IFN i media

PJ Anders Linder hänvisar till Per Skedinger och hans slutsats i forskningsgenomgången Effekter av anställningsskydd (SNS, 2008) i en signerad ledare. ”Enligt Skedinger är det dessutom tydligt att ett starkt anställningsskydd minskar dynamiken i ekonomin, vilket rimligen betyder att utvecklingskraften försvagas”.

Debattartikel, signerad Pär Gustafsson (ordf.) och Patrick Krassén (vice ordf.), Liberala studenter, som hänvisar till Magnus Henreksons (DN Debatt 11/1) kritik kring att Las inte längre uppfyller sitt ursprungliga syfte om att skydda anställningstryggheten.

Forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos väckte nyligen liv i debatten om betygsinflation genom att i en debattartikel i DN konstatera att andelen elever som gick ut gymnasiet med 20,0 i slutbetyg ökade 28 gånger mellan åren 1997 och 2007. Det rör sig fortfarande om ett litet antal elever, men forskarna talar om inflation och pekar på stora skillnader mellan skolor.

Sydsvenskan rapporterar att 19-årige Isak Sarac har gått ut gymnasiet med högsta betyg i alla ämnen. Vad är så speciellt med det, kan man undra. Magnus Henrekson och Jonas Vlachos visade ju nyligen (DN 17/8) att andelen elever med idel MVG har ökat 28 gånger på tio år.

En växande kinesisk ekonomi är den bästa garanten för en återgång till ökad miljöhänsyn i den kinesiska inrikespolitiken. Motverka de protektionistiska strömningar som gör sig gällande inom EU och underlätta på så sätt kinesisk export och tillväxt, skriver Johanna Rickne, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Fredrik Sjöholm som är chef för forskningsprogrammet "Globaliseringen och företagen" vid IFN och professor i internationell ekonomi vid Örebro universitet.

Ledare som hänvisar och argumenterar utifrån Henrik Jordahls forskning kring statligt och privat ägande.

Ekonomen Per Skedinger, på det oberoende Institutet för Näringslivsforskning, har forskat kring lägstalönerna i Europa och Sverige. Han ser ett tydligt mönster i vilka grupper som påverkas av lönegolvet på arbetsmarknaden.

Forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos vid Institutet för Näringslivsforskning varnade nyligen i en debattartikel för hur andelen elever som går ut med högsta betyg i alla ämnen – 20.0 – var 28 gånger större 2007 än tio år tidigare.

På debattplats i Dagens Nyheter på måndagen skrev professor Magnus Henrekson och fil dr Jonas Vlachos vid Institutet för Näringslivsforskning om hur andelen elever som går ut med högsta betyg i alla ämnen – 20.0 – var 28 gånger större 2007 än 1997.

Institutet för Näringslivsforskning uppger att mellan åren 1997 och 2007 ökade andelen examinerade gymnasieelever med MVG i alla ämnen med 170 procent.

Under rubriken ”Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg” (DN Debatt 17/8) slår forskarna professor Magnus Henreksson och fil. dr Jonas Vlachos, verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning, larm om inflation i höga gymnasiebetyg.

"Den stora orättvisan handlar inte om betygsinflation utan om utbildningskvalitet. Köps mer likvärdiga betyg till priset av enkelspårighet och centralstyrning blir alla förlorare". På ledarsidan följer Dagens Nyheter upp gårdagens debattartikel av Magnus Henrekson och Jonas Vlachos.

"Gymnasiebetygen skenar. Allt talar för att skolor konkurrerar om elever med höga betyg. Men betygsinflationen måste stoppas, annars riskeras tilltron till skolan". Detta skriver Svenska Dagbladet på ledarsidan angående en debattartikel signerad Magnus Henrekson och Jonas Vlachos.

Allt fler elever går ut gymnasiet med högsta betyg, trots att elevernas resultat inte ökar i en internationell jämförelse. Magnus Henrekson intervjuas i ett nyhetsinslag.

Betyder höga gymnasiebetyg samma sak överallt, eller är vissa skolor generösare för att kunna locka fler elever? Det är kanske dags att erkänna att vi inte längre har ett system med jämförbara avgångsbetyg, skriver Magnus Henrekson och Jonas Vlachos från Institutet för Näringslivsforskning på DN Debatt.

Artikel om att Helena Svaleryd, fil dr och forskare vid IFN, föreslås som en av två nya ledamöter i Finanspolitiska rådet.

