IFN i media

Jämfört med andra länder är det i Sverige ovanligare att utomeuropeiska människor, framförallt lågutbildade, lyckas hitta en sysselsättning. Varför är tröskeln här extra hög undrar ledaren i en artikel om den nyligen släppta rapporten Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering? från tankesmedjan Fores. Rapportens författare Per Skedinger från IFN och Magnus Carlsson från Linnéuniversitetet i Kalmar skriver om reglering och diskriminering som hinder för etablering på arbetsmarknaden
 

Lars Oxelheim argues that the Tobin tax is presented as directed at the financial industry but eventually the man in the street is the one to foot the bill.

Det är ett stelbent regelverk, höga minimilöner och Las som försvårar invandrares inträde på arbetsmarknaden, säger högern. Nej, säger vänstersympatisörerna. Det är den strukturella diskrimineringen som sätter käppar i hjulen och som gör det svårare för Ali än för Anders att fånga arbetsgivarens intresse. Enligt studien "Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering?" (Fores 2011:4) har båda synsätten täckning i verkligheten, skriver ledaren och hänvisar till en studie av Per Skedinger och Magnus Carlsson, knutna till Institutet för Näringslivsforskning respektive Linnéuniversitetet, om trösklarna till arbetsmarknaden.

Att läsa SNS uppmärksammade forskningsrapport om konkurrensutsättning av offentlig sektor, Konkurrensens konsekvenser, är en utmaning skriver Maria Ludvigsson i ledare där hon diskuterar Jonas Vlachos delrapport Friskolor i förändring som behandlar effekterna av 1992 års friskolereform.

Att ställa kommunalt driven verksamhet mot enskild är inte det mest konstruktiva. Poängen med att monopolen sprängts är att olika alternativ får en chans att prövas, skriver Hans Bergström i en ledarkolumn. I fråga om gymnasieskolan skulle jag gissa att den stora expansionen av friskolor med udda program har lett till bakslag. Utbildningsministern har nu stramat upp programstrukturen, vilket var nödvändigt. Men det finns nog ett element till, som professor Magnus Henrekson påpekat. I 16-årsåldern övergår skolvalet i realiteten från föräldrarna till ungdomarna själva; många låter sig tyvärr lockas av det enkla och spektakulära, framför det krävande och gedigna.

Ledaren beskriver svensk skattepolitik från 30-talet fram till idag och citerar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och knuten till IFN, som konstaterar att höginkomsttagarna betalar mindre och mindre skatt i relation till låg- och medelinkomsttagarna.

Artikel om SNS seminarium om Jonas Vlachos delrapport Friskolor i förändring: ”Samtidigt som ägandet av friskolor är relativt oreglerat, är den pedagogiska verksamheten enligt Vlachos inte sällan detaljreglerad från central nivå, något han menade är opraktiskt....  I stället efterlyste han en diskussion kring det omvända: Mer frihet till pedagogerna, tydligare regleringar av ägandet och driften…  Vlachos analys stod inte oemotsagd på SNS-seminariet. Gunvor Engström, ordförande för Friskolornas riksförbund, menade att hög kvalitet i friskolor gör att deras vinst ökar, i och med att fler elever söker sig till skolor med gott rykte. Henrik Jordahl, docent vid Institutet för Näringslivsforskning, betonade även han friskolornas inneboende intresse att leverera kvalitet, så det på sikt ökar vinsten.”

I söndags kväll deltog IFN:s vd Magnus Henrekson i Axess-TV. Politiken mötte vetenskapen under ledning av Lars Adaktusson i ett program om näringspolitiken. Hur skapas nya jobb, nya företag och nya entreprenörer i framtidens Sverige? Näringsminister Annie Lööf (C) diskuterade tillsammans Maria Khorsand, Magnus Henrekson och Nils Karlson.

Sverige har lämnat förstaplatsen i den globala skatteligan och de är de rika som är vinnarna. Di.se berättar historien om när Sverige blev en i mängden. Intervju med Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och knuten till IFN. "Höginkomsttagarna betalar mindre och mindre i skatt i relation till låg- och medelinkomsttagarna”, säger Daniel Waldenström.

