IFN i media

Debattinlägg som lyfter hur Daniel Waldenströms och Jesper Roines forskning där de kommit fram till "att den allra rikaste procenten har tillgångar värda cirka 2 700 miljarder kronor, vilket motsvarar mer än 40 procent av de samlade förmögenheterna".

Magnus Henrekson är vd för Institutet för Näringslivsforskning och har kritiserat jobbskatteavdraget, därför att påstådda effekter uteblivit. Henrekson är en något kontroversiell forskare som i ena stunden tycker att Las ska skrotas ”för trygghetens skull” samtidigt som han ger sig på regeringens ekonomiska politik, skriver Lars Bodén i en signerad ledare.

Niklas Wahllöf hänvisar till Magnus Henreksons och Jonas Vlachos artikel på DN Debatt i september om hur ”friskolereformen och övergången till fritt gymnasieval har lett till en allmän MVG-jakt” i en krönika om hur 00-talet var decenniet då vi gick från att vara medborgare till att bli konsumenter.

Lars Oxelheim, professor på Institutet för Ekonomisk Forskning vid Lunds Universitet och Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm, ser stora risker för en ny bubbla i det finansiella systemet. En låg ränta tillsammans med statlig stimulans driver upp tillgångspriserna på marknaden.

Ett kort ögonblick associerade jag ofrivilligt till Tomtens julverkstad, i Kalle Anka på julafton; till scenen där tomtenissen sätter en spindel framför ansiktet på dockorna för att skrämma slag på dem så att de okammade frisyrerna flyger upp och kan permanentas. Det var på länsresidenset i måndags kväll, vid ett seminarium om Västerbottens demografiska utmaning. Ögonblicket kom när Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning höll sitt anförande, med ett intressant nationellt perspektiv på Västerbottens demografi, skriver Ola Nordebo, Politisk chefredaktör.

Tydliga regler för regional tillväxt, det var temat för en konferens i Helsingborg i går. Region Skåne, länsstyrelsen, Svenskt näringsliv och Helsingborgs stad samsades om denna tillställning.
Dagen bjöd på flera intressanta inslag, som när professor Lars Oxelheim förklarade varför tydliga och stabila regler gav tillväxt, och varnade för otydlig konkurrens med riktade företagsstöd, skriver Peter J Olsson i en signerad ledare.

Umeå kommer att bli allt mer dominerande i länet - och det är viktigt även för kommunerna i inlandet. Det ett av budskapen under måndagskvällens möte om "den demografiska utmaningen" på länsresidenset i Umeå. - Det är något som är viktigt att bejaka, man ska inte försöka smeta ut befolkningstillväxten. Det enkla skälet är att ungdomar vill bo i större städer. Där finns jobben och där kan man vara specialist, sade Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Hur ska Västerbotten lösa den demografiska utmaningen? Bejaka att Umeå blir allt mer dominerande och försök inte smeta ut allt, menar professor Magnus Henrekson. Landshövding Chris Heister bjöd in till samtal om den demografiska utmaningen i går. Inbjudna var bland andra Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning. Han menade att det måste satsas på de stora orterna - som Umeå och Skellefteå - för att länet ska klara sig.

Det är bättre att sänka allas arbetstid några procent än att några procent av befolkningen förlorar jobbet skriver professor Assar Lindbeck på dagens DN debatt.

Majoriteten av Sveriges lärare anser att eleverna får för höga betyg. Det visar Skolfronts undersökning. Mer än var tredje lärare uppger att de själva har satt för höga betyg. Är det dags att återinföra studentexamen för att hejda betygsinflationen? I programpanelen ingår bland andra docent Jonas Vlachos som är affilierad forskare på IFN.

A report, from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden, shows countries with generous maternity-leave legislation have fewer women in managerial roles than countries with little or no statutory paid leave.In Sweden, where women are entitled to 60 weeks' paid leave, only 31.6 per cent of managers are female, but in America, where women are not entitled to paid leave, 42.7 per cent of management positions are occupied by women. 

