IFN i media

I en artikel i Hela Hälsingland svarar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, på varför friskolorna får mer pengar över än de kommunala. På frågan om vinstuttagen påverkar verksamheten positivt eller negativt svarar Vlachos: "Pengar som plockas ut används inte i verksamheten, men det är verksamheten vi betalar för. I den bemärkelsen är det ju negativt. Samtidigt gör möjligheten att plocka ut pengar att man vill hitta det smartaste och bästa lösningarna."

Lars-Erik Alkvist, Högskolan Dalarna, recenserar i Dala Demokraten boken Handels - Maktelitens skola. I detta sammanhang nämns Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "[...] kom med ett förslag i slutet av 60-talet om att dela ut ett Nobelpris i ekonomi till Alfred Nobels minne. Nationalekonomi kom därmed att ursupera ( orättmätigt lägga beslag på) ,de vetenskapliga priserna, som fysik, kemi och medicin. "

DN Ekonomi skriver att "En efter en försvinner de skiljedomare i Genève som ska upprätthålla reglerna i världshandeln". Henrik Horn, IFN, intervjuas: Han säger att "det inte bara är USA som ser behov av reformer i WTO. Det som skiljer USA är att man tycks vilja skjuta organisationen i sank".

Paulina Neuding skriver i en krönika i Dagens Samhälle om ett inlägg av Magnus Henrekson och Johan Wennström i Quintelle:  "Författarna konstaterar att den svenska skolan har gått längst i att överge en kunskapsbaserad läroplan för att i stället omfatta postmoderna idéer som relativiserar sant och falskt."

Erik Lundin skriver i ett debattinlägg i SvD om fjärrvärmemarknaden att den eventuellt bör regleras."Med detta sagt, är det inte säkert att en reglering bara är av godo, eftersom det är svårt att säkerställa att regleringen efterlevs. Däremot är det inte troligt att priset på en reglerad marknad skulle överstiga det pris som alternativprissättningen resulterat i."

Benjamin Douse, MUF, undrar på DN Debatt ifall "vi ska fortsätta på den postmoderna flumvägen eller ska vi på allvar bana vägen för en likvärdig skola med kunskap i fokus?" Han menar att moderaterna bör få utse utbildningsminister och föreslår bl.a. Magnus Henrekson, IFN, på denna post: "Som profilerad forskare, professor i nationalekonom tillika vd för IFN är han en av få som har lyckats sätta skolfrågan på agendan i den dagspolitiska debatten. Henrekson har förstått vikten av skolkvalitet för vårt framtida välstånd."

Expressen skriver en nyhetsartikel utifrån ett debattinlägg i DN av Benjamin Douse, MUF. Tidningen anser, på tal om posten som utbildningsminister: "... uppstickaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, som varit aktiv i den skolpolitiska debatten och skrivit en bok i ämnet".

I ett debattinlägg i SvD skriver Mårten Blix, IFN, och Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund,  att "vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna inom sjuk- och hälsovården men det finns ingen risk för någon jobbapokalyps". De förklarar att med teknikutvecklingen riskerar de som inte förnyar sin kompetens att  hamna på efterkälken: "Det riskerar att försämra vården och drabba alla, inte minst den växande skaran äldre."

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i en nyhetsartikel som publiceras i bl a NT. Han är en av tre forskare som gjort en nationell snabbanalys av valet 2018. Öhrvall förklarar: "Det är stora geografiska skillnader. [...] I områden där många har hög inkomst och är högutbildade är det fler som röstar. Ett valdistrikt i Lerum hade 96 procent, och ett annat i Rosengård i Malmö hade under 50 procent."

Vi vill se fullt utbyggda nya stambanor från Stockholm till Malmö respektive Göteborg, skriver Johan Andersson (S) och Mats Johansson (S) i ett debattinlägg i Östgöta Correspondenten med flera tidningar. De skriver att Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i DI förklarat att han ansluter sig "till de som menar att staten kan låna pengar till investeringar i infrastruktur (DI 5 september).

Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, skriver i Quillette att grundorsaken till problemen i den svenska skolan "är den läroplan som avvisar ämneskunskaper, ger elever för stort ansvar och försvagar lärarrollen. När kunskapssynen kombinerades med marknadsreformer skapades incitament att konkurrera med annat än kunskaper".

Berliner Zeitung skriver om förfallna hus och hyresmarknaden i Berlin. Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som bedömer att hyresreglering är "ett av de mest effektiva sätten att förstöra städer – bara bombningen av en stad skulle få en större inverkan".

Kristianstadsbladet skriver i en ledare att finansministern skryter om att ”ekonomin är urstark”. För att vederlägga detta hänvisas bland annat till Henrik Jordahl, IFN:  "Det ser heller inte bra ut när man tittar på Internationella valutafondens (IMF) World Economic Outlook, som presenterades i april. 'Ifjol landade Sveriges tillväxt på plats 33 av de 36 medlemsländerna i OECD', konstaterade nationalekonomen Henrik Jordahl från IFN häromdagen (NWT 15/9)".

