IFN i media

Affärsvärlden intervjuar Dani Rodrik, professor i internationell politisk ekonomi vid Harvard Kennedy School. Han hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

Läs mer bakom betalvägg

Smålandsposten skriver om forskning gjord av bland andra Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN. Han och hans kollega har undersökt användningen av digital teknik bland äldre och kommit fram till att det inte spelar någon roll om man är född i utlandet eller i Sverige när det gäller användningen av digital teknik bland äldre.

Läs mer bakom betalvägg

Svenska Dagbladet skriver om den svaga svenska kronan och har intervjuat Lars Calmfors, IFN, som tycker att ett inflationsmål är att föredra framför ett mål för växelkursen:

– Ett inflationsmål betyder att det det finns något att utgå ifrån när man sätter priser och löner. Det finns också ett värde av att inflationen inte ligger för lågt. Då kommer räntorna på sikt att ligga högre och man har mer utrymme at att sänka räntan när man går in i en lågkonjunktur, säger Calmfors.

Läs mer

Tidningen Transportarbetaren skriver om avtalsrörelsen och indsutrimärket. De hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

"/.../ både 6F, en facklig gruppering med bland andra Byggnads och Seko, och tunga ekonomer som Lars Calmfors ifrågasätter märkets roll och ser i framtiden andra lösningar än att industrin går först." 

Läs mer

Mårten Blix, IFN,  intervjuas på Svenskt Näringslivs hemsida om digitalieringens effekter på den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer

Johan Wennström, IFN, recenserar boken The Madness of Crowds: Gender, Race and Identity av Douglas Murray, i tidskriften Quillette.

Läs recensionen här

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas om de så kallade 3:12 -reglerna, skatter för fåmansbolag, som enligt TT möjliggör skatteplanering i mångmiljardklassen. På tio år har kapitalutdelningarna till ägare av framför allt redovisningsfirmor och advokatbyråer ökat lavinartat, skriver TT.  Mellan 2007 och 2016 ökade utdelningsinkomsterna till fåmansbolagsägare från 25 miljarder kronor till 100 miljarder kronor årligen. En analys som Ekonomistyrningsverket gjort, visar att mer än en tredjedel av de 100 miljarderna går till den procent som tar ut fem miljoner eller mer.

– Det antyder skattpelanering som inte är bra för skattesystemets legitimitet, säger professor Daniel Waldenström till TT.

Läs mer

Henrik Horn, IFN, intervjuas av Politico om Ursula von der Leyens så kallade Green Deal och det komplexa i att införa koldioxidtullar i EU.

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Bloomberg om hindren för entreprenörskap i Europa. Han efterlyser reformer som främjar entreprenörskap.

Läs mer

Läs även här

Artikeln finns också här

Samt här

Lars Calmfors, IFN, kritiseras av Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe i en intervju i tidningen Arbetsmarknadsnytt. Kritiken gäller Calmfors syn på industrimärket

Läs mer

Läs sammanfattning hos fplus

Lärarnas tidning skriver om betygssystemet och hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN.

Läs mer

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika i Svenska Dagbladet om brott mot svenska butiker och om butikernas betydelse för att skapa trygga städer.

Henrik Horns, IFN, bloggartikel om koldioxidtullar, refereras till i Financial Times.

Mårten Blix, IFN, medverkade som opponent då en rapport om digital vård presenterades. Tidningen Läkemedelsvärlden skriver  att Mårten Blix framhöll att rapporten bidrar till kunskapsutvecklingen på området men att han var kritisk till att den lämnar omdebatterade frågor utan belysning.

– En viktig fråga är om den digitala vården leder till hjälpe för människor som behöver vård men annars inte slulle få det, alltså att den tillgodoser ett annars ouppfyllt vårdbehov Det vore en jättevinst om det vore så och detta perspektiv finns inte med i rapporten, sa Mårten Blix.

Skribenten Lovisa Bergdahl hänvisar till Johan Wennström, IFN, i en text om konservatism och liberalism i Signum.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i  Arbetsmarknadsnytt  om arbetslösheten bland utrikes födda. Han säger bland annat:

– Vi har en större andel utrikes födda i befolkningen och ett större sysselsättningsgap till inrikes födda än de andra nordiska länderna. Det hänger förstås ihop med att vi har haft en så pass stor invandring av flyktingar som många gånger har en mycket låg utbildningsnivå. Det ställer enligt min mening större krav på omfattande reformer.

Henrik Horn, IFN, har tillsammans med André Sapir skrivit om att handel och klimatåtgärder inte nödvändigtvis är motsatser. Artikeln publicerades ursprungligen på Bruegel.org och finns nu även på nätplattformen Natural Gas World.

