffa tider och konkurser för friskolorna nu när elevkullarna faller i gymnasiet. Artikel som återger en intervju med IFN:s vd Magnus Henrekson i Svd om att nedgången i elevantalet minskar den totala marknaden med kommer leda till ökad konsolidering med färre aktörer.

Boken går pang på rödbetan på politikens kärnuppgifter.Tio budord för ett mer uppfinningsrikt och kreativt Sverige. Det bjuder nationalekonomerna Magnus Henrekson, Pontus Braunerhjelm och Klas Eklund på i sin nya bok "Ett ramverk för innovationspolitiken", skriver Widar Andersson i sin ledare där han rekommenderar till läsning av boken.

Tre namnkunniga professorer, Klas Eklund, Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson, efterlyste i veckan på debattplats i Svenska Dagbladet en aktivare innovationspolitik från regeringens sida. Debattörerna noterar att såväl regeringen som opposition gärna pratar om behovet av innovationer och dessutom förbereder olika insatser. Ändå händer för lite enligt professorerna, skriver Mattias Olsson i en signerad ledare.

Med sänkta arbetsgivaravgifter vill regeringen locka företag till socialt utsatta områden och skapa jobb åt de boende. Rinkeby är ett av de områden som kan bli en så kallad nystartszon. Men kommer det att locka dit företag, stärka de lokala företagen och ge jobb till Rinkebyborna? Intervju med IFN-forskaren Andreas Bergh.

Tre statssekreterare från tre olika partier var på plats hos Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) igår. De skulle kommentera ett färskt förslag till hur entreprenörskapet och innovationskraften kan stärkas, och de nickade bifall till tankesätt och inriktning. I boken Ett ramverk för innovationspolitiken (Samhällsförlaget), som i går också presenterades på Brännpunkt, visar Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson hur betydelsefullt det är att stärka förnyelsekraften i svensk ekonomi, skriver PJ Anders Linder i huvudledaren.

Det är svårt att förstå regeringens passivitet i innovationspolitiken. Kreativitet och nytänkande måste prioriteras högre. I en ny bok, som presenteras i dag, föreslår vi en bred innovationsstrategi för Sverige. Det skriver professorerna Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson på Svenska Dagbladets debattsida.

Om Spice Girls kan återförenas borde väl även Lindbeckkommissionen kunna göra det, skriver ledarskribenten Anna Dahlberg. Visserligen finns det redan en uppsjö av expertinstanser som nagelfar politiken - alltifrån Finanspolitiska rådet till Riksrevisionen. Men det som gjorde Lindbeckkommissionen speciell var bredden i ansatsen. Man tog ett samlat grepp om de politiska och ekonomiska utmaningar som Sverige stod inför och utfärdade rekommendationer utan politiska hänsyn.

Det pågår en dramatisk förändring på marknaden för fristående gymnasieskolor. De sex största koncernerna, med jätten Academedia i spetsen, dominerar alltmer. I dag utbildar de hälften av landets alla friskoleelever. Och nu spelar rekordsmå elevkullar av allt att döma giganterna rakt i händerna - på de mindre aktörernas bekostnad. I artikeln intervjuas Magnus Henrekson, vd för IFN.

Vid ett seminarium i går om de amerikanska presidentvalskampanjernas betydelse, arrangerat av tankesmedjan Fores och Institutet för Näringslivsforskning, presenterade professor Robert S Erikson från Columbia University sin nya bok The Timeline of Presidential Elections: How campaigns do (and do not) matter (University of Chicago Press). Erikson frågar sig i vilken mån opinionsundersökningar kan förutse valutgången, skriver Alen Musaefendic i en signerad ledare.

”Ekonomi är att välja” är en utomordentligt läsvärd och tankeväckande bok, fylld av intressanta iakttagelser och stimulerande reflektioner, skriver Lennart Berntson i en recension i SvD Kultur.

Den 82-årige Assar Lindbeck må vara svensk nationalekonomis respekterade nestor, men han har också varit en man som väckt förargelse. Det är få förunnat att bli förklarad som ikon under sin livstid. Assar Lindbeck, i dag 82-årig ekonomiprofessor är en av dem, skriver GP:s Fredrik Tenfält i en ledare.

Att läsa Assar Lindbecks nyutkomna memoarer Ekonomi är att välja är att göra en politisk och psykologisk långresa. Något år före min egen födelse blev Lindbeck anställd vid finansdepartementets nationalbudgetkansli. Allt sedan dess har han rört sig i den ekonomiska politikens centrum; oftast långt bort från lugnet i stormens öga, skriver Widar Andersson i en ledare.

In today’s overleveraged world, greater deficits and government spending, financed by an expansion of public debt and the monetary base (“the printing press”), are not the answer to our economic woes. In fact, these policies have been proven to have a negative impact on growth. While it hasn’t received much attention in recent years, a wide body of economic theory suggests that government policies and their size relative to the total economy can have a significant detrimental impact on economic growth. A recent paper from the Stockholm Research Institute of Industrial Economics compiles evidence from numerous empirical studies and finds that, for rich countries, there is overwhelming evidence of a negative relationship between a large government (either through taxes and/or spending as a share of GDP) and economic growth.

Det finns en tro på att nystartszoner ska skapa fler jobb i utsatta områden runt om i Sverige. Vår utredning visar att tanken är god , men att den inte fungerar i verkligheten, skriver IFN-forskaren Andreas Bergh i en debattartikel.

Om Anders Borg, med rätta, räds den svenska banksektorns andel av den totala ekonomin, borde han också se allvaret i den höga privata skuldsättningen. Svaga reallöneökningar i Västeuropa och USA för breda grupper löntagare har tvingat fram en ökad kreditexpansion och orsakat obalanser i världsekonomin. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har den fattigaste tiondelen till och med tvingats se sina inkomster krympa. Institutet för Näringslivsforskning har visat att vi tidigare har underskattat den rikaste procentens förmögenheter. Det skriver Tobias Gerdås, S-debattör, på Dagens Arenas Debatt.