IFN i media

Den nordiska elbörsen Nord Pool bör kunna synas i sömmarna. Det vore naturligt att en sådan granskning möjliggörs i alla nordiska länder. Det menar docenten i nationalekonomi Thomas Tangerås som deltog i Nordiska rådets möte i Köpenhamn i slutet av januari.

Långt innan unionen blev av fanns ropande röster i öknen. Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck var en. ”Problemet med Europa är att det råder låg rörlighet för arbetskraften. Det finns inte heller några transfereringssystem mellan länderna, annat än för bönder. Detta är ett starkt skäl att vara skeptisk till EMU, inte bara för Sveriges del utan för hela Europas. Jag tycker valutaunionen är ett högriskprojekt för Europa och jag skulle inte ha prioriterat detta projekt om jag hade tillfrågats”.
Så lät Assar Lindbeck i Ekonomisk Debatt 1997. Synd att ingen riktig potentat lyssnade ordentligt på honom, skriver Per Hansson i ledaren.
 

SvD har granskat några av argumenten för och emot RUT-avdraget, t.ex. att svartjobben i branschen försvinner. Men det finns inga siffror som visar att den svarta arbetsmarknaden kring hushållsnära tjänster minskat på grund av att rut-avdraget införts.
– Det ligger i sakens natur att man inte vet hur den svarta sektorn påverkas säger Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning. 

Maria Eriksson skriver om tjänstesektorn och IFN:s jubileumsbok IFN/IUI 1939-2009. Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling: ”2006 bytte Industriens Utredningsinstitut (IUI) ut sin symbol med ett par rykande industriskorstenar till en växande planta och fick namnet Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Bytet signalerade inte bara hur IUI hade förändrats, utan ännu mer den utveckling från industrination till tjänstesamhälle som Sverige genomgått i modern tid och som utgör fonden i jubileumsboken. Henrik Jordahl, ansvarig för IFNs forskningsprogram Tjänstesektorns ekonomi, som tillkom i och med namnbytet, skriver bland annat om hur Erik Dahmén, dåvarande chef för IUI, redan på 1950-talet påtalade servicenäringarnas ökade betydelse i högt utvecklade industriländer”.

Slutreplik i debatten om LAS och ungdomsarbetslösheten. Per Skedinger menar att gapet i skydd mellan fasta och tidsbegränsade anställningar i Sverige blivit för stort. Erfarenheterna från länder som följt en lika ensidig reformstrategi, med fortsatt starkt skydd för fast anställda, visar att antalet tidsbegränsat anställda ökat, men inte den totala sysselsättningen, och att det främst är ungdomar och invandrare som får stå för den ökade flexibiliteten. Detta talar, enligt Skedinger, för att det är hög tid att luckra upp skyddet för fasta anställningar.

Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP), och Carl B Hamilton, finanspolitisk talesman (FP), argumenterar för ett svenskt eurodeltagande; ”till exempel hävdar professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck att de långsiktiga effektivitetsvinstema för Sverige av att gå med i eurosamarbetet väger tyngre än stabilitetsproblematiken”.

Den mer eller mindre uttalade kärnan i nationalekonomen Henreksons resonemang är att tillväxt och nya försörjningsmöjligheter uppstår där samhället kan utvecklas i samklang med krafterna i människors spontana samverkan. Där politisk handlingskraft sätts in för att motarbeta det spontana, där uppstår egentligen bara ett stillastående dödläge, skriver Per Dahl, politisk chefredaktör, i huvudledaren.

Under rubriken Håller regeringens jobbstrategi? presenterar chefen för Institutet för Näringslivsforskning tio fullmatade sidor om jobbskatteavdrag, socialförsäkringar, tjänstesamhälle, lönebildning, bostadsmarknad och infrastruktur. Med mera. Det klagas på att akademiker inte deltar i samhällsdebatten, men den kritiken drabbar då inte Henrekson. Hans uppsats är ett inlägg i minst ett halvdussin debatter, skriver PJ Anders Linder i en signerad ledare.

