IFN i media

Sverige kan få ökad handel och fler investeringar om vi går med i euron – men också risk för nya bank- och statsskuldskriser. Det säger Lars Calmfors, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN),  till Tidningen Näringslivet.

Liberalerna vill lyfta eurofrågan i försvarssamtalen. Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), säger i TV4 Nyheterna att Sverige bör gå med i euron.

Andreas Ericson samtalar med Lars Calmfors, professor emeritus vid IFN, i Svenska Dagbladets podd Ledarredaktionen om för- och nackdelar med ett svenskt inträde i euron.

30 år efter att jag var ordförande för EMU-utredningen har jag lett arbetet med en ny rapport om konsekvenserna av en svensk euroanslutning. Nu har argumenten för att byta ut kronan stärkts, skriver Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Dagens Nyheters ledarsida. 

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), medverkade i SVT:s Ekonomibyrån i en diskussion med riksbankschef Erik Thedéen och sparekonom Felicia Schön.

I en ledare i Smålandsposten kommenterar Martin Tunström den rapport om eurointräde som ekonomiprofessorn Lars Calmfors har lett. Rapporten landar i slutsatsen att Sverige bör gå med i euron – och att väljarna måste få säga sitt.

I en intervju i Ekot, Sveriges Radio, säger Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att Sverige bör överge kronan och gå med i euron.

Svenska Dagbladet rapporterar om en ny genomgång av eurofrågan, framtagen av Stiftelsen Fritt Näringsliv och ledd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors. Rapporten pekar på att vinsterna med ett svenskt eurointräde bedöms som större nu än för tjugo år sedan.

En ny rapport om euron, ledd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors och publicerad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, lyfts i Dagens Industri. Det är den första stora genomgången av eurofrågan sedan 1996.

Enligt min syn har argumenten för ett eurointräde över tid stärkts i förhållande till argumenten emot. Fördelarna är nu större än nackdelarna. Sverige bör därför ansluta sig till euron, skriver Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i DI Debatt.

Sverige lånar till en av de största permanenta utgiftsökningarna i modern tid. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, varnar i Dagens PS för riskerna med upplåningen.

SVT Nyheter rapporterar, med utgångspunkt i ett inslag från Agenda, att staten väntas gå back med 167 miljarder kronor nästa år. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), ifrågasätter om regeringens kombination av skattesänkningar och ökade utgifter är hållbar.

Hur ska man förstå hur ekonomi fungerar? Ja, inte genom att titta på partiledardebatterna i alla fall. Nivån på samtalet har sjunkit drastiskt.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, kommenterar räntebeskedet i TV4 Nyheterna.

Regeringen har 80 miljarder att satsa – men var kommer pengarna ifrån? Har Sverige börjat låna till budgeten? Lars Calmfors, en av Sveriges mest kända nationalekonomer och forskare vid IFN, hjälper till att reda ut, skriver Omni.

Sveriges skattesystem hämmar tillväxten, enligt Lars Calmfors, nationalekonom och forskare vid IFN. Han är en av ekonomerna som uppmanar till en blocköverskridande skattereform, skriver Svenska Dagbladet.

Daniel Waldenström och Lars Calmfors, forskare vid IFN, kommenterar i SVT Nyheter regeringens förslag om sänkt matmoms.

I SVT:s Rapport kommenterar Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, regeringens förslag om sänkt matmoms och menar att breda åtgärder riskerar att bli både kostsamma och ineffektiva.

Finansministern lägger fram en valbudget. Och tittar man närmare på nyheterna i den inser man att det som styr är vad som är politiskt effektivt – inte vad som är ekonomiskt försvarbart, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Dagens Nyheter. 

Populistiskt. Dyrt. Efterlängtat – men ett hot mot välfärden. Regeringens besked om en tillfällig halvering av matmomsen får bannor av ekonomer med olika utgångspunkter.

– En momssänkning är dyr konjunkturpolitik, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, till Dagens ETC.  

I en intervju med Arbetsvärlden avfärdar Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, kritiken och framhåller att både arbetsgivare och fack har inflytande över lönerna.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, medverkar i Ekots nyhetsinslag i Sveriges Radio där han analyserar höstbudgetens begränsade reformutrymme och förklarar varför Riksbanken sannolikt avvaktar med räntesänkningar.

Ekonomiprofessor Lars Calmfors och docent i nationalekonomi Andreas Bergh, båda forskare vid IFN, medverkar i EFN Finansmagasinet där de efterlyser en ny skattereform och kritiserar dagens system som ett urholkat lapptäcke av undantag och regler.

För några veckor sedan lämnade den statliga utredningen om försvarets personalförsörjning sitt betänkande. Det har fått mycket liten uppmärksamhet, skriver Lars Calmfors, emeritus i nationalekonom och forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Trumps tullar skapar kaos. Men det finns en faktor i hans ekonomiska politik som är ännu farligare, skriver Lars Calmfors, emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Ska vi verkligen lånefinansiera permanenta utgiftshöjningar till försvaret? Att kalla det som i realiteten är ett underskottsmål för balansmål är att slå knut på sig själv, skriver Lars Calmfors, emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Kvartal.

Det finns stora behov av en skattereform. Det menar ekonomen Lars Calmfors och fackförbundet Saco. Enligt dem är dagens system för ineffektivt och svåröverskådligt, vilket leder till lägre inkomster och välfärdsstandard.

Regeringen halverade under tisdagen tillväxtprognosen för 2025. Samtidigt väntas Natos nya mål leda till stora försvarssatsningar. Men någon skjuts för svensk ekonomi blir det inte, enligt Lars Calmfors.

”Delvis en ploj bara för att kunna säga till Trump att man kommer upp till 5%", säger han till Affärsvärlden.

Skattedebatten handlar nästan alltid om enskilda skatter utan något övergripande systemtänk. Det ger en snuttifierad diskussion, vilket har lett till ett skattesystem som ingen tagit ställning till som helhet.

Samtliga riksdagspartier är överens om en historisk satsning på försvaret.

Men finansieringen på 300 miljarder – genom lån – sågas från flera håll.

– Det är verkligen att lägga en börda på framtida generationer, säger Lars Calmfors, professor och forskare i ekonomi vid IFN, till TV4 Nyheterna.

Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist skriver på Dagens Nyheters ledarsida.

Vi talar ofta om den svenska modellen för hur lönerna ska bestämmas. Men som så ofta missar vi vad som samtidigt pågår i våra grannländer.

Lars Calmfors, IFN, skriver en kolumn i VoxEU om den nordiska lönebildningsmodellen.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas av TT om Regeringens vårbudget.

Intervjun är publicerad i ett flertal tidningar, bl.a. Svenska Dagbladet.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi på Stockholms universitet samt forskare vid IFN, är inte förvånad över den senaste svängningen och lyfter fram två teorier till varför Trump vände om tullarna.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, skriver i en kolumn i Dagens Nyheter att Donald Trumps idéer kastar tillbaka världen till gamla tiders ekonomiska system. Konsekvenserna kan bli förödande.

I framtiden behövs mer personal till försvarsmakten och välfärden. Men med dagens lönemodell är det svårt att höja lönerna tillräckligt för att attrahera arbetskraft dit, menar Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN. 

Kina inför ytterligare 34-procentiga tullar på varor från USA som svar på Donald Trumps tidigare aviserade tullpaket.
– Det Trump gör, det skadar USA ekonomiskt och alla andra länder också, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, till TV4.

Sämre löner, uppsägningar och hög arbetslöshet. Det kan i värsta fall USA:s tullar leda till på svensk arbetsmarknad, enligt Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi och forskare vid IFN. ”Det är väldigt skadligt”, säger han.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi samt forskare vid IFN, att rusta upp kräver uppoffringar. Varför klarar inte partierna av att säga det?

