IFN i media

I senaste numret av The Economist tar man tempen på den svenska modellen. Sverige lyfts fram som ett lysande undantag i ett Europa präglat av svag konkurrenskraft och låg tillväxt. Samtidigt belyser man problemen med en kostnadskrävande offentlig sektor och bristen på nya jobb. Magnus Henrekson och Assar Lindbeck medverkar båda för att ge sin bild av svensk ekonomi.

Kan man påverka sysselsättningen genom utformningen av skatter och bidrag? Forskning från andra länder drar tydliga slutsatser, skriver nationalekonomerna Niclas Berggren och Andreas Bergh på Ratio, samt Henrik Jordahl på Institutet för näringslivsforskning.

Ekonominestorn Assar Lindbeck: Viktigt att marschen mot enpartistaten stoppas. Det ligger ett brett samhällsintresse i att den socialdemokratiska regeringen byts ut i valet. En regering som får styra oavbrutet under många år håller fast vid dåliga beslut av prestigeskäl, skapar en anpasslingskultur och ägnar sig åt maktmissbruk.

"Vackra" politiker får fler röster, visar en ny undersökning. Anledningen är bland annat att vi drar förhastade slutsatser om personliga egenskaper utifrån utseendet, även vad gäller kompetens.

Svenska miljonärers snålhet är ett samhällsproblem. Bristen på filantroper bland miljonärerna är en av huvudorsakerna till att Europa, trots höga ambitioner, inom forskning och ekonomi släpar efter USA. Det skriver i dag professorerna MAGNUS HENREKSON och PONTUS BRAUNERHJELM. De anser att rika svenskar bör utsättas för en större moralisk press att donera samt att filantropens status måste höjas.

Bostadsorten spelar stor roll för arbetslösas möjligheter att förändra sin situation. Om det finns många arbetsplatser i närheten, så ökar också chansen att hitta jobb. För invandrare som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är detta av särskilt stor betydelse, menar professor Yves Zenou, forskare vid Institutet för näringslivsforsknng.

Beslutet att underlätta för privata förskolor att starta följdes inte av krav på samma information som finns för de kommunala. Verklig valfrihet förutsätter att alternativ kan jämföras och utvärderas, skriver Erik Mellander och Anna Sjögren.

Forskarrapport i ny bok: Staten skyfflar över utgifterna på lägre nivåer för att stoltsera med sanerade statsfinanser. Regeringen Perssons stålbad för att sanera statsfinanserna blev ett gigantiskt utslagningsmaskineri. Hög arbetslöshet, många sjukskrivna av stress och psykisk ohälsa blev priset som drabbade kvinnor i låglöneyrken hårdast. Andelen lågutbildade kvinnor utan reguljärt arbete har ökat från 13 till 37 procent. En femtedel av alla vuxna utanför ett aktivt samhällsliv är grogrund för motsättningar och missnöjespartier, skriver ekonomiprofessor Magnus Henrekson vid Handelshögskolan i Stockholm och stressforskaren Aleksander Perski, docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet.

Andelen röststarka A-aktier i de svenska börsbolagen borde öka snarare än försvinna. Det anser Alectas vd Tomas Nicolin, som förespråkar ett system där hälften av aktierna i börsbolagen utgörs av röststarka A-aktier.

Marcus Storch i Johnsongruppen vill skrota systemet med A- och B-aktier. Inte, menar Alectas vd Tomas Nicolin.

Rösträttsdifferentieringen genom A- och B-aktier hämmar dynamiken i svenskt näringsliv och bör avskaffas. Det säger styrelseproffset Marcus Storch i en intervju med TV8:s Finansnytt med Näringsliv24.

Svenska vetenskapsmän och vetenskapskvinnor är starkt beroende av anslag från stora statliga forskningsstiftelser, där politiker har stort inflytande. Därför aktar de sig för att forska om frågor som de tror kan reta politikerna. Den salvan avlossar ekonomiprofessorn Magnus Henrekson, nybliven chef för Institutet för Näringslivsforskning.