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om en debattartikel av Gunnar Eliasson, tidigare vd för IUI (numera IFN). Larsson förklarar att "Ofta är ett långt perspektiv av vikt för att förstå både problem och föreslagna lösningar."

Humanitarian News m.fl. lyfter fram bloggen Marginal Revolution! av Tyler Cowe som skriver om forskning av Magnus Henrekson och Johan Wennström. Det handlar om den svenska skolans problem och att grundorsaken är den läroplan som avvisar ämneskunskap, ger elever för stort ansvar och så vidare.

Henrik Jordahl skriver i en krönika för SNB som publiceras i NWT att "Magdalena Anderssons brukar välja bort att tala om BNP per capita och istället framhålla att BNP ökar när man inte gör någon befolkningsjustering. Det är falsk marknadsföring".

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om populism. Hon förklarar att Alliansen vann valet 2006 "därför att de lyssnade på vad folk efterfrågade och enades kring populära delar av varje partis program. I stället för att avfärda människors förmåga att genom val uttrycka sina önskemål behöver varje enskilt parti nu analysera vad som hänt mellan då och nu. Och det behöver ske innan en ny regering kan bildas."

DN Ekonomi skriver om att "låga räntor och dyra bostäder, Sverigedemokraternas framgång och Brexit är fenomen som finanskrisen har bidragit till". Vad gäller inkomst- och förmögenhetsklyftor är bilden mer splittrad. "På kort sikt blir smällarna hårdast hos de som äger kapital och som är involverade i finansmarknaden", säger Daniel Waldenström, IFN.

Professor emeritus Roland Andersson, KTH, recenserar boken Kunskapssynen och pedagogiken, med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör. Han skriver: "Jag vill rekommendera boken till skolpolitiker, personal och lärarkandidater vid lärarhögskolorna i landet för läsning och begrundan. Må författarna vinna framgång med sin bok till gagn för skolans elever och landets välfärd."

Simon Ek, doktorand vid Uppsala Universitet och knuten till IFN, skriver i Ekonomisk Debatt att "nya typer av permanenta ”enkla jobb” med lägre löner än i dag skulle sannolikt öka sysselsättningen bland utsatta grupper".

Fastighetstidningen skriver om hur man kan öka rörligheten på bostadsmarknaden. Daniel Waldenström, IFN, intervjuas. Han anser att det finns en mytbild om bristande rörlighet och att Sverige har höga kostnader vid flytt. "Vi är faktiskt ett av länderna inom oecd där folk flyttar mest och vad gäller transaktionskostnader som olika skatter vid försäljning är de låga jämfört med andra i-länder" förklarar Waldenström.

DN Ekonomi skriver om att börsnoteringen av Volvo Cars skjuts upp. Shon Ferguson, IFN, intervjuas. Han förklarar att liknande avvaktande effekter lär bli vanligare även på andra håll i näringslivet i takt med att handelskonflikten fortsätter. Shon Ferguson tror det finns en hög risk för upptrappning i handelkriget mellan USA och Kina men att president Trump har mer incitament att hålla en god relation med EU. 

SVT skriver att regeringen kritiseras för att spara för mycket. I detta sammanhang sägs att Lars Calmfors, IFN, "anser att Sverige hamnat på en bra statsskuldnivå där vi är nu, det vill säga runt 35 procent av BNP". Samtidigt säger Calmfors att nationalekonomi inte är en exakt vetenskap: "Det är inget som är rätt eller fel. [...] Det är helt legitimt att göra olika bedömningar."

Fredrik Segerfeldt skriveri Fokus om att (S) lovat Sveriges lägsta arbetslöshet: "En av fem utrikes född saknar jobb. Att en sådan arbetsmarknad behöver fler enkla jobb har professorer i nationalekonomi som Harry Flam, Lars Calmfors [IFN] och Sven-Olof Daunfeldt konstaterat."

Richard Öhrvall, IFN, som studerat förtidsröstningen under valet 2014 förklarar i en SR-intervju (som TT citerar) att "förtidsrösterna bli ännu fler i årets val". Han säger att "allting tyder på att vi får en större andel förtidsröster i år än under 2014 och allt tyder också på att det blir ett högt valdeltagande i år".

Richard Öhrvall, IFN, intervjuasi Sveriges Radio om förtidsröstning. Han förklarar att fler har förtidsröstat i år jämfört med tidigare val och att det blir ett högt valdeltagande.

I en krönika på ledarsidan i Nya Wermlands-Tidningen skriver Leif Helge att det inte alltid är så lätt att hitta skillnader mellan de politiska. Han hänvisar till forskning om skönhet i politiken av Henrik Jordahl, IFN. Helge skriver: "Tänk att det alltså kan bli det som avgör [...]."

