IFN i media

Janerik Larsson har läst "två intressanta texter på svenska som ställer diagnoser på läget i fosterlandet". Han skriver o0m dessa på SvD.s ledarsida och hänvisar bland annat till Magnus Henrekson, IFN: "I artikeln ger också professor Magnus Henrekson intressanta synpunkter på problematiken. Läsvärd!"

fPlus publicerar en text om entreprenörskap där bland andra Magnus Henrekson intervjuas. fPlus: "Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, ser hur entreprenörskapet i Sverige bit för bit försvagas. Han ser bland annat riksbankens lågräntepolitik som ett stort  problem. "Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik, säger Magnus Henrekson."

Yng­ve Sunesson skriver i bl a Skånska Dagbladet att nu kan även småföretag utan kollektivavtal  ha nystartsjobb och att detta är en seger för C. Skribenten hänvisar till boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? av Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, med flera.

Arbetsmarknadsnytt rapporterar från ett seminarium i Almedalen där en rapport från Nordiska ministerrådet diskuterades. "Vi ville inte ta reda på vilket land i Norden som är bäst, utan utnyttja att de nordiska länderna är väldigt lika i många avseenden. Då får man ett mycket större kunskapsunderlag, sa Lars Calmfors, IFN, som är en av rapportförfattarna.

"Ny forskning visar att pappor vill ha mer föräldraledighet än de får", skriver den digitala tidningen Romper om forskning av Petra Persson, Standford University och IFN. "Forskningen visar dessutom att pappans föräldraledighet i slutändan kan gynna både dennes partner och barnens hälsa."

I ett inlägg av IT-konsulten Patrik Löwendahl på den digitala plattformen Almedalen.se citeras ttn debattinlägg i SvD av bl a Mårten Blix, IFN: “Det är centralt att även europeiska företag är med på resan att utveckla AI. AI kan stärka samhället och Europas ekonomier utan ökade risker för övervakning, diskriminering och godtycke.”

Preußische Allgemeine Zeitung skriver i en opinionstext om hyresreglering i Berlin. "Av erferenhet vet vi att frysta hyror leder till att en svart marknad  etableras och att underhåll försummas. Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] har beskrivit detta som den mest effektiva metoden att "förstöra en stad – förutom att bomba den".

Lars Calmfors intervjuas om lönenormering inför nästa års löneförhandlingar i Ekonomiekot Extra. Calmfors förklarar att "löneökningarna hamnat lite för lågt". Han menar att de har varit så låga att det är svårt för Riksbanken att nå sitt inflationsmål och att detta motiveras även av den brist på arbetskraft som finns inom vissa yrken.

I en ledare skriver Västerviks-Tidning om en debattartikel i Dagens Samhälle av Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och IFN. "Även om invandringen ökat befolkningen och ändrat åldersstrukturen i många landsbygdskommuner så löser det inte deras ekonomiska problem. Tvärtom ökar det kommunens kostnader ..."

Transportarbetaren skriver om lönenormering: "I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna." Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som "ser flera möjligheter. En är att industrins parter fortsätter normera, men tar större hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i andra sektorer."

Johan Wennström, IFN, är en av de som i Studio Ett intervjuas om att Kristdermokraterna tappat i opinionen. Wennström säger att konservativa KD-anhängare nog inte är imponerade av hur partiet hanterat Adaktusson-affären. Att KD "tog avstånd från Adaktusson som var populär och la sig för DN, trors allvarliga brister i [tidningens] granskning".

I en ledare skriver Smålandsposten om brottsutsatta handlare. Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: Han "menade för en tid sedan att ett samhälle utan normer skulle vara ett otäckt samhälle. Normlösheten breder uppenbarligen ut sig alltmer i Sverige, tillsammans med sin kompanjon kriminaliteten. Vi har ännu inte sett slutet på denna utveckling [...]".

Varför är det viktigt att studera kollektivavtalen, frågar Svenskt Näringsliv Lars Calmfors, IFN, i en längre intervju som publiceras på SN:s hemsida. Calmfors förklarar att "det finns ett stort värde i kollektivavtalsmodellen och att låta parterna reglera lönerna och andra arbetsvillkor, i stället för att reglera genom lagstiftning".

