IFN i media

Inom kort lägger en statlig pensionsutredning fram sitt slutbetänkande. Enligt medieuppgifter väntas utredaren Mats Langensjö föreslå att nuvarande AP-fonder minskar i antal. Assar Lindbeck, nestor bland svenska nationalekonomer, varnade nyligen i en DN-intervju (6/8) för att en statlig fondkoloss kan bli ett historiskt misstag, skriver huvudledaren, och uppmanar regeringen att lyssna.

Fatta omedelbara, konkreta beslut om att sanera statsfinanserna, men vänta med att verkställa besluten. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, skulle köra samma recept för krisen inom EU som för 1990-talets Sverige om han blev inkallad av euroländerna för att leda en ny Lindbeckkommission. I dagarna kommer hans memoarer Ekonomi är att välja ut.

En sammanslagning av de statliga AP-fonderna riskerar att bli ett historiskt misstag. Politikerna kommer inte att kunna låta bli att utnyttja en statlig fondkoloss för partipolitiska syften. Det varnar ekonomiprofessor Assar Lindbeck för i en intervju om hans kommande memoarbok.

När Assar Lindbeck talar så lyssnar landets ekonomer och politiker. Och det gäller ännu fast professorn passerat 80 år och inte har någon officiell position i akademin eller i övriga samhällslivet.

Förväntningarna är högt ställda efter den senaste veckans olika löften från ECB och euroländernas ledare om att de ska göra vad som krävs för att rädda euron. Men risken för besvikelse är stor, menar Assar Lindbeck och Cecilia Hermansson som DN talat med.

"With a few exceptions, like the Titanic, female passengers and kids were less likely to survive than the captain and crew. It's a question often asked: Is chivalry dead? According to a recent study by two Swedish economists, that brand of gallantry is not only dead, it was buried at sea long ago". Detta skriver LA Times med anledning av en studie av Mikael Elinder och Oscar Erixson.

"Den ekonomiska krisen i Europa har dominerat ekonomisidorna ett bra tag nu, men den är långt ifrån över. Spekulationer kring huruvida Grekland kommer att lämna euron har på sistone kompletterats av spekulationer kring möjligheten att Tyskland eller Finland tröttnar och bryter sig ur. Osäkerheten är stor. Men hur började problemen?", skriver Andreas Bergh i krönika.

"Sveriges ekonomi brukar ibland liknas vid en humla som flyger mot alla odds. Vad som menas med uttrycket är att enligt tidigare forskningar borde inte Sveriges ekonomiska utveckling vara så bra som den är idag då den offentliga sektorn är så pass stor." Boken Varför går det bra för Sverige? av Andreas Bergh och Magnus Henrekson recenseras.

"Efter miljonprogrammet kommer nu miljardprogrammet. Ekonomiska nystartszoner planeras av regeringen, efter liknande modeller i Storbritannien, USA och Frankrike.". På ledarsidan referar man till forskning av Yves Zenou och Andreas Bergh.

Sverige bör vänta med euron. När jag röstade ja till EMU 2003 kunde jag inte föreställa mig att Maastrichtfördragets förbud mot att lösa ut länder med svaga statsfinanser skulle överges. Om förbudet inte återinförs återstår bara centralisering av finans­politiken – eller en kaotisk upplösning av valutaunionen, skriver Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi vid IIES och forskare på Institutet för Näringslivsforskning.

Helahälsingland.se skriver om Socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag att höja restaurangmomsen och arbetsgivaravgifter för ungdomar. I artikeln hänvisas bland andra till Per Skedinger, IFN som "har studerat effekterna av den lägre arbetsgivaravgiften inom handels och drar slutsatsen att få nya jobb har skapats".

Sverige har hanterat den internationella finanskrisen väl, men krisen i euroområdet kan hota framtida tillväxt. Därför är det dags att agera nu för att stödja entreprenörskap och stödja de mindre bolagen. Det skriver Harvard-professorn Josh Lerner och IFN-forskaren Joacim Tåg på Brännpunkt.

Politikerna i Europa kan inte bara rikta in sig på att sanera budgetar. De måste också gå in med åtgärder som stärker ländernas konkurrenskraft för att skapa mer investeringar och öka sysselsättningen. Det är fullt möjligt med en kick-start i krisens Europa, skriver Annika Lundius och Björn Lindgren, Svenskt Näringsliv, på Brännpunkt. I debattartikeln hänvisar de till IFN-forskarna Magnus Henrekson och Andreas Berghs bok Varför går det bra för Sverige? Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling.

