IFN i media

Regeringen gör ett bra jobb när det gäller att öka arbetskraftsutbudet, men de är betydligt sämre på att se till att det faktiskt också skapas fler arbeten att gå till. Det har NWT:s ledarsida och andra påpekat länge. I går kom eldunderstöd på DN Debatt från professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson.

Finansminister Anders Borg anser att regeringens skattepolitik stimulerar entreprenörskap. Det framkom när boken Entreprenörskap presenterades på torsdagen.

Professor i nationalekonomi kritiserar sina kolleger: Dags för nationalekonomer som befolkar departement och myndigheter att sluta bortse från de faktorer som främst skapar ekonomisk tillväxt.

Kinas medelklass är inte särskilt orolig för att förlora jobbet. Det visar Novus Kinamonitor, en undersökning som TCO och Sif beställt, och som välkomnas av forskaren Nannan Lundin.

Regeringen avskaffar förmögenhetsskatten och på sikt även kontrolluppgifterna. Slopade kontrolluppgifter får märkbara konsekvenser för forskningen om inkomst- och förmögenhetsskillnader. Att det varit enkelt att använda SCB:s individbaserade förmögenhetsstatistik innebär emellertid inte att uppgifterna återspeglar den verkliga förmögenhetsfördelningen.

Arbetsgivare borde ha skyldighet att låta anställda pröva sina krafter som entreprenörer och sedan få komma tillbaka till jobbet om satsningen misslyckas. Det anser den amerikanske ekonomiprofessorn William Baumol som vill minska de personliga riskerna med att bli egen företagare.

Japan behöver en pensionsreform som lockar äldre personer att stanna kvar i arbetslivet. Det skulle även gynna den globala utvecklingen. Problemet är att premiärminister Shinzo Abe inte visar tillräcklig reformvilja, menar en tung japansk ekonomiprofessor.

Högskoleverkets chef Anders Flodström uttalade sig nyligen om att vi borde ha färre universitet. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Institutet för Näringslivsforskning, tror i stället att framtiden för forskningen ligger i nischade forskningsinstitut.

Tillgången på arbete i närmiljön har en avgörande betydelse för att få jobb. Nyanlända invandrare borde därför uppmuntras att bosätta sig där de snabbt kan få en plattform i det svenska samhället. Det är också viktigt att locka företag att etablera sig i segregerade områden, skriver Yves Zenou, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.

Doktor Nannan Lundin intervjuas i Aktuellt om Kinas ökade intresse för Sverige och den svenska modellen.

Invandrare har lättare att få jobb än många tror. Det säger nu allt fler forskare. Men de är oense om i fall det också betyder att problemet med diskriminering är mindre än väntat.

Östtimor har trots internationellt bistånd och goda resurser haft en dyster utveckling mot ökad fattigdom och interna konflikter. Den stora utländska biståndsnärvaron drev upp både löner och priser och förhindrade en privat sektor. I princip allting importeras i dag och Östtimor står utan egen industri.

Min erfarenhet är att bistånd behövs, men felaktigt utformat bistånd får stora negativa konsekvenser för landet. Det skriver FREDRIK SJÖHOLM, professor i internationell ekonomi, som i fyra år följt utvecklingen i Östtimor för Sidas räkning.

Rosengård och Tensta. Regeringens analys är för grund. Den måste ta bostadssegregationen på allvar och vitalisera de områden där invandrare fastnat i utanförskap, skriver professor Yves Zenou.

NORDEN SVARET PÅ ”KINAS HOT”
När världens storföretag investerar miljardbelopp
i Kina riskerar det lilla Sverige att marginaliseras. De nordiska länderna
bör ta gemensamma tag för att möta konkurrensen. Ett nordiskt nytt universitet
ökar attraktionen för Norden, skriver ekonomiprofessor Lars Oxelheim.

Sverige har halkat efter i kontakterna med den väldiga kinesiska marknaden. Finland och Tyskland har skaffat sig ett onödigt försprång. Det tycker den svensk-kinesiska forskaren Nannan Lundin.

HU JINTAO TILL SVERIGE IDAG
Kinas enorma tillväxt har lyft 500 miljoner kineser ur svält och misär. Kinas ledning vill nu satsa på högteknologi istället för enkel produktion. En sådan politik kan utestänga många och leda till social och politisk oro, skriver professor Fredrik Sjöholm.

Politiskt korrekta forskningsresultat sprids alltför ofta i medierna även om de vetenskapliga beläggen är tvivelaktiga. Det anser Henrik Jordahl och Daniel Waldenström som kritiserar en uppmärksammad undersökning om kvinnlig representation i företagsstyrelser.