Regeringens jobbstrategi räcker inte. Jobbskatteavdraget beräknas ge 75 000 fler arbetstillfällen, när det saknas mellan 500 000 och 600 000 jobb. Betydligt bredare insatser behövs, anser professor Magnus Henrekson, chef vid Institutet för Näringslivsforskning.

Regleringen och hur vi valt att organisera vår arbetsmarknaden ger inget bra utgångsläge för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Och det blir inte bättre av att TCO framställer forskningen på ett snedvridet sätt, skriver Per Skedinger på Brännpunkt.

Magnus Henrekson argumenterar på DI Debatt för att det krävs mer än jobbskatteavdraget för att långsiktigt öka sysselsättningsgraden: ”Det krävs ett batteri av åtgärder för att skapa en tillväxt med bas i den inhemska tjänstesektorn... Det måste på så många sätt som möjligt göras mer attraktivt att starta, driva och expandera företag och eftersträva förvärvsinkomster istället för andra inkomster”

Artikel om Magnus Henreksons kritik av jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen: ”Henreksons slutsats är att jobbskatteavdraget inte har lett till lägre reservationslöner. Resultatet är att sysselsättningen har ökat hos fel grupper… Det är inte fler lågutbildade i yrkesverksam ålder som fått jobb, inte heller innan den ekonomiska krisen slog till 2009."

Helena Svaleryd intervjuas i ett inslag om hur partistödet ser ut i kommuner och landsting. I takt med at de politiska partierna tappar medlemmar, så får medlemsavgifter också allt mindre betydelse i förhållande till partistödet som ökat i flera kommuner.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kritiserar att det svenska jobbskatteavdraget aldrig har utvärderats, och ifrågasätter effekten i dagens krisläge. Konjunkturinstitutet gör detsamma. Och nu kommer Magnus Henrekson, IFN, och ifrågasätter hela regeringens jobbstrategi och inte minst jobbskatteavdraget i en uppsats i tidskriften Ekonomisk Debatt, skriver Göran Färm, Europaparlamentariker (S), på ledarsidan.

Enligt statistik från Eurostat har Sverige den fjärde högsta ungdomsarbetslösheten i EU. Per Skedinger, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, anser att starkt anställningsskydd och höga minimilöner bidrar till den höga ungdomsarbetslösheten.
 

Finanskrisen betyder, at vi ser en global kamp om jobbene. Den kamp bør Danmark ruste sig til ved at synliggøre sig som investeringsland - også sammen med resten af Norden. Desuden skal vi gøre mere for at bekæmpe protektionisme internt i EU. Vi har alt at vinde, skriver Lars Oxelheim i en krönika i Berlinske Tidende.

Allt fler länder ändrar sin politik för att hindra eller stoppa utländska förvärv av inhemska företag. Sverige måste förena sig med andra frihandelsländer för att förhindra en ökande och förödande global protektionism, skriver professor Fredrik Sjöholm, på DI debatt.

President Bush främsta ekonomiska rådgivare, professor Edward Lazear, oroas över att USA spenderar för mycket pengar, skriver Olle Zachrison med anledning av det seminarium som IFN anordnade i samband med Lazears besök hos institutet.

Den nordiska elbörsen Nord Pool bör kunna synas i sömmarna. Det vore naturligt att en sådan granskning möjliggörs i alla nordiska länder. Det menar docenten i nationalekonomi Thomas Tangerås.

En myndighet bör under inga omständigheter tillåtas att bedriva näringsverksamhet, där den själv beviljar tillstånd eller bedriver tillsyn. Det skriver docent Henrik Jordahl i en ny rapport, som skrivits på uppdrag av Konkurrensverket.

Per Gudmundson skriver i en signerad ledare om en forskningsstudie som mätt de politiska preferenserna hos akademiker inom ett olika samhällsvetenskaper. Studien som publicerats i Finnish Economic Papers (2/2009) är gjord av IFN-forskaren Henrik Jordahl tillsammans med Niclas Berggren och Charlotta Stern.

Den nordiska elbörsen Nord Pool bör kunna synas i sömmarna. Det vore naturligt att en sådan granskning möjliggörs i alla nordiska länder. Det menar docenten i nationalekonomi Thomas Tangerås, skriver ERA, ledande branschtidning inom elmarknaden.

