IFN i media

Om de sist räknade rösterna ändrar valresultatet åt något håll är det störst sannolikhet att de gör det till alliansens fördel. Östergötland, Värmland, Dalarna och Göteborg är valkretsar där resultatet fortfarande kan ändras. IFN-forskaren Olle Folke intervjuas.

Sydsvenskan, Dagens Industri, Kristianstadsbladet, Östra och Sundsvalls Nyheter skriver alla om IFN-forskaren Olle Folkes analys om att de sist räknade rösterna kan ge alliansen egen majoritet i riksdagen.

De sista poströsterna kan avgöra valets utgång säger IFN-forskaren Olle Folke till SR Ekot. Så få som tusen röster kan göra att regeringsalliansen får egen majoritet.

I en artikel i tidningen Fokus diskuteras vilken roll det spelar hur politikerna ser ut. Bland annat tar artikeln upp den forskning som IFN-medarbetaren Henrik Jordahl varit med och tagit fram som visar att utseendet faktiskt kan vara en framgångsfaktor.

IFN-forskaren Henrik Jordahl intervjuas i en artikel som handlar om vilken roll löften om mer pengar i plånboken spelar för väljarna.

I programmet intervjuas IFN:s VD, professor Magnus Henrekson, om problemet med betygsinflation. Han berättar också om den granskning som han och Jonas Vlachos gjort av betygen bland Sveriges alla gymnasieskolor.

Nokia byter VD och får för första gången en som inte är finsk. Företaget spelar en stor roll för den finska ekonomin säger IFN:s VD Magnus Henrekson som intervjuas i inslaget.

Intervju med IFN-forskaren Olle Folke om hans avhandling som visar hur småpartier med enskilda mandat har influerat kommunpolitiken de senaste decennierna.

Läs artikeln och lyssna på inslaget

Två debattörer hänvisar till IFN:s VD Magnus Henrekson när de argumenterar för att jobbskatteavdraget i sig inte ger några nya jobb.

I säsongens första Ekonomiekot lördag diskuterade bland annat IFN-forskaren Andreas Bergh om Sverige efter krisen har blivit ett delat land med hög tillväxt i storstadsregionerna och tuff utveckling i övriga landet.

I samband med att den rödgröna oppositionen presenterade sin regeringsplattform om hur fler jobb ska skapas intervjuades IFN-forskaren Henrik Jordahl. Jordahl är bland annat kritisk till förslaget att bygga ut den offentliga sektorn eftersom det framför allt är inom industrin som sysselsättningen har minskat under lågkonjunkturen.

Jobbskatteavdrag eller höjda statsbidrag - hur många nya jobb ger de olika partiernas politik? IFN:s VD Magnus Henrekson och ett par andra forskare och ekonomer bedömer effekterna av de olika förslagen. Magnus Henrekson säger att ett sätt att skapa fler jobb är att hålla tillbaka ökningarna för minimilönerna så att arbetsgivarna istället kan anställa fler.

En del av de svenska väljarna styrs av plånboken när de röstar säger IFN-forskaren Henrik Jordahl i en artikel om väljarbeteende. Därför menar han att partiernas miljardlöften kan löna sig i form av fler väljare.

Ledarbloggen på Dagens Arena kritiserar finansminister Anders Borg för att ha stirrat sig blind på att sänka skatterna och missat att skapa nya jobb. I sin argumentation hänvisar ledarbloggen bland annat till en granskning som IFN:s VD Magnus Henrekson gjort av regeringens jobbpolitik.

Åren innan den ekonomiska krisen ökade både lön och bonusar till VD:ar, men om effekterna av turen med makroekonomin rensas bort skulle ersättningen till vd:arna bara ha blivit knappt hälften så stora enligt IFN-forskaren Lars Oxelheim.

