IFN i media

Att ta ett arbete inom en privat servicebransch är att etablera sig på arbetsmarknaden och möjliggöra en positiv inkomstutveckling. De som jobbade i någon av branscherna detaljhandel, hotell och restaurang samt städ 1999 hade tio år senare 20-30 procent högre förvärvsinkomst än de som vid samma tidpunkt var arbetslösa. Men en förutsättning för att dessa branscher ska kunna utgöra denna trampolin in på arbetsmarknaden är att ingångslönerna inte är för höga. Detta visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv där man refererar till forskning av docent Per Skedinger.

Sverige borde bli mindre av kapitalexportör och mer av inhemsk investerare. Det sade professor Assar Lindbeck på onsdagen vid ett seminarium om offentliga investeringar anordnat av Socialdemokraterna.

Per Skedinger uttalar sig i ett inslag på TV4-nyheterna angående Folkpartiets förslag om sänkta ingångslöner för unga.

Den ökade inkomstspridningen de senaste decennierna i Sverige förklaras till stor del av att två sätt att tjäna pengar har blivit betydligt vanligare: Aktievinster och vältajmade bostadsaffärer. Den som köper sin första bostadsrätt vid rätt tillfälle gör enorm nytta för sin privatekonomi. En lyckad så kallad bostadskarriär är för många betydligt viktigare för privatekonomin än beslutet att arbeta extra på helgerna eller att läsa ännu ett år vid högskola eller universitet.I stället för att diskutera om det är bra eller dåligt att inkomstskillnaderna ökat borde vi kanske fråga om det är rätt skillnader som har ökat skriver Andreas Bergh.

Under de senaste tjugo åren har andelen män i kommunalpolitiken minskat från 76 procent till 55 procent. Men på toppositionerna fortsätter männen att dominera. Enligt den senast tillgängliga statistiken utgjorde män 65 procent av förstanamnen på partiernas kommunala vallistor - och 73 procent av ordförandeposterna i landets kommunstyrelser. Johanna Rickne och Olle Folke visar i sin forskning att män, under de senaste 20 åren, haft större sannolikhet att stiga i den politiska hierarkin, både genom att bli omvalda och genom att tilldelas specifika politiska uppdrag.

Kraftnätet var inte mera effektivt före elområdesreformen, men reformen har tydliggjort potentiella brister i kraftnätet. Behovet av differentierade stamnätavgifter torde minska efter införandet av elområden. Vi föreslår därför att kompensera förbrukarna i söder genom att utjämna de geografiska skillnaderna i effektavgiften, skriver IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i en replik på DN Debatt.

Newsmillredaktör: Moderaternas ovana att gå armkrok med riskkapitalisterna inom vårdbranschen kan bli oppositionens bästa kort i valet 2014. I artikeln refereras till nationalekonomen Andreas Bergh och hans bok Den kapitalistiska välfärdsstaten.

Många parter tjänar på att klassa människor som funktionshindrade, enligt Per Skedinger.
Arbetsförmedlingarna har mål för hur många personer som ska komma ut i arbete. Om de klassar vissa arbetssökande som funktionshindrade så att de kan placeras i anställningar med lönebidrag uppfyller de lättare målen. Arbetsförmedlingarna kan också få mer resurser om de klassar människor som arbetshandikappade, förklarar Per Skedinger, docent i nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Han är näringslivselitens egen renässansmänniska, som klarar såväl lastbilar, läkemedel som telekomsektorn. Beskedet att Leif Johansson tar klubban i Astra Zeneca möts med en del skeptiska kommentarer. Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning, applåderar inte heller. Han anser att det är viktigt att inte bara vara en duktig företagsledare, utan att det måste finnas goda kunskaper om verksamheten.

Var tredje ung person i Trollhättan saknar jobb – det är nästan som i Grekland. Nu börjar fler och fler inse allvaret. Europa är på väg att förlora en generation till arbetslöshet.

