IFN i media

Ledare som kommenterar Henrik Jordahl och Andreas Berghs genomgång av de rödgrönas skuggbudget.

Klyftan mellan rika och fattiga ökar men det är ännu långt från de stora skillnader som rådde vid 1900-talets början, skriver Gunnar Wetterberg i DN Kultur, i en essä om Daniel Waldenströms avhandling i "Lifting All Boats? The Evolution of Income and Waleth Inequality over the Path od Decelopment".

”Nedslående resultat för vänsterblocket”. Så sammanfattar ledarredaktionen på Södermanlands Nyheter den granskning av oppositionens skuggbudget som forskarna Henrik Jordahl och Andreas Bergh har gjort.

"Den som lovar runt håller ofta tunt" brukar det heta i folkmun när något låter för bra för att vara sant, skriver Borås tidning  i en ledare om Henrik Jordahl och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget.

Folkpartiet är det mest populära borgerliga partiet bland svenska samhällsforskare. Det visar en undersökning bland 1 500 forskare i samhällsvetenskapliga ämnen, skriver GP Ekonomi i en artikel om den forskningsstudie som IFN- forskaren Henrik Jordahl gjort tillsammans med Niclas Berggren och Charlotta Stern. Studien undersöker akademikers politiska preferenser och vilka partisympatier som finns bland Sveriges samhällsforskare.

IFN-forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås argumenterar för att bryta upp samägande inom svensk kärnkraft.

Nio rödgröna miljarder tappas bort i budgeten. Johan Norberg skriver om Henrik Jordahl och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget. Hela 90 procent tjänar och bara den rikaste tiondelen förlorar på förslagen enligt de rödgröna. ”Men något är konstigt. De 90 procenten tjänar nästan fem gånger mer än de rikaste förlorar. Så var kommer resten av pengarna ifrån? Bergh och Jordahl har svaret. De rödgröna har valt att räkna in alla godsaker och bidrag, men har valt att strunta i de 9,3 miljarder i skatter som införs 2012 för att finansiera dem.”

Andreas Bergh och Henrik Jordahl har granskat oppositionens budgetförslag och kommit fram till att Wetterstrands påståenden om att nio av tio tjänar på förslaget inte stämmer. Eller snarare: att oppositionen medvetet misstolkar och handskas slarvigt med siffrorna från Riksdagens utredningstjänst, skriver Karl Rydå, ledarskribent på Upsala Nya Tidning.

Ledarskribententen Sanna Ryman skriver om IFN-forskarna Henrik Jordahls och Andreas Berghs granskning av de rödgrönas skuggbudget som tankesmedjan FORES har gett ut. Ryman lyfter kritiken av den missvisande analysen av fördelningseffekterna, att nio av tio tjänar på förslaget, som beskrivs i det rödgröna budgetförslaget. ”De fördelningspolitiska effekter man visar upp i staplarna är till betydande del ett resultat av regeringens politik, eftersom man där inte jämför sig med regeringen, utan i stället jämför år 2011 med år 2010. Och jo, fördelningspolitiken stärks under denna period, bland annat eftersom riksdagen redan har beslutat om regeringens skattesänkningar och höjda flerbarnstillägg. Det är knappast oppositionens förtjänst.”

Ledarsidan uppmärksammar Andreas Bergh och Henrik Jordahl granskning av de rödgrönas budget: ”en annan felkalkylering som Bergh och Jordahl har funnit i den rödgröna budgeten är att de räknar med att lika många som i dag kommer att jobba med hushållsnära tjänster i framtiden, trots att de helt vill avskaffa avdragsrätten för inköp av sådana. En from förhoppning, men väl inom ramen för att betecknas som knasig.”

Finansbranschen måste ta ett ökat eget ansvar, genom etiska regelverk som redan är självklara för andra yrkesgrupper som advokater, läkare, forskare eller journalister, skriver GP:s Fredrik Tenfält i en ledare med anledning av en nyutkommen bok av Assar Lindbeck.

PJ Anders Linders söndagskrönika går i innovationernas och företagsklimatets tecken. Han skriver om Josh Lerner och  boken Boulevard of Broken Dreams som Magnus Henrekson refererat i senaste numret av Ekonomisk Debatt.

