IFN i media

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i Ekonomiekot Extra . I programmet sägs att de 70 000 rikaste personerna i Sverige i snitt har 50 miljoner kronor var. Daniel Waldenström säger att utvecklingen på ett sätt är ett gott betyg på att den svenska ekonomin klarar av att producera stora förmögenheter, men att politiken måste informeras om vad vi kan göra för att hålla ihop samhället.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter och Rapport om regeringens budgetproposition. Han kommenterar den slopade värnskatten:

- Vi tror inte att det kommer att kosta något på sikt. Problemet är att det bidrar till ökande inkomstskillnader och därför är vi många ekonomomer som trycker på att man borde kombinera detta med andra åtgärder som att till exempel höja kapitalskatten.

Assar Lindbeck, IFN, omnämns i en ledare av Olof Ehrenkrona i Svenska Dagbladet.

Lars Calmfors, IFN, omnämns i tidningen Fokus. Bankskatten borde vara startskottet för en större diskussion om en skattereform, skriver Emanuel Sidea.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, omnämns i en krönika på ledarsidan i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Moa Berglöf skriver att svaren på Andreas Berghs kolumn i DN visar att både högern och vänstern sitter fast i "gamla hjulspår".

Sydöstrans ledarskribent Hans Bülow  skriver att även ekonomerna efterlyser ett återinförande av fastighetsskatten och hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

Dagens Arbete skriver att industrins modell för lönesättning är under press. De skriver bland annat om kritiken mot låga löneökningar och hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

Den stundande avtalsrörelsen är i fokus för Dagens Arenas podd där bland andra Lars Calmfors, IFN, intervjuas.  

Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas i Tidningen Grundskolan om lärarbristen.

Arbete beskattas högre i Sverige än i omvärlden, säger Åsa Hansson,Lunds universitet och  affilierad till IFN till Di-tv.

Se intervjun

Åsa Hansson, Lunds universitet och IFN om de svenska skattekvoterna i TV4:s Nyhetsmorgon.

Therese Nilsson, Lunds universitet och IFN, intervjuas om en omfattande forskningsstudie om äldre skolreformer i Sverige. Studien är gjord tillsammans med tre andra forskare. Therese Nilsson menar att studien, applicerad på dagens förhållanden, visar att förlängda terminer från skolstarten i förskoleklass ger högre inkomst och pension i vuxen ålder än ett extra skolår i tonåren.

Henrik Horn, IFN, skriver i World Commerce Review att det inte finns någon inneboende konflikt mellan klimatåtgärder och att slå vakt om det mulitlaterala handelssystemet. Men det kräver att vissa kriterier är uppfyllda.

Mer pengar krävs till nya Arbetsförmedlingen – annars drabbas de arbetslösa. Privatiseringen kostar betydligt mer pengar än regeringen hittills avsatt, skriver Johan Berg, Arbetsförmedlingen,  i Dagens Nyheter och hänvisar till forskning av Lars Calmfors, IFN.

Journalisters beskrivningar av den nya gig-ekonomin är lika förutsägbara som ensidiga, skriver Andreas Bergh IFN och Lunds universitet i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida. Han kritiserar bland annat Sydsvenskan och Sveriges Radio för att vara förutsägbara och ensidiga i sin rapportering.  Han ställer sig frågan om gigekonomin är hemsk, varför vill människor arbeta där? 

Gabriel Heller-Sahlgren, IFN, skriver i en replik på Martin Lackéus debattartikel om skolan i Dagens Nyheter att de förändringar i skolpolitiken som Lackéus föreslår är en ompaketerad variant av de senaste decenniernas skolpolitik som inte fungerar.  Att en mer traditionell skolpolitik skulle leda till mer gängvåld finner inget stöd i forskningen, enligt Gabriel Heller-Sahlgren.

Läs mer i Dagens Nyheter: 

TCO:s Arbetsvärlden skriver om ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog. Lars Calmfors konstaterade att det finns negativa effekter av såväl högre ersättningsnivåer som längre ersättningsperiod i a-kassan. "I teorin, tillade han. Man ska vara försiktig med att dra slutsatser från mikrostudier."

För den som har en hyresreglerad lägenhet i New York, kan det i slutändan kosta mer än vad man hade räknat med, skriver The Industry Reporter i en ledare. "Assar Lindbeck, [IFN och Stockholm universitet] har en gång sagt att hyrereglering, näst efter bombning, är det mest effektiva sättet att förstöra en stad."

Sara Davidsson och Andreas Bergström, tankesmedjan Fores, skriver i ett debattinlägg i DI om en mer expansiv finanspolitik och investeringar i infrastruktur. De hänvisar till en rapport författad av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Att bygga rätt infrastruktur – vilken infrastruktur lönar sig och hur bör den finansieras?"

Slopad värnskatt kostar staten drygt sex miljarder kronor per år. Ekonomerna är oeniga om effekterna, skriver Östra Småland. Lars Calmfors, IFN, intervjuas och pekar bland annat på möjligheten att kombinera slopad värnskatt med höjda kapitalskatter.