"Det har sagts många gånger, men måste ständigt upprepas för att tydliggöra magnituden av vad som nu pågår: Europa upplever sin djupaste ekonomiska kris sedan depressionen på 1930-talet.", det skriver man i en ledarartikel där Assar Lindbeck intervjuas.

Är det jakten på ständig tillväxt som får oss att springa allt snabbare mot vår egen och planetens undergång? Inte sällan går miljöengagemang hand i hand med tillväxtkritik, och med jämna mellanrum framförs idéer om ett grönt BNP-mått som ett alternativt sätt att mäta utveckling. Men som nationalekonomen Andreas Bergh framhåller, bland annat på sin blogg, skulle det vara omöjligt att enas om konstruktionen av ett sådant tillväxtmått, skriver ledaren.

Bristen på konkurrens förklarar den stora okunskapen om tjänstepensionen. Det menar ekonomiforskaren Andreas Bergh som i en ny rapport slår fast att full flytträtt är enda lösningen.

Ledaren skriver om seminariet "Fungerar ett samhälle som inte kräver tillväxt?" och IFN-forskaren Andreas Berghs syn på tillväxt: "Ekonomi är ytterst läran om bytet", säger Andreas Bergh och det är en definition som tar ner begreppet på basnivå. Jag har något som du vill ha, så vi byter. Och Andreas Bergh talar om att människans nyfikenhet och strävan efter att förbättra, efter lycka, leder till tillväxt. Tillväxt som en del av människans natur, med andra ord. Så nej, Andreas Bergh tror inte på ett samhälle utan tillväxt.

”Varför ska passiva ägare ha lägre skatt än de som faktiskt bygger företag". Dagens Industri citerar Magnus Henrekson i dagens ledare.

Ledaren citerar IFN-forskaren Andreas Berghs utnämning av Anne Wibble till Sveriges mest underskattade finansminister i en artikel om ekonomisk reformpolitik.

Det är fyra år sedan de första tecknen på en finanskrasch kom, som skulle sänka hela världsekonomin. Sen dess har vi fått lära oss nya ord, nya begrepp och nya namn. Allt från trippel A till brandväggar och sixpack. Hur ser krisens ordlista ut och vad betyder det för vårt språk i dag? Gäst i programmet var IFN-forskaren Johanna Rickne och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen.

"Det kan vara nyttigt att titta i backspegeln ibland. När euro- och skuldkrisen härjar i Europa tävlar tyckare om att tala nedsättande om främst Greklands ekonomi, landets decennier av vanskötsel och grekernas egna (påstått) hopplösa skattemoral", skriver ledarskribenten på UNT efter att ha lyssnat på en föreläsning med Andreas Bergh.

"Trots alla partibråk och en sur opinion – något ­vinstförbud i skolan lär det inte bli" skriver tidningen Fokus i en artikel där man bland annat refererar till Jonas Vlachos kapitel om skolan i Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? (SNS). 

Andreas Bergh skriver i en krönika, "Vem orsakar mest skada, den som plötsligt förstör pengar, eller den som plötsligt skapar nya pengar? Svaret är inte självklart. I maj rapporterades att Sydafrikas centralbank varit tvungen att förstöra över 3,6 miljoner felaktiga 100-randssedlar, värda nästan 320 miljoner kronor. Orsaken uppgavs vara misstag vid Tumba pappersbruk som gett sedlarna fel färg, form och serienummer."

Ledarartikel: Det är ett problem när förståelsen för olika sidor av politiska frågor blir så liten att ett socialdepartement bara vill spendera pengar, medan ett finansdepartement bara bromsar och snålar, utan att ens fundera över när en satsning är rätt. Vid ett SNS-seminarium gjorde nationalekonomen Andreas Bergh denna poäng – fast överförd till akademin – när han kommenterade Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv (S 2010:04)

Edward Paul Lazear hänvisar till Magnus Henrekson och Andreas Bergh i sin ledare: “Swedish economists Andreas Bergh and Magnus Henrekson (Journal of Economic Surveys 2011) survey a large literature and conclude that an increase in government size by 10 percentage points of GDP is associated with a half to one percentage point lower annual growth rate. The evidence suggests that we should move away from worry over the impending "fiscal cliff" and focus more heavily on concern about raising taxes. And although some Keynesians may view this as not the best time to control spending growth, promising to change our ways in the future is as credible as Wimpy's promise to pay on Tuesday for the hamburger that he eats today.”