Magnus Henrekson, IFN, deltar i ett panelsamtal i en podd producerad av Kvartal.  Panelen diskuterar bl.a. kunskapssyn. Henrekson förklarar: "Vi akademiserar skolan redan från början. Du behöver lära dig en mängd saker som du sedan kan bygga vidare på. Men i dagens skola ska man ifrågasätta ett ämne samtidigt som man ska lära sig det, men det är helt omöjligt innan man kan något."

Johannes Lindvall skriver Sydsvenskan kultur om varför den representativa demokratin är det minst dåliga systemet. Han hänvisar till att "två svenska forskare, Björn Tyrefors [IFN] och Per Pettersson‐Lidbom, visade för några år sedan att övergången till representativ demokrati i många av kommunerna ledde till större satsningar på politiska program som var riktade till fattiga människor".

Franska Planet har intervjuat Lars Calmfors, IFN.  Om valet handlade om ekonomin skulle vänstern råda. Tillväxten blomstrar, arbetslösheten är 6 procent och fler än 300.000 jobb har skapats de senaste fyra åren. Men integrationen går trögt av invandrare på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är så hög som 20 procent i denna grupp. Många flyktingar har vare sig kvalifikationer eller kompetens."

Magnus Henrekson skriver i Kvartal att det inte räcker med högre löner för att höja läraryrkets status."Den kunskapsrelativism som präglar den svenska skolan är förödande för lärarens auktoritet och legitimitet att sätta betyg."  Den kanske enskilt viktigaste faktorn för hur väl en elev kan utveckla sin potential är lärarens skicklighet, skriver Henrekson. "Den mest centrala komponenten är då att läraren kan ämnet väl, men också att läraren tillägnat sig effektiva pedagogiska metoder."

I en ledare skriver Barometern om en rapport från tankesmedjan Arena opinion med slutsatsen att ”högerns tankesmedjor” får 20 gånger så mycket ekonomiska bidrag som ”vänsterns”. I detta sammanhang reder skribenten ut begreppen: "En annan institution som kategoriseras som högerinriktad är IFN som samlar ett tjugotal nationalekonomer vars forskning finansieras ungefär som på universitet. I projekt och av forskningsstiftelser."

JanErikLarsson skriver på SvD:s ledarsida om att många i debatten blandar ihop inkomster med löner. Han citerar Nils-Eric Sandberg som i sin tur hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Assar Lindbeck ledde en analys som visade att stora grupper hade marginaleffekter på bortåt 90 procent. Antag att [...] alla får samma inkomst netto. [...] Att studera, spara, investera, arbeta blir meningslöst."

En intervju med Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, är stort uppslagen i Dagens Industri. Han säger att de etablerade partierna gav SD luft under vingarna genom att vägra erkänna svårigheterna med att hantera en mycket omfattande invandring av lågutbildade. Lindbeck anser att  övriga riksdagspartierna bör samarbeta med SD efter valet. Han slår även fast att det är omöjligt att bygga bort bostadsbristen så länge hyresregleringen finns kvar.

I ett inslag i EFN tv förklarar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att den svenska välfärdsmodellen mår granska bra. Han menar att det är dags att satsa mer på välfärden: "Vi måste vara beredda att ändra relativlönerna. Det vill säga hur mycket välfärdsarbetare tjänar relativt andra grupper. Det har den svenska modellen misslyckats med hittills”.

Världen idag skriver om kostnaden för en extra föräldraledighetsvecka. Lars Calmfors, IFN, intervjuas. Han har inga ekonomiska invändningar mot förslaget, även om det är troligt att det sänker statens inkomster: "Det är ju ett val man gör, hur ska man ta ut standardstegringen? Ska man ta ut den i form av kortare arbetstid eller i form av högre disponibla inkomster."

Dagens Arena skriver om att "de nya statsbidragen för öka likvärdigheten mellan olika skolor och elever gynnar även de vinstdrivande friskolebolagen". I detta sammanhang intervjuas Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Att IES (och andra) får del av detta är helt naturligt givet dess konstruktion som är att alla får mer eller mindre per elev, men alla får något."

Göran Gredier skriver i Dala-Demokraten om en rapport från Arena Opinion: "Svenskt Näringsliv finansierar en rad tankesmedjor och institut som spelar en viktig och central roll i svensk politisk debatt." Förutom tankesmedjan Timbro, skriver Greider är det "en rad andra institut och tankesmedjor som livnär sig i olika grad på kapital från svenskt näringsliv, såsom Ratio, Frivärld, Institutet för näringslivsforskning, Den nya välfärden och SNS."