I en ledare skriver bl a VLT om en rapport författad för Nordiska ministerrådet av bl a Lars Calmfors, IFN. "Rapporten går igenom integrationsåtgärder i de nordiska länderna [...], och drar bl a slutsatsen att även om språkkunskaper är det enskilt viktigaste för att få in nyanlända på arbetsmarknaden, så kommer ingen enskild politisk åtgärd att lösa hela problemet".

Nyhetssidan fPlus skriver om "en ny trend där låginkomsttagare blir allt mer skeptiska mot höga skatter". fPlus hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av bl a Daniel Waldenström, IFN, att "finns det en korrelation mellan universitetsutbildning och stödet för skatter".

En ökad hänsyn till inhemska sektorer, framför allt offentlig sektor, talar för att fackförbunden kommer att kräva och få igenom något högre löneökningar i kommande avtalsrörelse 2020, skriver Direkt och hänvisar till att "Både fackförbunden inom 6F och professor Lars Calmfors har de senaste veckorna lagt fram förslag hur nuvarande lönebildningsmodell".

True Viral News skriver att "medan Amerika fortsätter med sin bestraffning av kvinnor, så utformar Sverige sin politik så att större jämställdhet ska uppnås mellan kvinnor och män". TVN bygger studien på forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN.

Tidningen Feministiskt perspektiv skriver att LO-förbunden inom 6F vill se en ny lönebildningsmodell som "innebär att industriavtalet slopas och ligger i linje med både feministisk analys och går längre än ett förslag som bygger på liknande problembild från två namnkunniga professorer inom arbetsmarknadsforskningen". De två är Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN. 

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, att "nedläggningen av arbetsförmedlingskontor riskerar att slå särskilt hårt mot utrikes födda på mindre orter med hög arbetslöshet". Förklaringen är att nyanlända oftast saknar sociala nätverk och kontakter som är viktiga för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på DN:s ledarsida om bristen på "informativ samhällsjournalistik och effektiv kommunikation kring en liten fråga som vad ungdomar ska betala när de åker kollektivt". Han frågar sig vad som skulle hända ifall vi måste diskutera en större, viktig fråga.

Aktuellt i politiken (S) skriver om "att flykten från a-kassan efter Borgs avgiftshöjning ledde till svagare löneutveckling" enligt IFAU. Skribenten refererar till Lars Calmfors, IFN, att han "kritiserat Borg för att inte tala klarspråk om att jobbskatteavdragen handlade om lönepress".

Andreas Bergström och Sara Davidsson, Fores, skriver i ett debattinlägg i SvD om en rapport som är författad av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. I den redogörs för brister i beslutsprocessen bakom nya investeringar och i de beslutsunderlag som Trafikverket tar fram.

Industriavtalet har tjänat Sverige bra men nu vill två tunga professorer se förändring, skriver Arbetsmarknadsnytt om en ny bok av Lars Calmfors och Per Skedinger som presenterat på ett seminarium. Tidningen skriver: "De menar att industriavtalet stör den svenska lönebildningen eftersom det lägger för liten vikt vid relativlöneaspekten. Det i sin tur leder till att lönebildningen inte kan bidra 'till en samhällsekonomiskt effektiv allokering av arbetskraften mellan yrken, branscher och sektorer'."

Wirtschaftswoch förklarar att poltikerna i Berlin vill införa hyresreglering. "Det har man redan provat i New York, Spanien och Protugal. Och resultatet bör avskräcka" skriver tidningen som avslutar: "Den brittiska tidningen Telegraph citerar [...] Assar Lindbeck [IFN]: "Reglering av hyror verkar vara det mest effektiva sättet att förstöra en stad – förutom att bombning."

Teknikföretag leder vägen när det kommer till att ge pappor föräldraledighet för att förbättra mammans och barnets hälsa, skriver Palo Alto Online, med hänvisning till en studie av Maya Rossin-Slater, Stanford University och Petra Persson, Stanford och IFN. Deras studie visar att när pappor har föräldraledigt under barnets första år gynnas inte bara mamman utan också det nyfödda barnet.