Riskkapital ökar företagens produktivitet och professionaliserar verksamheten. Kritiken mot Carema är berättigad – men generella ekonomiska ”sanningar” får inte etableras utifrån ett enskilt fall, skriver Henrik Jordahl och Joacim Tåg, Institutet för Näringslivsforskning, på SvD Brännpunkt.

I ledaren refererar man till Per Skedinger och boken Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen? när man skriver "att påstå att det saknas forskningsstöd för att Las försvårar för unga att få jobb är att göra det för enkelt för sig. I bästa fall är forskningsläget omdiskuterat."

Vårdskandalerna på Caremas äldreboenden har gjort att allt fler blickar nu riktas mot bolagets ägare, Triton. Samma riskkapitalbolag som även äger Ovako Steel. När media försökt ställa frågor till Tritons företrädare har man mötts av tystnad, som vanligt. Det finns en anledning till att Triton kallats Sveriges hemligaste riskkapitalbolag Att riskkapitalbolag är hemliga är inget ovanligt, enligt Joacim Tåg som forskar i industriell ekonomi och företagsfinansiering vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Mot sina investerare brukar de vara extremt öppna. Däremot är de mindre öppna mot allmänheten och det kan ha att göra med att det är svårare att driva igenom förändringar snabbt om transparensen är stor. Men jag tycker att de borde kunna vara mer öppna än de är, säger han.

Konkurrens om eleverna bidrar till betygsinflation, och i förlängningen till sämre kunskaper för eleverna. – Jag tror att problemen är värre på gymnasiet än i grundskolan, säger Jonas Vlachos som forskar om konkurrens och betyg, och som är verksam vid Stockholms Universitet och IFN.

Bidrar konkurrensen mellan skolor till betygsinflation? Lärarnas Riksförbund är inne på det spåret i en rapport som visar att var femte lärare utsatts för påtryckningar av sin rektor att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänar. Bilden i rapporten stämmer väl överens med vad ekonomerna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos kom fram till för ett par år sedan. De visade att andelen gymnasister som gick ut med högsta betyg i alla ämnen var 28 gånger större 2007 än 1997, skriver ledaren i en artikel om den pågående betygsdiskussionen.

Johannes Åman hänvisar i en ledare till IFN-forskaren Jonas Vlachos rapport som gjordes på uppdrag av Konkurrensverket och som visade att konkurrensen mellan skolorna skapar betygsinflation.

I en rapport till regeringen ger de två nationalekonomerna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås, bägge på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), fyra konkreta förslag till effektivare elmarknad. Svensk Energi instämmer i ambitionen att utveckla dagens elmarknad, vilken Svensk Energi anser fungerar väl, men vill speciellt kommentera vissa förslag i rapporten. Elmarknaden behöver hela tiden utvecklas. Det är viktigt att det sker genom marknadsmässiga förändringar och att hänsyn tas till ekonomi samt kundernas verkliga behov. Det säger Kjell Jansson, Svensk Energis vd.

"I vår skulle Lucas Papademos ha undervisat vid Harvard om hur den globala finanskrisen hanteras politiskt. Istället får han möjlighet att tillämpa sina kunskaper i praktiken, som Greklands nya premiärminister. Han får en mycket tuff uppgift. " Detta skriver Andreas Bergh på SvD:s ledarsida i en spalt om hur det sett ut i Europa om euron inte funnits.

"En ny sorts kortsiktighet i finanssektorn har samspelat med en ny sorts otålighet och en allt meddetsamma-mentalitet hos allmänhet och politiker" skriver PJ Anders Linder i sin krönika på SvD:s ledarsida. Han refererar till artikeln "Normlösheten förklarar krisen" av Tino Sanandaji och Nima Sanandaji i tidskriften Axess.

Hushållen skulle ha mycket att vinna på att använda el när priset är lågt och minska förbrukningen när priset är högt. Men det förutsätter att elbolagen kan debitera för elen timme för timme. Två nationalekonomer Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås hävdar i en ny rapport att det är möjligt i dag. I Sverige har man redan gjort stora investeringar i smarta nät och nätbolagen samlar redan i dag in stora mängder data om hushållens timvisa elförbrukning.

I en rapport till regeringen i dag föreslår vi att elbolagen omgående tvingas erbjuda hushållen timvis debitering. Att inte göra det är ett resurs­slöseri. Med timdebitering skulle hushållen kunna förskjuta elförbrukningen till timmar på dygnet när priset är lågt. Vi vill också öppna för att fler bolag ska få äga ny kärnkraft och tillåta konkurrens om stamnätet – i dag i praktiken ett statligt monopol, skriver Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås på DN debatt.

Danmark är det nordiska land som har minst antal internationella styrelseledamöter i ledande börsnoterade företag. Konsekvensen är att danska företag halkar efter i den globala tillväxten, säger forskare och företagsledare. I artikeln intervjus Lars Oxelheim om sin forskning om mångfalden inom styrelserna i Norden.

Sverige har fått en tudelad arbetsmarknad. Å ena sidan fortsatt strikta regler för fasta anställningar. Å andra sidan allt otryggare förhållanden för visstidsanställda. Det här är en utveckling som inte har gynnat invandrarna. Det säger Per Skedinger, nationalekonom som tillsammans med sin kollega Magnus Carlsson skrivit en färsk rapport i ämnet.

Invandrare har svårt att komma in på svensk arbetsmarknad. Problemet är inte nytt, men behöver åtgärdas för att bryta den negativa spiral som slår hårt mot både individ och samhälle.
Diskriminering och reglering är två problem som ofta håller utlandsfödda utanför arbetsmarknaden. Många av problemen beror på den rigida arbetsmarknadslagstiftningen som vi har, skriver ledaren och hänvisar till en ny studie gjord av IFN-forskaren Per Skedinger och Magnus Carlsson, Linnéuniversitetet, för tankesmedjan Fores.

Den turbulenta ekonomiska situationen i Europa skylls allt som oftast på euron. Det är dock ingen vild gissning att ett Europa utan euron i dessa tider skulle präglats av devalveringar och ständiga devalveringsspekulationer. Så var det under 90-talskrisen. Därför är det fel att kalla den ekonomiska turbulensen i Europa för en eurokris när det i själva verket handlar om en skuldkris. Det menar nationalekonomen och IFN-forskaren Andreas Bergh.

Näringsminister Annie Lööf vill inte ha någon lagstiftning om minimilönerna. Hon tycker att arbetsmarknadens parter ska sköta lönebildningen. LO:s Per Bardh har kritiserat flera politiker för att de lägger sig i arbetsmarknadsfrågor och på så vis ifrågasatt den svenska modellen.
– Det handlar bara om ett inpass från hennes sida. Ungdomsarbetslösheten är en otroligt viktig fråga. Och det finns forskare som lyfter fram ingångslönerna som en del av lösningen och det var bara den lösningen hon ville visa på, säger pressekreteraren. Näringsministern hämtar stöd för sin uppfattning i en forskningsrapport som tagits fram i regeringens regi. Rapporten heter ”En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv” – skriven av docent Per Skedinger.

Den allvarligaste bluffen är när M försöker ge bilden av att de räddat svensk ekonomi skriver Thomas Bodström i en kritisk ledare där han bl. andra hänvisar till IFN-forskaren Andreas Bergh: I våras var det flera ekonomer som underströk att Anders Borgs betydelse för den starka svensk ekonomin var kraftigt överdriven. Enligt Andreas Bergh, forskare vid Lunds universitet, tar det lång tid innan man ser effekter på ekonomin.

Det diskuteras vilt om vad främsta orsaken är till finanskriserna i väst. I Axess framförs nog det mest grundläggande orsakssambandet - dygdernas försvagade ställning, skriver Dick Erixon och framhåller IFN-forskaren Tino Sanandajis artikel i senaste Axess.

Västvärlden framstår som en desperat shopoholic som vill räddas av Kina. Om demokratin inte ska ta stryk krävs återupprättade dygder skriver ledaren och hänvisar till IFN-forskaren Tino Sanandaji i senaste artikel i Axess.

Normer är svåra att mäta och förändras långsamt. Därför studeras sällan dygder av samhällsvetare. Men för att förstå hur olika länder hanterar finanskrisen är de emellertid viktiga att beakta, skriver IFN-forskaren Tino Sanandaji tillsammans med Nima Sanandaji i en uppmärksammad artikel i senaste numret av Axess.

Överkonsumtion och felaktiga investeringar måste betalas av någon. Onsdagens toppmöte var bara ett i raden vid vilket man skjuter problemet framför sig och hoppas att få fler att fördela kostnaderna på. Oavsett lösning kommer medborgarna i EMU-länderna till sist att få se prislappen i högre inflation, högre räntor och högre skatter med minskad efterfrågan och färre jobbtillfällen till följd skriver professorn och IFN-forskaren Lars Oxelheim i en debattartikel.

Ledaren drar en parallell till IFN-forskaren Jonas Vlachos forskning om betygsinflationen i skolan i en artikel om möjliga konsekvenser av konkurrensen om patienterna inom vården.

Kvartalsrapporterna duggar tätt och i händelsernas centrum står företagens finanschefer – CFO. Gamla tiders anonyma räknenissar är i dag nyckelpersoner och tronarvingar till vd-posten, menar Lars Oxelheim, professor vid Ekonomihögskolan i Lund och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm. Han har ägnat över trettio års forskning åt samspelet mellan makroekonomi och företag. Han har bland annat undersökt hur rollen som ekonomidirektör och CFO har förändrats i samband med den ökade integrationen av företag världen över.

Politikerna kommer att göra allt för att se om sitt hus nationellt när jobben i Europa blir färre och risken är att sammanhållningen blir lidande. Regeringen måste rusta i tid för denna kamp, skriver professor Lars Oxelheim, verksam vid IFN, i en debattartikel på Brännpunkt.

Staten kan sälja företag och använda pengarna till att långsiktigt bygga ut järnvägsnätet – i stället för att ytterligare minska statsskulden, skriver ledaren och hänvisar till Assar Lindbecks förslag om att sälja statliga företag och investerar pengarna i ny infrastruktur som alternativ till att ytterligare sänka statsskulden.

Trots enorma valutareserver hotas kineserna av en egen skuldbubbla. De har stora svårigheter att övervinna innan de kan ta över som ekonomisk supermakt, säger ekonomiprofessorn Lars Oxelheim i en intervju med DN.se.

IFN-forskaren Andreas Bergh pratar om vad som ligger bakom krisen och vad som väntar bakom hörnet. "Finanskrisen för dummies", som en av Morgonpassets lyssnare kallade det.

Det finns stora brister i den ekonomiska forskningen om kriser i banker och i det finansiella systemet säger Assar Lindbeck, verksam vid IFN, i en intervju om ekonomiska teorier i kristider.

Gunnar Wetterberg hänvisar till Assar Lindbeck i sin krönika om att infrastrukturen är klok arbetsmarknadspolitik.

Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv, hänvisar till Jonas Vlachos i ett debattinlägg om grunderna för hennes ställningstagande för valfrihet, konkurrens och vinst: ”Det fria skolvalet misstänks ofta för att ha ökat segregationen. Jonas Vlachos skriver i SNS rapporten: ”Som tidigare visats i detta kapitel har de sociala skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor minskat över tid, framför allt på gymnasiet. Detta, i kombination med skillnaderna i incitament mellan skolor med olika huvudmän, gör att friskolornas expansion sannolikt är mindre segregerande i dag än när de icke vinstdrivande friskolorna var i majoritet.”

Politikerna i Göteborg bråkar om hur de ska gå till botten med muthärvan. Korruptionsforskaren Andreas Bergh, verksam vid IFN, hävdar att politikerna måste tillsätta en oberoende kommission. Efter hans utspel i GP meddelade majoritetspartierna S, V och MP att de vill ha en utomstående aktör för att granska om staden gjort tillräckligt.

Jobben var vinnarfrågan vid maktskiftet 2006. På fem år har en rad reformer lanserats för att styra om jobbpolitiken. Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, tycker att satsningen på arbetslinjen är ensidig.
– Regeringen utgår från att om folk bara ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, så vips kommer jobben. De har jobbat mycket mindre med efterfrågesidan, att öka viljan att anställa.