Jättesatsningen på försvaret – 300 miljarder kronor på tio år – kan trycka upp svenska marknadsräntor. Beslutet att finansiera det hela med lån är en ”olycklig signal” om finanspolitisk disciplin ”i ett sluttande plan”, varnar Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN.

Sverige står inför en historisk upprustning som även ritar om spelplanen för den ekonomiska politiken. De höjda försvarsutgifterna kan tvinga fram dramatiska besparingar som tidigare setts som politiskt omöjliga.

Nu måste alla kort upp på bordet, anser Lars Calmfors och Daniel Waldenström, båda knutna till IFN.

Lån, höjda skatter och nedskärningar. Det är vad som krävs om Sverige ska rusta upp försvaret enligt Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN. Han är kritisk både till regeringen och oppositionens förslag som han bedömer är otillräckliga.

Lyssna på Kvartals veckopanel med Anna-Karin Wyndhamn, Vesna Prekopic och Lars Calmfors, IFN, under ledning av Magnus Thorén. Northvolt i historisk konkurs, kommer fler gröna satsningar att följa efter? Stopp för digitala prov efter säkerhetsbrister, och Socialdemokraterna vill rusta försvaret med hjälp av miljardlån. Handelskriget är i full gång, kan det betyda nya prisökningar och en ny lågkonjunktur? Har vi kommit närmare en vapenvila i Ukraina? Och kan president Trump vara köpt av Moskva?

Årets avtalsrörelse är den största på länge – och berör över 3,4 miljoner anställda svenskar. Nu kräver flera fackförbund förkortad arbetstid med bibehållen lön. Frågan får allt för stor plats i debatten, enligt Lars Calmfors, professor och forskare vid IFN, som samtidigt delar ut en känga till politiker. "Det är som att arbetstidsfrågan hänger över allt annat", säger han till Affärsvärlden.

Årets avtalsrörelse är den största på länge – och berör över 3,4 miljoner anställda svenskar. Nu kräver flera fackförbund förkortad arbetstid med bibehållen lön. Frågan får allt för stor plats i debatten, enligt Lars Calmfors, professor och forskare vid IFN, som samtidigt delar ut en känga till politiker. "Det är som att arbetstidsfrågan hänger över allt annat", säger han till Placera.

Den svenska kronan har stärkts på ett överraskande sätt de senaste veckorna. Sedan 2023 har euron tappat närmare nio procent mot kronan.

Professor Lars Calmfors, forskare vid IFN, betecknar kronans uppgång som överraskande i det här läget. Han anser å andra sidan att den svenska valutan varit undervärderad de senaste åren.

Industrifacken kräver 4,2 procents löneökning och kortare arbetstid, medan arbetsgivarna slår tillbaka. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES samt forskare på IFN, menar att löneökningar på 4,2 procent inte vore orimliga och ifrågasätter varför just arbetstidsförkortning blivit en stridsfråga.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet samt forskare på IFN, intervjuas i TV4 Nyhetsmorgon om Donald Trumps tullstrategi. Vad hoppas Trump egentligen uppnå, och vad kan konsekvenserna bli för handeln mellan USA och Europa?

Sverige behöver rusta snabbt. Låna gärna till försvaret, men vi kommer inte undan höjda skatter och nedskärningar, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Industrifackens krav på en löneökning på 4,2 procent och en löneglidning på cirka en halv procentenhet skulle minska företagens vinstandel. Detta är rimligt ur ett fördelningsperspektiv, men man måste också beakta andra faktorer, som den svaga ekonomiska utvecklingen i Tyskland och hotet om tullar från USA.

Detta framhöll Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES och forskare på IFN, vid ett SNS-seminarium den 21 februari. Han beskrev avtalsrörelsen som "nästan terapeutisk" i dessa oroliga tider.