I början av maj presenterade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet den gemensamma budgetmotionen ”Ny färdriktning – Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige”. Mona Sahlin och Thomas Östros bekräftade nyligen på DN Debatt att motionen kommer att utgöra grunden för den rödgröna politiken efter en eventuell valvinst. Även om motionen innehåller en del vällovliga utgångspunkter uppvisar den både motsägelsefulla beräkningar och vilseledande formuleringar. Mycket tyder också på att oppositionens budget är underfinansierad, skriver Andreas Bergh och Henrik Jordahl.

Räntor, växelkurser och priser är faktorer som i alltför stor utsträckning inverkar och belönar toppcheferna, visar en ny undersökning. Enligt ekonomiprofessor Lars Oxelheim vid Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet har lön och bonusar till vd:arna i 127 svenska börsnoterade storföretag ökat med 58 procent under perioden 2001 – 2007.

Ledare om alliansens och oppositionens vallöften och tävlan om att fånga pensionärernas röster lyfter Helena Svaleryd och Daniel Waldenströms inspel i debatten: Nu visar dock nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning, att valrörelsens hetaste politiska strid utgår från felaktiga antaganden.

Göran Rosenberg intervjuar Daniel Waldenström om den svenska ekonomiska eliten i en ny reportageserie om politiken i landets olika delar. I första delen fokuserar Göran på Stockholm och Stureplan.

Valrörelsens hetaste politiska strid utgår från felaktiga antaganden: Pensionärer beskattas inte alls hårdare än löntagare.
Tvärtom. Det hävdar nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning.

Vem som betalar mest skatt beror på hur man räknar. Men det värsta för pensionärerna är inte skatteskillnader utan att färre jobbar, skriver dagens huvudledare i GP.

Den politiska debatten har, hittills, utgått enbart från siffrorna i Riksskatteverkets tabeller. Gör man så ser det ut som om pensionärerna får betala en högre skatt än den som har motsvarande inkomst av förvärvsarbete. Men nu har två nationalekonomer, Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, räknat ut att pensionärerna inte alls missgynnas.

Det är alltid bra att sänka skatterna - också för pensionärer. Men det finns viktigare valfrågor. Över huvud taget behöver bilden av överbeskattade pensionärer ifrågasättas. Just detta gör nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström på DN Debatt, onsdag. De båda konstaterar att det inte finns någon straffskatt för pensionärer.

Pensionärer är inte alls missgynnade. De som arbetar betalar i själva verket mer skatt, enligt två nationalekonomer. De går därmed tvärt emot politikerna som vill erbjuda skattesänkningar i kompensation.

Diskussionen om straffbeskattning av pensionärerna baseras på felaktigheter. Det existerar ingen "straffskatt" på pensionärer eftersom löntagare beskattas hårdare än pensionärer, skriver nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström på Dagens Nyheters debattsida. – Moderaterna och Socialdemokraterna nästan tävlar nu om att skatterna ska sänkas, även för pensionärer, om de vinner valet. Ingen av dem tar ju på sig den pedagogiska uppgiften att säga att det viktigaste för pensionärerna är att det är starka drivkrafter för dem som idag ännu inte är pensionärer att jobba och se till att tjäna bra och därigenom dra in pengar till pensionssystemet, säger Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Politikerna tävlar om utlova skattesänkningar för pensionärer efter hårda protester från en av landets största väljargrupper. Många av pensionärerna har länge varit kritiska mot att de inte får del av jobbskatteavdraget och hävdat att de betalar mer i skatt än de som arbetar. Men det stämmer inte enligt en genomgång som två nationalekonomer gjort. I själva verket betalar de mindre i skatt. Bortser politikerna från fakta i jakten på de åtråvärda väljarrösterna? Hör Göran Hägglund (KD), Peter Eriksson (MP) och Helena Svaleryd, nationalekonom. 17-timmen.

Debatten om straffbeskattning av pensionärerna baseras på felaktigheter. Det existerar ingen "straffskatt" på pensionärer eftersom löntagare beskattas hårdare än pensionärer, skriver nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström.