Özge Öner, IFN, skriveri en krönika på SvD:s ledarsida om brukert av hijab i skolan. "Obligatorisk utbildning är inte till för att uppmuntra alla normer och värderingar som finns representerade i ett samhälle. [...] Dessa regler är utformade för att maximera barnens välfärd, inte för att gagna enskilda föräldrars uppfattning. Varför ska hijab vara ett undantag?"

TCO vill att taket i a-kassan höjs till 30 000 kronor i månaden, skriver TCO:s tidning Kollega. Lars Calmfors, IFN, får frågan om låg arbetslöshetsersättning försämrar matchningskvaliteten. Han säger "det kan leda till att arbetslösa tar jobb för tidigt, jobb de inte passar för. Det är ogynnsamt för den samlade produktiviteten i ekonomin."

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver på SVT Opinion att "SVTs Uppdrag Granskning (28 augusti) rapporterar om den dåliga flyktingintegrationen i Filipstad och vilka effekter detta får på kommunens ekonomi. Det är lätt att konstatera att flera mindre kommuner står inför en situation liknande den som Filipstad upplever. Detta borde inte förvåna någon."

Cecilia Garme skriver i Dagens Samhälle om regeringens utspel om ny kommunal kostnadsutjämning. Hon hänvisar till forskning av Johan Wennström och Özge Öner, IFN. "Etableringsreformen 2010 skulle styra flyktingarna till platser med gynnsam arbetsmarknad. Men när forskarna tittade på hur arbetslöshet korrelerade med flyktingmottagandets storlek före och efter 2010 fanns det ingen skillnad."

Arbetet skriver att förbunden inom 6F länge har kritiserat att industrins löneökningar styr resten av arbetsmarknaden. "Med hjälp av forskare som Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi [IFN], har 6F tagit fram en utredning om modellens brister."

Gabriel Heller Sahlgren, IFN, skriver i Lärarnas Tidning om digitalisering i skolan: "Totalt sett finns det lite stöd för att tillgång till teknik i sig höjer kunskaperna. Tvärtom. Däremot tycks specifika produkter och användningsområden – framförallt digital handledning – ha positiva effekter."

TT skriver om slopad värnskatt och att ekonomerna är oeniga om effekterna. "Lars Calmfors [... IFN] tycker dock att man samtidigt kan se slopad värnskatt som en stimulansåtgärd som bromsar den ekonomiska avmattningen som Sverige befinner sig i. Det kan vara bra tajming, säger han."

I ett debattinlägg i Värmlands Folkblad om skatter skriver Robert Björkenwall och Jaan Ungerson att Lars Calmfors, IFN, "konstaterar i en analys att de skattesänkningar som januariöverenskommelsen pekat ut riskerar att ytterligare öka inkomstskillnaderna i Sverige".

Förslaget med slopad värnskatt väntas bli verklighet när höstbudgeten presenteras den 18 september, skriver fPlus. "Ekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN] tycker dock att man samtidigt kan se slopad värnskatt som en stimulansåtgärd som bromsar den ekonomiska avmattningen."

Har en hyresreglerad lägenhet i New York, kan priset vara högre än du tror, skriver tyskla Nachrichten Welt, med anledning av att boende som faller under hyresreglering har utökats. Nachrichten Welt citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som sagt att näst efter bombring är hyresreglering det mest effektiva sättet att förstöra en stad.

Lars Calmfors, IFN, svarar på en ledare om att de marginalskattesänkningar som aviseras i januariavtalet av fördelningsskäl bör kombineras med högre kapitalbeskattning. Han skriver "utbildning- och arbetsmarknadspolitik räcker uppenbarligen inte till för att lösa utsatta gruppers sysselsättningsproblem. Då kan vi inte bara anta bort problemen utan måste fundera också på andra åtgärder".

Ny forskning visar en 30-årig nedgång i USA, i form av minskad av andelen unga företag, liksom unga företags andel av arbetstillfällen. Så är dock inte fallet i Sverige, skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norback och Lars Persson, IFN, i European Business Review.
 

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida skriver Lars Calmfors att "skattesystemet måste baseras på principen om likformighet. Det är just den som är huvudargumentet för en vettig fastighetsskatt".

Enna Gerin skriver på Aftonbladet Kultur om den växande kritiken mot det finanspolitiska ramverket. I detta sammanhang nämner hon att "senast var det Lars Calmfors som i sin ledare (Dagens Nyheter 14 aug) argumenterade för en återinförd fastighetsskatt".

Niklas Elert och Magnus Henrekson, IFN, skriver i Dagens Industri om sin bok The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union. De förklarar detdet behövs reformer på sex områden reformer för att stärka EU:s entreprenöriella ekosystem, bl a ett enkelt skattesystem.

