IFN i media

Martin Ådahl hänvisar bland annat till IFN:s vd Magnus Henrekson i sin kolumn där han skriver att regeringens idé att jobbskatteavdragen ska lösa arbetslöshetsproblemen inte fungerar. Ådahl skriver att den allvarligaste kritiken mot regeringens ekonomiska politik inte kommer från den politiska oppositionen utan från ”marknadsorienterade ekonomiprofessorer som Magnus Henrekson”.

Jobbskatteavdraget ska öka sysselsättningen enligt regeringen. Men IFN:s VD Magnus Henrekson anser att regeringen har varit för dåliga på att förklara hur det hänger ihop- nämligen att när anställda får mer kvar pengar kvar så minskar deras krav på löneökningar. Enligt honom är det tveksamt om det kommer fungera eftersom exempelvis fackförbunden inte tänker sänka sina krav på löneökningar. Magnus Henrekson menar därför att det senaste jobbskatteavdraget istället ger "pengar till de som råkar ha jobb, snarare än att skapa nya"

I en artikel om regeringens senaste jobbskatteavdrag, det femte i ordningen, kritiserar bland annat IFN:s vd Magnus Henrekson idén att det kommer leda till ökad sysselsättning. Han menar att detta femte jobbskatteavdrag gynnar grupper som studenter och pensionärer och inte grupper som permanent står utanför arbetsmarknaden.

Hur många år med jobbskatteavdrag krävs det för att vi ska vara nere på nivåer där ingen betalar någon skatt? Andreas Bergh reder ut den frågan och några andra i Brunchrapportens blogg.

På SvD:s ledarsida skriver PJ Anders Linder att det är dags att sätta kunskapskraven i skolan först, och bestämma metoderna sen, utifrån vilka som leder till flest kunskaper. Han hänvisar bland annat till IFN-forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos som i senaste numret av Axess skrivit om hur elevernas betyg stiger, samtidigt som deras faktiska kunskaper minskar.

Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson skriver i en debattartikel att den svenska börsen har minskat i betydelse, och i förlängningen riskerar vi en situation där en allt mindre del av det svenska näringslivet utgörs av företag som är börsnoterade i landet.

En bidragande orsak till att börsen har minskat i betydelse är enligt Henrekson och Jakobsson att vi har infört regelverk som snarare är anpassade för anglosaxiska förhållanden, än för svenska. Ett sätt att återge börsen sin ställning är att ändra på vissa av reglerna, ett annat är att stärka möjligheten för företagsledningar att styra i bolag där ägandet är utspritt.

På ett seminarium om en eventuell framtida försäljning av statliga företag föreslog IFN:s VD Magnus Henrekson att inkomsterna från sådana försäljningar skulle kunna användas till infrastruktursatsningar. En idé som finansmarknadsminister Peter Norman inte verkade nappa på, han vill istället betala av på statsskulden.

Inför höstens avtalsrörelse har de bägge sidorna redan börjat positionera sig. Bland annat kring den gamla stridsfrågan om vilken nivå lägstalönerna ska ha. Per Skedinger har i sin forskning visat att det finns fog för arbetsgivarorganisationernas argument att ju högre lägstalönerna är desto högre blir arbetslösheten.

En omreglering av den svenska onlinespelsmarknaden skulle kunna skapa än fler jobb än vad branschen gör idag. Det visar en rapport som IFN-forskaren Henrik Jordahl har skrivit för organisationen Rent Spel. I rapporten skriver Jordahl bland annat att Sverige är ett av de länder som har mest att vinna på en lagstiftning som öppnar spelmarknaden för privata aktörer genom ett licensförfarande.

Professor Fredrik Sjöholm deltar i en diskussion på Tillväxtdagarna i Göteborg. Temat är "Kina - hot eller möjlighet för Sverige och Göteborg" och avsnittet börjar ca 31 minuter in i sändningen.
 

Oppositionen har stoppat regeringens planer på att sälja ut fler statliga bolag. De vill även få större inflytande över hur bolagen ska skötas framöver, något som statsminister Reinfeldt är tveksam till. IFN-forskaren Henrik Jordahl säger att reglerna kring styrningen av de statliga bolagen är snårig och att riksdagen inte får gå in och detaljstyra dem.

Att väljare föredrar politiker som ser bra ut är något flera forskningsresultat har visat. Men en ny studie som bland annat IFN-forskare har skrivit visar att väljarna dessutom tycker att högerpolitiker generellt ser bättre ut och även mer kompetenta. Det är även deras väljare som i högre grad belönar ett snyggt ansikte.

