IFN i media
Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag som rör forskare och forskning relaterad till IFN.
Vad gör vi åt att skolor väljer bort vissa barn?
Mats Hammarstedts IFN-forskning refereras till i en debattartikel i Aftonbladet skriven av Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten
"Skolor vill inte ta emot elever med diagnoser eller inlärningssvårigheter, larmar rektorer som ombeds lämna referenser på elever som ska byta skola.
En forskningsstudie från Institutet för näringslivsforskning visar att både fristående och kommunala grundskolor väljer bort barn med diagnoser. Det är helt oacceptabelt. Det är barnen som väljer skola, inte skolan som väljer barn."
Kortare sommarlov lönar sig – i vuxen ålder: "Tror vi kan göra den satsningen"
Therese Nilsson, IFN, intervjuas av TV4 Nyheterna om sin forskning om hur längre skolterminer påverkar elever positivt på lång sikt. Elever med fler kortare lov och längre terminer får både bättre lön och högre pension i vuxen ålder.
Utnämningsskandal skakar Islands regering
Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Nyheter om en hotande regeringskris i Island. Finansminister Bjarni Benediktsson kallades på måndagen till förhör i Alltingets konstitutionsutskott. Han anklagas för att ha stoppat utnämningen av Islands ledande ekonom, Thorvaldur Gylfason till uppdraget som redakgör för Nordic Economic Policy Review. Detta av politiska skäl eftersom Gylfason varit en mycket skarp kritiker av den isländska regeringens ekonomiska politik som ledde fram till krisen 2008–2009.
Lars Calmfors säger att det är oacceptabelt att politiska överväganen ska styra vem som får den här typen av uppdrag.
”Mer skoltid i låg ålder gynnar barn hela livet”
Therese Nilsson, IFN och Martin Fischer, affilierad till IFN, samt Martin Karlsson skriver om längre skolterminer i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.
Längre skolterminer i låg ålder gynnar barn längre fram i livet, visar deras forskning som nu presenteras som en SNS-rapport.
"Under tisdagen presenterar vi en ny SNS-rapport om betydelsen av mer undervisningstid. Den visar att längre terminer i grundskolan ger märkbart positiva effekter på inkomster och pensioner. Det har stor betydelse när insatserna sätts in: ju tidigare, desto större effekt. Ökad undervisningstid för yngre elever kan därför vara ett verktyg för att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan."
Lägre skatter främjar sysselsättning
Magnus Henrekson, vd IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri att lägre skatter främjar sysselsättning:
Efter en obefintlig jobbtillväxt i den privata sektorn under den andra halvan av 1900-talet, var läget i början av 2020 helt annat. Enligt Magnus Henrekson är det mest närliggande hypotesen för trendbrottet att fråga sig om det kan ha något att göra med lönsamheten i att äga och driva företag och anställa människor.
Politikerna begriper inte företagande
Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft.
Enligt Magnus Henrekson förstår regeringen inte betydelsen av rätt kapitalbeskattning för tjänstesektorn:
– 3:12-reglerna har bidragit till att ge Sverige en enorm jobbtillväxt. Det borde framkomma oftare i debatten, säger han.
Vi behöver sansa oss om diskrimineringen
Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Aftonbladet om den debatt som nu förs som en följd av Black Lives Matter-manifestationerna.
Han skriver att forskning visar att diskriminering av utrikesfödda förekommer i Sverige men att detta inte nödvändigtvis är samma sak som rasism:
"Är det då korrekt att fullt ut sätta likhetstecken mellan denna diskriminering och rasism? Inte nödvändigtvis.
Diskrimineringen kan ha sina rötter i rasism (preferensbaserad diskriminering) men kan också ha sin förklaring i att det finns en osäkerhet hos exempelvis arbetsgivare och hyresvärdar kring värdet av, och innehållet i, utbildningar från utlandet och andra faktorer (statistisk diskriminering).
Utrikes födda personer stöter tveklöst på andra svårigheter på arbets-, bostadsmarknaden och andra delar av samhället än vad personer som är födda i Sverige gör.
Vilka dessa svårigheter är avgör förmodligen vilka åtgärder som är bäst lämpade för att åtgärda situationen. Såväl forskning som anekdoter visar att diskriminering förekommer. Men diskussionen om denna bör föras nyanserat och innehålla många dimensioner.
Debatten om diskriminering får exempelvis inte skymma det faktum att utrikes födda personer kan stärka sina möjligheter till etablering på arbetsmarknaden genom att utbilda sig i Sverige.
Den som vill förbättra utrikes födda möjligheter i Sverige gör det säkert bäst genom att föra en sansad diskussion om diskrimineringen och vilka åtgärder som verkningsfullt kan motverka den."
Därför blev Sverige Europas mobboffer – så oroliga bör företagen vara
Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Fplus om Sveriges coronastrategi.
– Det främsta problemet är att Sveriges strategi är dålig i sig – av den enkla anledningen att den inte har lyckats hålla nere smittspridningen. Nu väcker det omvärldens skepsis. Men strategin är även tveksam ur ekonomisk synpunkt, säger Lars Calmfors.
Experter oeniga om ökad smittspårning: Inte görbart
Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Omni om nyttan av storskaliga tester:
"Ekonomen Lars Calmfors säger att det inte går att beräkna de exakta vinsterna men att dessa kan vara väldigt stora om man kan få ner smittspridningen med hjälp av uppskalad testning."
Lär av Södertälje – satsa på att lyfta problemskolorna
Magnus Henrekson, IFN, blir omnämnd i Anna Dahlbergs ledare i Expressen. Hon skriver om satsningar på skolor med sämre resultat och hänvisar till Expressens granskning av Sveriges Pisa-resultat, en granskning där Magnus Henrekson medverkade:
"Enligt Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, befinner sig drygt en tredjedel av alla 15-åringar i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet. Det går inte att gallra bort den verkligheten i längden."
Mucka aldrig med en pensionär
Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Fokus i ett reportage om pensionerna.
"En som också funderat över förutsättningarna för att få till de stora politiska projekten är ekonomen Magnus Henrekson, professor vid Institutet för näringslivsforskning. – Det kräver ansvariga politiker som sätter sig in i frågorna på djupet och är beredda att ta stora grepp och tänka längre än fyra år. Det handlar om att jobba fram rejäla statliga utredningar och omge sig med besjälade tjänstemän. Han lyfter fram »århundradets skattereform« 1989/90 som ett lyckat exempel, även om undantagen från grundprinciperna snart blev många. – Har man väl gått ifrån en princip är det stor risk för fortsatt urholkning, och det har ju tyvärr blivit en risk för pensionssystemet i och med det nya förslaget. Annars måste jag säga att den reformen är imponerande. Vi lånar inte av framtiden, pensionen är kopplad till den aggregerade inkomsten. Verkligen snyggt jobbat."
Skolmarknaden kan göras ännu bättre
Gabriel Heller Sahlgren, IFN, omnämns i en debattartikel skriven av Emanuel Örtengren, Timbro, i Dagens Industri.
Skolmarknaden kan göras ännu bättre, skriver Emanuel Örtengren, och det krävs forskning för att veta vilka åtgärder som fungerar:
Gabriel Heller Sahlgren har skrivit en ny forskningsöversikt som går igenom vad den empiriska forskningen säger om skolvalsreformernas effekter på kvalitet och kostnader, likvärdighet, skolsegregation och betygsinflation.
De får betala coronanotan: ”Blivande pensionärer” De får betala coronanotan: ”Blivande pensionärer”
Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av TV4 Nyheterna om effekterna av coronakrisen. När de summor som nu lånas för att hantera coronakrisen ska betalas tillbaka, blir det framtidens pensionärer som får stå för notan säger Magnus Henrekson.
Förslag om gemensam minimilön i Europa
Per Skedinger, IFN, intervjuas av Studio Ett i Sveriges Radio om EU-kommissionens förslag om gemensamma minimilöner.
Under onsdagen presenterade EU-kommissionen remissvar på förslaget att införa gemensamma minimilöner i Europa, nåpgot som Per Skedinger utrett åt EU-kommissionens organ för sysselsättning och social innovation ( EaSI).
Han anser att EU-gemensamma lagstadgade minimilöner inte är rätt väg att gå.
Tegnell ångrar sig – vad borde Sverige göra nu?
Lars Calmfors, IFN, medverkar i Svenska Dagbladets ledarpodd om vilken coronastrategi Sverige bör ha framöver.
Politiserad välvilja hör inte hemma i forskning
Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, omnämns i en ledare i Uppsala Nya Tidning som tar upp Expressens granskning av de svenska Pisa-resultaten.
Redan när resultaten blev offentliga, fanns det skäl att ifrågasätta om de stämde, skriver UNT:
"Sverige hade nämligen den högsta uteslutningsgraden av samtliga OECD-länder, 11,1 procent av eleverna behövde inte skriva provet. Det antogs bero på den höga flyktinginvandringen, nyanlända ska väljas bort på grund av bristande språkkunskaper. Men samtidigt deltog 99 procent av de tyska eleverna i Pisa-mätningen. Forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström skrev om detta i tidskriften Kvartal (17/12 2019)."
Expressen: Sveriges PISA-placering håller inte streck - Utbildningsstyrelsen: Finland har följt reglerna
Magnus Henrekson, IFN, omnämns i Svenska Yles artikel om Expressens granskning av de svenska Pisa-resultaten.
Expressen skriver att utlandsfödda elever och elever med svaga språkkunskaper har exkluderats från att göra Pisa-testet. Det bryter mot OECD:s regler.
"Enligt tidningens beräkningar skulle de svenska resultaten i läsförståelse vara minst mellan 5 och 13 poäng lägre om Sverige hade följt OECD:s regelverk. 13 poäng mindre betyder att Sveriges PISA- placering sjunker med över tio placeringar i den internationella rankingen.
- Det här är oerhört allvarligt, förklarar Magnus Henrekson professor vid Institutet för Näringslivsforskning för Expressen.
För enligt Henrekson används Pisa resultaten som ett mått på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid."
Skolverkets GD: Inga skäl ifrågasätta vår studie
Magnus Henrekson, IFN, har medverkat i Expressens granskning om Sveriges Pisa-resultat. Utbildningsminister Anna Ekström (S) begär att OECD ska göra en ny granskning av resultatet, men Skolverkets generaldirektör ser inte att det finns anledning att tvivla på de resultat som rapporterats in. Enligt Expressen exkluderades en stor mängd utlandsfödda elever. Fler elever än vad det finns nyanlända exkluderades från att skriva provet.
"Statistik från Migrationsverket, Skolverket och SCB visar man maximalt fick undanta 1,9 procent av Sveriges 15-åringar från att delta i PISA 2018 för att de var nyanlända. Ändå plockades av allt att döma över sju procent bort på denna grund. Expressens beräkningar har analyserats och granskats av professor i nationalekonomi Magnus Henrekson."
Pisa-myglet i skolan är ett svek mot de svagaste
Magnus Henrekson, IFN, nämns i en ledare i Expressen om den granskning som tidningen har gjort om Sveriges Pisa-resultat. Magnus Henrekson medverkade i granskningen.
"Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskat på skolans utveckling, uttryckte det så här i Expressens granskning:
”De påstådda förbättringarna i PISA jämfört med 2015 har tolkats som att ‘nu har allt vänt’. Detta har i sin tur försvagat viljan att genomföra de kunskapsreformer som är så avgörande för Sveriges framtida välståndsutveckling – och som betyder allra mest för de elever som inte har förmånen att ha välutbildade föräldrar med en stark förankring i det svenska samhället.”
Att utbildningsminister Anna Ekström nu har bett OECD att granska Sveriges Pisa-resultaten igen är ett bra första steg."
Sveriges PISA-framgång bygger på falska siffror
Magnus Henrekson, IFN, har medverkat i en granskning i Expressen. Sveriges resultat i Pisa-testen kan bygga på falska siffror, visar granskningen.
Enligt Expressen har en stor mängd utrikesfödda elever och elever med svaga resultat felaktigt sorterats bort från att göra provet. Enligt OECD:s regler ska de elever som studerat svenska i ett år eller längre, skriva provet. Tidningens granskning visar att Sveriges Pisa-resultat skulle sett sämre ut om elever inte felaktigt sorterats bort.
– Det här är oerhört allvarligt, särskilt som Pisa-resultaten i praktiken kommit att användas som ett mått både på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid, säger Magnus Henrekson till Expressen.
Läs även notis på allanyheter.com
Forskare: Lättare säga upp av personliga skäl
Lars Calmfors, IFN, är en av forskarna som intervjuats av nyhetsbyrån TT , publicerat i ett 20-tal tidningar, om utredningen om arbetsrätten.
Att utredningens förslag ger mer utrymme åt arbetsgivarsidan är något som Lars Calmfors håller med om:
– Förändringarna innebär en balansförskjutning, det kan man inte komma ifrån, säger professor Lars Calmfors.
Vässad strategi räddar både liv och ekonomi
Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med forskarna Staffan Engblom, Tove Fall, Stefan Hanson ochHannes Malmberg om att Sverige bör ändra sin coronastrategi. Storskalig testning, smittspårning och isolering kan rädda både liv och ekonomi, anser de.
"Det har förts en diskussion om hur vi ska väga de hälsomässiga vinsterna av restriktioner i form av social distansering som minskar smittspridningen mot deras ekonomiska kostnader. Men det är delvis fel debatt. Sverige kommer att sitta fast i nuvarande situation så länge vi har en omfattande smittspridning/.../ Testning, spårning och isolering är en strategi som använder detaljerad information för att slå till med precision."
Özge Öner:Från dem som förmår till alla, oavsett behov
Özge Öner, IFN, skriver om medborgarlöner i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet:
"De medel som krävs för att finansiera en medborgarlön skulle tvinga flertalet länder att kraftigt utöka välfärdsbudgeten. Ett hinder som framförs från både höger och vänster är att alla befintliga bidrag, som bostads- och barnbidrag, samt offentliga pensioner, måste avskaffas för att medborgarlön ska vara ekonomiskt hållbar. Frågan är dessutom ifall vi skulle acceptera de låga invandringsnivåer som vore en förutsättning för medborgarlön?"
Fullt ös – arbetslös
Lars Calmfors och IFN:s forskning refereras till i en krönika av Staffan Sahlén i Affärsvärlden.
"Nationalekonomen Lars Calmfors och ett antal forskarkollegor tittade häromåret på arbetslöshetsfrågan för IFN:s räkning.
Man kom fram till ett antal tänkbara lösningar som fungerat i andra länder: Utbildning, aktiv arbetsmarknadspolitik, att se över anställningsformerna (det vill säga göra dem mindre rigida som till exempel den nu pågående LAS-diskussionen) samt så kallade enkla jobb, eller om man så vill lägre betalda jobb."
”Flera krisåtgärder skadar ekonomin”
Henrik Jordahl, IFN och Örebro unviersitet, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet om krisåtgärder som skadar ekonomin.
Det handlar framför allt om åtgärder som ska vara tillfälliga men riskerar att bli permanenta, såsom höjningen av arbetslöshetsersättningen:
"Att höja ersättningen i a-kassan kan till exempel framstå som en motiverad krisåtgärd. Men högre a-kassa kommer i själva verket att driva upp arbetslösheten ännu högre."
Läs även notis i allanyheter.com
Vilken coronastrategi är bäst för ekonomin?
Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, deltog i ett samtal i P1-morgon, Sveriges Radio.
Han efterlyser bland annat en kommission som ska utvärdera Sveriges coronastrategi.
Får vi inte permittera måste vi säga upp
Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Fplus som skriver om beskedet att permitteringsstöd inte får kombineras med utdelning. Något som skapar förvirring och osäkerhet hos företag.
"Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för näringslivsforskning, IFN, är kritisk till att beslutsfattarna verkar så ointresserade av att sätta sig in i företagens förutsättningar. – Jag tycker att det är förvånande att de som fattar de här besluten inte bryr sig om att sätta sig in i vilka effekter de får i praktiken. Tre-fyra telefonsamtal är allt som behövs för att förstå."
Tre experter svarar: Så ska du tänka kring midsommar, arbetsliv och lantställen under pandemin
Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, är en av tre experter som svarar på frågor om pandemin i Dagens Nyheter.
Historien bakom Sveriges självständiga myndigheter
Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Sveriges Radios Godmorgon, världen! om de svenska myndigheternas självständighet.
Fredagsintervjun: Lars Calmfors
Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Kvartals fredagsintervju.
Han tvivlar på den svenska coronastrategin, både gällande hälsa och samhällsekonomin:
– Det är inte alls givet att en strategi som innebär att vi får ha relativt mycket nedstängning kanske under lång tid ger mindre ekonomiska kostnader när vi summerar. – Jag tycker inte att vi ska drabbas av vild panik. Men vi ska inte heller vara så lugna att vi inte vidtar rätt åtgärder, säger han bland annat.
Experten: Därför köper Kina Norwegian nu
Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas på SVT Nyheter om det kinesiska köpet av Norwegian.
– Problemet med kinesiska företagsuppköp är att man har väldigt starka band till kinesiska staten. och så finns det ingen symmetrisk spelplan, säger han.
Coronaskulden kommer ta lång tid att betala
Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT, publicerat i Omni, Dagens Industri m.fl.
Riksgälden tror att det kan ta upp till tio år efter coronakrisen att få ned Sveriges skuld till den nivå som gällde före krisen. Lars Calmfors anser att den bedömningen är för optimistisk om inte skatter höjs eller budgeten stramas åt.
De liberala reformerna var noga genomtänkta – förutom skolpengen
Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter.
Han hänvisar till forskning av honom själv och Gissur Erlingsson där reformer som liberaliserade Sverige under 1980-och 90-talen studerades. Enligt forskningen kunde nästan alla reformer kopplas till ett omfattande utredningsarbete, skriver Andreas Bergh. Men skolpengens införande följde inte mönstret. Förutsättningarna för en likvärdig skola ändrades och incitament för betygsinflation skapades. Andreas Bergh är därför positiv till Björn Åstrands utredning om ökad likvärdighet i skolan:
"Den utreder inte alla aspekter av skolpengen, och den hade idealiskt genomförts för länge sedan, men den är gediget genomförd och har tagit hjälp av forkare som kan frågorna som utredningen berör. Dess förslag är konkreta och fullt genomförbara även på ganska kort sikt."
Johan Wennström: Åsiktskorridoren är ett verkligt problem
Johan Wennström, IFN, skriver en kommentar på Svenska Dagbladets kultursidor om coronakrisen och den så kallade åsiktskorridoren:
"Det är endast det faktum att vi inte ens nu, i ett för landet sällsynt kritiskt läge, tycks kunna vidga åsiktskorridoren som jag har haft synpunkter på. Det borde gå att diskutera med människor som kritiserar den svenska linjen utan att betrakta dem som icke vid sina sinnens fulla bruk. Och den politiska oppositionen borde kunna sköta sin uppgift snarare än att förringa sig själv som ”hobbyepidemiologer”."
Mikael Bengtsson: När det tillfälliga blir det nya normala
Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare i Norran.
Mikael Bengtsson skriver om regeringens tillfälliga höjning av a-kassan och hänvisar till Andreas Bergh:
Det är betydligt lättare för politiker att genomföra förbättringar än försämringar. Eller som Andreas Bergh, välfärdsforskare, nationalekonom och liberal samhällsdebattör, konstaterar i en intervju med sajten Arbetsmarknadsnytt (8/5 2020): ”Inget är så permanent som en tillfällig politisk åtgärd.”
Svend Dahl: Låt inte Socialdemokraterna äventyra arbetslinjen
Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare av Svend Dahl i Bohuslänningen och Motala Vadstena Tidning.
"Som en del av de ekonomiska krispaketen har regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna gjort det enklare att kvalificera sig för a-kassa och dessutom höjt taket för ersättningen. Det är kortsiktigt rimligt, för att mildra konsekvenserna av den pågående krisen, men problematiskt på sikt eftersom risken är att de temporära krisåtgärderna inte rullas tillbaka som planerat. “Inget är så permanent som en tillfällig politisk åtgärd”, konstaterade nationalekonomen Andreas Bergh nyligen i en intervju med sajten Arbetsmarknadsnytt (8/5)."
Johanna Möllerström: Vi är inte alla lika inför coronaviruset
Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida om hur coronaviruset slår ojämlikt.
Ojämlikheten har flera aspekter och Johanna Möllerström fokuserar främst på hur pandemin tycks slå mot kvinnorna hårdare än mot männen rent ekonomiskt:
"Från den akademiska världen finns det redan studier som visar hur förödande detta är för kvinnorna. Till exempel har produktionen av nya forskningsartiklar sedan USA stängde ner i mars analyserats. Män har under den tiden färdigställt lika många artiklar som under samma period förra året, medan antalet nya artiklar från kvinnor har sjunkit signifikant.
Covid-19 har helt enkelt försatt mammorna i en situation där de istället för att skriva ner sina banbrytande forskningsresultat ägnar dagarna åt att försöka förhindra att barnen river huset. En lovvärd och nödvändig insats, naturligtvis, men till priset av en kraftigt ökad ojämlikhet mellan könen."
Statsskulden skenar efter coronalånen
Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter och Rapport om statsskulden efter coronalånen:
"Många minns 90-talskrisen med fasa när Sveriges offentliga skuld steg till nästan 80 procent av BNP och skuldsaneringen blev en smärtsam historia för många. Nu lånar staten återigen stora summor pengar för att täcka underskottet i statsfinanserna.
– Min gissning är att vi hamnar på ett underskott i offentlig sektor på 10 till 12 procent av BNP, ungefär lika mycket som 1993, alltså värsta året i vår 90-talskris, säger nationalekonomen Lars Calmfors.
Borg: Därför slår coronakrisen hårdast mot Sverige
Lars Calmfors, IFN, medverkar i Stockholms Handelskammares Omstartstkommission. fplus och Arbetsmarknadsnytt skriver om det första webbinariet:
"Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, uttryckte stor oro över den avtagande tillväxten till följd av coronakrisen.
– Det kommer att bli en skakig start efter krisen. Försiktighetssparandet kommer att vara högt. Investeringar kommer att ligga lågt och utslagningen från arbetsmarknaden blir stor. Nu kommer det inte heller att bli lika lätt att få till en tillväxt som det var efter nittiotalskrisen. Då fick vi tillväxt genom ett stort kronfall. Något sådant kan vi inte se framför oss."
Magnus Henrekson lämnar institutet för näringslivsforskning efter 15 år som vd.
Magnus Henrekson, IFN, lämnar tjänsten som vd. Något som Breakit skriver om.
"Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN), har efter 15 år som vd beslutat att lämna sin tjänst för att gå i pension. Detta framkommer av ett pressmeddelande.
– Det har varit 15 fantastiska och stimulerande år som vd för IFN. Jag ser nu fram emot att på heltid kunna ägna mig åt forskning och samhällsdebatt, säger Magnus Henrekson, i en kommentar.
– Magnus har stått för ett visionärt, produktivt och synligt ledarskap under sin utomordentliga ledning av IFN. Han har personligen i hög grad medverkat till IFNs starka roll och ställning i samhällsdebatten, säger IFNs styrelseordförande Staffan Bohman."
Expertrådet: Regeringen har minst 1.000 miljarder i kriskassan
Lars Calmfors, IFN, är med i Omstartskommisionen . Dagens Industri skriver om deras första webbinarium:'
"Finanspolitiska rådet, regeringens expertråd, ger grönt ljus till finansminister Magdalena Andersson att blåsa på rejält för att lindra coronakrisen. Men en utdragen återhämtning ställer nya krav på politikens innehåll, varnar professor Lars Calmfors."
Forskare: "Den höjda a-kassan kan leda till arbetslöshet"
Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt om den tillfälliga höjningen av a-kassan. Något som han anser kan vara en tillfällig åtgärd som blir det nya normala. Ett exempel är den 25-procentiga momsen som började som en tillfällig omsättningsskatt på 1 procent. Kort efter att den tillfälliga skatten togs bort, ersattes den med momsen som gradvis gått upp till 25 procent. Även värnskatten var tänkt som en tillfällig åtgärd, men fanns kvar i 25 år. Andreas Bergh menar att det inte går att utesluta att dagens sänkta krav för a-kassan kan bli permanent:
– Risken är då att ersättningarna blir lite för generösa vilket gör att det inte längre lönar sig att arbeta. Det kommer att försätta många i onödigt långa tider av arbetslöshet, säger Andreas Bergh.
Ny studie: Barn med adhd och diabetes diskrimineras av skolor
Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, är en av författarna bakom en ny studie. Han intervjuas av SVT Nyheter Småland och av TT.
Studien visar att barn med adhd och diabetes diskrimineras av skolor när deras föräldrar vill komma och hälsa på i skolorna i samband med att de ska välja skola för förskoleklass.
Och Mats Hammarstedt och hans medförfattare menar att detta kan ge effekter längre fram i livet:
– Det får effekter på barnens möjligheter till utbildning. Det kan vara avgörande för vilken skola man går på och vi vet att det kan få effekter på deras löner, inkomster och sysselsättning längre fram i livet, så det är en väldigt viktig fråga., säger Mats Hammarstedt.
Spaning: Solo på giget?
Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av Akademikern om gig-jobb.
"Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för näringslivsforskning. Han instämmer i bilden av gigekonomin som marginellt fenomen.
– Men vi har lämnat en arbetsmarknad som domineras av guldklockor och fasta anställningar. Att i större utsträckning använda timvikarier och tillfälliga anställningar är en trend som har pågått under lång tid, säger han.
Andreas Bergh menar att gigekonomin är ett fenomen som bara kommer att växa.
– Tekniken kommer sannolikt att fortsätta att utvecklas, vilket betyder att fler och fler tjänster blir möjliga och lönsamma att gigga kring. Dessutom tror jag inte att arbetsgivares behov av flexibilitet kommer att minska."
Digital vård växer i kris – men vad gör regeringen?
Mårten Blix, IFN, skriver en gästledare i Svenska Dagbladet om bristen på användningen av digitala redskap under coronakrisen.
"Digitala verktyg borde även få en större roll att häjlpa oss ur krisen. Grunden är förstås att befolkningen måste testas brett och ofta."
Lars Calmfors: Partierna går i samma fälla som när de tystnade i invandringsdebatten
Lars Calmfors, IFN, skriver en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter:
"Sverige har valt en egen strategi för coronabekämpningen. Samtidigt har vi fått mer smittspridning och fler dödsfall än grannländerna. Trots en polariserad debatt bland forskare och opinionsbildare har den politiska uppslutningen bakom strategin varit total. Opinionsundersökningar visar på ett stort förtroende bland medborgarna för både regeringens och Folkhälsomyndighetens agerande. Det finns skäl att reflektera över allt detta."
Lars Calmfors anser att regeringen bör tillsätta en kommission med oberoende forskare för att få en mer transparent värdering av olika sätt att hantera coronapandemin framöver.
Har svenska politiker abdikerat i coronakrisen?
Lars Calmfors, IFN, intervjuades i Studio Ett, Sveriges Radio om bristen på politisk debatt om coronakrisen.
Han efterlyser en politisk debatt och en kommission som ska belysa de olika handlingsalternativen.
Hur effektiva är krispaketen till företagen – egentligen?
Anders Kärnä, IFN och Örebro Universitet, medverkade i ett samtal i P1-morgon om hur effektiva krispaketen till företagen är.
Det är viktigt att se till att stödåtgärderna blir tillfälliga och inte permanenta, sa Anders Kärnä som också betonade vikten av att se till att företag inte kan fuska.
Höjd a-kassa är som att kissa i byxorna
Lars Calmfors, IFN, forskning hänvisas till i en debattartikel i Expressen skriven av Timbros Caspian Rehbinder.
Han anser att regeringens förstärkning av arbetslöshetsersättningen är det största steget bort från arbetslinjen på flera år och att det kommer leda till en högre arbetslöshet och sämre återhämtning efter krisen.
"Professor Lars Calmfors har gått igenom 28 studier från olika länder. I 24 av dem finns tydliga bevis för att höjd arbetslöshetsersättning minskar övergång från arbetslöshet till jobb."
Är svenskar okritiska patrioter?
Johan Wennström, IFN, medverkade i Studio Ett, Sveriges Radio, i ett samtal om coronakrisen fört med sig nationalism och patriotism.
Läs även kritik av samtalet i en ledare i Helsingborgs Dagblad