Debatten inför valet om skattesänkningar för pensionärerna grundas på felaktiga påståenden. Diskussionen om straffbeskattning av pensionärerna är i grunden felaktig. I själva verket beskattas löntagare hårdare än pensionärer i Sverige. Anledningen är arbetsgivar­avgifterna, av vilka till exempel den allmänna löneavgiften betraktas som en ren skatt. Påståendet att pensionärer är missgynnade stämmer därför inte, skriver Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

I Sverige sker lobbyism i huvudsak i det fördolda. Enkla åtgärder skulle kunna ge allmänheten en bättre inblick i särintressenas inflytande, skriver Olle Folke och Johanna Rickne på Institutet för Näringslivsforskning.

Valsystemet i kommunalvalen är riggat för att gynna stora partier och medför stora skillnader över landet på hur stora röstetal som krävs för små partier att ta sig in i kommunfullmäktige. Intervju med Olle Folke, forskare verksam vid Institutet för Näringslivsforskning och Columbiauniversitetet i New York.

Har du svårt att välja vilket parti du ska rösta på i höst? Mitt tips: Välj inte ett parti, välj en person, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och debattör knuten till Institutet för Näringslivsforskning i en debattartikel inför det kommande valet.

Ledare om den näringslivspolitiska diskussion i Sverige utifrån att andelen anställda i Sveriges 25 största börsbolag bara är 16 procent jämfört med 25 procent för tio år sedan. ”Ska det vara någon poäng med all den politiska prestige som investeras i småföretagandets villkor bör det rimligen vara förhållanden som främjar expansion. Det enda vi kan göra är att göra det mer attraktivt att driva upp nya företag här", som ekonomen Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, säger.

Ledare om att arbetsstyrkan i Sverige har minskat med 64 000 personer de senaste tio åren och den felaktiga uppfattning om att de tryggaste och bästa arbetsgivarna är de stora företagen. ”Det här är en del av en övergripande strukturförändring inom näringsliv och arbetsmarknad. Öppna gränser och fri handel gör det rationellt för stora företag att flytta verksamhet utomlands. Det är ingenting som vi kan, eller för den delen bör, göra något åt" påpekar professor Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning i en intervju med Ekot.

Svenska storföretag minskar antalet anställda i Sverige samtidigt som de ökar i andra länder. Föreställningen att det finns några svenska företag som är stora och trygga arbetsgivare är falsk, säger professor Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, till Ekoredaktionen.

Föreställningen att det finns några svenska företag som är stora och trygga arbetsgivare är falsk, säger professor Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning, i en intervju angående Ekots sammanställning av hur de 25 största svenska börsbolagen i Sverige minskat antalet anställda med 64 000 personer de senaste tio åren.

Henrik Jordahl är docent i nationalekonomi och jobbar vid Institutet för Näringslivsforskning och han välkomnar en delförsäljning av Vattenfall.

"Den svenska inkomstfördelningen hör till världens mest jämlika. Knappt någonstans på jorden är inkomstskillnaderna så små som i denna hörna av norra Europa, enligt en nyutkommen rapport från fackförbundet Saco."  Detta skrivs på ledarsidan där man bland annat refererar till forskning av Daniel Waldenström.

På Wall Street Journals debattsida presenterar IFN-forskarna Andreas Bergh och Magnus Henrekson sina slutsatser om sambandet mellan en utvidgad offentlig sektor och ett lands tillväxttakt. Argumentationen tar sin utgångspunkt i Berghs och Henreksons nypublicerade bok Government Size and Implications for Economic Growth.

Artikel om Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen där Magnus Henrekson, professor och vd för IFN, medverkade. Under seminariet beskrev Magnus Henrekson behovet av ett trygghetssystem som i större utsträckning följer individen för att inte skapa de inlåsningseffekter som vi har i nuvarande system.