Västerbottenskurirens politiske chefredaktör Ola Nordebo skriver i en krönika om hur landsbygden och mindre städer kan lära sig av storstädernas förmåga att skapa tillväxt. Utgångspunkten är Mikael Stenkula och Yves Zenous rapport om Städer och tillväxt, och Nordebo menar att saker som utmärker storstäderna som till exempel entreprenörskap också kan växa på landsbygden men att det då krävs mer regionala samarbeten.

Regeringens föreslagna nystartszoner, där företag som etablerar sig i socialt utsatta områden bland annat får skattelättnader, välkomnas av IFN-forskaren Yves Zenou i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Yves Zenou menar att förslaget både löser problem med hög arbetslöshet i de områdena, men också med socialt utanförskap.

Elbörsen fungerar inte enligt Petter Rönnborg, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, eftersom elbolagen kan anpassa sin försäljning till när behovet är som störst. IFN-forskaren Pär Holmberg försvarar däremot det gällande prissättningssystemet bland annat eftersom det motverkar onödig konsumtion av el.

Privata aktörer behövs inom välfärden skriver Björn Ramel i en signerad ledare och hänvisar till Henrik Jordahl som i den nya boken ”Vitsen med vinsten” menar att det är viktigare hur ersättningssystemen utformas än vem som driver verksamheten.

I en debattartikel skriver Henrik Jordahl m.fl. att ett eventuellt förbud mot att göra vinster i välfärdssektorn riskerar att hindra att de branscherna utvecklas och bli bättre. De skriver bland annat att ”kravet på vinst bidrar till att verksamheten bedrivs effektivt och till att framgångsrika innovationer sprids till allt fler av välfärdstjänsternas brukare”.

Debattartikeln publicerades samma dag som undertecknarna gav ut en bok där man undersöker två vårdföretag och två utbildningsföretag som verkar inom de offentligt finansierade tjänsterna vård och skola med goda resultat för både ekonomisk vinst och kundnöjdhet.

Flera kritiker anser att marginalprissättningssystemet på elbörsen, där konsumenten betalar efter kostnaden för den senast producerade kilowattimmen och inte ett genomsnittspris, är en orsak till höga elpriser. Pär Holmberg skriver i en debattartikel att modellen tvärtom är den bästa ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ifall man vill få ned elpriserna ska man genomföra andra åtgärder som att till exempel sänka energiskatten.

Samtidigt som inkomstskillnaderna ökar har det blivit svårare att följa utvecklingen för det översta skiktet av inkomsttagare. Bland dessa har kapitalinkomsterna blivit en allt viktigare del, men sedan förmögenhetsskatten togs bort 2007 har även plikten att redovisa sitt kapitalinnehav försvunnit. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och affilerad till IFN önskar att det fanns bättre statistik så att man bättre kunde följa hur hushållen reagerar på konjunktursvängningar och ekonomisk politik.

I en artikel om den starka svenska ekonomin säger Andreas Bergh att det långt ifrån bara är resultatet av den nuvarande regeringens politik, utan att det även handlar om reformer så långt tillbaka som till den s-regering som Ingvar Carlsson ledde. Han menar också att det krävs mer reformer än jobbskatteavdrag för att säkra tillväxten på lång sikt och nämner till exempel ingångslöner och geografisk rörlighet.

Andreas Bergh intervjuas i Studio Ett med anledning av att nya siffror från SCB visar att inkomstklyftorna ökar.

Siffror från SCB visar att inkomstskillnaderna fortsatte att öka under 2009. Daniel Waldenström säger att det är de med fasta jobb och hög utbildning som har haft den mest positiva utvecklingen de senaste åren, även under finanskrisen.

I en replik på en tidigare debattartikel skriver Pär Holmberg att det finns en risk att separerad elhandel och elproduktion totalt sett leder till försämrad konkurrens och högre elpriser. Forskningen visar däremot att ett sätt att sänka elpriserna är ifall producenterna säljer sin produktion långt i förväg till elhandlare, eftersom de då inte tjänar på att driva upp priset på elbörsen.

Ledarredaktionen på Dagens Arena menar att den höga arbetslösheten bland unga inte är en generationsfråga utan en klassfråga. Ledaren ifrågasätter också Per Skedingers analys att ungdomsarbetslösheten beror på anställningsskyddet. Enligt dem är ett starkt arbetsskydd tvärtom en förutsättning för en välfungerande arbetsmarknad.