De små företagen har svårare än de stora att dra nytta av globaliseringen. Därför bör staten hjälpa till genom att bilda ett partnerskap i småföretagarfrågor. Om näringsministern vill veta hur man gör ska hon titta på Finland, skriver nationalekonomerna Nannan Lundin och Fredrik Sjöholm, knutna till Institutet för näringslivsforskning.

Åt vilket håll går utvecklingen i våra svenska förorter, hur kan högkonjunkturens möjligheter komma alla till del, och vem vinner slaget om verklighetsbeskrivningen i förorten 2010? I Studio Ekdal med bland andra Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister, Katarina Berggren, ordförande Botkyrka kommunstyrelse, Farbod Rezania, integrationsansvarig Svenskt Näringsliv och Ali Shakir, kulturföreningen Al-Rafden. I ett inslag hör vi även Yves Zenou, professor vid Institutet för Näringslivsforskning.
 

It is generally agreed that China's impressive economic achievements during the past three decades are largely the result of the radical reform of its economic system. While private ownership of companies hardly existed when these reforms started, today they account for about 60 per cent of total production.

Die Debatte um Steuersenkungen, die Wirtschaftsminister Michael Glos angesichts sprudelnder Staatseinnahmen angestoßen hat, ist zu einem großen Teil eine Scheindebatte. Die Frage, ob niedrigere Abgaben überhaupt schon finanzierbar sind oder ob nicht der Schuldenabbau Vorrang haben muss, stellt sich überhaupt nicht:

Ett nytt pris, uppkallat efter professor Assar Lindbeck, ska vartannat år ges till en framstående yngre ekonomisk
forskare. Priset, som får formen av en medalj, tillkännages på tisdagskvällen, när Nationalekonomiska föreningen har årsmöte. Prissumman blir 200 000 kronor.

Alliansens politik handlar för mycket om att människor skall tjäna på att arbeta och för lite om att företag skall tjäna på att anställa dem, skriver nationalekonomen Henrik Jordahl, programchef för Tjänstesektorns ekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.

När anställningsskyddet förändrades på små företag, minskade sjukfrånvaron med över tio procent. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften Ekonomisk debatt. Martin Olsson, som gjort studien, menar att orsaken är att försämrat anställningsskydd i sig minskar sjukfrånvaron.

TCO hävdar i en rapport att svensk medelklass hotas av Kinas inträde i den globala ekonomin. Det stämmer knappast. Snarare lär svenska företag få känna av ökad efterfrågan, skriver nationalekonomen Fredrik Sjöholm, chef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Den fackliga centralorganisationen TCO bekymrar sig för den svenska medelklassens framtid. I en färsk rapport hävdar man att globaliseringen drivit fram den ökade otrygghet som tjänstemän och högutbildade upplever på arbetsmarknaden.

I Dagens Industri den 27 mars hävdar Gudrun Schyman och Mia Odabas att mansdominansen i Sveriges bolagsstyrelser är ett lönsamhetsproblem: ”blandade styrelser har betydligt bättre lönsamhet”. Påståendet är grundlöst. Den källa de hänvisar till, ”en magisteruppsats från Uppsala Universitet”, lider av allvarliga brister i metod och datamaterial.

Samtidigt som ekonomin i Kina växer så det knakar finns risk för en ökad social oro på grund av skillnaderna mellan rika och fattiga. Docent Fredrik Sjöholm, Institutet för Näringslivsforskning, resonerar tillsammans med dr Christer Ljungwall, China Center for Economic Research, kring "Inkomstklyftorna i Kina".

Är vi mitt inne i en superkonjunktur där efterfrågan från främst Kina är så hög att alla ekonomiska regler sätts ur spel. Professor Magnus Henrekson kommenterar detta ämne i en intervju i TV8:s Finansnytt.

Kina står inför enorma utmaningar under de närmaste årtiondena. Att fortsätta med en skenande ekonomisk tillväxt är inte möjligt, beroende på de växande fi nansiella problemen, miljöförstöringen och sociala klyftorna.

Det dröjer inte många år innan den svenska fordonsindustrin får allvarlig konkurrens från Kina. Men västvärldens största förlorare på Kinas expansion blir de lågutbildade. Kina har också stora egna utmaningar att tampas med, som exempelvis miljön och en åldrande befolkning. Det framhåller Kina-experten och professorn Wing Thye Woo vid Brookings Institution i Washington DC.

Alla inkomsttagare har fått mer i plånboken de senaste tio åren men de bäst avlönade har fått extra mycket. Och de absolut mest högavlönade har fått väldigt mycket mer, främst beroende på kapitalvinster.