Per Skedingers forskning är utgångspunkten för en artikel om Jan Björklunds utspel om utökat läringssystem med lägre löner i Aftonbladets nya valsatsning Lögndetektorn, där blockens olika utspel granskas: "Om det är billigare att anställa 20-åringen, då ökar 20-åringens chans att få jobb", sa Jan Björklund i SVT:s morgonsoffa och föreslog rejält lägre löner för ungdomar. "Nej,"sa Reinfeldt. "Nej", rasar LO. Men Björklund har rätt, visar forskarna. I alla fall när det gäller Sverige.

På debattsidan skriver IFN:s vd Magnus Henrekson tillsammans med Pontus Braunerhjelm, från Entreprenörskapsforum, om vad som krävs för att skapa dynamiska entreprenöriella miljöer enligt Professor Josh Lerner, årets pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research. Lerners forskning innehåller flera viktiga och nya lärdomar. Det är efterfrågan på riskkapital snarare än utbudet som är den trånga sektorn. Efterfrågan på riskkapital uppstår då talangfulla entreprenörer lägger sin fulla kraft på att gå från idéstadiet till att börja bygga företag som blir intressanta för riskvilliga investerare. Om det finns attraktiva företag och idéer att investera i finns ofta pengarna.

Stor intervju med årets pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research professorn Josh Lerner från Harvard. Lerner är en internationell stjärnforskare som också är rådgivare till både företag och regeringar i konsten att kunna krama tillväxt ur entreprenörskapsföretagande. Det är de allra yngsta företagen, de som inte har fyllt fem år, som är bäst på att skapa nya jobb”, säger Lerner och understryker att det är aktiekapital snarare än lånefinansiering som är det bästa smörjmedlet.

Varken regeringen eller oppositionen vill prata om den skriande orättvisan på arbetsmarknaden. Anna Dahlberg lyfter i en ledare fram den slående klyftan på svenska arbetsmarknad mellan visstidsanställda och tillsvidareanställda samt slutsatserna i Per Skedingers nya bok "Employment protection legislation". Det går inte att fastslå att nivån på arbetslösheten påverkas av LAS; däremot har det tydliga omfördelningseffekter: Marginalgrupper som invandrare och ungdomar missgynnas. Rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Mer och mer forskning visar dessutom att produktiviteten minskar. Sjukfrånvaron ökar. Strukturomvandlingen i ekonomin går långsammare, skriver Dahlberg.

Det svenska anställningsskyddet har blivit svagare än genomsnittet i OECD, konstaterar docent Per Skedinger vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, i en ny forskningssammanställning, "Employment Protection Legislation, Effects, Winners and Losers", som presenterades på ett IFN-seminarium i förra veckan. Den allmänna visstidsanställning som finns sedan 2007 har skapat ett A- och B-lag – tillsvidareanställda har fortfarande ett av de starkaste skydden i industrivärlden medan visstidsanställda har blivit en buffert, skriver Eva-Lena Ahlqvist på DI:s ledarsida.

A-kassa ska leda till att människor tar jobb till lägre lön. Men facket har lyckats hålla uppe lägsta lönerna. Därför är sysselsättningseffekterna försumbara. Vilket Magnus Henrekson på IFN har visat i en uppsats. Politiken vilar alltså på ett falsarium eller en nyliberal önskedröm om hur arbetsmarknaden borde fungera, skriver Håkan A Bengtsson i en ledare om regeringens arbetsmarknadspolitik.

Grekland justerar sitt underskott och uppskattar att det kan landa på över 14 procent i år. Samtidigt skjuter räntorna på redan lånade pengar i höjden. Oron för att krisen ska sprida sig ökar. Daniel Waldenström medverkar i studion och svarar på frågor om det kritiska läget i den grekiska ekonomin.