Efter att ha läst den artikel som Henrik Jordahl m.fl. har skrivit om svenska samhällsvetares politiska hållning så tycker Smålandspostens ledarredaktion att det finns anledning till reflektion kring hur vi använder oss av experter. Samhällsvetarna är överlag mer liberala än väljarkåren konstaterar ledarredaktionen och FI dominerar helt bland genusvetarna. Även om ledarredaktionen tror att de flesta experter klarar av att skilja mellan en professionell åsikt och en privat, frågar de sig hur mycket politiska uppfattningar ändå kan sippra igenom.

Per Skedinger intervjuas i programmet Dokument Inifråns serie om de unga människornas arbetsmarknad. Enligt honom har politikerna låtit två parallella arbetsmarknader växa fram; en trygg för fast anställda och en där ungdomar och invandrare har otrygga anställningsformer och högre arbetslöshet.

Regeringens reform att sänka arbetsgivaravgifterna för de företag som anställer ungdomar har gett företaget McDonalds stora vinster hävdar SVT. Per Skedinger, som genomför en utvärdering av reformen säger i en intervju med Ekot att det generellt är ett dyrt sätt att få ned arbetslösheten genom att sänka arbetsgivaravgifterna.

Perversa ekonomiska incitament har lett till en betygsinflation samtidigt som elevernas faktiska kunskap minskar skriver Johan Tralau, docent i statskunskap, i en kulturdebattartikel. Han hänvisar bland annat till den forskning som Magnus Henrekson och Jonas Vlachos har gjort som visar att andelen gymnasieelever med högsta betyg i alla ämnen ökade med 28 procent mellan1997 och 2007 - trots att nationella och internationella undersökningar visar att elevernas faktiska kunskaper minskar.

IFN-forskaren Andreas Bergh är en av de personer som intervjuas i Fokus artikel om hur moderaterna ska gå vidare och hitta nya visioner och strategier för att stärka ekonomin och minska arbetslösheten.

DI:s ledarsida hävdar att börsbolagens valberedningar har en avgörande roll för att behålla ägandet av svenska bolagen just i Sverige. De hänvisar till en rapport som Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson har skrivit om företagskontroll och som visar att den svenska ägarmodellen av börsbolag, där ägandet är koncentrerat till ett par storägare och där styrelsen har ett stort inflytande i förhållande till ledningen håller på att tunnas ut.

Per Gudmundson skriver sin ledare med anledning av artikeln i senaste numret av Ekonomisk debatt om hur svenska samhällsvetare röstar. Artikeln är skriven av Henrik Jordahl m.fl. och visar bland annat att en majoritet av nationalekonomerna har sina sympatier till höger, medan en överväldigande del av sociologerna står till vänster. Gudmundson skriver att det bekräftar hans fördomar, och att han gärna skulle vilja veta vad som kommer först: politisk eller professionell inriktning?

Tyska Der Spiegel skriver om forskning som Henrik Jordahl med fler har gjort som visar att konservativa politiker ser bättre ut, och att deras väljare belönar dem för det. Forskningen baserar sig på studier av finska politiker.

Dagens svenska ungdomar kommer in sent in i arbetslivet och Daniel Waldenström säger att det kommer att påverka deras framtida pensioner. Han säger också att forskningen visar att kollektivavtal och las som gagnar de som är fast anställda gör det svårt för nya grupper att komma in på arbetsmarknaden.

Det finns inga stora skillnader i hur friskolor och kommunala skolor sätter sina betyg. Däremot förefaller ökad konkurrens mellan skolor ha lett till viss betygsinflation. Det visar docent Jonas Vlachos i en rapport som skrivits på uppdrag av Konkurrensverket.

"Regeringsalliansen satsade under förra mandatperioden på mer i den privata plånboken för dem som arbetar samt bidrag till konsumtion inom bygg- och hushållsarbetessektorn, men struntade i den plånbok som ska betala vård, skola och omsorg". Detta skrivs i en debattarttikel där man bland annat refererar till  Magnus Henrekson.

Volvochefen Leif Johansson tjänar 72 gånger mer än montören på golvet. Facken rasar och medierna presenterar listor. Men trots en återkommande granskning drar direktörernas löner iväg.

Dagens system för att skapa trygghet baserar sig på turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS. Men det är en produkt av en svunnen tid med lägre dynamik på arbetsmarknaden. Att knyta den enskildes anställningstrygghet till antalet tjänsteår hos den nuvarande arbetsgivaren tedde sig kanske naturligt när LAS infördes 1974.