WSJ uppmärksammar Mikael Elinders forskningsrapport om kön, normer och överlevnad vid fartygsolyckor.

Att det går bra för Sverige är ett ämne som nationalekonomen Andreas Bergh gärna återkommer till. Men det går även bra för honom själv. Den 30 maj håller han årets Wibbleföreläsning, och hamnar därmed i samma exklusiva skara som Inga-Britt Ahlenius, Carl Bildt och USA:s förre ambassadör i Stockholm, Matthew Barzun.

Av alla lovande it-bolag med säte i Sverige är det bara Axis som lyckats växa sig stort under senaste decenniet. Att lovande bolag stannat upp och försvunnit är ingen slump. Skattesystemet missgynnar entreprenörer, hävdar Magnus Henrekson.

Andreas Bergh skriver om hur de nya svenska sedlarna påverkar diskussionen och möjligheterna för ett svenskt Euromedlemskap. Beslutet att införa nya sedlar innebär emellertid också att frågan om svenskt euromedlemskap torde vara avgjord för mycket lång tid framöver. Vem tror att svenska folket skulle rösta ja till att ersätta porträtt av folkkära svenskar med eurosedlarnas pelare, broar och fönsterkarmar?

I 20 år har Sveriges politiker talat flitigt om valfrihet och mångfald i skola, vård och omsorg. Samtidigt som dessa marknader växer har mindre och nischade aktörer hamnat i kommunernas och koncernernas skugga. Menar politikerna allvar med att det behövs fler utförare, tjänster och inriktningar är det tid att lämna retoriksalongerna och skapa förutsättningarna som gör mångfalden möjlig, skriver IFN-forskaren Johanna Rickne, tillsammans med Andreas Linderyd, Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Anna Ardin, Sektor 3.

"Sverige växte snabbast i världen från 1870 till mitten av 1960-talet. Under denna tid gick Sverige från att vara ett fattigt bondesamhälle med usel levnadsstandard för de allra flesta - nästan en fjärdedel av befolkningen utvandrade till Amerika i hopp om ett bättre liv.Efter första världskriget började välståndet sprida sig till allt fler grupper och under 1950- och 60-talen exploderade tillväxt och välstånd och VC, PV (Volvos första storsäljare) och TV blev allmängods.", skriver Magnus Henrekson i en debattartikel i Radikalt Forum.

Det nya systemet med elområden bygger i praktiken på att ett om­råde utformats så att det genom kraftiga prishöjningar ska bära ­kostnaden för flaskhalsarna, och de andra områdena får relativa prissänkningar, skriver Gustaf Lorentz i en kritisk replik till Pär Holmbergs debattartikel i DI den 20 april 2012.

Bolagsskatten har sänkts kraftigt runt om i Europa de senaste åren. Finansminister Anders Borg måste sänka den svenska skatten för att inte halka efter. Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Svenska Kraftnäts uppdelning av Sverige i fyra elområden fick hård kritik i medierna, särskilt av elkonsumenterna. Men enligt en ny rapport är elkonsumenterna och skattebetalarna de grupper som tjänar mest på reformen, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg i en debattartikel i DI.

I dag presenterar regeringen sin vårbudget. Alliansen har redan flaggat för satsningar på arbets- och bostadsmarknaden – men det är inte tillräckligt, enligt ekonomer som SvD Näringsliv talat med. IFN-forskaren och välfärdsforskaren Andreas Bergh intervjuas i artikeln.

The idea that women and children should be helped off a sinking ship first died with the Titanic. Intervju med IFN-forskaren Mikael Elinder kring hans och Oskar Erixsons uppmärksammade forskningsrapport om vilka som överlever och räddas vid större fartygskatastrofer.

It has mostly been “every man for himself” in 18 maritime disasters spanning three centuries, according to a recently released study by Mikael Elinder and Oscar Erixson at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

"Har regeringens jobbpolitik levererat vad den lovade? Har de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar minskat ungdomsarbetslösheten? Den politiska debatten är resultatinriktad. Regeringen vill kunna visa på effekter av den förda politiken. Oppositionen vill istället framställa politiken som effektlös. Det leder till en del snåriga debatter." Detta skriver Andreas Bergh i en krönika som bland andra publicerats i Gotlands Tidningar.

Bloggen Free exchange uppmärksammar IFN-forskaren Mikael Elinders forskningsrapport om vilka som överlever vid större fartygskatastrofer. Mikael har tillsammans med Oskar Erixson vid Uppsala universitet undersökt de sociala normerna i samband med räddningsinsatserna på Titanic och alla andra större fartygsolyckor under modern tid.