Har nationalekonomerna de verktyg som krävs för att kunna analysera dagens ekonomiska verklighet. Frilansjournalisten Joakim Bröms kritiserar den neoklassiska skolan samtidigt som IFN-forskaren Andreas Bergh anser att kritiken mot den neoklassiska riktningen inom nationalekonomin inte är ett särskilt nytt påfund. Medan både världen och huvudfåran inom nationalekonomin har förändrats rejält, låter kritiken från de alternativa ekonomerna likadant, som om inget hänt. Vem är det då som är enkelspårig och verklighetsfrånvänd frågar sig Bergh i en krönika till programmet.

En mer noggrann genomläsning av budgetpropositionen visar att regeringen föreslår ett avsteg från arbetslinjen. Trots att de långsiktiga effekterna förväntas minska utbudet av arbetskraft, föreslår regeringen en höjning av bostadsbidraget. Artikeln baseras på ett blogginlägg av IFN-forskaren och välfärdsforskaren Andreas Bergh.

Assar Lindbeck lanserade på DN Debatt möjligheten att investera i infrastruktur med intäkter från försäljning av vissa statliga företag. Här bemöter han sina kritiker, KTH-forskaren Björn Hasselgren och Europaparlamentarikern Carl Schlyter (FP).

Återinför en studentexamen, med utomstående examinatorer. Det föreslår Centerpartiets ledning för att få bukt med betygsinflationen. Utbildningsminister Jan Björklund är positiv, och avslöjar för SvD att han just nu tittar på frågan. I artikeln intervjuas Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, som har skrivit flera analyser om betygsinflation. Han välkomnar förslaget om att återinföra studentexamen.

Fler bolag flyr Stockholmsbörsen än vad som tillkommer. Så har det sett ut det senaste decenniet, med några få undantag. Och inget pekar på att trenden kommer att vända tillbaka.
— Det finns goda intentioner att man ska öka transparensen och redovisning i börsföretagen, men gör man det för oattraktivt att ha bolagen börsnoterade så är det andra ägarformer som tränger ut börsägande, säger Magnus Henrekson och betonar att det här är något som sker i hela västvärlden.
 

Börsens kris blir pensionärernas huvudvärk. De kraftiga börsrasen på 2000-talet, med it- och finanskris och nu euro- och skuldkris, urholkar våra pensioner. Allt fler ifrågasätter ett pensionssystem där utsattheten mot just börsen ökat påtagligt. Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, tycker att det nya pensionssystemet i grunden är bra eftersom det är stabilt och utgår från hur bra, eller dåligt, det går för Sverige och att systemet genom konstruktionen inte kan bli underfinansierat, vilket det tidigare var på väg att bli. Men han tycker att det är synd att det infördes när många, både privatpersoner och AP-fonder, utgick från en redan då ifrågasatt sanning – att avkastningen på börsen alltid på längre sikt överträffar andra placeringar.

SNS, a prominent business-funded thinktank, issued a report last Wednesday that sharply reversed its normal pro-market stance. The entry of private operators into state-funded education, it argued, had increased segregation and may not have improved educational standards at all. "The empirical evidence showing that competition is good is not really credible, because they can't distinguish between grade inflation and real gains," Dr Jonas Vlachos, who wrote the report on education, told the Observer.

En del är rädda för lågkonjunktur, andra för stagnation. Ekonomer och investerare börjar nu peka ut en tredje väg där vi får vänja oss vid lägre tillväxt och lägre avkastning på kapitalet. Det har fått namnet Det Nya Normala. Samtal mellan Arne Karlsson vd för Ratos och Magnus Henrekson, ekonomiprofessor och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Björn Hasselgren, forskare på KTH, vänder sig mot Assar Lindbecks argumentation på DN Debatt. Hasselgren vill se en situation där ansvaret för vägar och järnvägar delas mellan staten, regionerna och marknadens aktörer. Enligt Hasselgren finns möjligheter att öka utrymmet för privata aktörer när det gäller vägar och järnvägar.