Håkan A Bengtsson kommenterar i sin ledare Daniel Waldenström kapitel i SNS konjunkturrådsrapport "Råd till en finansminister”.

Den amerikanske professorn Josh Lerner tilldelas det prestigefyllda svenska Global Award for Entrepreneurship Research 2010. Pristagaren passar på att ge en ordentlig känga åt världens regeringar.

Fem frågor till Josh Lerner, Harvardprofessor, som fått entreprenörskapsforskningens Nobelpris, Global Award for Entrepreneurship Research, på 1 miljon kronor av Tillväxtverket, Institutet för Näringslivsforskning och Entreprenörskapsforum.

Harvard-professorn Josh Lerner tycker att världens regeringar stöttat helt fel företag under krisen. Istället för att stötta nya, fräscha idéer har man pumpat in miljarder i ”hopplösa fall” som GM, menar pristagaren till ”entreprenörsforskningens Nobelpris”.

Den politiska kapplöpningen om jobben tillsammans med protektionism runt om i världen ställer nya krav på det nordiska samarbetet. Det som nu krävs är ett ökat samarbete mellan de nordiska regeringarna för att förhindra en utbredning av förtäckt protektionism i det godas namn, som medför att regionen marginaliseras i kampen om arbetstillfällena. Det menar Lars Oxelheim, professor i ekonomi i en debattartikel som publicerats i tidningar i flera av de nordiska länderna.

Den nordiske strømbørsen, Nord Pool, bør kunne gås etter i sømmene. Det er naturlig å legge til rette for en slik granskning i alle de nordiske landene, sier foreleser i nasjonaløkonomi, Thomas Tangerås etter Nordisk råds møte i København. Men staten kan ikke granske statseide Nord Pool, skriver Nordensnyheter.no.

David Cameron had the right idea with his airbrushed poster, according to researchers who have found that the public are more likely to vote for good looking politicians. Artikel om studie gjord av bland andra Henrik Jordahl.

Kalmar län, liksom många andra små regioner, har halkat efter under de senaste tjugo årens globalisering. Detta enligt Fredrik Sjöholm, som är programchef för Institutet för näringslivsforskning, som föreläste på Regionförbundets regiondagar 2010 idag.

Debattartikel som argumenterar mot Skatteverket och Skatterättsnämnden beslut om att el från vindkraftskooperativ ska uttagsbeskattas hänvisar till en rapport skriven av Thomas Tangerås, programchef för IFN: s forskningsprogram Elmarknadens ekonomi.

Thomas Tangerås diskuterar hur den nordiska elmarknaden fungerar.

Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. I juryn ingår professor Bertil Holmlund, professor Hans Wijkander, redaktör Gunnar Örn och chefekonom Cecilia Hermansson.

Erfarenheterna från SAAB och Volvo visar att kampen om de kunskapsintensiva jobben hårdnat i krisens Europa. Regeringen måste agera för att Finland inte skall marginaliseras i denna kamp om arbetstillfällena, skriver Lars Oxelheim i en debattartikel i Hufvudstadsbladet.

Kampen om jobben har hårdnat i krisens Europa. Regeringen måste värna Sveriges konkurrenskraft, men också markera mot den ökande protektionismen, skriver professor Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning, på Brännpunkt.

Samhällsprogrammet Orientering intervjuar Thomas Tangerås om situationen på elmarknaden och vad den senaste tidens prissvängningar inneburit för de nordiska elkonsumenterna.

Satsa på offentlig sektor och på ungdomar, öka statsskulden och – märk väl – höj om nödvändigt skatterna. Så lyder några av de handfasta råd till finansministern som förs fram i årets konjunkturrapport från studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS)… Även Daniel Waldenström förespråkar ökade satsningar på skolan när han i sin del av rapporten behandlar den ekonomiska ojämlikheten.