Titanics förlisning för exakt 100 år sedan var unik. Inte bara på grund av fartygets storlek och antalet döda, utan också för vilka som överlevde. I Godmorgon Världen berättar Mikael Elinder att den etablerade sanningen att kvinnor och barn räddas först inte alls är en sann beskrivning av verkligheten.

Det kommunala bolaget lät pengarna rulla. Nu rullar också huvudena. Hela styrelsen i det kommunägda företaget i Norrköping avgår efter avslöjandet att deras byggprojekt kostar nära 60 miljoner kronor, dubbelt så mycket som planerat. Docent Andreas Bergh ser ett klart mönster i alla de skandaler som drabbar kommunala bolag. Det handlar om korruption, misskötsel och bristande kontroll.

"Malmö börshus största sal är nästan fullsatt av åhörare. Dessa är så entusiastiska att de i kaffepausen skyndar sig tillbaka för att vara på plats när det börjar igen - de vill inte missa en minut av fortsättningen!". Så inleds ledaren i Kvällsposten där man skriver om det femtonde Europaseminariet arrangerat av de svenska universitetens nätverk för Europaforskning i ekonomi, juridik och statskunskap där professor Lars Oxelheim medverkar.

Pensionsjättarna förvaltar ett kapital som motsvarar hela börsens värde. Trots det är de anonyma, och granskas inte i samma utsträckning som andra storbolag. Direktörerna tjänar många miljoner på våra pensioner. Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, anser att pensionskapitalets dominans försvårar för ett långsiktigt ägande. Försäkringsbolagen och andra institutioner mäter sin framgång relativt, det vill säga genom att jämföra med hur det går mot andra institutioner.

"Påskens godisfrossa närmar sig och numera gnuggar ett fåtal storbolag händerna. Det är resultatet av en fusionskarusell som har snurrat allt snabbare de senaste åren. Godismarknaden har blivit ett spel om varumärken och förloraren är Gävle vars anrika godisproduktion flyttas." I artikeln intervjuas bland andra Lars Persson.

Under gårdagens seminarium ”Bör staten maximera lycka?” arrangerat av Institutet för Näringslivsforskning (IFN) ställdes frågor om lyckan och politiken. Det handlade om statens eventuella skyldighet och förmåga att skapa medborgerlig lycka och om skiljelinjen mellan dem som tror på politikens oändliga möjligheter och dem som inte gör det.

Riskkapitalbolagens uppköp av företag påverkar inte sysselsättningen mer än marginellt, däremot minskar arbetslöshetsrisken i företagen de första åren efter uppköpet. Det visar ny svensk forskning. Nationalekonomen Joacim Tåg på Institutet för Näringslivsforskning, IFN, forskar om effekter av riskkapitalbolagens så kallade buyouts – uppköp av etablerade företag.

Anställda i företag som köps av riskkapitalbolag löper lägre risk att få sparken, enligt en ny studie. Specialståltillverkaren Ovako – med 1 200 anställda i Hofors – har ökat antalet anställda med sju procent sedan riskkapitalbolaget Triton tog över som ägare. 850 000 personer arbetar i svenska riskkapitalägda företag globalt, varav cirka 180 000 i Sverige. Sju procent av de anställda i den privata sektorn i Sverige arbetar i riskkapitalägda bolag. De svenska riskkapitalägda bolagen omsätter 250 miljarder kronor. Det motsvarar åtta procent av BNP. Det är forskarna Martin Olsson och Joacim Tåg på Institutet för Näringslivsforskning som ligger bakom denna studie.

Tvärtom vad många tror är det bra för anställningstryggheten att bli uppköpt av ett riskkapitalbolag. I vart fall om man ska tro en ny studie från Institutet för Näringslivsforskning av Martin Olsson och Joacim Tåg.

Svensk ekonomi har ibland liknats vid en humla, den ska inte kunna flyga enligt modellerna, men likväl flyger den. Utifrån den liknelsen har Andreas Bergh och Magnus Henreksson försökt att förklara hur svensk ekonomi kan fungera så väl som den gör. Klas Hjort har läst deras nyutkomna bok.

Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga – en dyr reform utan effekter på sysselsättningen. Det hävdar S nya ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson i SVT:s Agenda. Men stämmer det att reformen inte haft några sysselsättningseffekter? SvD:s Faktakollen har granskat påståendet genom att bland annat fråga Per Skedinger.