Läget på den svenska arbetsmarknaden har än så länge inte blivit lika illa som många befarade när finanskrisen tog fart. Professor Assar Lindbeck intervjuas.

Det är viktigt att ha en marginal i statsfinanserna för att kunna sätta in åtgärder vid en konjunkturnedgång utan att statsskulden skenar i väg. En bruttoskuld på 30 procent av BNP bör vara fullt tillräcklig för att ge denna säkerhetsmarginal. Det sade ekonomiprofessorn Assar Lindbeck vid ett seminarium i Visby på torsdagen. 

Artikel om Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen där Thomas Östros och LO:s Wanja Lundby-Wedin kritiserade regeringen för reformen av avgifterna till a-kassan. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, håller med om att det finns problem med att differentiera a-kassan. ”Det går inte att definiera vad man har för yrke i dag. Det är möjligt att hotellstäderskans yrke är definierat, men fler och fler yrken är otydliga”, säger han. 

Vem är fattig? Hur ska a-kassan fungera? Hur djup blir krisen i Europa och bör Försäkringskassan privatiseras? I Almedalen väcks många frågor. På socialdemokraternas ekonomiska seminarium lyssnar jag på professor Magnus Henrekson som hänvisar till nationalekonomen James Hackman som fick ekonomipriset till Nobels minne, skriver Annika Creutzer.

Ledare om Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Visby: Magnus Henrekson talade om hur vi vant oss att tolka ordet kompetens som ett mått på om man kan sköta en svarv eller annan mer teknisk färdighet, medan han menar att det är andra saker som kanske i än högre grad styr karriärmöjligheter. Som till exempel motivation, uthållighet, stabilitet och ansvarstagande. Icke-kognitiva färdigheter som kan övas upp, men som omvänt kan smulas sönder av långvarig arbetslöshet.

Det råder fortsatt oenighet i regeringen om när en obligatorisk a-kassa kan införas. Regeringens reform av A-kassan var ett av ämnena som lyftes på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium där Magnus Henrekson, professor och vd för IFN medverkade. En TT-artikel om seminariet lyfter Henreksons kritik mot differentierade avgifter: Avgifter bestämda efter yrkesgrupp är en dålig ordning. Det finns inga tydliga yrken, åtminstone inte längre, framhöll Henrekson på seminariet.

I en ledare om blandningen av högt och lågt under Almedalsveckan kommenterar Katrine Kielos Magnus Henreksons presentation på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium: På Socialdemokraternas ekonomisk-politiska seminarium i går sågade Magnus Henrekson från Institutet för näringslivsforskning Alliansens idé om differentierade avgifter till a-kassan.

Artikel om oenigheten kring A-kassan: På ena sidan står alltså de rödgröna med en frivilliga a-kassa med lika avgift för alla. Och på den andra sidan står alliansregeringen med en obligatorisk a-kassa med olika nivåer på avgifter. Kanske har de båda fel. Det tycker i alla fall professor Magnus Henrekson vid Institutet för näringslivsforskning. Han förordar en obligatorisk a-kassa med en nivå, alltså en bit från varje politiskt läger. Motivet Henrekson ger är att a-kassan är en del av trygghetssystemen och i slutändan är det kommunerna som har försörjningsansvaret. Därför bör ingen kunna välja att stå utanför a-kassan.

Intervju med IFN-forskaren Per Skedinger i inslag om att vikarier som arbetat flera år på Nordea i Piteå erbjuds att gå över till ett bemanningsföretag – eller att sluta. Det blev konsekvensen av skärpta regler kring visstidsanställningar i senaste kollektivavtalet.

Sanna Rayman hänvisar till Henrik Jordahl och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget i en ledarkommentar om kommenterar Socialdemokraternas vallöfte om att ”Skola, vård och omsorg går före skattesänkningar”.

Elproducenternas stora vinster beror på politiska beslut som gynnat producenterna i stället för konsumenterna, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg, i ett debattreplik om konkurrensen på den nordiska elmarknaden.