IFN i media

Återinför en studentexamen, med utomstående examinatorer. Det föreslår Centerpartiets ledning för att få bukt med betygsinflationen. Utbildningsminister Jan Björklund är positiv, och avslöjar för SvD att han just nu tittar på frågan. I artikeln intervjuas Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, som har skrivit flera analyser om betygsinflation. Han välkomnar förslaget om att återinföra studentexamen.

Fler bolag flyr Stockholmsbörsen än vad som tillkommer. Så har det sett ut det senaste decenniet, med några få undantag. Och inget pekar på att trenden kommer att vända tillbaka.
— Det finns goda intentioner att man ska öka transparensen och redovisning i börsföretagen, men gör man det för oattraktivt att ha bolagen börsnoterade så är det andra ägarformer som tränger ut börsägande, säger Magnus Henrekson och betonar att det här är något som sker i hela västvärlden.
 

Börsens kris blir pensionärernas huvudvärk. De kraftiga börsrasen på 2000-talet, med it- och finanskris och nu euro- och skuldkris, urholkar våra pensioner. Allt fler ifrågasätter ett pensionssystem där utsattheten mot just börsen ökat påtagligt. Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, tycker att det nya pensionssystemet i grunden är bra eftersom det är stabilt och utgår från hur bra, eller dåligt, det går för Sverige och att systemet genom konstruktionen inte kan bli underfinansierat, vilket det tidigare var på väg att bli. Men han tycker att det är synd att det infördes när många, både privatpersoner och AP-fonder, utgick från en redan då ifrågasatt sanning – att avkastningen på börsen alltid på längre sikt överträffar andra placeringar.

SNS, a prominent business-funded thinktank, issued a report last Wednesday that sharply reversed its normal pro-market stance. The entry of private operators into state-funded education, it argued, had increased segregation and may not have improved educational standards at all. "The empirical evidence showing that competition is good is not really credible, because they can't distinguish between grade inflation and real gains," Dr Jonas Vlachos, who wrote the report on education, told the Observer.

En del är rädda för lågkonjunktur, andra för stagnation. Ekonomer och investerare börjar nu peka ut en tredje väg där vi får vänja oss vid lägre tillväxt och lägre avkastning på kapitalet. Det har fått namnet Det Nya Normala. Samtal mellan Arne Karlsson vd för Ratos och Magnus Henrekson, ekonomiprofessor och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Björn Hasselgren, forskare på KTH, vänder sig mot Assar Lindbecks argumentation på DN Debatt. Hasselgren vill se en situation där ansvaret för vägar och järnvägar delas mellan staten, regionerna och marknadens aktörer. Enligt Hasselgren finns möjligheter att öka utrymmet för privata aktörer när det gäller vägar och järnvägar.

Det var en klok artikel som professorn i nationalekonomi, Assar Lindbeck skrev på Dagens Nyheters debattsida på torsdagen, skriver ledaren i en kommentar till Lindbecks artikel om hur staten bör finansiera långsiktiga satsningar på infrastrukturen.

Ingen vet om ökad privatisering leder till förbättrad välfärd. Bland friskolorna finns det dock tecken på kvalitetsproblem. – Det tydligaste kvalitetsproblemet som jag har hittat är att elever från vinstdrivande friskolor med ett visst grundskolebetyg tenderar att prestera sämre på gymnasiet än elever med motsvarande betyg från en kommunal grundskola, säger Jonas Vlachos.

Att lånefinansiera investeringar i ny infrastruktur leder till en kraftig ökning av budgetunderskottet. Dessutom riskerar man att komma i konflikt med det finanspolitiska regelverk som infördes i mitten av 90-talet. Vi bör därför diskutera andra finansieringsformer. Ett sätt vore att rusta upp den eftersatta infrastrukturen med hjälp av intäkter från försäljning av statliga företag. Staten skulle helt enkelt ändra sammansättningen av sina realtillgångar – från företag, inklusive banker, till infrastruktur. Ett huvudargument är att offentligt ägd infrastruktur är viktigare än offentligt ägda företag, skriver Assar Lindbeck på DN Debatt.

Skillnader i betyg speglar inte vad eleverna faktiskt kan och kontrollerna av skolorna måste bli hårdare. Friskoleelever får generellt högre betyg än elever i kommunala skolor, även justerat för socioekonomisk bakgrund. Däremot märks ingen skillnad på elever från fristående och kommunala skolor i den internationella Pisa-undersökningen, justerat för elevernas socioekonomiska bakgrund. Det tyder enligt Jonas Vlachos på att betygsskillnaderna inte avspeglar faktiska kunskapsskillnader och han tror att det finns ett behov av att öka kontrollen av skolorna.

