IFN i media

I en ledare skriver Sydsvenskan att (S) slänger "drypande fett valfläsk till strategiskt utvalda väljare". Den handlar om en extra vecka ledigt för föräldrar. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som sagt att "förslaget lär sänka statens inkomster".

I en nyhetsartikel skriver SvD: "Socialdemokraterna vill att föräldrar ska få en extra veckas ledighet att ta ut under skollov och planeringsdagar. Men nationalekonomen Lars Calmfors kallar statsminister Stefan Löfvens förhoppning om att förslaget i slutändan ska ge fler arbetade timmar en glädjekalkyl."

I en kolumn publicerad i HelaGotland skriver Henrik Jordahl, IFN, att senast häromveckan sa finansministern att Sverige uppvisar god tillväxt och ekonomisk styrka. Men, skriver Jordahl,  "jämfört med andra länder är den svenska tillväxten låg". "Ifjol landade Sveriges tillväxt på plats 33 av de 36 medlemsländerna i OECD."

”Det är bra om lärarna har en grundläggande förståelse för vad som händer i hjärnan” skriver Modern Psykologi. Tidningen nämner IFN: "I genomgång av kurslitteraturen vid tre svenska lärarutbildningar från förra året konstaterade Institutet för Näringslivsforskning att litteratur om inlärning, som grundar sig på neurovetenskap och modern psykologisk forskning, i stort sett lyste med sin frånvaro.

Nyhetsplattformen Omni skriver och Sydsvenskans intervju med Andreas Bergh. "Sex av tio svarar i enkäter att det går att lita på folk i allmänhet och bara en av tio svarar definitivt nej. Det är en grundförutsättning för den svenska välfärdsapparaten, säger Andreas Bergh."

Arbetsvärlden har intervjuat Per Skedinger, IFN. Man gör det med anledning av en rapport från Timbro om att sänkta ingångslöner skulle förbättra integrationen. Skedinger säger bl.a. att "det finns också studier i våra nordiska grannländer, med mer snarlika lönenivåer som Sverige, som tyder på positiva effekter på sysselsättningen av sänkta ingångslöner. Undantaget skulle möjligen vara Finland".

I en ledare skriver Motala & Vadstena Tidning att utredningar "förknippas kanske numera mest med en vilja att förhala[... ]". Men så behöver det inte vara: "Som Andreas Bergh [IFN] och Gissur O. Erlingsson visar i sin studie 'Liberalization without Retrenchment' spelade utredningsväsendet en avgörande roll i att reformera såväl skatte- som pensionssystem från 80-talet och framåt.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i Sydsvenskan om sin forskning. "Går det att lita på folk? Kan vi vara säkra på att våra medmänniskor vill oss väl? Merparten av svenskarna svarar ja på frågan – vilket är avgörande för vårt välfärdssamhälle, menar nationalekonom Andreas Bergh."

I en nyhetsartikel skriver SvD att gigekonomin är här för att stanna efterson dagens unga väljer frihet och flexibilitet. "Vi förhåller oss till den verklighet vi befinner oss i. Det är klart att vi möter den här förändringen och försöker anpassa oss efter den" säger Johan Egebark, Arbetsförmedlingens forsknings- och utvärderingsenhet och affilierad till IFN..

Mail On Sunday skriver om en artikel i NYT om forskning av Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till IFN, Robert Östling, Stockholms universitet, och David Cesarini, New York University och affilierad till IFN. Tidningen skriver även om fallande biljettförsäljning och vad som kan göras för att stoppa denna utveckling..

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver Lars Calmfors, IFN, och Andreas Bergström, Fores, om Arbetsförmedlingen. De förklarar att forskningen inte ger stöd för att privata utförare generellt är mer effektiva än offentliga: Bättre än radikal avveckling vore att pröva sig fram mot mer privatisering.

New York Times skriver om forskning av Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till IFN, Robert Ostling, Stockholms universitet och David Cesarini, New York University och affilierad till IFN: "Ny forskning tyder på att mer pengar verkligen leder till ett mer tillfredsställande liv. Undersökningar av tusentals svenska lotterivinnare ger övertygande bevis för detta antagande."

Offentliga Affärer skriver om en debattartikel i Svenska Dagbladet 2018-08-23 av bl a Lars Calmfors, IFN. Tidningen förklarar: "Debattörerna anser att en gradvis förändringsprocess kan utgå från förmedlingstjänsten Stöd och matchning som redan i dag utförs av privata aktörer enligt ett system med Australien som förebild."

Tidningen Lag och Avtal skriver om en rapport av Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. Skribenten flrklarar att han sträckläste rapporten på stranden. "Rapporten visar att vårt välstånd är uppbyggt på handel med andra länder, att globaliseringen resulterat i stabilt höjda löner för de flesta och har gett förbättrad matchning mellan arbetstagare och företag."

I en ledare undrar Aftonbladet om det "går det att fortsätta att bygga ut välfärden även om skatterna sänks dramatiskt?" Tidningen hänvisar till "Professor Lars Calmfors [IFN] - knappast känd som någon skattekramare - sa häromdagen att han tror att skattehöjningar är oundvikliga om vi vill behålla kvaliteten i olika välfärdstjänster."

Med anledning av en kolumn på DN:s ledarsida av Andreas Bergh, IFN, deltar Bergh i ett samtal i Studio Ett. "Sverige har råd att betala mer för välfärden – om vi vill", förklarar han. "Nu måste vi vara ärliga och säga att många av de sakskäl som fanns då [krisen på 1990-talet] gäller inte längre. Sverige har en robust ekonomi och vi har trimmat den offentliga sektorn under lång tid. Dessutom är vi nu avsevärt rikare än vad vi var då," sa Bergh,

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida om tre tungt vägande skäl "att öka välfärdsutgifterna ganska rejält i Sverige framöver". Bergh skriver bl.a. att de offentliga välfärdsutgifterna som andel av bnp fortfarande är på samma nivå som de var 1985. "Allt detta talar för att det finns en massa svenskar som just nu längtar efter bättre skolor, förskolor och sjukvård – och är beredda att betala för det."

Studio Ett förklarar att på de populära skolorna i storstäderna dominerar framför allt flickor med de högsta betygen, som kommit in i hård konkurrens. Att flickorna är överrepresenterade är vare sigg konstigt eller nytt, säger Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, till SR.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om att "Regeringen har budgeterat för högre statsbidrag till kommunerna, utan att finansiera dem med höjda skatter". Calmfors säger att han "har svårt att se hur det hela ska kunna gå ihop". Med tanke på de ökande behoven skulle kvoten behöva höjas med cirka 40-45 miljarder kronor, motsvarande en procent, hävdar Calmfors.

Ett debattinlägg av Annika Sundén, analyschef, Arbetsförmedlingen, publiceras i SvD. Hon replikerar på ett inlägg av Siri Steijer, Timbro. Sundén hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som "varnar för att det vore ytterst riskabelt att i ett slag genomföra en radikal privatiseringsreform av Arbetsförmedlingen".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i P1 Morgon med anledning av att Grekland inte längre får finansiellt stöd från EU utan ska stå på egna ben. Calmfors förklarar att detta är tecken på att den akuta krisen är över och att landet nu kommer att klara sig "hyfsat". Han säger att det dock finns en diskussion hur Grekland ska klara sig på lång sikt.

Expressen skriver i en nyhetstext att "statsminister Stefan Löfven vill att de rikaste ska bidra mer, men har ännu inte tillkännagivit hur kapitalskatterna ska justeras".  Daniel Waldenström, IFN, intervjuas och säger att "det finns möjligheter att höja kapitalskatterna i Sverige – om det görs på ett bra sätt".

Nyheter 24 skriver om forskning av Niclas Berggren, IFN, som tidigare i våras omskrevs av Forskning.se. Nyheter 24 skriver: "Niclas Berggren och hans kollegor vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm, är bland de första som  studerat om det faktiskt finns ett samband med framgång inom politik och skönhet. Resultatet säger att det finns ett samband – snygga politiker får fler röster."

VLT publicerar ett debattinlägg av Anna-Lena Källestedt som ifrågasätter tidningen publicering av Svend Dahl är chef för Liberala nyhetsbyrån (LNB). Artikelförfattaren hänvisar till ett debattinlägg av bl a Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "På Expressen debatt skriver Olle Folke lektor, lektor i statsvetenskap och Johanna Rickne, professor i nationalekonomi om en studie där de medverkande i genomsnitt trodde att 27 procent av Sveriges befolkning är utlandsfödd- verklig siffra 18 procent."

Östgöta Correspondenten publicerar ett debattinlägg av Torsten Svärdström (SD). Han hänvisar till en bok med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör: "I boken 'Kunskapssynen och pedagogiken' redovisas en utvecklingsväg. Där görs en tvärvetenskaplig analys av en skola som inte premierar kunskap, utan bygger på en postmodernistisk relativistisk kunskapssyn där det inte finns några sanningar och lärarna fråntas uppgiften att lära ut."

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i SVT Nyheter om valdeltagande. Han förklarar att "personer som kommer från länder där man inte haft erfarenhet av att rösta gör det i mindre grad när de kommer till Sverige, och tvärtom. Så valdeltagandet är högre bland till exempel människor som kommer från Nordamerika och Sydamerika, än Asien och Afrika". 

"Man kan tycka att arbetslösheten borde vara lägre, men vi vet alla vad det beror på, säger nationalekonomen Lars Calmfors., IFN, till Arbetet. Tidningen skriver: "En förklaring till att Sverige har en relativt hög arbetslöshet i förhållande till andra länder är också matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad, menar Lars Calmfors."

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om tillväxtutsikterna i regeringens prognoser som just presenterats. Det finns risk för skönmålning, säger Calmfors: "Presentationen av det ekonomiska läget blir ju ett inslag i själva valkampanjen". 

I en krönika på SvD Kultur skriver Johan Wennström, IFN, om ett besök på ett evenemang med "vår tids intellektuella rockstjärnor, filosofen Sam Harris, journalisten Douglas Murray och psykologen Jordan B Peterson". Han berättar om "det enorma suget som finns efter en seriös debatt" och hoppas att "tänkare som Harris, Murray och Peterson få oss att vakna".

Mitt i Stockholm skriver om att Engleska skolan planerar etablering av en skola i Vallentuna. I detta sammanhang nämns forskning av Jonas Vlachos. Tidningen skriver att koncernen har fått kritik för att sätta glädjebetyg. "Jonas Vlachos [affilierad till IFN] fann i våras att särskilt IES och Kunskapsskolan sätter högre betyg än vad resultaten i de nationella proven ger stöd för."

Olav Sorenson, Yale,  tilldelades i maj månad Global Award for Entrepreneurship Resear. Han intervjuas i DI om sin forskning och ger råd till svenska politiker att inte försöka imitera Silicon Valley: "Styrkan hos Silicon Valley är inte att regionen är koncentrerad till en bransch, utan att den har en otrolig mångfald i nästan alla hösteknologiska sektorer. Den mångfalden skapar motståndskraft och potential för nya ideer som inte tränger ut varandra."

Dagens Arena har granskat tvister om arbetsbrist och arbetstagares rätt att behålla jobbet i Arbetsdomstolens domar de senaste 10 åren. En som dock inte delar bilden av att arbetsgivarna lätt kan ta sig runt regelverket är Per Skedinger, IFN, skriver Dagens Arena och hänvisar till forskning: "Undantag förekommer, där större företag har möjlighet att göra avsteg från turordningen, men vår slutsats är att de inte förekommer i tillräckligt stor utsträckning för att de ska eliminera de här effekterna utav lagstiftningen, säger Per Skedinger."

I ett debattinlägg i Expressen skriver Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, med flera att "ny forskning visar att svenska väljare överskattar andelen utlandsfödda i Sverige. Det gäller även andelen utlandsfödda muslimer". De förklarar att i genomsnitt uppskattades andelen till 27 procent, jämfört med den faktiska andelen på knappt 18 procent.

I en nyhetsartikel skriver SvD att väljarna i årets val INTE kommer att rösta med plånboken. Tidningen refererar till forskning av Henrik Jordahl, IFN, som visar något annat: "Ett omtalat exempel på plånboksröstning är valet 1998 när Socialdemokraterna lovade maxtaxa i förskolan. Något som bidrog till att betydligt fler föräldrar till förskolebarn än föräldrar till äldre skolbarn röstade rött, enligt Henrik Jordahl."

I en replik I DN av Christer Hammar och Fredric Skälstad, Almega, hänvisas till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "Personalutbildningar och andra typer av yrkesrelaterad vuxenutbildning höjer deltagarnas löner och minskar risken för arbetslöshet. Det visar den studie, framtagen av Gabriel Heller-Sahlgren, som vi presenterade i vår debattartikel. Syftet med rapporten och artikeln var att presentera konstruktiva förslag och bidra med fakta i samhällsdebatten."