Assar Lindbeck, IFN, hänvisas till i en debattartikel i Dagens industri där  medlemmar i S-föreningen Reformisterna argumenterar för att staten ska låna till negativ realränta för att finansiera samhällsnödvändiga investeringar.

Johan Wennström, IFN, medverkade i ett samtal om alliansens framtid i Studio Ett på Sveriges Radio. Samtalet handlade mycket om Centerpartiet och Johan Wennström sa bland annat:

 – Jag tror att Centern helt enkelt gjort analysen att de tjänar rätt bra på att samarbeta med Socialdemokraterna i ekonomiska frågor och sen vara nån sorts kulturradikal motpol till Sverigedemokraterna i andra frågor. 

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en artikel i Dagens Nyheter  om den stundande avtalsrörelsen och industrimärkets roll.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i en TT-artikel om anhöriga till arbetskraftsinvandrare. Andreas Bergh menar att det finns en "potentiell kostnadsrisk" när arbetskraftsinvandrare tar med sig stora familjer men han säger också att det finns en potentiell uppsida om de anhöriga hittar jobb.

Johan Wennström, IFN, skriver om liberalismens moraluppfattning under vinjetten Under Strecket i Svenska Dagbladet. Han frågar sig hur väl den sekulära välfärdsstaten, den fria marknaden och den teknologiska utvecklingen svarar mot liberalismens ideal.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av SVT Nyheter Helsingborg om att Helsingborgs kommun anställt en lobbyist som ska verka i Stockholm. Andreas Bergh ser ingen stor ekonomisk risk i att kommuner satsar mer på lobbying och marknadsföring. Däremot ser han att risken finns i att fokus flyttas från kommunernas kärnverksamheter:

 – Uppmärksamhet är en bristvara idag. Så om vi lägger mer uppmärksamhet på kommunala lobbyister så lägger vi mindre tid på skola infrastruktur, barn-och äldreomsorg, säger Andreas Bergh till SVT.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, kommenterar höstbudgeten och menar att stora skillnader i beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster kvarstår, trots att värnskatten avskaffas.

– Skillnaden gör att det lönar sig att på olika sätt skatteplanera för att omvandla löner till kapitalinkomster. Detta är det större problemet som måste hanteras, skriver han i ett uttalande.

Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare i Dagens Nyheter.  De skriver att Andreas Bergh utförligt visat att skillnader i kapitalinkomster drivit på inkomstspridningen mest.

Anderas Bergh, IFN och Lunds universitet, omnämns i en ledare av Sakine Madon i Uppsala Nya Tidning. Hon hänvisar till intervjun i tisdags med Andreas Bergh i Sveriges Radios Ekot, om hur kommuner väljer att satsa pengar på event.

"Som nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh säger till Ekot borde kommunerna i stället lägga kraft och energi på vård, skola och omsorg.", skriver Sakine Madon.

Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas om höstbudgeten i Dagens Nyheter. Hon säger bland annat att ett sätt att på samma gång åstadkomma stabila skatteintäkter och minska klyftorna är att återinföra fastighetsskatten.

– Slopad värnskatt ökar klyftorna. Jag tolkar det som att de ska göra något annat också i den här skattereformen som att införa en fastighetsskatt som kanske är progressiv och slår hårdare mot högre taxerade fastigheter. Man skulle också kunna kompensera med skattesänkningar på annat håll, till exempel genom ett utökat grundavdrag, säger Åsa Hansson. 

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT angående höstbudgeten. Han är kritisk till att regeringen och politiker använder sig av begreppet "reformutrymme" för att förklara hur mycket pengar staten har råd att lägga på olika reformer.

– Jag tror att det är otroligt viktigt för politikens legitimitet på lång sikt att politikerna verkligen förklarar vad som sker, säger Lars Calmfors.

Andreas Bergh, IFN pch Lunds universitet, intervjuas i tidningen Offentliga Affärer om Ekots enkätundersökning om kommuner som satsar pengar på event. Han berättar bland annat att han nyligen färdigställt en artikel tillsammans med statsvetaren Gissur Elingsson.

"/../Vi konstaterar att det finns en betydande risk att kommuner hamnar i en osund konkurrenssituation gentemot varandra där varje kommuns marknadsföringsåtgärder försvårar för andra kommuners liknande åtgärder. Den kommer i ett nummer av Ekonomisk Debatt under hösten, nr 7 närmare bestämt."

Lars Calmfors, IFN, sammanfattar argumenten för och emot värnskatt i en artikel i Dina Pengar/ Expressen.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas om värnskatten  i Dina Pengar/Expressen. Han menar att slopad värnskatt på sikt skulle kunna bidra till en bättre fungerande samhällsekonomi. – Men jag vill se slopad värnskatt i ett sammanhang där man samtidigt skärper kapitalskatterna och återinför en fastighetsskatt värd namnet, säger Lars Calmfors.