Maud Olofsson skrev som näringsminister en debattartikel i Dagens Industri där slutsatser på detaljnivå överensstämmer med McKinsey-rapporten. Roger Svensson, docent och forskare på Institutet för Näringslivsforskning, beskriver den aktuella rapporten ”Översyn av statliga riskkapitalaktörer” i tidningen och menar att ”Rapporten visar stor osäkerhet i siffermaterialet, förklarar inga slutsatser och hänvisar inte till några vetenskapliga studier”.

Svenskt Näringsliv har tagit initiativ till att sammanställa forskningen om lönespridningens koppling till företagens effektivitet. Glädjande, tycker Ledarnas ordförande Annika Elias, som däremot inte delar uppfattningen att hela ansvaret för förändring ligger på de fackliga organisationerna. Det är docent Fredrik Heyman, Institutet för Näringslivsforskning, som har gjort en genomlysning av den forskning som finns om hur löneskillnader påverkar företagets lönsamhet, de anställdas löner och ägarnas avkastning.

Gunvor Engström och Cecilia Nykvist från Friskolornas riksförbund: Att riskkapitalbolag skulle vara dåliga ägare, som Jan Björklund menar, är en illa underbyggd fördom. Det visar forskning som menar att riskkapitalbolag, till skillnad från börsnoterade bolag, kan arbeta mer långsiktigt. Artikeln hänvisar till IFN-forskaren Joacim Tåg.

De politiska diskussionerna om konkurrensutsättning, fria skol- och vårdval och välfärdsföretag fick näring när SNS 2011 gav ut Konkurrensens konsekvenser. I det senaste numret av Ekonomisk Debatt skriver Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, förtjänstfullt om SNS-rapporten.

Att klasstrukturer bestått i ett Sverige med 67 procentiga marginalskatter och fullt utbyggd välfärdsstat tyder på vänsterpolitikens begränsningar. Vi borde därför våga ge den liberala klasskampen en chans, skriver nationalekonomerna Tino Sanandaji och Adam Cwejman, LUF.

Regeringen lägger allt mer pengar på privata konsulter för utredningar som traditionellt gjorts inom staten. Forskare och politiker häpnar. Möjligheten till insyn minskar och frågetecken reses kring konsultföretagens opartiskhet, skriver Veckans Affärer. – Det känns lite som en beställningsprodukt, säger docent Roger Svensson på Institutet för Näringslivsforskning.

När regeringen har bråttom gör näringslivets superkonsult McKinsey grundjobbet. Det handlar om delvis sekretessbelagda rapporter och om stora belopp - 50 miljoner kronor sedan 2009. Roger Svensson, docent och forskare på Institutet för Näringslivsforskning, beskriver rapporten ”Översyn av statliga riskkapitalaktörer” som en beställningsprodukt och säger att han aldrig har sett något liknande.

EU:s stats- och regeringschefer samlades i måndags till toppmöte kring det ekonomiska läget och finanspaktens utformning. Man missade då tillfället att vidga fokus på krispolitiken trots en massarbetslöshet i flera EU-länder. Arbetslösheten är nu hela 23 procent i Spanien och 19 procent i Grekland. Fjorton av EU:s tjugosju medlemsländer har dock kunnat skönja en ökad sysselsättning. Det föreligger därmed en polarisering som på kort sikt hotar slita isär Europa, skriver IFN-forskaren professor Lars Oxelheim m.fl. i en debattartikel.

Det är inte det minsta konstigt att det går mycket bättre för Sverige i dag än för 20 år sedan. Tvärtom ligger det helt i linje med vad man har haft anledning att vänta sig. Denna viktiga poäng underbyggs med hårda data och den färska forskningens kraft av Andreas Bergh och Magnus Henrekson i den mycket läsvärda boken Varför går det bra för Sverige? (Fores/Ivrig förlag).

Sverige är ett tydligt exempel på att höga skatter och en stor offentlig sektor går att kombinera med god ekonomisk utveckling. Samtidigt är det uppenbart att den svenska ekonomiska utvecklingen sedan 1990-talskrisen till stor del är beroende av att vi under denna period har krympt vår offentliga sektor. Det visar nationalekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok "Varför går det bra för Sverige?"

Intervju med Magnus Henrekson med anledning av AstraZenecas nedläggning av forskningen i Södertälje. Ekonomiprofessor Magnus Henrekson säger att det har gått så långt att framtiden nu finns i andra industrier. Henrekson tror att framtiden för Sveriges näringsliv snarare finns i tjänstesektorn om utvecklingen fortsätter.