Dagens Industri kommenterar årets Konjunkturrådsrapport "Råd till en finansminister": ”Daniel Waldenström, docent vid Institutet för Näringslivsforskning, tycker att Anders Borg ska satsa på ett utökat jobbskatteavdrag, men riktat mot låginkomsttagare. Han tycker också att människor med entreprenöridéer ska kunna belåna eller ta ut delar av sitt pensionskapital.”

Diskussion mellan Magnus Henrekson, vd Institutet för Näringslivsforskning, och Jan Edling, analytiker Vinnova, i samband med GM:s nedläggning av SAAB.
 

 Artikel om vindkraftskooperativen där Thomas Tangerås intervjuas med anledning av hans studie ”Är vindkraftkooperativens priser marknadsmässiga?” för Svensk Vindenergi.

Den nya skattelagstiftningen hotar att slå ut den framgångsrika andelsägda vindkraften. En ny rapport från Institutet för Näringslivsforskning visar nu en rapport som visar hur Skatteverkets lagtolkning baseras på en missuppfattning om vad som är ett marknadspris.

Ledare kommenterar debatten kring de senaste tidens höga elpriserna och hänvisar till en forskningsöversikt från IFN:s forskningsprogram Elmarknadens Ekonomi som inventerat kunskapsläget om den nordiska elmarknaden och inte finner belägg för allvarliga missförhållanden.

I slutet av inslaget uttalar sig Thomas Tangerås kring orsakerna till de rekordhöga elpriserna.

Skatteverkets och Skatterättsnämnden slutsats att vindkraftskooperativen köper sin el till underpris är helt uppåt väggarna. Den slutsatsen drar nationalekonomen Thomas Tangerås och ger vindandelsägarna rätt.

Rekordhögt pris på el skapar farhågor om att konkurrensen på elmarknaden inte fungerar. För ett fortsatt förtroende för elmarknaden är det viktigt att undanröja misstankar om att elbolagen håller tillbaka produktionen för att höja priset på el. Svenska staten, det vill säga regeringen, borde utöva sin ägarroll i den nordiska elbörsen Nord Pool och kräva tillgång till de data som är nödvändiga för att studera prisbildningen, skriver Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson i en debattartikel.

Debattartikel som hänvisar till Per Skedingers forskning. ”Per Skedinger skriver i sin bok Effekter av anställningsskydd att ”Sysselsättningsmöjligheterna minskar för framför allt ungdomar, medan i huvudsak medelålders män gynnas”.

Intervju med Magnus Henrekson i samband med SAABs nedläggning i Trollhättan. ”Magnus Henrekson menar att Saabskrotningen kan vändas till något positivt. – Det finns inget magiskt trollspö som man kan svinga så att en ny stor arbetsgivare ersätter den gamla. Och det kanske är bra. Det är bättre för ett samhälle att inte ha en dominerande arbetsgivare. Ett enskilt företag kan alltid gå under. Dessutom slår konjunkturen mindre mot en ort som är uppbyggd kring fler olika branscher, påpekar han.”

Recension av IFN:s Jubileumsbok IFN/IUI 1939–2009 Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling. IFN firar 70år och med anledning av det har en antologi om verksamheten publicerats. Det började på 1940-talet när den dåvarande ASEA-chefen Sigfrid Edström ansåg att det fanns ett behov hos näringslivet av ett eget kvalificerat utredningsinstitut. Ett stort antal inflytelserika utredningar och forskningsrapporter har sedan dess skrivit. Sammantaget kan sägas att boken innehåller flera intressanta och läsvärda texter, även för den utomstående. Här finns samtidshistoriska skeenden och inblickar i hur påverkan skett i centrala näringslivspolitiska frågor.

Det finns därför anledning att hylla både Jan Wallander och Institutet för näringslivsforskning. IFN fortsätter nämligen, precis som gamla lUI, att visa misstänksamhet mot allt som luktar patentlösningar, skriver den osignerade huvudledaren.

Faktum är att svenska ingångslöner är bland de högsta i världen. Enligt Per Skedinger som har jämfört olika länder i Globaliseringsrådet uppgår de lägsta tillåtna lönerna i Sverige till mellan 61 och 71 procent av medianlönerna, skriver Annie Johansson, ungdomspolitisk talesperson för Centern i en debattartikel.