IFN i media

Peter Franke skriver i Värmlands Folkblad att "antalet byråkrater växer inom vården, skolan och högskolevärlden". Detta, menar han, hänger samman med att "den offentliga sektorn blev mer marknadsstyrd". Han hänvisar till vad Daniel Waldenström, IFN, skrivit på Ekonomistas, "att mellan åren 2001-2013 ökade antalet universitets- och högskolelärare med 14 procent".

Eskilstuna-Kuriren m.fl. skriver i en ledare om OECD-rapporten "Likvärdighet i utbildningen". Skribenten hänvisar till en artikel av Henrik Jordahl i Kvartal.  "I artikeln skriver han att uppemot hälften av skillnaderna i skolors uppmätta effektivitet tycks kunna förklaras av det som ibland kallas för 'no excuses', 'inga ursäkter'. Det gynnar alla elever, men framför allt dem med svag studiebakgrund."

I nättidningen Realtid skriver Per Lindvall att "dogmen som säger att den internationellt konkurrensutsatta industrin måste vara löneledande för att vi ska få en hälsosam och stabil ekonomisk utveckling i Sverige är märklig". Han menar att det är lätt att hålla med Lars Calmfors, IFN, "att industriavtalet har spelat ut sin roll som norm för den svenska lönebildningen".

I en replik till ett inlägg i SvD av bland andra Magnus Henrekson, IFN, skriver Sten Svensson, tankesmedjan Katalys, att "artikelförfattarna för också fram en rent konspirationsteoretisk tanke när de påstår att tjänstemännen på Skolverket gått bakom ryggen på utbildningsministern och skrivit in samma extrema kunskapssyn även i 2011 års läroplaner."

Göteborgs-Posten skriver under vinjetten Leva om vackra människor. Henrik Jordahl, IFN, intervjuas om sin forskning vad gäller politiker och utseende: "Generellt sett är högerpolitiker vackrare än de som står till vänster. Det hänger troligtvis samman med att de är mer välbeställda än vänsterpolitikerna", säger Jordahl till GP.

I en nyhetsartikel i Ingenjören säger Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, att industrin bör fortsätta sätta lönemärket. Lars Calmfors, IFN, har för 6F skrivit en rapport om lönenormering och märket. Ingenjören skriver: "I rapporten beskriver Lars Calmfors märket som ett tak som förhindrar högre löneökningar på arbetsmarknaden men den bilden håller Ulrika Lindstrand inte med om."

I en ledare skriver DN att "den svenska bostadsmarknaden är ett moras. Så länge ingen gör något åt hyresregleringen kommer den situationen att bestå." Skribenten hänvisar till "Kloka professorer som Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] ville ta bort den [hyresreglering] redan på 60-talet".

Henrik Jordahl, IFN, skriver i Kvartal om patterns of black excellence: "Dessa extraordinära skolor var olika på många sätt, men alla var lugna och välordnade utan stök och bråk. Rektorerna levde för sitt arbete och lärarna lyckades kombinera ömsinthet med hårda krav." Jordahl, som studerat styrning och ledning i skolor konstaterar att "klasstorlek och lärartäthet tycks vara mindre viktiga faktorer för att förklara elevers resultat, än styrning och ledning".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida om lönenormering. Han förklarar att en åldrande befolkning ställer nya krav. Nu måste industrins makt över andra branschers löner luckras upp.

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD om skolan. De skriver att det går att skapa en likvärdig kunskapsskola. Detta kräver dock "att en ny läroplan tas fram och att vi gör upp med det skolparadigm som präglas av en konstruktivistisk, postmodern kunskapssyn och en elevcentrerad pedagogik".

Vad skulle 70 skattemiljarder räcka till, undrar SVT Nyheter. "Pengar som världens storbanker tillskansat sig i den stora skattesvindeln." Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas. Han säger att pengarna skulle räcka till exempelvis:

• Försvaret i 16 månader (cirka 50 miljarder kronor per år)
• Polisväsendet i nästan tre år (cirka 26 miljarder kronor per år)
• All forskning på universitet och högskolor (drygt 60 miljarder kronor per år)
• Kommunernas barnomsorg (cirka 70 miljarder kronor per år)

Expressen skriver en nyhetsartikel om en intervju med Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som publicerats av SVT Nyheter.

Tidningen Elektrikern publicerar en artikel från Mittmedia. Ämnet är Lars Calmfors, IFN, presentation av rapporten ”Industrins lönenormering kan och bör reformeras” på ABF-huset i Stockholm.

I en gästkolumn i Göteborgs-Posten skriver skoldebattören Isak Skogstad att den som "kritiserar elevinflytande och förespråkar att läraren ska vara en auktoritet i klassrummet" beskylls för att vara antidemokrat. Han nämner i detta sammanhang Magnus Henrekson, IFN, som förespråkat mer kunskap i skolan och kritiseras för detta: "Högskolepedagoger och flumförespråkarna är så ideologiskt förblindade att de tror att vi som förespråkar en kunskapsskola drivs av onda intentioner" skriver Skogstad.

Joacim Tåg intervjuas om sin forskning i Dagens Nyheter. DN skriver: "Kvinnliga chefers underrepresentation och lägre löner kan inte förklaras med brist på kvalifikation. Enligt en ny studie är det i stället de första åren efter familjebildning som hindrar kvinnors karriärer." "Skillnaderna uppkommer när man bildar familj", säger Joacim Tåg.

I ett debattinlägg i SvD skriver Jacob Lundberg, Timbro, och John Norell, Stockholms universitet, att jobbskatteavdraget har skapat mellan 86 000 och 165 000 jobb. "Ett utbyggt avdrag har potential att skapa upp till 90 000 ytterligare jobb". De hänvisar bl a till forskning av Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

I ett debattinlägg i DI skriver Joacim Tåg, IFN, och de till IFN affilierade Matti Keloharju och Samuli Knüpfer om att andelen kvinnliga börs-vd:ar har ökat men trots det är bara 8,5 procent kvinnor. "Vår studie visar att vad som händer med karriären under de första fem åren efter familjebildning är en stor bidragande orsak till att kvinnor inte når högre upp i näringslivet."

Målarnas facktidning skriver från det seminarium där Lars Calmfors, IFN, presenterade rapporten  "Industrins lönenormering kan och bör reformeras". Tidningen påpekar att "bristen på arbetskraft i den inhemska sektorn gör att det normerande märket bör utmanas".

Dagens Opinion skriver om  rapporten "Industrins lönenormering kan och bör reformeras". "Lars Calmfors tar sin utgångspunkt i att industrin som lönemärke [bl.a.] försvårar, 'eller rentav omöjliggör, relativlöneförändringar genom avtalade löneökningar på förbundsnivå'."

Tidningen ETC ställer frågan, under vinjetten Ekonomi, om "det är dags att förändra normen för hur lönerna regleras på den svenska arbetsmarknaden? Delar av fackföreningsrörelsen hävdar nu att det är så – och på sin sida har de Lars Calmfors, [IFN] professor i nationalekonomi."

Svenskt Näringsliv rapporterar från ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, presenterade rapporten "Industrins lönenormering kan och bör reformeras". Förslaget "ifrågasätter den konkurrensutsatta industrins roll som lönesättande norm i svenskt näringslivfick" skriver Svenskt Näringsliv. Mattias Dahl, vd på Transportföretagen, deltog i den efterföljande diskussionen. "Han påpekade att det är dumt att riva upp något som fungerar så bra.".

I ett debattinlägg i Dagens Arena om Centerpartiet och privatisering av Arbetsförmedlingen skriver debattören Johan Berg att en forskningsrapport går "stick i stäv med Centerns förslag. Forskarna, med ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] i centrum, menar att en sådan reform riskerar att gå snett."

Lars Calmfors, IFN, svarar i DI på ett debattinlägg av företrädare för industrifacken om en rapport om industrins lönenormering som han skrivit för 6F och tankesmedjan Katalys. "Det finns en liten öppning i industrifackens replik som – efter att ha sågat rapporten – ändå konstaterar att ”en del förslag säkert också kan diskuteras”. Så låt oss då göra det."

Lag och Avtal skriver i en nyhetsartikel om en rapport från 6F i vilken Lars Calmfors, IFN, "menar att om hemmamarknaden får mer inflytande över märkets lönenivå kan konsekvensen bli att lönemärket sätts högre än vad industrin tål. Det skulle leda till att sysselsättningen inom industrin minskar. Samtidigt skulle den öka inom hemmamarknad och offentlig sektor".