Att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnybar energi med en djungel av styrmedel och subventioner till hushållen – som regeringen försöker göra – är fel väg att gå. En enklare och billigare lösning är att höja momsen på el, fossila bränslen och fjärrvärme. Hushållens investeringsbeslut placeras då där de hör hemma: vid köksbordet och inte vid ett konferensbord i Rosenbad, skriver forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas P Tangerås vid Institutet för Näringslivsforskning.

Cecilia Aronsson ger varje dag VA:s syn på näringslivets viktigaste händelser. Denna gång handlar det om studien om bonusprogrammens nytta, skriven av Joakim Bång och Daniel Waldenström vid Handelshögskolan och Institutet för Näringslivsforskning.

Hanne Kjöller kommenterar Folkpartiets ekonomisk-politiska seminarium i Visby.

Statligt ägda företag blir i genomsnitt mer lönsamma och effektiva när de privatiseras, enligt en rapport skriven av docent Henrik Jordahl på Institutet för Näringslivsforskning på uppdrag av näringsdepartementet.

Fler lärlingar ska knäcka Sveriges notoriskt höga ungdomsarbetslöshet, hoppades Jan Björklund vid partiets ekonomisk-politiska seminarium i Visby där professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, medverkade.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve, FED, beslutade nyligen att behålla styrräntan på rekordlåg nivå. Förhoppningen är att den låga räntan ska stimulera ekonomin, men frågan är om räntan kan vara för låg, trots att det är lågkonjunktur? Samtal med Magnus Alvesson, ekonom på Swedbank och Daniel Waldenström, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning.

Forskarna är inte eniga om en fet bonuscheck till vd är bra eller dålig. Risken är att bonus leder kortsiktiga beslut för att driva upp vinsten. Samtidigt är företag med hög bonus mer vinstrika.

Politikerna måste göra genomgripande förändringar för att minska ungdomsarbetslösheten, skriver Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv och Anna-Stina Nordmark Nilsson, Företagarna, på Di Debatt. Artikeln hänvisar till Per Skedingers rapport till Globaliseringsrådet.

Trots insikter om vilka reformer som behövs för att avhjälpa den rekordhöga ungdomsarbetslösheten avstår regeringen från att handla skriver Johnny Munkhammar (M), Maria Rankka, Timbro och Niklas Wykman, MUF på DI Debatt. Artikel hänvisar till forskning från både Assar Lindbeck och Per Skedinger, forskare vid IFN.

Kvaliteten i svenska skolsystemet räcker inte. Det behövs striktare kunskapskontroll, både i kommunala skolor och friskolor. Annars får Sverige svårt att klara global konkurrens, säger professor Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning.

Den signerade ledaren kommenterar och lyfter fram slutrapporten från Globaliseringsrådets kansli och författarna däribland Helena Svaleryd, fil dr och forskare på IFN.

Riksbankens expansiva penningpolitik kan sluta i en rejäl baksmälla. Ingen centralbank har erfarenhet av att hålla så låga räntenivåer som dagens. Det är som att flyga med en pilot som har läst teorin, men inte tagit några flygtimmar, skriver Roger Svensson, docent i nationalekonomi.

Turordningsreglerna i las måste avskaffas. Nya arbetsmarknadslagar som premierar kompetens framför anställningsår, återinförd fastighetsskatt, enhetlig moms, slopad värnskatt, avgifter på högre utbildning, höjd ersättning från a-kassan. Det är några av huvudförslagen i slutrapporten från statens globaliseringsråd. Rapporten sammanfattas i en debattartikel skriven av fil dr Helena Svaleryd, forskare på IFN, med flera.

En företagsbaserad tillväxt har de bästa förutsättningarna att lyfta sysselsättningen och därmed häva en kommande sysselsättningskris, skriver entreprenörskapssforskarna Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson.

"Kina är världens största marknad för personbilar och har extremt hög tillväxt. Att få bättre tillgång till den kinesiska marknaden än andra ickekinesiska konkurrenter vore en stor fördel för Saab och för övriga delar av svensk bilindustri." skriver Anders Åkerman i en debattartikel.

Kan man förutspå hur enskilda individer eller hela samhällen kommer att agera ekonomiskt? Till exempel om miljonbonusar gör toppchefer mer lojala mot de företag som anställt dom? Det är frågor som ställs i vetandets värld där bland andra Daniel Waldenström från IFN deltar.

