IFN i media

Per Gudmundson, Svenska Dagbladet konstaterar att ökad tillväxt skapar ökat välbefinnande och lyfter fram värdet av den forskning som presenterades på Institutet för Näringslivsforsknings seminarium på temat den 28 maj.

Ekonomiekot rapporterar den 28 maj från IFNs seminarium ”Ekonomisk tillväxt gör oss lyckligare”.

Ekonomisk tillväxt leder till större lycka. Rika människor är lyckligare än fattigare, hävdar de amerikanska forskarna Betsey Stevenson och Justin Wolfers. De går på tvärs mot uppfattningen att mer pengar inte ger ökat välbefinnande.

Forskarduon Betsey Stevenson och Justin Wolfers forskning visar på ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och större lycka baserad på statistik från 132 länder.

Med att EU 2007 beslutade om riktlinjer för införandet av flexicurity har begreppet återigen blivit aktuellt. Målet är att öka rörligheten på arbetsmarknaden och stärka de sociala skyddssystemen för att få folk att våga byta jobb.

Professor Magnus Henrekson fick på torsdagen motta årets Nicolin-pris. I motiveringen nämns särskilt Henreksons forskning kring spelreglernas betydelse för företagsklimatet.

Tidningen Universitetsläraren återger delar av Magnus Henreksons tankar kring universitetens och forskningens utmaningar i ett reportage från Globaliseringsrådets konferens på temat.

Ledare i Smålandsposten med anledning av Henrik Jordahls artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt (3/2008).

Daniel Waldenström, IFN, intervjuades den 5 maj i TV4 Nyheternas inslag kring förmögenhetsfördelningen i Sverige. Anledningen var att den fackliga tidskriften Dagens Arbete i ett reportage hänvisat till Daniels forskning på området. I inslaget gav även finansminister Anders Borg och Thomas Östros (s) sina kommentarer.

Liza Marklund lyfter fram Per Skedingers (IFN) forskning i sin krönika i Expressen den 16 mars och pekar framförallt på effekterna för marginalgrupper på arbetsmarknaden.

"Docent Per Skedinger vid Institutet för näringslivsforskning har gjort en bred genomgång av de forskningsresultat som rör effekterna av anställningsskydd. Han kommer bland annat till slutsatsen att omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare..."

En rad forskningsstudier pekar på att det är lönsamt med kvinnor i ledning och styrelser. Men det saknas inte kritiker. Frågan är inte minst känslo­mässigt laddad i den akademiska världen. I artikeln delar bl a Daniel Waldenström och Henrik Jordahl med sig av sina åsikter.

Niklas Ekdal, politisk redaktör på Dagens Nyheter, refererar till Per Skedingers forskning i ett signerat inlägg. Enligt Ekdal undanröjer Skedingers forskning all tvivel kring LAS negativa inverkan på marginalgruppers möjligheter på arbetsmarknaden.

I sin kolumn i Svenska Dagbladet den 8 mars lyfter Thomas Gür, företagare och skribent, fram Per Skedingers forskning och menar att slutsatserna bör leda till eftertanke inte minst hos borgerliga partiföreträdare.

I Ekonomiekot intervjuas Per Skedinger med anledning av den nya boken Effekter av anställningsskydd – vad säger forskningen?

I en debattartikel i Dagens Industri skriver Per Skedinger och Magnus Henrekson om anställningskyddet som slår hårt mot ungdomar och invandrare. Att enbart fokusera på att jobb ska löna sig räcker inte.

Den centrala antagningen till högskolorna medför att alla gymnasiebetyg skall jämföras och betraktas som likvärdiga. Det låter sig knappast göras. Lägg istället ned den centrala antagningen och låt varje högskola själv avgöra på vilka grunder en student skall antas, skriver Jonas Vlachos i en debattartikel i Sydsvenskan. 

Det finns risker med de statliga fonderna. Exempelvis om de går in och köper tillgångar i andra länder av strategiska skäl, menar professor Magnus Henrekson i en artikel i DN.

Svenskarna betalar 39 miljarder skatt mer än nödvändigt som buffert för sämre tider. "Det behövs inte längre, avveckla överskottsmålet", säger ekonomiprofessor Assar Lindbeck.

 

På ledarsidan skriver man  angående ett föredrag som professor Yves Zenou höll på ett seminarium med Centerpartiet. Yves presenterade sin studie om hur flyktingars närhet till jobb påverkar möjligheten att ta steget in på den svenska arbetsmarknaden.  

Artikel om den forskning kring betyg som Anna Sjögren bedriver tillsammans med Jonny Zetterberg på IFAU.

Professor Fredrik Sjöholm IFN, medverkar som expert i Studio Ett kring utvecklingen i Östtimor efter attentatet mot landets ledning den 11 februari.

Emma Härdmark skriver i Fokus om Wallenbergföretagen Investor och EQT som vill köpa Vin & Sprit, men ställer frågan om de är lämpliga ägare. Magnus Henrekson kommenterar.

Assar Lindbeck ifrågasätter i en debattartikel sparandet för kommande rikare generationer.

Ledare kring Daniel Waldenströms och Jesper Roines förmögenhetsstudie: "Nu när julklapparna är öppnade och det mesta av julmaten är uppäten känns hålet i plånboken förmodligen lite större än vanligt." 

Professor Lars Oxelheim skriver i en debattartikel att "En tydlig koppling mellan prestation och bonus är vägen till skäliga vd-ersättningar".

"Sveriges rekordår var en finansiell istid. Makten låg i finansministerns hand men knappast i medborgarnas. Storföretagarstrukturen cementerades. Man fick inte föra ut pengar ur landet och börsen låg i dvala i brist på riskkapital. Vad har det inneburit för svensk näringslivsstruktur och hur går regeringen idag vidare med liberaliseringen?"