Långsiktig ekonomisk tillväxt behöver inte vara något som per automatik tär på ändliga resurser, eller något som skulle vara oförenligt med en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. De visar ekonomerna och forskarna Andreas Bergh och Magnus Henreksson förtjänstfullt i sin bok "Varför går det så bra för Sverige – om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling".

Sverige är ett tydligt exempel på att höga skatter och en stor offentlig sektor går att kombinera med god ekonomisk utveckling. Samtidigt är det uppenbart att den svenska ekonomiska utvecklingen sedan 1990-talskrisen till stor del är beroende av att vi under denna period har krympt vår offentliga sektor. Det visar nationalekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok "Varför går det bra för Sverige?

Seminarium och debatt om dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism inom EU. Arrangerat av Europaperspektiv 2012. Medverkande är bland andra arbetsmarknadsforskaren Per Skedinger från IFN.

Det blev en bred diskussion om trygghet och anställningsskydd när boken "Jobben kommer och går – behovet av trygghet består" presenterades i veckan. Enligt Per Skedinger, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, är ett av problemen med LAS att reglerna hämmar den frivilliga rörligheten på arbetsmarknaden.

Widar Andersson skriver i en krönika om Andreas Berghs och Magnus Henreksons nya bok ”Varför går det bra för Sverige?”: Det riktigt intressanta med Berghs och Henreksons bok är att de samtidigt slår fast att en mängd stora och genomgripande reformer av den offentliga ekonomin har kunnat genomföras utan att välfärdsstaten beskurits och försvagats. En välfärdsstat av det slag som vi svenskar lever med bidrar till ekonomisk tillväxt framförallt därför att medborgarna känner tillit till välfärdsstaten

Varför går det bra för Sverige? Den intressanta frågan ställer IFN-forskarna Andreas Bergh och Magnus Henrekson, båda väl ansedda nationalekonomier, i en bok för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

EU-ländernas skuldsättning är inte det enda problemet som måste lösas, skriver IFN-forskaren och professorn Lars Oxelheim tillsammans med en grupp Europaforskare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Samtidigt som den fria rörligheten och de gemensamma yttre gränserna i EU ifrågasätts allt mer, väntar enligt debattörerna en demografisk kris i Europa och enligt EU-kommissionens beräkningar kommer arbetskraften i EU att minska med ungefär 60 miljoner personer.

2010 hade avståndet från Sverige ner till genomsnittet för OECD ökat till 17 procent. Italien hade tappat 20 procentenheter mot Sverige. Varför det gått illa i Italien är ju inte så svårt att se. Men varför är det en så okänd, eller obekväm, sanning att Sverige lyckats bättre än många andra? Två ekonomiska forskare och debattörer, Andreas Bergh och Magnus Henrekson, har skrivit en liten bok om saken: ”Varför går det bra för Sverige?”. Deras huvudpoäng är att de många förändringarna i Sverige under drygt 20 år har gett resultat som stämmer bra med vad modern forskning säger om länders framsteg eller tillbakagång.

I en artikel på Dagens Nyheters debattsida och i boken ”Varför går det så bra för Sverige” skriver två forskare från Institutet för Näringslivsforskning, Andreas Bergh och Magnus Henrekson, om skälen till att det går så bra för svensk ekonomi. Forskarnas analys är att förklaringen ligger i en långsiktig utveckling, där Sverige redan för 20 år sedan gjorde viktiga vägval. De pekar på att Sverige lyckats föra en låginflationspolitik, att den svenska ekonomin har avreglerats och att skattetrycket har sänkts. Nu vill de varna för att reformtakten håller på att avta. Det är de åtgärder som görs idag, som lägger grunden för en god ekonomi också om 20 år.