Andreas Bergh,IFN och Lunds universitet, intervjuas i Sveriges Radios Ekot. En tredjedel av alla svenska kommuner tagit ekonomiska risker i samband med olika slags event under 2019, det visar en enkät som Ekot gjort. Andreas Bergh har kartlagt hur kommuner försöker sätta sig själva på kartan via event. Han menar att det är problematiskt att kommunerna tar ekonomiska risker i kampen för att synas, även om kommunerna inte går med förlust.

"Även om det är ganska billigt i kronor räknat, så kan det vara en hög kostnad i form av att vi inte lägger energi och uppmärksamhet på skola, vård och omsorg. För det är det som kommunerna borde lägga mest kraft på och det är det de borde tävla om att vara bäst på",  säger Andreas Bergh.

I en ledare i Dagens Nyheter, refereras till Lars Calmfors, IFN.  Martin Liby Troein skriver

"Ekonomen och DN-kolumnisten Lars Calmfors har utförligt argumenterat för att det är dags att ompröva industrins lönenorm: den utgör en priskontroll som innebär att lönerna inom tjänstesektorn, i synnerhet den offentliga, inte är marknadsmässiga, vilket leder till arbetskraftsbrist."

Andreas Bergh, IFN, omnämns i en krönika i Svenska Dagbladet  av Lisa Irenius.

I en artikel om politikers skönhet, publicerad i El Mundo, hänvisas till forskning av Niclas Berggren och Henrik Jordahl, IFN.  Forskarna  har undersökt vilken roll politikers skönhet spelar för att nå framgång i ett val.

I en debattartikel om skattepolitik  i Svenska Dagbladet, hänvisar debattörerna Christian Ekström och Nima Sanandaji till  forskning av IFN:s Andreas Bergh och Magnus Henrekson:

" De svenska ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson har visat att det finns ett samband i rika länder där en ökning av den offentliga sektorns storlek med 10 procentenheter av BNP är länkad till en lägre tillväxttakt på 0,5-1 procentenheter per år."

Nils-Eric Sandberg hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, i en gästkrönika  i Kristianstadsbladets fredagsupplaga och en ledare i Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehandas söndagsupplaga.

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, kommer under hösten skriva kolumner på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas av P4 Jönköping om avhoppen från kommunfullmäktige i Jönköpings län. 

Lars Calmfors, IFN, omnämns i Sakine Madons ledare i Uppsala Nya Tidning som tar upp höstbudgeten och värnskatten.

Roger Svensson, IFN, skriver i en slutreplik i Ekonomisk Debatt  till Fredrik Andersson om hur den statliga forskningsfinansieringen till universiteten bör fördelas.

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i P4 Jönköping om avhopp från politiken. I Jönköpings län har 31 av 593 fullmäktigeledamöter hoppat av sina uppdrag ett år efter valet. - En klar majoritet av de som hoppar av säger att de hoppar av av privata skäl, skäl som inte har med politiken att göra, säger Richard Öhrvall till Sveriges Radio.

Södermanlands Nyheter skriver om Therese Nilssons, IFN, forskning om reformer i skolan. Tidningen refererar till intervjun i Lärarnas tidning.

Simon Ek, Uppsala universitet och IFN  och Magnus Henrekson, IFN, skriver i Ekonomisk Debatt  om i vilken utsträckning nationalekonomer som publicerar i de fem högst rankade tidskrifterna gör det återkommande och var de är verksamma.

MIkael Stenkula, IFN, mfl skriver om 2019 års pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research- Boyan Jovanovic i Ekonomisk Debatt. De skriver bland annat att Jovanovic har biragit till en ökad försåelse av vem som egentligen blir entreprenör.

Assar Lindbeck, IFN, omnämns i en ledare i Svenska Dagbladet. 

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Göteborgsposten som kritiserar höstbudgetens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för utsatta grupper.

Henrik Horn, IFN, hänvisas till i en kolumn i Dagens Nyheter. En gränsskatt på koldioxid behöver inte alls stå i motsatsställning till frihandel.

Erik Prawitz, IFN, forskning  om utvandring hänvisas till i en intervju med Erik Bengtsson, ekonomhistoriker vid Lunds Universitet, i Jacobin Magazine.  Erik Bengtsson nämner även Daniel Waldenström, IFN.

Susanne Sjöstedt skriver i en Ledare på Värmlands folkblad mfl ( Mittmedia) om Andreas Bergh, IFN, krönika i Dagens Nyheter om gigekonomin.