IFN i media

I en ledare skriver Hallandsposten m fl om en rapport av bl a Lars Calmfors, IFN. "Frågan är också om bidrags- och skattesystemet är tillräckligt väl utformat" skriver tidningarna och förklarar att "så länge sådana grundläggande systemfel finns kvar riskerar andra åtgärder att fungera betydligt sämre, även om de sker i kombination".

Johan Berg, Arbetsförmedlingen, skriver i ett debattinlägg att "Centern är det parti som framförallt drivit fram raseringen av AF". Men, menar Berg, till och med Centerns egen tankesmedja Fores är av samma uppfattning som arbetsmarknadsutredningen. Och Lars Calmfors, IFN,  "menar att den fullskaliga privatiseringen riskerar att gå snett".

Tyska Contra Magazin skriver om en rapport med Lars Calmfors, IFN, som huvudförfattare. Tidningen förklarar att immigranter som kommer till Sverige har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden är i övriga nordiska länder.

I ett debattinlägg i Länstidningen Södertälje skrivs om en rapport med Lars Calmfors, IFN, som huvudförfattare: "Men Calmfors-gruppen har gått i samma fälla som många andra. Att Sverige har större ”gap” i sysselsättning mellan inrikesfödda och utlandsfödda än många andra länder beror mest på att sysselsättningen för inrikesfödda är särskilt hög hos oss men även på att andelen flyktinginvandrare är hög."

Lars Calmfors, IFN, samt två forskare från Nordregio skriver i ett debattinlägg i Aftenposten om en rapport de skrivit för Nordiska Ministerrådet. De menar att våra kunskaper om integrering är för dåliga: "Det finns praktiskt taget inga undersökningar som identifierar vilken typ av språkundervisning som fungerar bäst. Vi vet också för lite om vad olika utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kostar."

Danmark, Finland, Norge och Sverige har alla tagit emot många invandrarer, skriver Lars Calmfors i en krönika på DN:s ledarsida. Men förklarar han "en slående slutsats är hur mycket svårare integrationsproblemen är i Sverige än i våra grannländer".

Özge Öner, IFN, skriver i en kolumn på SvD:s ledarsida att "Bryssels och EU-förespråkarnas största misstag har varit att avfärda oppositionen, utan att bevärdiga sig diskutera kritiken i sak". Hon förklarar att "opposition är en viktig del av den västerländska demokratins historia och fortlevnad. Den har utgjort brandvägg mot statsmaktens alltför vittgående expansion. EU är självfallet inte immun mot sådan kritik."

I en ledare i Berlingske refereras till en rapport författad av Lars Calmfors, IFN, m fl för Nordiska Ministerrådet. "Rapporten ger oss ny kunskap om diskussionen om integration i de skandinaviska länderna. Slutsatserna motsäger vad chefskonsulenten i danska Arbetsgivarförbundet hävdat nämligen att både Sverige och Norge är bättre än Danmark för att få utlänningar i jobb".

Gotlands Allehanda skriver i en ledare om valet av ny partiledare för Liberalerna. Tidningen hänvisar till en rapport av bl a Lars Calmfors, IFN, och skriver om en av kandidaterna, Erik Ullenhag, att han "tillhörde för övrigt (och naturligtvis) dem som när det begav sig valde att beskriva migrationen som en vinstaffär för Sverige. Det är ju tyvärr långt ifrån sant [...]"

Norrbottens-Kuriren skriver i en ledare att utbildningsinsatser för nykomlingar med bristande språkkunskaper och en låg utbildning är kostsamma och svåra att lyckas med. Tidningen hänvisar till att Calmfors m fl föreslår "sänkta ersättningsnivåer för dem som inte jobbar, lägre minimilöner för vissa mindre kvalificerade yrken samt generösare skatterabatter på låga inkomster".

 DN Ekonomi skriver om ett inlägg i Ekonomisk Debatt av bl a Daniel Waldenström, IFN. DN skriver: "Resultatet, aningen hårdraget: Ju fler högskolepoäng, desto mer skatt tycks folk villiga att betala.

Givet att det finns många som inte kan få ett jobb till svensk kollektivavtalslön vore det klokt att sänka eller ta bort lönegolvet.Det skriver SvD i en ledare med anledning av en rapport med Lars Calmfors, IFN, som huvudförfattare och Per Skedinger, IFN, och Simon Ek, affilierad till IFN, som författare.

Amerikanska Breitbart skriver om en rapport av Lars Calmfors, IFN, m.fl. att "jämfört med Finland, Norge och Danmark har Sverige haft det svårast att få nyanlända in i arbetskraften". Calmfors hävdar att ”det är ett hinder i Sverige att vi har hög minimilön”.

Sverige är sämre än andra nordiska länder på att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Det visar ny forskning, rapporterar Ekot och som omskrivs på fPlus och Omni. "Jag har slagits av att omfattningen av integrationsproblemen för invandrare på arbetsmarknaden är betydligt större i Sverige än i de andra nordiska länderna", säger rapportens huvudförfattare Lars Calmfors.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Dagens Eko med anledning av att han är huvudförfattare till en ny forskningsrapport om integration på arbetsmarknaden. Han förklarar att omfattningen av integrationsproblemen för invandrare på arbetsmarknaden är betydligt större i Sverige än i de andra nordiska länderna.

Sven Bergenstråhle och Peder Palmstierna ifrågasätter i ett debattinlägg på Dagens Arena om marknadshyror fungerar. De hänvisar till ett inlägg av Daniel Waldenström, IFN, på Ekonomistas: "Påståendet att rörligheten på bostadsmarknaden i Sverige är låg är en myt. Det hävdar i alla fall professorn Daniel Waldenström."

SNB skriver i en ledare, med anledning av lanseringen av boken Glädjeparadoxen av bl a Gabriel Heller Sahlgren, att "strävan efter att glädja elever har dessvärre gått betydligt längre än lek på rasterna. Det finns tydliga tecken på att glädjen har getts ett egenvärde även på lektionerna, vilket hämmar elevernas inlärning".

Anne Siri Koksrud Bekkelund, Venstre, skriver i norska Minerva om välfärdsstaten. Hon hänvisar bl a till Assar Lindbeck, IFN: att välfärdsstaten blir mer omfattande, om den bygger på övertygelsen att alla ska bidra så långt de kan. Anser vissa grupper att de betalar, medan andra är fria passagerare, blir välfärdsstaten sannolikt mindre och svagare.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida att ungas oro inför framtiden i alla fall delvis är den samma. Bergh menar att det nog inte skadar "att påminna dagens unga om att även deras föräldrar var synnerligen bekymrade över världens utveckling när de gick i skolan. Dagens unga är inte den första generation som oroar sig för världens framtid."

Erik Helmersson, DN:s ledarredaktion, skriver om boken Glädjeparadoxen, av Gabriel Heller Sahlgren: "Tänk om skolan varken kan leverera kunskap eller social utjämning ifall eleverna är rädda och osäkra och pedagogiken styrs av metoder som saknar annan evidens än önsketänkande? Tänk om inlärning trivs bättre i ordning än i kaos? Tänk om skolan inte alls i första hand måste vara så rolig som möjligt? Ja, då måste vi ju tänka om."

Drygt 53 procent av röstberättigade svenskar deltog i EU-valet, en ökning från 51,1 procent. Ökningen kan bland annat bero på att väljare upplevt att det är ett viktigt val, förklarar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, för TT.

Realtid.se har intervjuat Pål Ahlsén, vd för Sveriges största noterade fastighetsbolag. På frågan "Dina tankar om hyresregleringen?" svarar han: "Jag håller med Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] att näst efter bombningar är hyresregleringar det bästa sättet att sabba en stad".

Helsingin Sanomat har intervjuat bl a Lars Oxelheim, Handelshögskolan i Kristiansand och IFN. Tidingen har fångat upp att Lars Oxelheim initierade debatten om det minskande omvandlingstrycket i industrin till följd av en svag svensk krona.

Mårten Blix, IFN, har intervjuats av Healthcare Business International. Han förklarade att ”det skulle vara vettigt för digitala hälsoföretag att titta på mer tätbefolkade områden. Vi har problem med färre läkare i de glesbefolkade områdena i norr och alla fördelar [med digital vård] kommer minska ifall hänsyn ska tas till samtliga regioner."