Med klämdagen den 5 juni inräknad har många svenskar haft ledigt i mer än en halv vecka. Denna minisemester faller väl in i det europeiska mönstret av att för varje år jobba mindre. 2004 arbetade den genomsnittlige anställde i det gamla EU 1552 timmar per år (15 stater, Sverige inräknat). I USA var motsvarande siffra 1817 timmar.

De mogna ekonomierna riskerar att stagnera. Efterfrågan ökar inte om inte fler kommer i arbete. Men det finns en lösning. Om kvinnorna ökar sin förvärvsfrekvens i västvärlden och Japan kan tillväxten lyfta rejält.

Fyra av fem professorer anser att de lägger ned för mycket tid på att söka forskningsanslag, allt enligt en enkät med 2 000 professorer som P1:s Kaliber redovisade häromdagen.

Den samlade kunskapen inom internationell ekonomi talar inte för att konkurrensen från låglöneländer som Kina och Indien ger fallande reallöner. Reallönerna stiger snabbt i låglöneländer. Och globaliseringen ger också stora vinster genom ökad effektivitet, skriver Karolina Ekholm och Katariina Hakkala inför SNS och Nationalekonomiska föreningens konferens i dag.

Sveriges nationalekonomer vågar inte gå emot tidsandan. De deltar inte i samhällsdebatten av rädsla för att hamna i onåd hos statsmakterna, menar nationalekonomen Magnus Henrekson, vd för Institutet för näringslivsforskning.

Patent med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras och att förnyas. De har dessutom ett dåligt vinstutfall, om de kommersialiseras. Finansieringens mjuka villkor förefaller ge ägarna svaga incitament att fullfölja sina projekt. Ompröva villkoren för statlig såddfinansiering, föreslår Roger Svensson mot bakgrund av en aktuell studie.

Utveckla tjänstesektorn är en överlevnadsfråga Den svenska tillväxten ger inga nya jobb. Om Sverige ska sluta vara själva sinnebilden för ”jobless growth”, finns inget alternativ till genomgripande reformer som bereder vägen för framväxten av ett modernt tjänstesamhälle, skriver professor Magnus Henrekson, med stöd i en SNS-studie som presenteras i dag.

Regeringen vill höja böterna för konkurrensbrott. Men det hjälper inte mot statens egna bolag; pengarna skulle ju ändå hamna i statskassan. I stället måste risken för upptäckt öka, och staten måste ställa anställda som bryter mot reglerna till svars. Konkurrensproblem kan också förebyggas genom att på olika sätt minska statliga bolags dominans, skriver Mattias Ganslandt, forskare vid IUI, Industriens utredningsinstitut.

De flesta som uttalat sig i den dagisdebatt som pågått under hösten är självutnämnda experter. Det finns oerhört få vetenskapliga studier i ämnet. Det anser ANNA SJÖGREN, doktor i nationalekonomi. Hon skriver: Det pinsamma är att vi vet så lite. Ingen ordentlig utvärdering har gjorts av effekterna av dagis.

Thomas Tangerås, IFN, intervjuas i Sveriges Radios Ekot om elprisområdena.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av SVT om inflationsmålet.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Expressen-TV om politiska förslag om elpriserna.

Thomas Tangerås, IFN, intervjuas om elbristen i Fastighetstidningen.

Johan Wennström, IFN, omnämns i en ledare i Smålandsposten.

Betygsinflation är oerhört allvarligt, skriver ledarskribenten Fredrik Haage.

I en ledare skriver Proletären: "Än en gång slår Calmfors [IFN] huvudet på spiken och bevisar att den torftiga akademiska världen är oändligt mer färggrann än det gråa förvaltandets politiska ökenlandskap." Skribenten hoppas få se Lars Calmfors i talarstolen på Röd Front 1 maj.