På ledarsidan skriver Anders PJ Linder bl a om seminariet på IFN, "De rika drar ifrån".

Om frukostseminariet på Institutet för näringslivsforskning där Jesper Roine och Daniel Waldenström presenterar en uppsats som visar att den rikaste procenten svenskar äger en betydligt större andel av de privata förmögenheterna än vad SCB redovisar.

Debatt mellan Johan Stael von Holstein, VD för I-Cube och Lars-Anders Häggström, ordförande i Handelsanställdas förbund med anledning av rapporten från IFN som visar att förmögenhetsskillnaderna i Sverige ökar mer än i något annat västland, trots en politisk ambition att minska dessa.

Nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström har räknat ut att En enda procent av svenska folket äger mellan äger omkring 1 800 miljarder kronor, cirka 32 procent, av de privata förmögenheterna i landet. 

Hur rika är de rika? Enligt Statistiska Centralbyrån äger den rikaste procenten av svenskarna cirka 19 procent av de privata förmögenheterna. Men det är ju inte hela sanningen. Pengar är rörliga. Svenskar har tillgångar i utlandet.

Glöm lögnen om Sverige som ett jämlikt land. Tvärtom bor vi i krösusarnas paradis. En enda futtig procent av svenskarna sitter på över 40 procent av vårt lands samlade, privata förmögenheter, hävdar två forskare i en ny undersökning.

I nationalekonomerna Jesper Roines och Daniel Waldenströms aktuella IFN-studie, görs uppskattningen att mer än 40 procent av de samlade förmögenheterna ligger hos en enda procent av befolkningen.

Som många andra diskussioner den här hösten vandrar lunchsamtalet från en extrem till en annan. Från - å ena sidan - finanskris, klimat och oro för konjunkturen till - å andra sidan - det enskilda företagets fina orderingång och stora investeringsplaner... 

Artikel som bl a tar upp Magnus Henreksons kritik mot regeringskansliets ekonomer där han  menar att de mest bryr sig om makroekonomin och struntar i hur det går för företagarna.

De rikaste svenskarna rycker ifrån resten av befolkningen. De mest välbärgade svenskarna äger nu en minst lika stor andel av de samlade förmögenheterna som motsvarande grupp i USA, enligt en ny undersökning. Den svenska statistiken har underskattat värdet bland annat i familjeföretag.

De allra rikaste svenskarna äger mer än vad den officiella statistiken från Statistika centralbyrån visar, enligt en ny undersökning från Institutet för näringslivsforskning. Det beror delvis på att svenskar för ut kapital ur landet.

The richest one percent of people in Sweden own up to 40 percent of the country's personal wealth, according to a report due to be released soon.

I samband med Panu Poutvaaras besök på IFN genomförde vi ett seminarium på temat "Vad kostar den allmänna värnplikten?". Vid sidan av Poutvaara medverkade Försvarshögskolans rektor Henrik Landerholm liksom Björn Lundström, chef för Pliktverkets regionkontor i Stockholm. Bland åhörarna fanns Gunnar Jonsson, journalist på DN. Här sammanfattar han intrycken från diskussionen.

Sedan början av 1980-talet har de allra rikaste svenskarnas förmögenheter växt snabbare än resten av befolkningens. Den privata rikedomen i Sverige har blivit allt mer koncentrerad.

Kongsberg flyttar produktionen från Åmotfors till Polen. Samtidigt etableras fler norska företag än någonsin i Värmland. 
- Vi har bara sett början av globaliseringen, säger Fredrik Sjöholm, professor vid Institutet för Näringslivsforskning.

Att bli vinnare i den globala konkurrensen kan paradoxalt nog öka svårigheterna att få in lågproduktiva grupper på arbetsmarknaden utan att dessa tjänar så lite att de blir ett låglöneproletariat. Därför behöver Sverige som nation en strategi för förlorarna om vi ska kunna behålla välfärdsstatens grundläggande element. Det skriver ordföranden i SNS Välfärdsråd docent Karolina Ekholm samt rådsmedlemmarna professor Torben M Andersen, professor Arne Bigsten och dr Jonas Vlachos.

Alla svenskar har nog kommit i kontakt med produkter från Felix, oavsett om det gäller ketchup, pulvermos eller bostongurka. Färre känner till mannen bakom företaget: Herbert Felix, judisk flykting från Tjeckoslovakien. Men han är en av de många entreprenörer som var med om att skapa det moderna Sverige.

Den allmänna värnplikten i Sverige blir allt mindre allmän. Inte ens en tiondel av alla unga gör lumpen. Ekonomiskt är värnplikten en skatt, som tas ut av tvångsrekryterad arbetskraft. Sverige bör följa andra länder och ha ett försvar som är baserat på frivillig tjänstgöring, skriver professor Panu Poutvaara.

Framtiden för världsekonomin ligger i kvinnornas händer. I varje fall om man får tro den ansedda ekonomiska tidningen The Economist, som har gett fenomenet ett eget namn – womenomics.

Sverige är bättre på att få fram friidrottsstjärnor än storbolag. Handlings­kraftiga entre­prenörer, risk­villiga ägare och starka ledningar är en bristvara.

Ledande svenska politiker, från höger till vänster, bekänner sig numera till en privatkapitalistisk treenighet: Företag, företagare och företagande.

Professor Fredrik Sjöholm kommenterar i debatten om större bistånd är lösningen på fattigdomsfällan i tredje världen. Debatten borde i högre grad gälla kvalitet än kvantitet menar Sjöholm.

WIDARS SÖNDAGSKRÖNIKA

Den svenska modellen är anpassad till stora företag och mäktiga särintressen. Varken regering eller opposition utgår från den enskilde entreprenörens behov.