Sveriges Ingenjörer publicerar ett debattinlägg av bl.a. förhandlingschefer för Sveriges Ingejörer och Unionen: "Att Lars Calmfors, som återkommande kritiker mot industrinormeringen, får ett uppdrag av 6F är inte förvånande. Det ligger i linje med 6F:s upprepade försök att slå mot Industriavtalets position och betydelse för svensk lönebildning."

Lars Calmfors, IFN, har skrivit en rapport för 6F om lönenormering. Fastighets skriver i ett nyhetsreportage att "på seminariet betonade han att industrikostnadsnormeringen är viktig och behövs för att få till verkliga löneökningar- reallöneökning. Han fick mothugg av Svenskt Näringslivs representant Mattias Dahl, vd för Transportföretagen. "Om något fungerar väldigt bra, varför byta? Man kan inte skrota något innan man kommit på något bättre, sa Mattias Dahl."

När fack, arbetsgivare och ekonomer diskuterar lönebildningsmodell då handlar det om för eller emot att industrin bestämmer storleken på lönerna, skriver Sekotidningen om en rapport av Lars Calmfors, IFN, som presenterades på måndagen. Tidningen skriver: "Lars Calmfors anser att det så kallade märket, det vill säga den löneökning som industrin förhandlar fram och som sedan blir ett tak för alla, måste ta större hänsyn till hela samhällsekonomin."

Richard Öhrvall, IFN, förklarar för Södermanlands Nyheter att "bisysslor i kommuner och landsting bör dokumenteras och sammanställas i ett centralt register."

Fastighetsfolket skriver i en nyhetsartikel att Lars Calmfors, IFN, i en rapport sett över "vilka möjligheter som finns för att förnya nuvarande modell. [...] "Han drar slutsatsen att den svenska hemmamarknaden bör spela större roll när det gäller nivån på lönemärket, inte bara industrin som konkurrerar internationellt."

LNB/BLT skriver att det "inte bara är låga löner, utan framför allt politiska trendideologier som har förstört den svenska skolan". Skribenten hänvisar till ett IFN-policy paper av Magnus Henrekson: "För att höja statusen inom yrket måste synen på kunskap restaureras. Postmoderna teorier och kunskapsrelativism måste bort."  

Sekotidningen skriver att "förbunden inom 6F, dit Seko hör, får i en ny rapport av professor Lars Calmfors [IFN] stöd för sin kritik mot den svenska lönebildningsmodellen där industrin sätter märket".

Dagens Arena skriver att "klyftorna ökar i Sverige och är idag större än vad de någonsin varit – åtminstone sedan SCB började mäta klyftorna 1991". Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, säger: "[...] slopandet av arvs- och gåvoskatten öppnade en möjlighet att också kringgå förmögenhetsskatten. Sista december varje år kunde man ge bort sin förmögenhet och få tillbaka den i januari".

"Nuvarande system med industrinormering bör reformeras så att större hänsyn tas till behovet av arbetskraft i hemmamarknadssektorer" är slutsatsen av Lars Calmfors, IFN, i en rapport för 6F skriver DI.

I en ledare skriver Barometern att höjda lärarlöner inte tycks vara en framkomlig väg att öka yrkets attraktivitet eller status. Tidningen hänvisar till IFN Policy paper: "I en rapport från IFN ger ekonomiprofessorn Magnus Henrekson en tankeväckande förklaring: synen på kunskap försvagar lärarens ställning på ett sätt som inte vägs av upp höjda löner."

I ett debattinlägg i DI skriver ordförandena för flera fackförbund om det s.k. märket:  "Industriavtalet var en bra lösning på situationen där och då, men när tiderna förändras måste även lönebildningen anpassa sig." De hänvisar till en rapport av Lars Calmfors, IFN. Calmfors anser att "hemmamarknaderna måste få ett större inflytande över lönemärkets nivå".

Özge Öner, IFN, skriver i en gästkolumn på SvD:s ledarsida om de bluffuppsatser som publicerats i högprofilerade vetenskapliga tidskrifter. Öner förklarar att det inte är publiceringen som är huvudproblemet utan "frånvaron av självrannsakan som gör att vissa forskningsområdens akademiska legitimitet bör ifrågasättas, liksom att skattepengar finansierar denna forskning."