TT skriver i en nyhetsnotis om vädret att vi kan vänta oss en regnig valdag. TT skriver att ett vanligt antagande är att vädret påverkar valdeltagandet. I synnerhet regn. Richard Öhrvall, IFN, m.fl. avvisar dock detta, förklarar TT: "De har [...] inte hittat några signifikanta effekter av regn på valdeltagande i Sverige. Inte heller när de tar med temperatur och vindhastighet i analyserna."

Folkomröstning om Sveriges EU-medlemskap är fel sätt att fatta beslut i en så grundläggande fråga. Det säger Lars Calmfors, IFN, till Dagens Nyheter. Han  ser Storbritannien som ett avskräckande exempel. Han menar att Europa står inför stora avgöranden och att det därför ärbra att Liberalerna och Sverigedemokraterna har valt att ta debatt om EU.

"Studier på utländska exempel har pekat på att liknande [jobbskatte]avdrag har skapat fler jobb. Nu kommer ny forskning som visar på viktiga brister i tidigare studier" skriver Dagens Arena som hänvisar till att  Lars Calmfors, IFN, "har framhållit att forskningen pekar på att jobbskatteavdrag har önskad effekt".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida att "centrala partsförhandlingar om en generell uppluckring av turordningsreglerna och större hänsynstagande till kompetens i utbyte mot mer resurser till kompetensutveckling och omställning har förts men inte kommit i mål. Det vore bra om de gjorde det och då även innefattade en viss skärpning av reglerna för visstidsanställningar".

I en nyhetsartikel förklarar DN vad som kan tänkas hända med Arbetsförmedlingen efter valet. I detta sammanhang ställs frågan: Vad säger forskningen? Lars Calmfors, IFN, citeras: "Bättre än radikal avveckling vore att pröva sig fram mot mer privatisering, skrev Calmfors häromdagen på SvD Debatt."

Johanna Möllerström, Humboldt universitetet i Berlin och affilierad till IFN, skriver undervinjetten Vykortet på Svenska Dagbladets ledarsida. Hon siar om att i det kommande valet så kommer "ett nationalistiskt parti med rasistiska rötter med största sannolikhet kommer att få sitt starkaste stöd någonsin".

I en replik på DN Debatt skriver två språkrör för Grön ungdom att "de flesta invandrare arbetar eller är på väg mot ett arbete i dag". Språkrören skriver att "forskare som Andreas Bergh [Lunds universitet och IFN] med flera konstaterar att främlingsfientlighet inte är en bärande orsak till utrikes föddas arbetslöshet. Det stämmer helt enkelt inte att svenska arbetsgivare har problem med att anställa människor från olika kulturer, religioner och etniciteter".

Fackförbundet Unionens tidning Kollega skriver om krav på sänkta löner "att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden". Två IFN-forskare citeras: Assar Lindbeck vad gäller att skillnaden i förvärvsarbete mellan invandrare och infödda är större i Sverige jämfört med övriga Europa. Lars Calmfors anser att "det är fortfarande stora skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda, särskilt utomeuropiskt födda. Dessutom har utrikes födda ofta mer osäkra anställningsförhållanden".

Svenska Dagbladet intervjuar Bengt Hansson, ekonom på Boverket. SvD Skriver: "Han menar att Sverige sitter fast i ett ohållbart hyressystem som ifrågasatts ända sedan 1940-talet. Till exempel hävdade ekonomerna Assar Lindbeck [IFN], Ragnar Benzel och Ingemar Ståhl redan 1963, efter 21 års hyresreglering, i boken "Bostadsbristen", om att boven i dramat är hyresregleringen."

Tar en allianstung regering över efter valet är det troligt att arbetsmarknadspolitiken förändras, skriver Mats Wingborg i ett inlägg i Dagens Arena. Om uppluckring av Las skriver han: "Arbetsmarknadsforskare som studerat frågan – som Lars Calmfors och Per Skedinger [IFN] i det näringslivsfinansierade Arbetsmarknadsekonomiska rådet – tror dock inte på några stora effekter."

I en ledare skriver Dagens Arena att skatter utgör den avgörande skiljelinjen mellan höger och vänster. Tidningen citerar bland andra Lars Calmfors, IFN: Man behöver inte vara vänster för att förstå detta [att en minskningen av skattekvotten innebär en hård ekonomisk press på den offentliga verksamheten]. Numera kan man höra av ekonomer som [...] Lars Calmfors (skattetrycket måste öka)."

S-förslaget om en familjevecka innebär 120 fler föräldralediga dagar. En ökning med hela 25 procent för en familj med ett barn, skriver TT. Lars Calmfors, IFN, intervjuas: "Det är ju ett val man gör, hur ska man ta ut standardstegringen? Ska man ta ut den i form av kortare arbetstid eller i form av högre disponibla inkomster. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det legitimt att göra på båda sätten. Det är ett val som har att göra med värderingar."