I somras skrev professor Magnus Henrekson och fil dr Jonas Vlachos vid Institutet för Näringslivsforskning om betygen i en debattartikel i Dagens Nyheter. Enligt dem var andelen elever som gick ut med högsta betyg i alla ämnen 28 gånger högre 2007 jämfört med 1997. Inga som helst signaler kommer dock om att skolorna och undervisningen skulle ha blivit lika många gånger bättre skriver Gefle Dagblad i sin ledare.

Ett starkt skydd för fasta anställningar som vi har i Sverige, kan innebära att arbetsgivare blir mer benägna att anställa tillfälligt. Bara ett par länder i OECD har det lättare än i Sverige att anställa tidsbegränsat. Samtidigt ligger Sverige i topp när det gäller skyddet för fast anställda. Det finns ett stort gap där. Det kan innebära att man får en grupp av ständiga vikarier som inte får någon fast fot på arbetsmarknaden, säger Per Skedinger i en intervju om turordningsregelerna.

The report, from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden, compared the level of paid maternity leave in countries with the number of women holding top managerial positions. Magnus Henrekson, the head of the research institute and one of the authors of the study, said high levels of maternity leave 'derailed' women from their objectives, adding: 'The more generous you are, the fewer women you are likely to see at the very top.'

Giving women a lengthy period of maternity leave could harm their career prospects, according to a new study. The study from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden.

Helena Svaleryd och Jonas Vlachos lyfter på DI Debatt frågan om en obligatorisk och av marknaden prissatt likviditetsförsäkring som komplement till de förändrade regleringarna av finansmarknaden. Att helt förlita sig på myndigheternas förmåga att bedöma och reglera risker är enligt Svaleryd och Vlachos en riskabel strategi.

Expressen uppmärksammar Henrik Jordahl, Panu Poutvaara och Niclas Berggrens forskningsstudie om huruvida skönheten spelar roll i politiken.

The study from the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, Sweden, where women are entitled to 60 weeks of paid maternity leave, is entitled Why Are There So Few Top Female Executives in Egalitarian Welfare States? It says women in countries where maternal leave is less generous climb higher up the career ladder than in Scandinavian nations where years of female-friendly legislation may have inadvertently disadvantaged women.

Recension av jubileumsboken IFN/IUI 1939−2009 – Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling; ”Som ett av Sveriges få fristående forskningsinstitut har IFN genom åren agerat värd för en rad centrala svenska forskare som Erik Dahmén, Assar Lindbeck, Erik Höök och Ragnar Bentzel”.

Reportage om statligt ägda Vattenfall där Henrik Jordahl intervjuas om statligt ägande och regeringens ägarstyrning och näringsministerns hantering av Vattenfall.

Flera större elkonsumenter, till exempel elintensiva industrier och Villaägarna, menar att prissättningen på elmarknaden är orättvis och ger producenterna för stora vinster. Den rödgröna oppositionen har i sitt energiprogram ett alternativ där billig produktion ska få mindre betalt än dyr produktion. Men enligt en ny forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforsknings forskningsprogram om Elmarknadens ekonomi kommer antagligen inte elpriset att påverkas så mycket av en sådan förändring, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg på DI debatt.

Både den sittande regeringen och den förra får kritik för att haft en närmast obefintlig styrning av Vattenfall i en inslag i TV4 Nyheterna. Henrik Jordahl intervjuas om näringsministerns och styrelsens ansvar.

Henrik Jordahl är docent och chef för forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi vid IFN. Han menar att det är dags att se över skillnaden mellan skatt på arbete och skatt på kapital. - Nu när arbetslösheten är hög är det en bra tid att sänka skatten på arbete, säger han. Intervju i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft.

Fredrik Sjöholm medverkade i Studio Ett i ett samtal om globalisering och strukturomvandlingar i samband med uppsägningarna på Husqvarna och flytt av tillverkning till Polen och Kina.

Bonusar är inte bra, anser den schweiziske ekonomiprofessorn Bruno Frey och varnar Sverige för att ta efter det amerikanska systemet. Men han får mothugg av styrelseproffs. I USA utgör bonus mer än 50 procent av vd:s ersättning medan den i Sverige är bara cirka 20 procent, enligt Institutet för Näringslivsforskning, skriver Pia Gripenberg i en artikel om IFN:s policyseminarium om rörliga ersättningar till vd.