Dagens Nyheter skriver om medias rapportering av FN:s rapport om mänsklig utveckling och tar upp hur olika medier valt att fokusera på negativa respektive positiva aspekter. De menar att det finns mycket att lyfta fram, bland annat hänvisar de till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som skrivit om rapporten.

" Även nationalekonomen Andreas Bergh, kolumnist på dessa sidor, läser FN:s rapport med positiva glasögon. På sin blogg listar han flera anledningar att glädjas: Syrien är det enda land där medborgarna fått det sämre sedan 1990. Förväntad livslängd ökar, framför allt i de minst utvecklade länderna."

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN och professor emeritus vid Stockholms universitet, omnämns som en kandidat till årets ekonomipris.

"Lindbeck är akademiskt mest känd för sin forskning kring så kallade "iniders" och "outsiders" på arbetsmarknaden", skriver TT och hänvisar till bloggen Ekonomistas lista på tänkbara kandidater.

Läs mer

Fredrik Sjöholm, vd IFN, porträtteras i Di Weekend.

"Stekt sill, rundpingis, skönlitteratur och forskning i frågor som har betydelse för näringslivet. Det är vad som gör Fredrik Sjöholm, ny chef för IFN, Institutet för Näringslivsforskning, lycklig."

Läs mer

Richard Öhrvall, Linköpings universitet och affilierad till IFN, omnämns av TT, TTela, Aftonbladet och ett flertal andra tidningar.

Öhrvall är en av forskarna bakom en ny, publicerad studie som visar att yngre syskon skippar röstning oftare än äldre syskon i syskonskaran.

En möjlig orsak kan vara syskonrivalitet.

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, medverkade i en debatt i Ekonomistudion,  Di-TV om fastighetsskatten. En skatt som han menar borde återinföras:

– Alla skatter är problematiska så utmaningen är att hitta mixen av skatter som gör att ekonomin funkar allra bäst, sa Waldenström och tillade:

– Om vi kan förbättra fastighets- och bostadsbeskattningen genom olika korrigeringar, så kan vi möjliggöra sänkningar av andra skatter som är mer kostsamma för samhället. Skatter på utbildning, hårt arbete, entreprenörskap.

Se debatten här ( ca 12.45 in i klippet)

Lars Calmfors och Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en text om de ekonomiska konsekvenserna av corona-krisen.

Lars Calmfors anser att de krisåtgärder som regeringen hittills presenterat är bra men långt ifrån tillräckliga.

Magnus Henrekson säger: " Om det här skulle hålla på några månader är 600 000 jobb borta och då är vi inne i en lika djup kris som på 1990-talet och då står staten där med socialbidrag, a-kassa och fallisemnag på huslån och då följer bostadspriserna med nedåt. Då blir det väldiga problem."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i SVT Nyheter, TV och webb, om LO:s rapport "Makteliten – i en egen bubbla" som visar att toppcheferna inom näringslivet aldrig har tjänat så mycket jämfört med vanliga löntagare som nu.

Magnus Henrekson ser inte att situationen är lika allvarlig som LO menar:

– De som tjänar allra mest, om vd:n gör ett bra jobb, är aktieägarna. Så man kan se det som att vd:n fattar viktiga operativa beslut som skapar de här värdena, och får del av det. Sedan betalar vd:n ungefär två tredjedelar av sin ersättning i skatt dessutom, säger Magnus Henrekson. ​

Läs mer

Läs även nyhet i Arbetsmarknadsnytt

Se även notis i DagensPS

Fplus skriver om äganderätten i Sverige och intervjuar Andreas  Bergh, IFN och Lunds universitet. Fplus hänvisar till en ranking av den kanadensiska tankesmedjan Fraser som gjort en kartläggning av länder ekonomiska frihet. Sverige ligger nu på plats 35, men låg på plats 20 i förra rapporten: Kategorierna "rättsväsendets oberoende" och "skyddet för äganderätten" är de två kategorier där Sverige framför allt rasar.

– Det är viktigt att vi håller koll på utvecklingen. Sverige har tidigare utmärkt sig vad gäller rättsstat och skydd för äganderätten. Men när man tar en institution för given så finns risken att man slutar vårda den aktivt, säger Andreas Bergh till Fplus.