Att vara smart kan leda långt i yrkeslivet. Men rätt personlighet kan leda ännu längre, enligt en ny studie. Det är forskarna Erik Lindqvist och Roine Vestman vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och New York University som jämfört svenska mäns resultat vid mönstringen med senare yrkeskarriär.

Att bli uppsagd är i Sverige i högre grad än i andra länder förknippat med skamkänslor och rädsla för att bli betraktad med skepsis från omgivningen. Det hämmar många arbetssökande och gör situationen värre än vad den egentligen är. Det anser Frédéric Delmar gästforskare vid Institutet för Näringslivsforskning och professor vid franska Emlyon Business School.

Fredrik Sjöholm intervjuas om den japanska krisen med anledning av ett reportage från japanska fängelser som förvandlats till rena ålderdomhem eftersom gamla begår brott för att överleva. Reportaget börjar 29:15 in i sändningen.

I takt med minskad export och tillväxt syns oroväckande tecken på att världens allra fattigaste blir fler och fler. Medverkade gjorde Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson och professorn i nationalekonomi Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Indonesien, som idag går till val, är ett föredöme för andra muslimska och asiatiska länder när det gäller demokratisering och ekonomisk utveckling. Det skriver Fredrik Sjöholm, chef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen vid Institutet för Näringslivsforskning och professor i internationell ekonomi vid Örebro universitet.

Professor Fredrik Sjöholm pratade om G20 mötet, utvecklingen i världsekonomin, och om hur USA och Europa anser att man ska möta den globala ekonomiska krisen.

De historiskt höga ersättningar som näringslivsdirektörer uppburit de senaste femton åren beror i hög grad på stigande börsvärden, vilka snarare drivits av inflöden av kapital till börsen och en internationell högkonjunktur än av företagsledarnas exceptionella prestationer, skriver Daniel Waldenström, docent vid Institutet för Näringslivsforskning.

Daniel Waldenström gästar tillsammans med Peter Norman, Sjunde AP-fonden, Rapports morgonsoffa i ett långt inslag om bonussystemens för och nackdelar.

I Vetenskapens värld deltar Daniel Waldenström i "Historiska klubben". Samtalet leds av John Chrispinsson och kretsar kring historiken bakom bonusar.

Efter senaste tidens ilskna debatt kring vidlyftiga bonusar till bolagsledningarna så är det nu allt fler bolag som tänkt om. Volvo, SE-banken och nu senast statliga AMF Pension har kritiserats hårt för sina bonusar och många bolag tar nu det säkra före det osäkra och slopar sina bonusar. Men hur kommer systemet med bonusar att påverkas av krisen? Är det dags för något nytt? Samtal med professor Magnus Henrekson, chef för Institutet för Näringslivsforskning.

Vi börjar se en gryende protektionism i världen och Europa med åtgärder som gynnar det egna landets industri på bekostnad av industrin i omvärlden. Det skriver Fredrik Sjöholm i en debattartikel i Dagens Industri.

Nationalekonomen Daniel Waldenström tror att rörliga ersättningar kommer att bli mindre vanliga.

Bonusar belönar snarare tur än skicklighet säger nationalekonomen Daniel Waldenström i en intervju i Aftonbladet.

Fredrik Sjöholm gästade studion i Gomorron Sverige och talade om EU toppmötet och risken för ökad protektionism.

Krisen och de kraftiga värdeminskningar som vi nu ser kan komma att leda till stora ägarförändringar i Sverige. Vissa ägargrupper kan försvagas allvarligt och ersättas av andra, kommenterar Daniel Waldenström, IFN i Expressens artikel, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning.

Karolina Ekholm, tidigare forskare vid IFN 1996-2001 lämnar forskarrollen för att handfast ta itu med den ekonomiska krisen som vice riksbankschef. Enligt Affärsvärldens Pär Isaksson tvekar inte Ekholm för att ta ställning i heta politiska frågor.

Inkomstskillnaderna har ökat dramatiskt under de feta börsåren. Men nu vänder trenden, skriver ­nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström.

Allt fler svenska storföretag köps upp av utländska konkurrenter, exempelvis Saab, Volvo, Pharmacia och Scania. Ett brett svenskt ägande kräver en betydande sänkning av den svenska ägarbeskattningen. Det framhåller Magnus Henrekson i en artikel i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft.