IFN i media

Daniel Suhonen skriver i Arbetet om Björn Elmbrantsbok Marknadens tyranni. Han menar att S förlorat kampen om idéerna. "Ekonomer som Assar Lindbeck [IFN], Svenskt Näringslivs direktörer och Timbros konglomerat av tankesmedjor har bedrivit ett ideologiskt gerillakrig på tusen fronter mot en arbetarrörelse som trodde sig ha vunnit för alltid och vare sig behövde forma några idéer, slåss för sin politik eller hålla sig med några intellektuella."

ETC skriver från ett seminarium om basinkomst där Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, talade i ämnet. "Välfärdsforskaren Andreas Bergh menar att det i princip alltid är svårt att dra slutsatser utifrån experiment utförda i andra länder, dels för att de sker i en liten skala men framförallt för att kontexten är annorlunda."

Johan Rudström skriver i UNT att fyrpartiuppgörelsen i sig inte ger anledning till oro. Ekonomerna  Lars Calmfors, IFN, och Harry Flam, har båda kritiserat den förra regeringen för att ha sparat för lite. "Ändå gör de nu olika bedömningar av uppgörelsen. Enligt Calmfors innebär de ökade utgifterna ”en stor risk för statsfinanserna” (SvD 12/1)" skriver Rudström.

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver debattören Johan Berg att privatiserad Arbetsförmedling inte kommer att lösa landets utmaningar. "Ekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN] är tydlig – en fullskalig privatisering av AF riskerar att gå snett."

Arbetet skriver om basinkomst/medborgarlön: "Från vänster till höger förs nu allt fler tankar fram om att införa basinkomst eller medborgarlön. Men de politiska partierna ligger lågt i frågan. En förklaring är att det är för många ”UFO:n” som argumenterar för basinkomst, hävdar välfärdsforskaren Andreas Bergh [IFN]."

Andreas Bergh skriver i en krönika på DN:s ledarsida, med anledning av reformer som S, MP, C och L har kommit överens om, att utredningar historiskt sett är avgörande för både tillkomst och genomförande av reformer i Sverige. Han fortsätter: "[...] nästan samtliga liberaliseringar föregicks av ett grundligt utredningsarbete som bidrog till att skapa en samsyn om verklighetsbeskrivning och förändringsbehov".

I notiser från 12-14 januari skriver Direkt:" Nationalekonomen Lars Calmfors tycker att risken för statsfinanserna är stor om den uppgörelsen mellan mittenpartierna blir verklighet, eftersom skattesänkningarna och utgiftsökningarna är fler än besparingarna. (SvD lör)."

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Ekonomiekot Lördag om pensionssystemet. Det handlar bland annat om att ett antal PPM-fonder upphör. "Att antalet fonder minskar är ju inte ett problem för de flesta sparare" säger Elinder. Han föärklarar att förändringen ligger i spararnas intresse.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i SvD Näringsliv om utkastet till överenskommelse mellan S, C, L och MP. Han menar att om "samarbetet ska fungera så måste det bygga på en mer fundamental samsyn. Inte bara att man ger och tar i en förhandling, för att få igenom sina gamla krav".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida om migrationspolitik. Han refererar till "experiment i syfte att undersöka hur stora skillnader mellan olika grupper som krävs för att människor ska vara beredda att gynna den egna gruppen på bekostnad av andra". Bergh skriver: " Vilken godtycklig gruppering som helst tycks vara tillräcklig för att människor på allvar ska börja favorisera sina egna."

I en krönika i Helagotland/Gotlands Folkblad skriver Barbro Engman: "Inte ens de mest marknadsliberala partierna tror att medborgarna gynnas när marknaden släpps lös". Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN, och skriver att han är "övertygad om att marknadshyror kommer att leda till stora hyreshöjningar. I en artikel på DN-debatt menar han att staten därför måste ingripa".

Özge Öner, IFN, skriver i en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida om Europakommissionens syn på återvandring. Hon jämför med Sverige: Det är märkligt att i landet som tog emot fler flyktingar per capita än någon annan medlemsstat under flyktingkrisens kulm, är det fortfarande stigmatiserande att föreslå eller öppet diskutera behovet av återvandring, liksom vilka strategier som kan underlätta processen.