Finanskändisar vill ha tydligt ansvar och långsiktighet skriver DI i en artikel om IFN:s seminarium om rörliga ersättningar till vd. "I ljuset av den senaste tidens utspel från bland annat G20-gruppen och den svenska regeringen gav i går ett antal välkända personer i finanssektorn sin åsikt om bonusar."

Finanseliten: "Bonusar ska regleras av ägare"
I går gav några av Sveriges finanstoppar sina uppfattningar om bonussystem vid ett seminarium anordnat av Institutet för näringslivsforskning.

De riktigt rika utanför familjerna Kamprad, Rausing, Persson, Olsson och Stenbeck blir allt fler. Det skulle kunna betyda fler företag i nya branscher. På tio år har Veckans Affärers lista över Sveriges miljardärer mer än dubblerats, från 50 till 106 personer, skriver Pontus Herin i VA:s senaste nummer med listan över Sveriges rikaste. Nu kommer finansfolket. "Förklaringen är globaliseringen och den enorma teknologiexplosion som särskilt gynnat finansindustrin, säger Daniel Waldenström.

Reportage från IFN:s seminarium om rörliga ersättningar till vd med bland andra professor Bruno S. Frey och Professor Lars Oxelheim.

Kolumnen: Niklas Ekdal om kampen mot jobben

År 1990 hade Sverige en sysselsättningsgrad på 84 procent. Med motsvarande aktivitet i dag skulle 5 miljoner svenskar jobba, men enligt prognosen för 2009 blir det bara 4,37 miljoner. Mot denna bistra bakgrund kunde man tro att arbete skulle uppmuntras i Sverige. Tyvärr talar mycket för motsatsen.De människor som ökat sitt knegande till följd av skattesänkningarna på 100 miljarder kronor är, enligt Institutet för Näringslivsforskning, framför allt pensionärer och studenter. 

Ledare om betygsinflationen i svenska skolorna; ”En rapport i somras från Institutet för Näringslivsforskning ger visst stöd för tesen att de fristående skolorna håller upp betyg för att framstå som attraktiva”.

Det ska bli bättre kontroll på betygssättningen i Stockholms stad. Skolor som misstänks för betygsinflation måste kunna förklara sig. Det framgår av alliansens budgetförslag för 2010. Frågan om betygsinflation i gymnasieskolan har uppmärksammats tidigare i år av forskare på Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som visat att andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen ökat med 28 gånger mellan 1997 och 2007.

Avregleringar som syftar till att öka neutraliteten och förbättra konkurrensen är ofta till fördel. Det är slutsatsen i en avhandling där Joacim Tåg studerat avregleringen inom telekom, med fokus på hur olika aktörer har kopplat ihop sig.

Vi har ett system i dag som är djupt orättvist. Elever med samma prestationer får olika betyg för att de går på olika skolor, säger Magnus Henrekson till Nyheter24. Henrekson ser en utveckling som har gått från att förmedla kunskap till att ge höga betyg.

Niklas Ekdal hänvisar till Magnus Henreksons opponering på Regerigens budget vid Nationalekonomiska föreningens senaste möte. ”De grupper som framför allt har ökat sitt knegande till följd av jobbskatteavdraget är, enligt Henrekson, studenter och pensionärer som fått kraftiga marginaleffekter. De verkligt arbetslösa är paradoxalt nog mindre flexibla, eftersom de riskerar bidragen med tillfälliga påhugg, och tvingas in i sökandet efter färdigpaketerade 38-timmar-i-veckan-jobb-mellan-nio-och-fem som blir allt sällsyntare i tjänstesamhället. ”

Efter 1930-talskrisen växte den svenska bilindustrin fram, ur 1970-talskrisen utvecklades den högteknologiska verkstadsindustrin. När konjunkturen vänder och optimismen kommer tillbaka den här gången blir tjänsteföretagen de nya snabbväxarna. Intervju med Fredrik Sjöholm, forskare och programchef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen.