Nyheteridag skriver om en artikel i Kvartal där Magnus Henrekson och Özge Öner, IFN, samt Tino Sanandaji, HHS, varnar för försök att skapa en gemensam migrationspolitik för EU. "Enligt författarna skulle en omfördelning för att öka mottagandet i länder som idag tar emot få migranter förmodligen bara göra att 'fler söker sig till Europa', snarare än att minska trycket på mer generösa länder som Sverige," skriver Nyheteridag.

Widar Andersson skriver på ledarsidan i Folkbladet om IFN:s seminarium där boken ”Glädjeparadoxen” av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji presenterades. Han skriver: "Men Glädjeparadoxen pulvriserar effektivt alla samband mellan att ha roligt i skolan och kunskapstillväxt. Snarare gäller de motsatta sambanden. Därför står vi inför ett kulturellt skifte i skolan: En stat som bestämmer vad kunskap är, lärare med auktoritet som direktundervisar elever i klassrum, mer prov och slutprov, mer ordning och större säkerhet."

Skillnaderna är för stora mellan EU-länderna för att de ska kunna ha en gemensam flyktingpolitik – Sverige beviljar exempelvis många fler asylansökningar än Portugal, förklarar Magnus Henrekson och Özge Öner, IFN, samt Tino Sanandaji, HHS, i Kvartal. Att utjämna dessa klyftor skulle hota att slita isär unionen och rasera de historiska framgångar Europa uppnått med EU-projektet, förklarar de.

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida från ett IFN-seminarium: "Den svenska skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse är ämnet för en nyutkommen bok som är en verklig tankeställare inte bara för skolintresserade utan för alla som bryr sig om Sveriges framtid."

I en podd från Svenska Dagbladets ledarredaktion diskuterar Lydia Wålsten med bland annat Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om ojämlikheten är ett problem i Sverige och vad ett avskaffade av värnskatten kan betyda för jämlikheten.

En svag krona minskar omställningskraven på företag: stt rationalisera och förbättra produktiviteten, göra teknologiskiften etcetera. Och det gör industrin mindre konkurrenskraftig, säger Magnus Henrekson, IFN, i ett inslag i TV4 NYheter som handlar om den svaga svenska valutan. 

Gabriel Heller Sahlgren, IFN och LSE, debatterar sin bok Glädjeparadoxen i SR/Studio Ett. Forskningen tyder på att det finns en målkonflikt mellan inlärning och elevernas glädje i skola," sa Heller Sahlgren. Han påpekade att svensk skola fallit i internationella undersökningar och att vi borde satsa mer på kunskap och inlärning.

Schools Improvement Net skriver om "högt kvalificerade ungdomar". Författaren citerar forskning av Gabriel Heller Sahlgren, LSE och IFN: "Regeringar i allmänhet tenderar att fokusera på att öka rättvisa och höja prestationer bland lågpresterande elever, och ofta ignoreras begåvade barns behov i västländer .”

Den progressiva pedagogikens fokus på glädje, elevdemokrati och elevledda metoder har haft negativa effekter på kunskapsinhämtningen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, IFN, och Nima Sanandaji på SvD Debatt. De menar att skollagen och läroplanerna bör ändras så att elevers plikt att jobba hårt i skolan betonas.

I en replikpå SvD Debatt skriver Markus Kallifatides, ordförande i S-föreningen Reformisterna, att "den 'infasning' av marknadshyror i det krympande beståndet av äldre hyresrätter [...], allt annat lika, innebära inget annat än ytterligare en gigantisk värdeöverföring till privatkapitalets händer – ett ämne som till exempel Assar Lindbeck [IFN] behandlat."

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida att "den globala uppvärmningen utgör den kanske största utmaningen som mänskligheten stått inför". Han bl a om klimattullar: "Det bästa bidrag som de nordiska länderna kan ge till att bekämpa klimatförsämringen är genom teknikutveckling som kan komma andra till del."

"Glöm inte bort att generösa välfärdsstater kan innebära en moralisk fara" argumenterar Bullfax. "Gatekeeping-funktioner har införts, främst för sjukskrivningsansökningar, för att begränsa utnyttjande och bedrägerier. Ekonomen Martin Ljunge [IFN] menar att reformer i dag bör vara  långtgående för att kunna vända de långsiktiga effekter som värlfärdsstaten skapat.

Danska Berlingske skriver om en rapport med bl a Lars Calmfors, IFN, som författare. Rapporten visar att "i stället för att spendera tre miljarder dollar på att sänka koldioxidutsläppen i de nordiska länderna, borde de nordiska regeringarna spendera pengar i till exempel Polen."