Dagens unga behöver tillbringa mer tid i skolbänken, skriver Norra Västerbotten. Tidningen hänvisar till forskning av Therese Nilsson, IFN: "Intressant att notera är att en av slutsatserna [...] är att mer undervisningstid i unga skolår kan förbättra barnets intellektuella utveckling. Det borde tala för att längre terminer är bättre än fler läsår."

Arbetsvärlden skriver att "vid sidan av de vanliga kollektivavtalen kommer parternas omställningsavtal sannolikt också ingå som underlag i den pågående utredningen om förändrad arbetsrätt". I utredningen ingår Per Skedinger, IFN och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet.

Karin Svanborg-Sjövall, Timbro, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle om en rapport av Gabriel Heller Sahgren, IFN: "Teknik i skolan – vad kan vi lära av forskningen?". Forskningen "visar både på vilken enorm potential som finns i att effektivisera och förbättra svensk skola - men också på fallgropar som kan och bör undvikas".

Nu ska kursplanerna göras om, förklarar Kristianstadsbladet m fl i en ledare. "Att något är märkligt i läro- och kursplanerna har de senaste åren blivit uppenbart. De krångliga formuleringarna, de nedvärderade faktakunskaperna och de ofta orimliga kraven på analytisk förmåga har bland annat kritiserats i boken “Kunskapssynen och pedagogiken” [redaktör Magnus Henrekson, IFN]. 

Martin Ådahl (C) intervjuas i Arbetsmarknadsvärlden och hänvisningar görs till Lars Calmfors, IFN: "Om forskare som Bruno Crépon, Lars Calmfors och Oskar Nordström Skans säger att det till exempel inte går att veta exakt var och hur reformerna i Australien har hängt ihop med resultaten – vad är det du vet, som de inte vet?" undrar utfrågaren exempelvis.

tio veckors sommarlov är på tok för lång tid, skriver Värnamo Nyheter m fl i en ledare.Kortare lov "borde kunna bidra till både bättre avkastning i plånboken senare i livet och bättre inlärningsprocess under själva skolgången" förklarar skribenten och hänvisar till forskning av Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet.

Johan Berg, Arbetsförmedlingen, skriver i ett debattinlägg i ETC att erfarenheter från andra länder visar att privatisering av arbetsförmedling blir dyr. Han skriver att "Ekonomiprofessor Lars Calmfors menar därför att privatiseringen av Arbetsförmedlingen riskerar att gå snett."

Varför är det så svårt att genomföra politiska reformer i Danmark? undrar Christian Bjørnskov, affilierad till IFN, i en krönika i Weekendavisen. Han skriver bl a om egen forskning och forskning av Niclas Berggren, IFN: "... forskning indikerar att marknadsorienterade reformer, som avreglering är – i motsats till vad de flesta politiker tycks tro – populära hos allmänheten."

Det är bostadsmarknaden som skapar de  ökande inkomstskillnaderna, skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Han förklarar att de ökande skillnaderna inte har med löner att göra utan "kapitalinkomster, förändrad demografi och att välfärdsstatens bidrag och ersättningar inte ökat i takt med inkomstutvecklingen".

Arbetsmarknadsnytt har intervjuat Therese Nilsson. Det handlar om en skolstudie. Therese Nilsson förklarar:"Jag tror att alla förstår och är överens om att mer undervisningstid oftast är någonting bra. Men i policydebatten har man glömt bort det här med att det finns ytterligare redskap att använda för att förbättra elevers resultat än att lägga till ett år just på slutet."

I en ledare skriver Dagens Arena att (S) på Harpsundsöverläggningarna om budgeten i nästa vecka bör diskutera skattehöjningar som dämpar de ekonomiska klyftorna. "Nära till hands ligger, som bland andra ekonomen Lars Calmfors [IFN] föreslagit, att återinföra en fastighetskatt och skärpa annan kapitalbeskattning."

I en ledare skriver Östra Småland att det behövs en skattereform där kapital beskattas hårdare och som hjälper till att minska inkomstskillnaderna: "Man kan tro att det är någon på den politiska vänsterkanten som formulerat denna kloka tanke [...] Men så är det inte. Det är istället professorn i nationalekonomi, Lars Calmfors [IFN], en av landets mest profilerat borgerliga ekonomer."

I en ledare kommenterar Dagens Industri att Lars Calmfors, IFN, skrivit att kapitalbeskattningen är ”en sörja”. Skribenten förklarar att det finns olika skattesatser och undantag i skattesystemet både för löne- och kapitalinkomster pga av att skatterna är höga från början. "Det är alltså den högsta skattenivån som är problemet, inte undantagen."

Privata aktörer ska ta över väsentliga delar av Arbetsförmedlingens uppdrag, men de får inte tillräckligt många arbetslösa anvisade till sig, skriver Edward Hamilton, Svenskt Näringsliv, i Göteborgs-Posten. "Framstående forskare som nationalekonomen Lars Calmfors [IFN] förordar att åtgärden 'Stöd & Matchning' utvecklas."