Branschtidningen Bofast tipsar om tre nya böcker om bostadsmarknaden och nämner Magnus Henreksons kapitel om hur bostadsmarknaden måste reformeras från boken Välfärd att hyra.

I medierna diskuteras ibland hur intåget av privata aktörer inom vård och skola har påverkat kvaliteten och effektiviteten. Många har konstaterat att det finns behov av mera systematisk mätning och utvärdering, och ett tecken i tiden är den nystartade statliga myndigheten Vårdanalys som är under uppbyggnad, skriver Daniel Löfstedt och Mats Olin på Second Opinion. I artikeln intervjuas Henrik Jordahl.

IFN-forskaren Andreas Bergh medverkar i en diskussion om effektivitetens vara och värde.

Intervju med Joacim Tåg, chef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen, i samband med Sandviks flytt av huvudkontoret till Stockholm. Tåg menar att gårdagens besked var väntat, men Sandvik kan redan ha tappat mycket genom att vänta med flytten.
– De kan ha förlorat viktig rekrytering av kompetent personal på grund av sin lokalisering i Sandviken, säger han.

Friskolorna får högre betyg än de kommunala av elevernas föräldrar skriver Gunvor Engström, ordförande för Friskolornas riksförbund, i en debattartikel. Betygsinflationen är inte heller högre i friskolorna skriver hon och hänvisar till Magnus Henrekson och Jonas Vlachos studie om just betygsinflation.

Håkan A. Bengtsson välkomnar i en ledare om det inställda femte jobbskatteavdraget. Han skriver att grundtanken med jobbskatteavdraget är att öka skillnaden mellan löneinkomster och andra typer av inkomster, något som han anser är moraliskt fel. Vidare skriver han att de redan genomförda avdragen inte har fått de effekter som regeringen hade tänkt och hänvisar till en studie av Magnus Henrekson.

En medicinsk studie från Örebro universitet visar på ett samband mellan mat som innehåller folater och bra skolresultat. Jonas Vlachos menar att det inte är någon ny kunskap och kritiserar universitet för att ha lett folk att tro att det är maten som leder till bättre resultat. Istället är det bakomliggande orsaker, som familjens socioekonomiska situation, som styr bägge beteendena menar han.

Fem tongivande personer inom svenskt näringsliv intervjuas om sin syn på euro-samarbetet med anledning av den pågående krisen. IFN:s vd Magnus Henrekson säger att Grekland, Portugal och Spanien inte borde vara med i samarbetet eftersom de inte är tillräckligt transparanta och flexibla. Han tror också att krav på att länder med stabil ekonomi ska hjälpa de andra kan leda till ökade motsättningar.

"Det så kallade rot-avdraget (för reparation, om- och tillbyggnad) är numera samordnat med rut-avdraget (för rengöring, underhåll och tvätt). Trots detta gör den som drar av för städhjälp något mycket mer kontroversiellt än den som drar av för tillbyggnad av sommarhuset. Varför?" undrar Andreas Bergh på Aftonbladets debattsida.

Ring till färdtjänst och hamna i Senegal. Det blir snart verklighet för personer i flera av Sveriges 120 kommuner som har avtal med företaget Samres. Företaget har redan telefonister i Estland och Moldavien och nu går 32 telefonister en intensivkurs i svenska i Senegals huvudstad Dakar. Vi hör: Niklas Najafi från Samres, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och Karolina Celinska från DHR - förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.

"Tillväxt och dynamik handlar i hög grad om att de bästa företagen expanderar genom att konkurrera ut eller köpa upp och omstrukturera konkurrenter. Samtidigt behövs nya företag. Ingen kan i förväg säga vilka företag som kommer att bli de dominerande. Den rivalitet, utslagning och konsolidering som minskar antalet företag när en bransch mognar är nödvändig för att göra de ledande företagen effektiva." Detta skriver Magnus Henrekson i en artikel om entreprenörsforskaren professor Steven Klepper i spalten OP-ED på ledarsidan.

IFN-medarbetaren Jonas Vlachos porträtteras i en stor intervju i Dagens Samhälle där han beskrivs som en av de som hörs mest i skoldebatten. I sin forskning har Vlachos visat att det råder betygsinflation i den svenska skolan — betygen höjs samtidigt som de faktiska kunskaperna sänks. Därför tycker han att lärarnas betygssättning ska kontrolleras hårdare.