I det senaste numret av The Economist finns en artikel om politikers utseende. Artikeln lyfter speciellt fram den stora undersökning av finska politiker som har genomförts av Henrik Jordahl tillsammans med Niclas Berggren och Panu Poutvaara. Undersökningen visar att utseendet kan vara en tillgång i politiken – ett vackert yttre ger fler röster. För vissa kandidater kan utseendet vara avgörande för om de blir valda eller inte.

Regeringens iver att förverkliga sina vallöften leder till otydligheter. Om regeringen vill uppnå målet att skapa nya jobb och tillväxt måste den lära sig konsten att balansera handlingskraft, öppenhet och tydlighet. Annars minskar investeringsviljan, skriver Lars Oxelheim, professor vid Lunds universitet och verksam vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm.

Det är fattigbönderna som betalar priset för Kinas väldiga framsteg och växande medelklass. På 25 år har landet förvandlats från ett av världens mest jämlika till ett av de mest ojämlika.

Fler och större transaktioner bäddar för ett nytt toppår för utländska köp av svenska bolag. Utländska ägare medför i regel större risk för nedläggning, ökad produktivitet och högre löner, enligt bedömare.

Regeringen har i flera avgörande frågor brustit i öppenhet och tydlighet. Det skapar osäkerhet på marknaden, vilket hämmar tillväxten, varnar Lars Oxelheim, professor på Institutet för Näringslivsforskning.

I Ekonomisk Debatts senaste nummer görs ett ambitiöst försök att hyfsa debatten om inkomstskillnader i Sverige. Nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström har följt utvecklingen av de högsta inkomsterna under 100 år, från 1903 till 2004.

Vad ska du göra för att placera dig bland den rikaste tiondelen av befolkningen i Sverige. Det frågade vi forskaren Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning.

De rikaste svenskarnas andel av landets totala inkomster halverades från början av 1900-talet fram till 1980. Sedan dess har de dock kapat åt sig mer av kakan igen. Men det beror inte på höga löner utan på kapitalinkomster.

Sedan början av 1980-talet har inkomsterna i det absoluta toppskiktet stigit snabbare än för befolkningen i stort. Det rör sig om en liten grupp som har ryckt kraftigt ifrån och numera tjänar mer än 100 gånger mer än medelinkomsten.

Vilka är egentligen ”de rika” i Sverige? Tjänar du 28 500 kronor i månaden tillhör du faktiskt den tiondel av befolkningen som har högst inkomster. Har du 48 800 i månaden tillhör du de 74000 personer som utgör den mest välbetalda hundradelen. Nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström finner i en ny studie som de redovisar i det kommande numret av Ekonomisk Debatt (nummer 8/06), ”Svenska toppinkomsters utveckling 1903-2004”, att höginkomsttagarna i själva verket är en mycket heterogen grupp.

Ny forskning visar: Ökade satsningar på utbildning leder till utslagning. Det tar allt längre tid för ungdomar och invandrare att hitta sitt första jobb. Men förseningen beror inte på en förändrad arbetsmarknad. De flesta får fortfarande anställning i service- och tjänstenäringar.

Globaliseringen har bara börjat. Nu växer handeln med tjänster. Då påverkas många fler jobb än när industrin flyttar ut. Dessutom accelererar tjänstehandeln eftersom andelen tjänster i världsekonomin växer när Kina och Indien blir rikare.

Signaler om krav på kraftiga höjningar har redan kommit inför avtalsrörelsen. Men forskningen tyder på att sådana kan slå mot just de sektorer där de nya jobben väntas komma, varnar Per Skedinger.

Fler kvinnor och utländska representanter i styrelserummen ökar inte bolagens lönsamhet. Men bolagen tar inte heller skada av ökad mångfald, hävdar en nordisk forskningsrapport författad av bland annat Lars Oxelheim.

Intervju med Docent Lars Persson angående effekten av storaffärer.

Globaliseringen, det allt ymnigare flödet av varor och tjänster världen över, och hur det påverkar oss var ett tema under Näringslivsdagarna på onsdagen.

Vad ligger bakom det ökade inslaget av utländska uppköp? Den frågan fick docent Lars Persson kommentera i Aktuellts nyhetssändning den 21 september. Detta med anledning av den eventuella affären mellan Scania och MAN.

Riksbankens huvudmål är att hålla inflationen i schack. Prisstegringar på andra marknader såsom bostäder och aktier lämnas dock vind för våg. Genom lågräntepolitiken har en redan het bostadsmarknad fått rejält med bensin på lågorna.