Chefredaktören på The Continental Telegraph skriver att umgås med kriminella ledare påverkar en persons involvering i brott. Författaren hänvisar till studien "The influence of leaders on criminal decisions" av Yves Zenou, Monash University i Melbourne, Australien, och affilierad till IFN, m.fl.

Arbetsmarknadsjournalisten Anna Öberg skriver i en krönika i Dagens Arena om två förslag till ändrad lönebildningsmodell. Ett av dessa presenteras i den nya boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, IFN, Simon Ek, affilierad till IFN, Ann-Sofie Kolm och Per Skedinger, IFN.

Det amerikanska nyhetsbrevet Commentary skriver om socialismen i den amerikanska offentliga debatten. Skribenten citerar Assar Lindbeck  på tal om tillit och arbetsmoral i samhället: Lindbeck har förklarat att "samhällsnormer till förmån för arbete eller mot att leva på bidrag uppstod ursprungligen i samhällen där det var svårt att överleva utan att arbeta".

Nyhetsbyrån Direkt rapporterar från ett IFN-seminarium. Skrbenten citerar Lars Calmfors, IFN: " Lönebildningen i Sverige är anpassad för att klara sysselsättningen, men nu har vi i stället problem med en utbredd brist på arbetskraft och det är systemet inte anpassat för att åtgärda. Det behöver därför reformeras." Även Per Skedinger, IFN, citeras.

Arbetskraftsinvandring är en bra affär men det finns flera hinder som måste bort för att förenkla företagens rekryteringar, skriver Arbetsmarknadsnytt från ett seminarium där bl a Andreas Bergh, IFN, deltog. Bergh menade att "politisk förändring går långsamt och sker steg för steg. Jag tycker att förslagen är i den andan och därför kan rapporten bidra konstruktivt till debatten".

TCO:s tidning Arbetsvärlden skriver från ett IFN-seminarium där boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid presenterades. Tidningen citerar Lars Calmfors, IFN, på seminariet: "Man utgår från Riksbankens inflationsmål och översätter det till prisökningar för det vi producerar i hela näringslivet och så lägger man till produktivitetstillväxt. Då tar man automatiskt hänsyn till hela ekonomin".

BLT skriver i en ledare att Jonas Sjöstedt (V) är dåligt påläst vad gäller värnskatten. Tidningen citerar Åsa Hansson, [affilierad till IFN] i Ekonomisk Debatt: ”Höga marginalskatter på arbete minskar även drivkraften att anstränga sig och har skadliga samhällsekonomiska verkningar. En rad studier har kommit fram till att ett borttagande av värnskatten skulle vara självfinansierande [...]"

Newsr skriver i en notis om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN: "Svensk forskning visar att kvinnors fysiska hälsa gynnaa av att deras partner stannar hemma tillsammans med dem efter barnafödsel."

Johan Wennström skriver i en krönika i SvD Kultur om Victor Davis Hanson bok ”The case for Trump”. Wennström skriver att Hanson "försöker ge en mer nyanserad bild av Donald Trump". Hanson förklarar att det var "föraktfulla beskrivningar av den amerikanska arbetarklassen som dum och oupplyst som provocerade många av dess medlemmar till att rösta på Trump".

I ett debattinlägg i SvD skriver Nima Sanandaji, ECEPR, och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro, om en rapport författad av bl a Gabriel Heller Sahlgren, LSE och IFN. I rapporten beskrivs ned nederländska vårdmodellen som de menar "kan tjäna som inspiration".

Plattformen Scary Mommy skriver om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN: "Studien genomfördes i Sverige, som antog en lag 2012 som garanterar 30 dagar pappaledighet. Dessa pappor kan använda dagarna när som helst under det första året efter att deras barn är födda."

Tidningen MåBra m fl skriver om forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN. "Dubbeldagarna lanserades 2012 med främsta mål att öka jämställdheten i barnomvårdnaden hos svenska föräldrar – genom att skapa fler gemensamma vanor och delat ansvar."