Magnus Henrekson deltog i en debatt på Centerns kommundagar på ämnet En välfärd som räcker till för alla.

Ökad konkurrens mellan skolor är en orsak till de allt högre betygen, enligt en rapport av Jonas Vlachos framtagen på uppdrag av Konkurrensverket. Men även övergången till ett målstyrt betygssystem är en viktig förklaring till betygsinflationen.

På Dagens Samhälls debattsida pågår en diskussion om huruvida friskolor är effektivare än kommunala eftersom eleverna hos de förra genomsnittligt har bättre betyg. Den socialdemokratiske politikern Leif Hansson motsätter sig den slutsatsen och hänvisar till Magnus Henrekson och Jonas Vlachos debattartikel om att konkurrens om eleverna leder till betygsinflation.

I en debattartikel argumenterar IFN:s vd Magnus Henrekson tillsammans med Entreprenörskapsforums vd Pontus Braunerhjelm för en modernare näringslivspolitik. Debattartikeln publicerades dagen efter att Global Award for Entrepreneurship Research tilldelats professor Steven Klepper och Henrekson och Braunerhjelm menar att politiker bör ta lärdom av Kleppers resultat om hur branscher utvecklas och avvecklas.

IFN-forskaren Daniel Waldenström intervjuas i samband med att Expressen publicerar statistik över landets rikaste personer som är över 55 år. Waldenström säger att de har gynnats av en kombination av ökade fastighetspriser, låg arbetslöshet och slopad förmögenhets- och fastighetsskatt.
 

Vackra människor tjänar mer och får mer uppmärksamhet från sina lärare. Snygga politiker får också fler röster. Henrik Jordahl berättar om sin forskning kring hur utseende styr väljarnas val av politiker.

I en artikel om hur lång föräldraledigheten borde vara i Storbritannien hänvisas till den rapport som Magnus Henrekson och Mikael Stenkula skrev 2009. I den skriver Henrekson och Stenkula att den generösa svenska föräldraledigheten kan vara en förklaring till varför andelen kvinnor i Sverige som når höga positioner är lägre än det europeiska genomsnittet.

IFN-forskaren Thomas Tangerås säger att den här vintern och förra vinterns rekordhöga elpriser inte enbart kan förklaras med att en stor del av Sveriges kärnkraftverk stått stilla, även om det är en del av problemet. Tangerås menar att även kylan och bristande överföringskapacitet mellan länderna i Norden ställer till det och bland annat har gjort att elpriset i Norge varit relativt lågt under samma perioder.

När det är kallt drar norska elnätägaren Statnett ned på exportkapaciteten, med syftet att upprätthålla leveranssäkerheten i södra Norge. Resultatet är högre priser i Sverige. IFN-forskaren Thomas Tangerås föreslår därför att det ska inrättas en nordisk regleringsmyndighet som kan se till att de olika länders nätägare tar ett mer helhetligt ansvar framför ett snävt nationellt perspektiv.

Inslaget finns inte längre tillgängligt.

I en artikel om svenska miljonärer säger Daniel Waldenström att det är ovanligt att man jobbar sig till de riktigt stora förmögenheterna, de kommer istället oftast från avkastning på kapital. Han tror inte heller att svenskarna idag är mer intresserade av att tjäna pengar än för några generationer sedan och jämför med de många emigranter som flyttade till USA för att kunna försörja sig.

IFN-forskaren Lars Oxelheim har studerat hur olika makroekonomiska faktorer som t. ex räntor och växelkurser påverkar ersättningarna till VD. Resultaten visar att en stor del av ersättningsökningarna beror på att VD haft tur med makroekonomin, men att de däremot inte straffas när ekonomin utanför företaget går dåligt.

I en intervju med E24 säger IFN:s VD Magnus Henrekson att regeringen borde sänka trösklarna för att få in folk på arbetsmarknaden och underlätta för urbanisering. Magnus Henrekson säger att företagens tillväxt och därmed arbetstillfällena framför allt kommer att växa i storstäderna.

IFN-forskaren Andreas Bergh skriver i en krönika att problemen i enskilda euroländer inte beror på den gemensamma valutan och påminner om att USA som visar att en egen valuta inte är någon garant mot lånebubblor. Bergh tror istället att euron kan bli lösningen för problemen i exempelvis Irland och Grekland. Detta genom att de övriga euroländerna tvingar fram reformer som är smärtsamma på kort sikt, men som borgar för en bättre tillväxt längre fram