Våra offentliga finanser har de gångna två åren tillsammans med Estlands varit de som har haft bäst ordning i Europeiska unionen, sade Fredrik Reinfeldt i partiledardebatten. Han sade en del annat också om hur det Sverige han styr utmärker sig som ett land där den ekonomiska utvecklingen är god. Men riktigt så enkelt som att det är Reinfeldt och Borg som kan ta åt sig hela äran är det inte, konstaterar Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok Varför går det bra för Sverige? (Fores förlag). Bergh och Henrekson visar hur Sverige reformerats på många viktiga områden, men framförallt hur mycket som återstår för att arbetsmarknaden ska fungera bättre. Även bostadsmarknaden beskrivs som illa fungerande.

Varför går det så bra för Sverige? Sveriges ekonomi hyllas i både EU och USA, och Financial Times utsåg nyligen Anders Borg till Europas bästa finansminister. Enligt ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson beror dock inte Sveriges goda ekonomi enbart på Anders Borg eller alliansregeringen. I en ny bok ”Varför går det bra för Sverige” (utgiven av tankesmedjan Fores och bokförlaget Ivrig), och vars innehåll i går presenterades på Dagens Nyheters debattsida, menar de att dagens starka svenska ekonomi beror på flera olika reformer som genomförts de senaste 20 åren. Allianspartierna måste ta till sig budskapet från Andreas Bergh och Magnus Henrekson och identifiera de reformer som behövs för att svensk ekonomi skall stå stark även i framtiden.

Genom en serie kloka beslut och tillväxtreformer har Sverige sett till att komma ur den stängda ekonomins bakgård. Det har skapat möjligheter att möta påfrestningarna i världsekonomin smidigare än många andra europeiska stater. Resonemanget återfinns i en nyutkommen bok och en debattartikel av forskarna Magnus Henrekson och Andreas Bergh (DN 30/1).

Säg globalisering, säg avreglering och många gör sig beredda att gå till verbal attack om välfärdssamhällets sammanbrott. Vederbörande bör dock vakta sin tunga innan svordomsartilleriet sätts in. För Sverige har de två företeelserna nämligen betytt ökat välstånd. Forskarduon Andreas Bergh, doktor i nationalekonomi vid Lunds universitet, och Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, kan i nyutgivna Varför går det bra för Sverige? konstatera att avregleringarna inom telekom, transport och energi har bidragit till de senaste decenniernas goda ekonomiska tillväxt.

Inte bara skulder hotar den europeiska tillväxten och framtiden utan också krympande befolkningar och stängda gränser. Att lösa problemen enbart med krishantering och europakt är alltför snävt, skriver IFN-forskaren Lars Oxelheim och flera andra ledande Europaforskare inför dagens toppmöte.

Varför går det bra för Sverige? Vi menar att Sveriges goda ekonomiska utveckling startade långt innan alliansregeringen kom till makten. I snart 20 år har inflationen varit låg och stabil samtidigt som Sverige förvandlats till ett öppet och exportdrivet land med en skattekvot mycket lägre än förr. Det är de troliga förklaringarna till Sveriges ökade tillväxttakt. Det vore därför olyckligt om reformarbetet nu stannar av. Det är med reformer i dag som vi lägger grunden för att det ska gå bra för Sverige även i framtiden, skriver Andreas Bergh och Magnus Henrekson i en debattartikel.

Höga skatter och stor offentlig sektor brukar ställas i motsats till tillväxt, men Sverige har de senaste tjugo åren åter blivit en av Europas starkaste ekonomier. Är Sverige en humla som flyger mot alla odds? Det frågar sig Andreas Bergh och Magnus Henreksson i en ny bok om den ekonomiska utvecklingen i Sverige från krisåren i början på 90-talet då Sverige var illa ute.

Andreas Bergh skriver i en krönika "Sverige fortfarande något så sällsynt som en populär finansminister, och bristen på opposition mot Borg är slående. Det gäller även i media: Den senaste tiden har det publicerats artiklar som mer påminner om idolporträtt än om kritisk ekonomijournalistik."

Intervju med Andreas Bergh om några amerikanska forskares förslag om en ny global kalender där alla datum infaller på samma veckodag.
Meningen med förslaget är att få världsekonomin att blomstra. Men olika världsdelar har olika behov. Kan alla, oavsett var på jordklotet man bor, bli gynnade av förslaget? – Ett bättre sätt att få världsekonomin att blomstra är att bekämpa korruption och att göra världshandeln mera rättvis – men båda dessa tycks vara minst lika svåra som att ändra kalendern, säger Andreas.