Caroline af Ugglas m fl, Svenskt Näringsliv, skriver i ett debattinlägg i Göteborgs-Posten om en rapport av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN: "Det finns också en omfattande forskning, [...], om vad som ger effekt på elevers kunskaper mätt som resultat i internationella prov. Det visar sig exempelvis att centrala avgångsprov, konkurrens och lärarledd undervisning har betydande positiv effekt."

Rasmus Brygger, Danska Arbetsgivarföreningen, kommenterar en ledare i Berlingske om en rapport av bl a Lars Calmfors, Brygger anser att Berlingske drar fel slutsatser vad gäller att "Danmark är bättre att integrera utlänningar på arbetsmarknaden".

Sju rapporter ligger till grund för 6F:s alternativ för lönebildning, skriver Fastighetsfolket. En av rapporterna är författad av Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "ett sätt att locka personal till bristyrken är att höja lönerna. Men märket försvårar att ändra relativlönerna [...]."

I en notis skriver TT om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN: "När möjligheten för föräldrarna att vara hemma samtidigt under barnets första år utökades förbättrades mammornas psykiska och fysiska hälsa."

I ett nyhetsinslag berättar TT/Ekot om en ny studie av bl a Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Ekot skriver att "när möjligheten för föräldrarna att vara hemma samtidigt under barnets första år utökades, förbättrades mammornas psykiska och fysiska hälsa".

En ny studie visar att föräldrapenningens ”dubbeldagar” har minskat den psykiska ohälsan och behovet av sjukvård bland förstföderskor, skriver Dagens Nyheter Ekonomi. Tidningen intervjuar Petra Persson, Stanford University och affilierrad till IFN. Det är oväntat stora effekter, och reformen kostade i princip ingenting, säger hon.

Berlins folkvalda vill förbjuda hyreshöjningar, skriver Die Welt och förklarar att politiker försökt sig på likanande återgärder under de senaste 400 åren. Skribenten avslutar med ett citat av Assar Lindbeck, IFN och Stockhoklms universitet: "Efter bombning är hyresreglering det mest effektiva sättet att förstöra städer."

Babyology skriver om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN, som "använt svenska förhållanden för att undersöka hur pappor kan påverka mödrarnas hälsa – och resultaten var ganska svindlande. [...] Det visade sig att när pappor tar ut pappaledighet under det första året av ett barns liv så innebar detta en stor skillnad för mammas hälsa".

Erik Fichtelius skriver i en krönika i Fokus hur bl a ekonomer i akademin bildar förtrupp till politiken vad gäller beskattning. Han citerar bl a Mikael Stenkula i Ekonomisk Debatt: "Inkomstskatternas utveckling är en lektion i hur ideologi och pragmatism, politik och ekonomi, debatt och utredningar, tillsammans har bidragit till att över tid sy ihop det lapptäcke av regler och principer som dagens inkomstskattesystem bygger på".

Amy Swearer, The Heritage Foundation, hävdar i The Daily Signal att New Yorks nyligen ändrade hyresstabiliseringslagar "gör stadens problem betydligt med dyra bostäder värre, vilket bevisar ekonomen Assar Lindbecks [IFN] poäng att ”förutom bombning så verkar hyresreglering i många fall vara den mest effektiva metoden för att förstöra en stad.”

Metro Parent skriver om en studie av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN, som omskrivs i New York Times, Studien visar att betald pappaledighet förbättrar mammas hälsa efter förlossningen: "En ny svensk undersökning fann att en nyckelfaktor för nyblivna mödrars hälsa är att deras partner finns i närheten.

Norska Morgenbladet skriver om en rapport med Lars Calmfors och Per Skedinger som medförfattare. Forskarna har samlat erfarenheter och forskning i de nordiska länderna. Tidningen sammanfattar rapporten i sju punkter. En av dessa förklarar att invandrarkvinnor från icke-västländer har extra svårt att få jobb.

Att ha en extra person hemma, under bara några dagar, innebär betydande fördelar efter en förlossning. Det visar ny forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN, som New York Times skriver om. Forskarna har studerat effekter av att svenska fäder sedan 2012 kan ta upp till 30 dagar ledigt parallellt med mamman.