Det är inte småföretag i allmänhet, utan Gaseller i synnerhet, som skapar arbetstillfällen i Sverige. När ekonomerna Magnus Henrekson och Dan Johansson granskade de senaste decenniernas forskning om företag och sysselsättningstillväxt, fann de att det inte handlar om små eller stora företag utan om unga och snabbväxande. Gasellföretagen stod för praktiskt taget hela sysselsättningstillväxten, skriver DI i dagens ledare.

Den nordiska elmarknaden uppfyller de nationalekonomiska kriterierna på en väl fungerande och effektiv marknad. För att minska möjligheten att pressa upp elpriset vore det bra om samägandet av kärnkraften upphörde. För att öka förtroendet for marknaden borde övervakningen skärpas och aktörernas budkurvor för spotmarknaden offentliggöras, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg i debattinlägg på DI Debatt.

Opposition och regering ger helt olika bilder av jobbskatteavdragets fördelningseffekter. ”Klyftorna ökar”, säger oppositionen. ”Avdraget riktas särskilt mot låg- och medelinkomsttagare”, svarar alliansen. Tesen ifrågasätts inte bara av den rödgröna oppositionen, utan även av nationalekonomer. En av dem är Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning. Han menar i en studie att det inte blir några extra jobb om inte samtidigt löneökningarna hålls nere och/eller andra åtgärder vidtas för att underlätta anställningar.

Ekonomiklubbens medlemmar Cecilia Hermansson och Villy Bergström avhandlar kvällens ämnen, bland annat Kina, vårbudgeten och pensionärernas villkor. Med sig har de Daniel Waldenström från Institutet för Näringslivsforskning och Fredrik Sjöholm, professor vid Örebro Universitet och programchef för IFN:s forskningsprogram Globaliseringen och företagen.

“Seumas Milne is wrong to suppose that free schools set up by parent groups such as mine would not work”, skriver journalisten Toby Young angående valdebatten om friskolor i Storbrittanien. I artikeln hänvisar Young till en forskningsrapport från IFN.

Om Sverige ska ha en lärarlegitimation borde den se helt annorlunda ut, skriver Martin Ådahl i en krönika där han citerar Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi och institutsaffilierad forskare vid IFN: "Som Sveriges ledande skolekonom Jonas Vlachos påpekat har facken lurat sig själva då skolorna anställt fler obehöriga lärare, eftersom de inte kan kräva fast anställning och därmed är lättare att sparka vid behov."

Spelstater har större moraliskt ansvar än andra ägare. Det gör svenska staten till en olämplig ägare av Vattenfall, Telia Sonera och Svenska Spel. Näringsminister Maud Olofsson bör därför se till att snarast sälja dessa bolag, skriver IFN-forskaren Henrik Jordahl tillsammans med Andreas Bergh, Sofia Nerbrand och Anders Rönmark på DI debatt.

Magnus Henrekson intervjuas om Regeringens jobbpolitik och jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen.

Alliansregeringens dyraste åtgärd har varit det så kallade jobbskatteavdraget som enligt regeringen ska ge mer pengar i plånboken och skapa nya jobb. Men regeringen räknar också med att jobbskatteavdraget ska bromsa löneutvecklingen. Magnus Henrekson, professor och VD på Institutet för Näringslivsforskning, säger att jobbskatteavdraget till stor del handlar om just detta. Reportage av Matilda Rangborg.

Regeringens strategi har varit att jobbskatteavdraget långsiktigt ska ge ökad sysselsättning. Men frågan är om det räcker, skriver Lena Hörnberg i en signerad ledare. En som inte tror det är Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning. Han vill se ett bredare batteri av åtgärder bidrar till fler jobb i tjänstesektorn. Det är där och inte i offentlig sektor eller i exportindustrin, som han tror att framtidens jobb finns.

Huvudledaren om hur finansmarknadsminister Mats Odell och hans statssekreterare Urban Karlström, utifrån en forskningsöversikt från IFN, argumenterar för att vd:ar: ”gör bättre ifrån sig med rörlig ersättning, men att forskning däremot visar att bonusar ökar risktagande och kortsiktighet. Den studie från två forskare vid Institutet för Näringslivsforskning som Odell syftar på måste dock ha lästs synnerligen selektivt. Det är en neutralt hållen forskningsöversikt som pekar på hur lite vi säkert vet.”