Entreprenörskapsforskaren Steven Klepper tror inte att USA:s ekonomiska problem för närvarande kommer att hämma förmågan på sikt att bilda nya företag som växer sig stora. Han tror däremot att möjligheten för nya företag i Sverige är mindre. Klepper är årets mottagare av Global Award for Entreprenurship Research som delas ut av Entreprenörskapsforum, Tillväxtverket och IFN.

SvD:s ledare handlar om hur betygen urholkas som bedömningsgrund när skolor inte följer samma norm. Medan det råder betygsinflation på vissa skolor håller sig andra mer strikt till de nationella proven visar forskning från IFN-forskare och därmed blir det svårt att jämföra elever från olika skolor. SvD förespråkar tätare kontroller och att de nationella proven rättas av andra lärare än de som undervisar eleverna.

Andelen unga arbetslösa är rekordhögt i Europa. IFN-forskaren Andreas Bergh diskuterar med Sandro Scocco, ekonom på Global utmaning om vilka möjliga lösningar som finns.

Widar Andersson skriver i en ledare att de som ofrivilligt har varit arbetslösa borde få högre pension än de som frivilligt har valt bort arbete. Slutsatsen drar han efter ett seminarium om socialförsäkringarnas roll för ekonomisk utveckling. Andersson skriver också om de åsikter som IFN-forskarna Anderas Bergh och Magnus Henrekson framförde på seminariet.

Enligt en granskning som Veckans Affärer har gjort drar storbolagen ned sina investeringar i forskning och utveckling. En del av investeringarna flyttar också från länder som Sverige till utvecklingsekonomier i Asien. IFN-forskaren Fredrik Sjöholm intervjuas i artikeln och säger att det till viss del beror på krav från de länderna.

IFN-forskaren Andreas Bergh anser att det är ”hårresande” att trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm både är högste ansvarige politiker för kollektivtrafiken och ordförande för lobbyorganisationen Spårvagnsstäderna. Bergh, som bland annat forskar om korruption, säger att det är svårt att se hur Wennerholm ska kunna företräda skattebetalarnas och spårvagnsbolagens intressen samtidigt.

I ett inslag om IFN:s konferens om hur vi kan förutse finans- och bankkriser intervjuas Lars Oxelheim. Han säger att det är svårt att veta vilka företag och länder som har en stabil ekonomisk utveckling på grund av de makroekonomiska åtgärder som genomförs.

Personer som ärver en större summa pengar tenderar att jobba mindre. Det visar en forskningsstudie som bland annat IFN-medarbetaren Mikael Elinder har skrivit.

Finansprofessorn Edward Altman tror att EU-länderna både måste höja pensionsåldern och bromsa infrastruktursatsningarna för att komma till rätta med sin ekonomiska kris. Det och mycket annat pratade han om på IFN:s seminarium om hur vi kan förutse finanskriser.

Låt svenska medier göra reklam för privata spelbolag. Det skriver chefredaktörerna för Aftonbladet och Expressen som riskerar att fällas i domstol på grund av att de har publicerat den typen av annonser. Enligt chefredaktörerna är det konkurrenshämmande att tv-bolag som sänder från andra länder kan göra den här typen av reklam samtidigt som det är förbjudet för medier som ges ut i Sverige. Dessutom hävdar de, med hänvisning till en studie gjord av IFN-forskaren Henrik Jordahl, att en lagändring skulle kunna leda till ännu mer skattepengar eftersom staten bland annat skulle få in mer reklamskatt.

UNT har gjort en sammanställning som visar att många studenter fick MVG i sina betyg trots att de inte uppnådde lika goda resultat på de nationella proven. IFN-forskaren Jonas Vlachos kommenterar sammanställningen och säger att rutinerna kring proven bör göras om och att det borde finnas en gräns för hur stor skillnaden mellan provresultaten och betygen.

Finanspolitiska rådet kritiserar i sin senaste rapport regeringens skolpolitik. Bland annat påpekar rapporten att regeringen satsar tio gånger så mycket resurser på ytterligare ett jobbskatteavdrag än på förbättringar i skolan. Rådet kritiserar även regeringens förslag om lärarlegitimation som rådet befarar kommer att göra läraryrket än mindre populärt. IFN-forskaren Jonas Vlachos som har varit med och granskat skolpolitiken intervjuas.

IFN:s VD Magnus Henrekson säger i en debatt med skolminister Jan Björklund (fp) att betygen är orättvisa eftersom vissa skolor sätter dem högre än elevernas faktiska kunskaper. Han säger även att systemet ”korrumperar alla inblandade” apropå att eleverna förstår att det är så här och väljer skola efter det.

Fredrik Sjöholm och Andreas Bergh medverkar och diskuterar bland annat den ekonomiska situationen i Grekland och toppmötet mellan USA och Grekland.