Läs mer

I en ledare i Uppsala Nya Tidning och Enköpings-Posten, refereras till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet och Anders Gustafssons, IFN och Örebro universitet, studie om globalisering och populism. Ekonomisk globalisering och populism hänger inte samman, skriver de.

"De två nyttjar valresultat för populistpartier vid 267 val i 33 europeiska länder mellan 1980 och 2016, som matchas mot det mest vedertagna indexet för olika former av globalisering. Om globalisering skapar ojämlikhet och i förlängningen populism borde sådana partier växa mer i globaliserade länder. Men ingenstans finns ett sådant mönster. /.../"

Läs mer

Läs även i Enköpings-Posten

På ledarsidan berättar DN om bakgrunden till dagens hyresreglering. Detta görs efter att FP-ledaren nu vill avveckla regleringen. "... i början av 1960-talet var det på vippen att Socialdemokraterna gjorde sig av med hyresregleringen. I samband med en utredning lyckades ekonomen Assar Lindbeck [IFN] omvända statsminister Tage Erlander. Åtgärden, som togs till under andra världskriget, skulle skrotas.I sina memoarer berättar Lindbeck hur det sedan gick till när Folkpartiet fick S-ministrarna att dra i nödbromsen."

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ger inga besked huruvida unga ska ingå i arbetslöshetsmålet (som Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg föreslagit). Utan dem försvinner nästan hela avståndet till de länder som leder ligan, skriver DI och intervjuar Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet. Han säger bland annat att ”det vore inte smakligt”.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn i SvD om att "rationella samtal där sakliga argument ställs mot varandra och de felaktiga argumenten avslöjas" knappast existerar. Bergh föreslår att "alla debattörer rannsakar sitt beteende. Sociala mediers entusiastiska hejarklackar, som urskiljningslöst sprider vidare argument för åsikter de redan har, lär inte få många att ändra åsikt. Däremot kan vi alla bidra till ett bättre debattklimat genom att visa ökad förståelse för att kloka människor kan komma till helt olika slutsatser".

I ett reportage om arbetslösheten intervjuar Byggnadsarbetaren Stefan Löfven (S) som sägs "... vägrar att svara på varför vissa människor måste stå utanför arbetsmarknaden för att hålla nere inflationen"
Tidningen hänvisar bland andra till professor Assar Lindbeck, IFN som förklarar att "Man kan inte driva ner arbetslösheten hur lågt som helst. Vi kan inte komma ner till två procent som under 1980-talet, då blir det stora flaskhalsar och en löneexplosion."

IFN-forskaren Andreas Bergh skriver i en krönika om bland annat Lissabonstrategin och EU:s förmenta toppstyrning. "Det hävdas ofta att EU är toppstyrt. Men toppens möjligheter att styra vad som faktiskt händer i de olika medlemsländerna är högst begränsade."

Lars EO Svensson fick ge sig och lämnar Riksbanken. Men hans reträtt kan bli början på en revolution, skriver tidskriften Focus som konstaterar att  två platser är lediga i Riksbanken. Fokus listar de "hetaste kandidaterna". En av kanidaterna är Magnus Henrekson, vd för IFN. Han sägs vara "fältets »dark horse«. Debattlysten professor med vurm för företagsklimat och utbildningsfrågor".

Med anledning av en rapport från brittiska Institute of Economic Affairs om bakgrunden till svensk ekonomis framgångar under 1990-talet förklarar IFN-forskaren och professor vid Lunds universitet Andreas Bergh att den svenska tillväxten från mitten av 1990-talet inte enbart kan tillskrivas skattesänkningar. ”Svenska skatter är lägre än de brukade vara, men är fortfarande de näst högsta i världen (efter Danmark)". Han förklarar: "Viktigare än nivån är förmodligen det faktum att skatterna i dag är mycket mindre progressiva än de brukade vara."