Artikel och intervju med Jan Wallander, tidigare vd för Handelsbanken och för IUI, nuvarande IFN: Han är en levande legend i banksverige och pratade ledarskap med Marcus Wallenberg den äldre på 1950-talet. Om två månader fyller Jan Wallander, tidigare vd för Handelsbanken, 90 år. Våga fråga, är hans enkla råd till chefer.

Stockholms nya skolvalssystem väcker oro hos föräldrar och sågas av experter. Nationalekonomen Jonas Vlachos är mycket kritisk till den nya modellen som han menar är oförutsägbar och riskerar att lura många föräldrar.

Höga ingångslöner och ett starkt anställningsskydd är de största hindren för unga att få jobb. Att försöka utbilda bort den höga arbetslösheten är därför lönlöst, enligt arbetslivsforskaren Per Skedinger.

I senaste numret av Ekonomisk Debatt är det mycket skattepolitik. En bredare kritik av regeringens reformpolitik presenteras av Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning. Han menar att jobbstrategin har varit allt för ensidigt inriktad på jobbskatteavdraget, skriver Alex Voronov i en signerad ledare.

I detta krisläge kunde man tro att Sverige skulle få en dramatisk valdebatt, med radikala krisförslag, hårda motsättningar, fack och arbetsgivare i krismöte om massarbetslösheten. Följaktligen har den senaste veckans största debattämne varit  skattesänkningar för pensionärer, skriver Martin Ådahl i en krönika om att den grupp som nu gått i pension är mer gynnade än någon generation. I krönikan hänvisar Ådahl till IFN-forskaren Daniel Waldenströms inlägg på den nationalekonomiska bloggen ekonomistas.se. ”När Östros ville sätta »pensionärerna före miljonärerna« är en majoritet av pensionärerna miljonärer.

Helena Svaleryd, docent och forskare på IFN, gästade Ekonomiekot lördag i P1 för att tala om hur arbetsmarknaden utvecklas när konjunkturen vänder.

Parallellt med den ökande globaliseringen blir de protektionistiska tendenserna tydligare. Men den allt hårdare kampen för att behålla jobben inom det egna landet kan på sikt leda till lägre sysselsättning. Det har skett fler policyförändringar i världen som försvårar utländska direktinvesteringar och vi ser att fler länder skapar institutioner som granskar utländska investeringar, säger forskaren Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning. Den dolda protektionismen är en extra svår form, menar Lars Oxelheim, eftersom den inte syns till skillnad från exempelvis tullar. Artikel om IFN:s policyseminarium Håller dörren på att stängas för utländska direktinvesteringar.

För Socialdemokraterna räcker det inte bara att kritisera regeringen och påvisa att Moderaternas jobbpolitik har misslyckats. Om man ska återvinna väljarnas förtroende krävs att Socialdemokraterna blir tydligare med hur man själv ska kunna skapa fler nya jobb. Jobben kommer att bli en valfråga, så till valrörelsen måste man komma med bra argument, skriver Hans Hjälte i ledaren där han även lyfter Magnus Henreksons kritik av jobbskatteavdraget.

Sinikka Bohlin och Ann-Kristine Johansson, S, argumenterar i en debattartikel för att elmarknaden inte fungerar som det är tänkt och att det är en fråga för hela Norden.
"I januari presenterade Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås från Institutet för Näringslivsforskning Nordiska rådet sin undersökning, där de påpekar behovet av t ex större öppenhet av prisutvecklingen på den nordiska elbörsen Nordpool."

Många namnunderskrifter har också samlats in. Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har granskat det nya systemet och är mycket kritisk. Systemet tvingar folk att välja strategiskt snarare än den skola de vill ha, menar han.

Ett av syftena med regeringens jobbskatteavdrag var att det skulle leda till fler jobb. Men det har inte fungerat och nu kommer kritiken från kanske lite oväntat håll i form av professor Magnus Henrekson. Intervju med Magnus Henrekson om jobbskatteavdragets effekter.