Sandro Scocco, utredningschef Bostad 2030, skriver i en replik på DN Debatt att "det skulle vara en stor samhällsvinst om regeringsförhandlingarna leder till att marknadshyror införs". Han hänvisar bl.a. till Daniel Waldenström, IFN: "Waldenström konstatera på bloggen Ekonomistas under rubriken ”Myten om den orörliga bostadsmarknaden” att 'Den generella rörligheten är hög och flyttkostnaderna generellt låga i Sverige jämfört med andra länder.'"

I en ledare skriver Adam Cwejman i GP att många kommunala bolag riskerar att skapa intressekonflikter för politikerna. Han hänvisar till forskning av bl.a. Andreas Bergh, IFN: "Det finns  stöd för att offentliga bolag kan vara mer effektiva på att leverera nytta än motsvarande verksamheter organiserade inom förvaltningar. Men risken finns, vilket är studiens slutsats, att det sker en osund sammanblandning mellan olika intressen."

I en gästkolumn i bl.a. Kristianstadsbladet skriver Nils-Eric Sandberg om "Roland Andersson från Everöd gjorde en inspirerande klassresa". I detta sammanhang nämner han Assar Lindbeck, IFN och Stockholmls universitet, som en av få ekonomer  som "tillämpade ekonomisk analys på ett antal olika områden".

Le Figaro skriver att kampen mot arbetslöshet inte längre prioriteras i den politiska debatten. De "gula västerna" drivs ju i huvudsak av anställda och egenföretagare. Det handlar om insiders överväganden för att "förklara arbetsmarknadens styvhet, särskilt i verk av Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet) och Dennis Snower, med andra ord personer som har ett jobb och vill behålla det, i motsats till de arbetslösa [...].

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog intervjuas av SVT Nyheter om att arbetsrätten har blivit en laddad fråga i regeringsförhandlingarna: "Tommy Iseskogs uppfattning att arbetsrätten inte behöver vara en stoppkloss i förhandlingarna får medhåll av ekonomiprofessor Lars Calmfors och nationalekonomen Per Skedinger i en artikel i Dagens Industri. Calmfors och Skedinger pekar på flera möjligheter till kompromisser."

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet Näringliv skriver bl.a. Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, att kvinnor med utomeuropeisk bakgrund som har framgång i sitt företagande anställer i hög grad andra kvinnor med utomeuropeisk bakgrund. Författarna förklarar samtidigt att "andelen kvinnor med utländsk bakgrund som startar och driver egna företag har ökat under de senaste årtiondena". 

Lars Calmfors, IFN, beskriver i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida sin önskelista för en kommande regering. Enkla jobb, en avreglerad hyresmarknad, lägre marginalskatter men högre skattekvot, är några av hans förslag.

I ett debattinlägg i SvD skriver Mårten Blix, IFN, med flera, att en kommande regering måste ta tag i frågan om digitalisering av vården: "Såväl sjukvården som omsorgen behöver en ökad förutsägbarhet i spelregler och förutsättningar. Om offentlig sektor rullar på i dagens hjulspår kommer skillnader mellan stad och land att vidgas ytterligare."

Johan Wennström, IFN, skriver på SvD Kultur om vad de redaktionella ändringarna på New York Review of Books betytt för läsarna. Han berättar om nya medier, som till skillnad från NYRB "har skapat ett innehåll av hög kvalitet och utan spår av ängslighet och på så sätt lyckats få donationer från läsare och lyssnare".

Vaasa Insider har intervjuat Joacim Tåg, IFN, om hans forskning. Tåg uttalar sig om glastaket på arbetsmarknaden och om könsfördelningen mellan män och kvinnor i toppskiktet. "Det är ett extremt slöseri av talang", säger Tåg om att det är fler män än kvinnor som når toppen.

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet Näringsliv skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, IFN, att Europa bör dra lärdom från centraliserade marknader i USA när det gäller hanteringen av flaskhalsar i elnätet. De skriver: "vi ser inte att det finns fog för att övergå från en decentraliserad nordisk marknad till mer centralstyrning".

Experter ser många möjligheter för partierna att mötas i den politiskt laddade frågan om arbetsrätt, skriver DI i en nyhetsartikel där Per Skedinger, IFN, intervjuas: “Man kan göra det svårare att anställa på visstid eller införa mindre strikta regler för tillsvidareanställningar. Gör man båda sakerna på en gång kanske det är politiskt lättare, säger han".

Erik Prawitz, IFN, intervjuas på ledarsidan i Svenska Dagbladet. Artikeln handlar om hans och Mounir Karadjas forskning om den svenska massutvandringen till USA. Prawitz konstaterar att forskningen ger "en delförklaring till att Sverige blev som det blev politiskt med sitt starka stöd för omfördelning."

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i bl.a. Norrbottens Kuriren om hur dina resor och middagar påverkar klimatet. Han förklarar att det är bra att människor tänker på hur deras egna handlingar påverkar klimatet men att det inte finns någon "anledning att anamma en förenklad och oekonomisk världsbild där köttätare och flygplanspassagerare placeras vid skampålen".

Lars Calmfors, IFN, har tillsammans med bland andra Per Skedinger, IFN, skrivit boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos 2018). EFN tv intervjuar. Calmfors förklarar bl.a. att högkonjunkturen hjälpt till att förbättra situationen på arbetsmarknaden. 

Tidningen Lag & Avtal intervjuar Tomas Undin, förhandlingschef på Svensk Handel. En av frågorna lyder: "Lars Calmfors [IFN] föreslog nyligen olika alternativ till den nuvarande lönenormeringen, bland annat att de viktigaste parterna skulle kunna tillsätta en obalansnämnd som kan göra bedömningar åt dem som på olika delar av arbetsmarknaden vill göra avvikelser. Vore det något?"

I en ledare skriver SvD om boken "Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden" (Dialogos), av Lars Calmfors m.fl. I boken "ifrågasätts sysselsättningsmåttet, som präglas av subventionerade anställningar, arbetsmarknadsinsatser och tillfälliga påhugg. I stället mäts anknytningen till arbetsmarknaden i termer av fasta heltidsjobb. Resultaten förskräcker".

I en ledare skriver Barometern om forskning av bl.a. Erik Prawitz, IFN:  "Ny forskning menar att emigrationen till Amerika stärkte socialdemokratin lokalt. Rönen förklarar emellertid inte att Götalandsdelen av Sverige på det hela taget är ett område med starka borgerliga partier."

I en kolumn på Svenska Dagbladets  ledarsida skriver Özge Öner, IFN, om likheterna mellan det politiska läget i Storbritannien och Sverige. "Människor röstade för vad de bryr sig om, men resultatet är att de hänvisats till att från åskådarplats åse ett långt och förvirrat politiskt spel. Allra värst är att de allra flesta inte förstår hur deras handlingar kunde ha lett till något annat resultat än just detta." 

I en krönika i Norrländska Socialdemokraten skriver Stig-Björn Ljunggren hur vädret påverkar det historiska förloppet. Han hänvisar till forskning av Mounir Karadja och Erik Prawitz, IFN,  och deras artikel "Emigrationen till Amerika och den svenska arbetarrörelsen”  i Ekonomisk Debatt 201/:8.

I ett inlägg i nättidningen Skola & Samhälle resonerar Sten Svensson, tankesmedjan Katalys, om upphovet till dagens kunskapsdebatt. Han skriver om boken Kunskapssynen och pedagogiken, red Magnus Henrekson, IFN: "Problemet för dessa debattörer är att utredningen Skola för bildning (1992) inte genomsyras av den närmast kunskapsförnekande kunskapssyn som de påstår."

Nyhetsbyrån Direkt skriver från ett seminarium arrangerat av IFN: "För att lågutbildade utrikes födda ska komma i sysselsättning krävs att man använder sig av alla till buds stående medel – såväl utbildning som subventionerade anställningar, visstidsanställningar och fler enkla jobb med lägre ingångslöner. Den slutsatsen drar professor Lars Calmfors och fem andra arbetsmarknadsekonomer i boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?"

"Den starka konjunkturen skyler över problemen med integrationen av lågutbildade utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Risken är att den starka konjunkturen gör att det ser för bra ut just nu, vilket kan visa sig den dag konjunkturen väl vänt." Det säger Lars Calmfors, IFN, till nyhetsbyrån Direkt.

Lars Calmfors, IFN, och Daniel Suhonen, Katalys, intervjuas i Studio ett. Lars Calmfors förklarar att Sverige har "väldigt liberala regler för visstidsanställningar och strikta regler för tillsvidareanställningar". Han tänker sig att man skulle kunna "byta" dessa två.

Christian Bjørnskov skriver i en kolumn i danska Børsen att diskussionen om välfärdsstaten är förvirrande eftersom "de offentlige udgifter næppe kan vokse meget mere, men de færreste politikere tør sige det højt". Han förklarar att IFN:forskaren Andreas Bergh frågat "hvad en stor velfærdsstat overhovedet kan gøre uden at lave for megen økonomisk skade".

Erik Prawitz, IFN, och Mounir Karadja, Uppsala universitet, skriver i Ekonomisk Debatt att den svenska utvandringen till Amerika ledde till ökat medlemskap i fackföreningar och socialdemokratiska arbetarepartiet på hemorten. Dessutom ökade benägenheten att strejka och rösta på vänsterpartier i riksdagsval.

"Med en tillfällig regering som är bakbunden av regelverket och som därmed inte ska lägga en politisk budget, riskerar Moderaterna med sin budget att kraftigt försvåra möjligheterna till ett mer jämlikt Sverige" skriver Gotlands Folkblad i en ledare. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som sägs ha "en annan syn än Moderaterna".

UNT har intervjuat Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, om rapporten Den komplexa tjänsterapporten (SNS). "Vi har tittat på vad svenska folket kan om tjänstepensionerna. Väldigt många säger i studien att de inte är tillräckligt insatta" förklarar Mikael Elinder.

SVT Nyheter har intervjuat Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, om rapporten Den komplexa tjänsterapporten (SNS). "Vi måste börja prata om sådant här tidigare, redan i gymnasiet" säger han och menar att  "allra viktigast är att ta reda på vad ens nuvarande avsättningar, i allmän pension och i eventuell tjänstepension, innebär för framtiden".

Industrinyheter.se skriver om ESO-rapporten Operation digitalisering, av Mårten Blix, IFN, och Charlotta Levay. "Det finns en stor potential i digitaliseringen av sjukvården och kvalitetsförbättringar kan uppnås inom nästan alla områden" säger Mårten Blix.

Det finns en låsning i den största frågan för digitaliseringen av sjukvården: det saknas en gemensam digital standard. Vi föreslår att nästa regering inrättar ett "digitalt landsting" i form av en digital vårdplattform som fungerar över hela landet och för alla medborgare, skriver Mårten Blix, IFN; och tre andra skribenter på SvD Debatt.

I en ledare i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad sägs att "den våg av önskningar och krav som Löfven möter kommer inte enbart från andra partier". Det handlar bl.a. om bostadspolitik: "Lars Calmfors [IFN] uttalade sig i Rapport. Han var inte förvånad över Hyresgästföreningens agerande: -De representerar ju framför allt de som redan bor billigt.'”

Magnus Henrekson, IFN, är del av en panel som i en podd för Kvartal samtalar om män som i dagens samhälle faller i status och inflytande. Män svarar för 70 procent av alla självmord, säger Danuta Wasserman. Skolan är anpassad till flickors sätt att vara och lära – inte pojkars, förklarar Magnus Henrekson.

I en ledare skriver Proletären att "Wallenberg & Co kräver ytterligare skattesänkningar för kapitalet." I sammanhaget påpekar tidningen: "Vid ett seminarium tidigare i veckan konstaterade Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi [IFN], att 'det har skett en fördubbling av nationalförmögenheten (sedan 1990-talet), och hela tillväxten finns i privat sektor'."

SvD skriver i en ledare om att Jan Björklund i förhandlingar med Löfven vill diskutera friare hyressättning på nyproducerade hyresrätter. "Av allt att döma ett utgångsbud. Dessutom ett dåligt sådant" skriver SvD. I sammanhanget nämns Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Redan på 1960-talet hade Assar Lindbeck (s) utarbetat reformer för friare hyressättning, för att med tiden helt fasa ut regleringarna. Motståndare var dåtida Folkpartiet. Någon reform blev det inte."

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Dagens Industri om C:s och L:s krav till S i samband med regeringsbildning. "”Om det ska bli ett bra samarbete framöver måste parterna gå in i det med målsättningen att man tillsammans ska hitta bra lösningar, som är bra för Sverige och bra för partierna. Och då är det en konstig start att kräva att samarbetsparten ska göra en ordentlig högersväng, och formulera det så ultimativt”, säger Calmfors.

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, kommenterar en ny integrationsrapport från SCB i radions Studio Ett. Han förklarar att vi vet att flyktingar som har högre utbildning och som kommer från andra europeiska länder lyckas lite bättre.

Richard Appelbom, politisk redaktör på VLT, undrar i en krönika om värdet av högt valdeltagande bör ifrågasätta. "Nationalekonomen och liberalen Andreas Bergh [IFN] menade i en krönika i DN att det låga valdeltagandet 1998 kanske var ett hälsotecken i stället för att det då sågs som ett bekymmer."