"Så här i årets sista skälvande timmar har flera skatteförslag, eller åtminstone initiativ till sådana, kommit fram i debatten", så inleds ledaren som bland annat tar upp Andreas Berghs förslag om höjd moms och avskaffad statlig skatt.

Förslag om drastiska omläggningar av skattesystemet brukar sluta som hyllvärmare. Vem minns längre förslaget som diskuterades på 80-talet om utgiftsskatt istället för inkomstskatt d. v. s att enbart beskatta konsumtion.

Det stämmer inte att riskkapitalbolag skapar fler nya jobb än andra ägarformer. Det kan till och med vara så att de skapar färre nya jobb, hävdar en svensk forskare.

Momsen bör höjas och inkomstskatten sänkas, eftersom det kan mildra arbetslösheten. Det skriver nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh på DN Debatt.

Billigare prylar öppnar för höjd moms. Samtidigt som mängder med prylar blivit billigare genom teknisk utveckling och masstillverkning har det blivit dyrare att anställa människor. Resurserna har också minskat i välfärdssektorn. Genom att skatteväxla mellan konsumtion och arbete – höja momsen och sänka inkomstskatten – kan vi använda den ökade köpkraften till att mildra problemen på arbetsmarknaden. En momssats på 30 procent skulle ge 70 miljarder i ökade skatteintäkter om året. Det skulle också ge 30 miljarder till fördelningspolitiska satsningar i den offentliga sektorn, skriver Andreas Bergh.

Tidigare i höst presenterade utbildningsminister Jan Björklund åtgärder mot betygsinflation. Han inledde sin pressträff med att slå fast att vi haft betygsinflation under "rätt" lång tid. Så många "rätt" om betygsinflation förekommer annars inte i debatten. Problemet överdrivs för att driva skolan i mer enhetlig riktning, skriver dagens ledare och hänvisar till IFN-forskaren Jonas Vlachos granskning av betygsinflationen för Konkurrensverket.

"Auktionera ut licenser och låt fler företag vara med och bygga ny svensk kärnkraft. Det föreslår Institutet för Näringslivsforskning i dag. Men det får elbolagsdirektörerna att se rött", är ingressen på en artikel om IFN:s policyseminarium om vem som bör äga den framtida kärnkraftsproduktionen och hur marknaden kan öppnas upp för flera nya och alternativa ägare.

På SVT Debatt hävdar Rossana Dinamarca (V) att vinstdrivande friskolor måste förbjudas utifrån tesen att vinstintresset i sig bidrar till försämringar. Den sammantagna forskningen på området stödjer dock inte den tesen. Tvärtom. Flera studier visar faktiskt att vinstdrivande skolor är bättre än sina icke-vinstdrivande konkurrenter. Grundproblemet är att svenska skolor inte kan hållas ansvariga med hjälp av centrala kvalitetsmått. Med central betygssättning skulle problemen försvinna. Det skriver Gabriel H Sahlgren, forskningskonsult inom skolvalsreformer, Institute of Directors. I artikeln hänvisar Sahlgren till IFN-forskaren Jonas Vlachos.

Professor Lars Oxelheim, verksam vid IFN, tillsammans med Finn Österup, professor och Danmarks ledande forskare kring finansiella kriser, uppmanar i Dagbladet Börsen den danska regeringen att använda sin nya ordförandeskapsperiod i EU till att förhindra de nya formerna av förtäckt protektionism inom unionen.

Jonas Vlachos, verksam vid IFN, medverkar i en diskussion om vinsterna i det svenska skolsystem och hur har det påverkat kvalitén i svenska skolan.

Elmarknaden Nord Pool Spot har fått kritik för att vara sluten och forskare har pekat på att det inte går att vare sig utesluta eller bekräfta att marknadsmanipulation förekommer om inte budinformationen blir tillgänglig. Men Nord Pool Spot släpper informationen för forskningsändamål. Två forskare som varit kritiska till transparensen på elmarknaden är Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås på Institutet för Näringslivsforskning.