Professor Lars Oxelheim, IFN, intervjuas i Reatid.se. Han förklarar att det är extremt riskabelt att göra affärer på prognoser som avviker från den gällande marknadskursen av den svenska kronan: "Marknaden är effektiv i den bemärkelsen att all tillgänglig information redan finns inbakad i kursen. Timingen av en inbakad ändring är del av problemet där dessutom alla andra centralbanker kan ändra på bilden över den svenska kronans utveckling."

fPlus har intervjuat Joacim Tåg om ny forskning. "Det är en myt att svenska investerare bryr sig mer om lokal jobbtillväxt än vad utländska investerare gör. Det är snarare så att svenska investerare som har bättre koll på regelverken lättare kan rekonstruera, flytta eller göra sig av med lokal arbetskraft", säger Tåg till fPlus.

De nordiska ländernas största inverkan på det globala klimatet är inte att minska utsläppen, utan på Cleantechs know-how, skriver Kansan Uutiset. "Det är dyrt för oss att öka våra utsläppsminskningar, så det kan mycket väl vara mer kostnadseffektivt och klimatvänligt att utnyttja utsläppshandel och finansiera utsläppsminskningar från andra länder", säger Lars Calmfors, IFN, till tidningen.

Att det finns exempel på mindre kommuner som lyckas bra med integrationen är inget nytt. Detta förtar dock inget av resonemanget i min artikel, skriver Mats Hammarstedt i en replik i Expressen.

Fastighetsnytt har intervjuat Lars Oxelheim, IFN. Han förklarar att morgondagens tillväxt kommer hämmas av dagens skuldsättning. "När man räknar på den ekonomiska tillväxten per capita är det dåliga utfallet delvis ett resultat av migrationen, givetvis, men när man tillika tittar på tillväxten som helhet och ser att den till stor del är ett resultat av makroekonomisk medvind, då blir bilden alarmerande."

På DN Kultur skriver Jan Eklund om ett inlägg av Johan Wennström, IFN, i Svenska Dagbladet Kultur:  Det handlar om yttrandefriheten i universitetsvärlden: "Ta det stilla, kids. Starka argument vinner i längden. Sippa tankeförbud är livsfarliga" uppmanar Eklund.

I en ledarei Svenska Dagbladet skriver Maria Ludvigsson om en rapport av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN: "Men det händer att vi som tycker ungefär lika har helt olika argument för samma förslag. Jordahl och Heller Sahlgren argumenterar inte för att människans förmågor ska utvecklas för att det är ett mål i sig själv, utan för att det ökar tillväxten."

I en ledare skriver i Helagotland Joakim Broman, Liberala Nyhetsbyrån, "det är viktiga att inte slå sönder den innovation som den digitala vården innebär. Tillgängligheten i den svenska primärvården är bedrövlig [...]" Han hänvisar till en artikel av Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson i Ekonomisk debatt (nr 3 2018).

Janerik Larsson skriver på SvD ledarsida om ett debattinlägg av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, i DN: "För framtidens välståndsskapande finns det anledning ta del av det intressanta resonemang i dagens DN-debatt. De har i en rapport visat att reformer bör genomföras som ökar incitament för företagen att finna nya affärsmöjligheter, nyttja den nya tekniken, experimentera och växa – lokalt såväl som globalt."

Fokus skriver att "rapportförfattarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl  [IFN] föreslår på DI debatt att öka andelen friskoleelever och den lärarledda undervisningen."

På SvD Kultur skriver Johan Wennström, IFN, att "drevandet mot folk verksamma inom universitetsvärlden måste få ett slut". Han berättar om den konservative filosofen Sir Roger Scruton som utsågs till att leda en statlig kommission i Storbritannien men utnämningen drogs tillbaka efter ett intensivt Twitter-drev.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, att den positiva svenska välståndsutvecklingen till stor del har sin grund i en framgångsrik strukturomvandling i näringslivet efter 1990-talskrisen. Men nu visar nya data att det svenska entreprenörskapet avstannat.

Omni skriver i en notis om ett debattinlägg i DN av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN: "Det svenska entreprenörskapet har varit i världsklass sedan strukturomvandlingar i näringslivet efter 1990-talskrisen. Men nu börjar det att stanna av."