Webbmagasinet 3 Quarks Daily publicerar en text om The Nobel Factor, av Avner Offer och Gabriel Söderberg: "Denna geografiskt begränsade ambition, som förfäktats av den inflytelserika ekonomen Assar Lindbeck [...] är, hävdar författarna, avgörande för att förklara den underliggande strukturen enligt vilken pristagare utses."

Expressen skriver om "Nobelpriset i ekonomi": "En annan kandidat som ofta nämns är den svenske ekonominestorn Assar Lindbeck, inflytelserik nationalekonom som varit rådgivare till flera svenska regeringar."

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i DN. Forskarna förklarar "att företag som drivs av personer födda utanför Europa, och som anställer personal, i väsentligt högre grad anställer nyanlända personer från länder utanför ­Europa".

Johan Schück skriver en krönika i Dagens Nyheter om Nobelpriset i ekonomi. En av de möjliga vinnarna är enligt honom Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Arbetsmarknad och socialförsäkringar är ett område där svenske Assar Lindbeck kan komma i fråga. Hans ständigt aktuella insider-outsiderteori handlar om hur gynnade grupper skyddar sina intressen, på övrigas bekostnad."

En typisk elev hos de stora friskolekoncernerna har välutbildade föräldrar och är inte nyanländ, visar SvD:s genomgång. Tidningen skriver: "Att eleverna eller deras föräldrar är medvetna och aktivt valt en friskola är i sig en faktor som talar för att eleverna har större förutsättningar att lyckas i skolan, enligt Jonas Vlachos".

I en krönika i Dagens Arena skriver Anna Danielsson Öberg att "flera namnkunniga forskare har kunnat visa att inget tyder på att privata företag är bättre på att förmedla jobb än statliga myndigheter". Hon skriver att det exempelvis gäller Lars Calmfors, IFN.

I en ledare skriver BLT att "För mängder av resurser läggs på ungdomars ohälsa. Men i tidskriften Quillette argumenterar Magnus Henrekson och Johan Wennström [IFN] att den psykiska ohälsan inte beror på höga krav, utan snarare på avsaknaden av krav."

I en krönika i Fastighetsnytt skriver Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms  Handelskammare: ”'Näst efter bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad på.' Så lät det en gång när Assar Lindbeck [IFN], vår egen rockstjärna till nationalekonom, sjöng ut om den svenska bostadspolitiken."

I en ledare skriver Norran att kommunalt fusk beror många gånger på att etiken och moralen gradvis förskjutits. Skribenten hänvisar till Andreas Bergh, IFN: "Han menar att det finns ett klart mönster i alla de skandaler som drabbat och drabbar kommuner och kommunala bolag. Det handlar om korruption, misskötsel och bristande kontroll."

I en ledare skriver Sydsvenskan & Helsingborgs Dagblad att "en av regeringen Bildts åtgärder var att i november 1992 tillsätta en expertkommission med bland andra nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] och statsvetaren Olof Petersson."

Erik Lundin skriver i en slutreplik på SvD Debatt att "alla rapporter och utredningar, från både Sverige och Danmark, poängterar att en förbättrad konkurrenssituation skulle vara att föredra framför statliga interventioner. Jag håller med. En sådan modell bygger dock först och främst på en saklig och korrekt prisdialog."

Dagens Nyheter skriver att högutbildade flyttar till storstäderna. Martin Andersson BTH och affilierad till IFN, intervjuas: "Utvecklingen med att högutbildade flyttar till storstaden är inte unik för Sverige. Det finns många skäl att flytta. Arbetsmarknaden, beräknad avkastning på din utbildning – de söker en arbetsmarknad där det går att göra karriär", säger Martin Andersson.

UNT skriver i en ledare att en stökig elev inte ska få förstöra skoldagen för 29 klasskompisar. UNT menar att det finns flera förklaringar till att det blivit så här. Skribenten hänvisar till en artikel av Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, där de "lyfter fram den 'icke-auktoritära' svenska skolan i en artikel i tidskriften Quillette".

I en ledare publicerad i bl.a. Kristianstadsbladet sägs att många hittills sagt att svenska elever "är i alla fall kreativa! [...] som ursäktat den svenska skolans förfall". Tidningen skriver: "Men till och med på dessa områden är Sverige sämre än jämförbara länder" och hänvisar till en artikel i Quillette av Magnus henrekson och Johan Wennström, IFN.