Protektionismen ökar i världen, men inte i Sverige. Av de utländska företag som investerar i Sverige är många kinesiska. Fredrik Sjöholm säger i artikeln att flera regeringar har svängt från en politik där de försökt locka till sig utländskt kapital till en situation där de försöker begränsa densamma.

Andreas Bergh utvärderar argumentet som vissa portugiser och greker framför: nämligen att länder som Finland och Tyskland ska säga ja till ekonomiska lån med argumentet att sydeuropéerna tidigare har stött nordeuropéerna genom att köpa varor från dem.

Snabbväxande företag, kallade ”gasellföretag” skapar merparten av alla nya jobb internationellt visar forskning som bland annat IFN-are har varit med och gjort. I Sverige är det särskilt inom sektorerna företagstjänster, utbildning och vård som de här företagen spelar roll.

Med anledning av IFN-forskaren Jonas Vlachos kritik av de nationella skolproven intervjuar Östra Småland en lärare som säger att hon aldrig förbereder eleverna särskilt för de nationella proven.

Arbetsgivarorganisationen Almegas VD tycker att man ska frysa ingångslönerna i tio år för att få in unga på arbetsmarknaden. Han hänvisar bland annat till en ny IFN-rapport som visar att höga ingånglöner och små löneskillnader mellan erfaren och erfaren arbetskraft har bidragit till högre ungdomsarbetslöshet. LO håller inte med och hänvisar till sin rapport där de jämför ingångslöner internationellt och visar att tex Norge och Danmark har lägre ungdomsarbetslöshet trots relativt höga ingångslöner.

Sänk lönerna för de fattiga barnens skull skriver Björn Lindgren på Svenskt Näringsliv i en debattartikel. Det bästa sättet att hjälpa de barn i Sverige som klassas som fattiga är att sänka ingångslönerna. Han menar att de barn som har de tuffast är de vars föräldrar inte har något jobb och att det därför är viktigt att hjälpa dem att få det. Ett sätt att göra det är genom att sänka ingångslönerna menar Björn Lindgren och hänvisar till Per Skedingers studie om sambandet mellan höjda ingångslöner och arbetslöshet.

Det finns inga regler om hur mycket lärare får förbereda sina elever inför det nationella proven. Det gör att det skiljer sig mycket åt mellan olika skolor och även i resultaten. IFN-forskaren Jonas Vlachos kritiserar systemet och menar att det gör att de nationella proven inte fungerar som de ska.

Debatten om huruvida den svenska traditionen av kontrollägande av svenska börsbolag håller på att försvinna fortsätter. I en replik till fem finansiella institutioner skriver Magnus Henrekson och Ulf Jacobsson bland annat att när kontrollägandet försvinner ”finns det heller ingen stabil spelplan” för det ”säkerligen förtjänstfulla arbete i de svenska bolagens nomineringskommittéer” som institutionerna ägnar sig åt.

Det tar lång tid att påverka ekonomin säger Andreas Bergh i en artikel som handlar om hur mycket av det goda läget för svensk ekonomi som landet har finansminister Anders Borg att tacka för. Även de övriga ekonomiforskarna som intervjuas i artikeln säger att finansministern har dragit stor nytta av reformer som gjordes långt innan hans egen tid.

Den svenska modellen för ägarstyrning riskerar inte att försvinna inom en snar framtid. Det skriver företrädarna för fem finansiella institutioner och argumenterar därmed emot Magnus Henrekson och Ulf Jacobssons tidigare debattinlägg.

IFN-forskarna Johanna Rickne och Olle Folke genomför för närvarande ett projekt som ska ta reda på vilken effekt kvotering i politiska organ har. Johanna Rickne säger att det inte är säkert att inflytande automatiskt kommer med representation och en av de saker som projektet undersöker är ifall kvotering leder till att mindre kvalificerade personer tas in.

PJ Anders Linder skriver i ännu en ledarkrönika om de forskningsresultat som Magnus Henrekson och Jonas Vlachos har visat om betygsinflationen i skolan. Linder jämför problemen med inflation i penningpolitiken, där alla är överens om att det måste bekämpas.

I en krönika om den svenska skolan skriver Per T Ohlsson att situationen är eländig. Han hänvisar bland annat till forskning från IFN-forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos.

Trots att efterfrågan var stark i detaljhandeln under första halvan av 2000-talet blev många anställda med de lägsta lönerna uppsagda när minimilönerna ökade. Det visar en ny forskningsrapport av Per Skedinger. Resultatet visar också att arbetsgivarna ersatte de lågavlönade med mer produktiv arbetskraft.