Kina är ett av världens mest ojämlika länder och missnöjet jäser bland de kineser som inte får ta del av landets nyfunna välstånd. Situationen kan lätt bli explosiv. Det skulle även drabba västvärlden som drar nytta av den kinesiska tillväxten, skriver forskarna Fredrik Sjöholm och Johanna Rickne i en debattartikel på Brännpunkt.

Ungdomsarbetslösheten ökar mer i Sverige än i övriga EU-länder enligt färsk statistik från EU. Det beror på att det är lätt och billigt att säga upp unga här menar docent Per Skedinger från IFN.

Socialtjänsten i Stockholm får nu i uppdrag att alltid pröva om andra utför tjänsterna bättre. Den offentliga kärnkompetensen blir att stå för utvärdering och kvalitetskontroll, skriver Stockholms socialborgarråd Ulf Kristersson (M) på DI Debatt. Kristersson skriver även att ”Valfrihet inom offentligt finansierade tjänster kräver strama regelverk. Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning visar att det är oacceptabelt att skolor som själva sätter sina betyg kan generera större skolpeng utan seriös kontroll av att det går rätt till.”

Regeringens jobbskatteavdrag har beskyllts för många saker. För att vara slöseri och ge mest åt dem med höga inkomster. För att missgynna stora grupper och öka klyftorna i samhället. Det var därför intressant att ta del av ekonomiprofessor Magnus Henreksons resonemang igår, skriver Tobias Lindberg i en signerad ledarartikel.

Regeringens jobbskatteavdrag ska få folk att jobba mer. Men risken är att det blir motsatt effekt, att många väljer att jobba mindre istället. Det fjärde steget i jobbskatteavdraget är felkonstruerat, menar Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning.

Om Anders Borgs presentation av budgeten på Nationalekonomiska föreningens möte där Magnus Henrekson, vd för IFN, var opponent.

Tjänster är betydligt viktigare för Sveriges ekonomi än vad statistiken visar, enligt en ny rapport från Institutet för Näringslivsforskning. Att utgå från SCB:s tillväxtmått kan liknas vid att segla till havs med ett sjökort från 30-talet, skriver forskarna Harald Edquist och Henrik Jordahl som varnar för att stödåtgärder till industrin ges på felaktig grund i en debattartikel på Brännpunkt.

Statliga garantier har gjort ägare till finansiella företag alltför riskbenägna. Så länge de inte kan gå i konkurs hjälper det inte med att sätta tak för bonusar, skriver Helena Svaleryd, IFN, på DI Debatt.

Intervju med Daniel Waldenström inför EU-ländernas enade front för att försöka driva igenom hårda regleringar för bankbonusar vid G20-mötet i Pittsburgh nästa vecka.

Belöningar: Banknestorn tror på människor, inte bonusar. Rikard Westerberg har intervjuat Jan Wallander och hänvisar till Daniel Waldenströms forskning.

Är det värsta krisen över eller har vi mer framför oss? Den frågan delar inte bara analytikerkåren. Även de akademiskt skolade nationalekonomerna är oense."Man ska vara väldigt försiktig och inte alls säga att problemen är över", säger Magnus Henrekson professor vid Institutet för Näringslivsforskning.

"Jobbskatteavdraget till trots är inkomstskatten och arbetsgivaravgiften fortfarande anpassade efter industriföretag och industriarbetare. Sänkt skatt på arbete skulle lindra lågkonjunkturen genom att ge tjänsteföretagen bättre möjligheter att växa och investera". Detta skriver Henrik Jordahl och Roger Svensson i en debattartikel i Dagens Industri.

Krönika som hänvisar till både Daniel Waldenströms artikel i Ekonomisk debatt (nr5, 2009) om bonusar och Magnus Henrekson och Jonas Vlachos debattinlägg på DN om betygsinflationen i gymnasieskolan.

I sju decennier har IUI, det vill säga dagens IFN, varit en respekterad forskningsinstitution som analyserat problem av vikt för det svenska näringslivet. Genom decennierna har hundratals svenska nationalekonomer skolats. Flera av dem har sedan blivit inflytelserika professorer eller ledande samhällsprofiler, som Jan Wallander, Bengt Rydén och Lars Wohlin” skriver Peter Wolodarski i en signerad ledare om Anders Borgs stabs akademiska kompetens.