Borg verkar vara mer intresserad av Moderaternas förnyelse än av förnyelsen av svensk ekonomi. Med ett halvår kvar till valet börjar det bli dags att utvärdera alliansregeringens insatser. Borgs paradnummer är jobbskatteavdraget, nyligen utdömt av professor Magnus Henrekson, men finansministern drar sig för att avveckla värnskatten, som i praktiken är en skatt på högre utbildning, skriver Per T Ohlsson i en längre artikel.

Regeringens skattesänkningar på löneinkomster har lanserats som en strategi för att minska utanförskap och jobb. I själva verket är syftet med skattesänkningarna att bereda väg för lägre löner och för ett myrsteg för myrsteg allt mer privatfinansierat samhälle. Jobbargumentet höll så länge en god konjunktur levererade jobb, skriver Widar Andersson i en ledare där han kommenterar Magnus Henreksons uppmärksammad rapport om regeringens jobbstrategi.

I januari presenterade Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås från Institutet för Näringslivsforskning Nordiska rådet sin undersökning, där de påpekar behovet av t ex större öppenhet av prisutvecklingen på den nordiska elbörsen Nord Pool, skriver Ann-Kristine Johansson (S) och Sinikka Bohlin (S), Riksdagsledamöter och ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation, i en debattartikel.

Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, konstaterar att jobbskatteavdraget inte har sänkt några arbetskostnader utan blivit en ren inkomstförstärkning för dem som har jobb, skriver Katrine Kielos i ledaren.

En politiskt enig utbildningsnämnd i Stockholm beslutade i höstas att avskaffa de upptagningsområden som tidigare legat till grund för antagningen till stadens grundskolor. I stället ska folk rangordna sina önskemål och eleverna ska i första hand ges tillträde till sina förstahandval. Systemet gynnar taktikval och dess konsekvenser är helt oförutsägbara för den enskilde. Familjer som inte taktikväljer utan verkligen anger sina sanna önskemål riskerar att drabbas hårt. Dessutom har många rektorer inte förstått hur systemet fungerar och om inte kaos ska utbryta till hösten bör beslutet rivas upp, skriver Jonas Vlachos, forskare vid IFN, i en kritisk debattartikel.

Eva-Lena Ahlqvist citerar Magnus Henrekson i en kritisk ledare om Svensk Handels vd:s agerande i avtalsrörelsen och kommentar om låglöneträsket i handeln: ”Värt att notera är också att extraknäckande ungdomar tjänar 200 kronor i timmen på söndagsjobb i handeln och snabbt kan få ihop 39 000 kronor skattefritt enligt den kritik som Magnus Henrekson har riktat mot jobbskatteavdraget".

Det är en rejäl salva mot regeringens så kallade jobbpolitik som avlossas av Magnus Henrekson, chef för Institutet för Näringslivsforskning: Jobbskatteavdraget har inte lett till ökad sysselsättning och inte minskat vare sig långtidsarbetslöshet eller ungdomsarbetslöshet. De eftersatta investeringarna i infrastruktur, inte minst kollektivtrafik, och omläggningen av fastighetsbeskattningen som ökat stelheterna på bostadsmarknaderna har dessutom försvårat sysselsättningstillväxten i de expansiva storstadsregionerna.

Nativiteten måste sjunka och de äldre bli fler. Om vi vill undvika konflikter om krympande naturresurser måste befolkningstillväxten, även i industrivärlden, begränsas. Diskussionen borde nu handla om hur vi på ett demokratiskt sätt kan genomföra reformer så att människor på frivillig väg väljer att skaffa så få barn som möjligt, skriver Magnus Henrekson, Cecilia Boldemann, Stig-Olof Holm och John Tempel på DN debatt.

Artikel om hur svenska exportföretagen ökar antalet anställda i Kina samtidigt som personalen i Sverige minskar och kopplingen däremellan; ”Andra bedömare är inte övertygade om att jobben flyttat till Kina: – Det är farligt att göra den kopplingen. I stället handlar det om två olika saker: att Kina blivit mer intressant för svensk produktion, samtidigt som det skett en allmän minskning av industrijobb i Sverige, säger Fredrik Sjöholm, professor och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning.”