I en ledare skriver DI om hypoteserna om arbetarpartiernas nedgång. I dag står "tjänsteexporten för hela 40 procent av den totala exportens bidrag till Sveriges BNP, enligt siffror från IFN", skriver DI och fortsätter: "Socialdemokraterna har i rättvisans namn varit med och bäddat för denna omvandling, dock mest i handling, sällan i sin retorik. Därför har väljarna svårt att få ihop bilden av socialdemokraternas politik med sin verklighet."

Svenskt Näringsliv skriver att "Med en åldrande och växande befolkning är det av största vikt att fortsätta värna om LOV, lagen om valfrihethetssystem". I detta sammanhang nämns ett working paper av bland annat Henrik Jordahl, IFN, som visar på att valfriheten i hemtjänsten ökar nöjdheten hos de äldre. ​

I Sveriges Radio/Radiokorrespondenterna​ intervjuas Therese Nilsson, IFN, om den spanska sjukan. Nilsson pratar om vilka som blev de ekonomiska följderna av epidemin​.

Vänsterpartiet i Ystad skriver i en insändare i Ystads Allehanda om omröstningen i riksdagen gällande en begränsning av vinstuttaget för privata bolag som driver verksamhet inom socialtjänst, assistans och skola. I detta sammanhang nämns Jonas Vlachos, Stockholms Universitet och affilierad till IFN, rapport om att friskolor är i topp när det kommer till glädjebetyg. 

I en ledare skriver Göteborgs-Posten att kärnkraftsreaktorer läggs ner eftersom politiken aktivt har gjort produktionen dyrare - nu senast med effektskatten som regeringen införde 2016. Skribenten hänsvisar till en artikel i Kvartal (vol 1, 2016) skriven av Erik Lundin, IFN, och Thomas Tangerås, IFN, som förklarar att "En tredjedel av kostnaderna för kärnkraftsproduktion utgörs av skatter och avgifter". 

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i vilken förklaras att problemet med överbefolkning måste lyftas fram av FN. De skriver: "78 stora länder har en årlig folkökning på 2 procent eller mer – det kan låta lite, men innebär att de med denna takt fördubblar sin befolkning på 35 år eller kortare tid".

Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, skriver en krönika i danska Børsen om att privatisreing av hemtjänst ökar välfärden. Han hänvisar till forskning av bl.a. Henrik Jordahl, IFN, som visar att kostnaderna för hemvård inte sjunker när när valfrihet och privata alternativ introduceras.

Dagens Opinion intervjuar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon får frågan om Arbetsförmedlingen kommer att diskuteras i valrörelsen: "Nej, det tror jag faktiskt inte. Det kom ju nyligen en forskningsrapport, som bland annat Lars Calmfors [IFN, ...]var ansvarig för, och som dissade de borgerligas idéer om en total omgörning och nedläggning av Arbetsförmedlingen."

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Mats Hammarstadt, Linnéuniversitet och affilierad till IFN att "det stora hindret för en lyckosam integration av nyanlända på arbetsmarknaden ligger i de nyanländas låga utbildningsnivå och bristande humankapital". Hammarstadt nämner "bristande humankapitalet hos bland annat utrikes födda från länder i Mellanöstern och Afrika".

Sydafrikanska The Citizen skriver att "Sydafrika är över- och felreglerat, bara 49 av de 263 kommunerna får rena revisionsberättelser". Författaren hänvisar till forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN: "[...] i en studie av förhållandet mellan regeringens storlek och ekonomisk tillväxt, fann [Bergh och Henrekson] att en stor offentlig sektor inte nödvändigtvis motverkar tillväxt. Det beror på hur regeringen spenderar pengarna ".

Affarsliv.com (om näringslivet i Östergötland) skriver att i Östergötland toppar Linköping listan över hur många som tjänat över en miljon om året 2015".  Daniel Waldenström, IFN, intervjuas: "Under de sista decennierna har de flesta med en fast anställning haft en väldigt positiv inkomstutveckling. Effekten har förstärkts för dem som också har ägt kapital, eftersom kapitalinkomsterna har stigit kraftigt under perioden."

Economist skriver om välfärdsstatens historia och framtid. I detta sammanhang hänvisas till IFN-forskning: "Utgifter för det sociala skydsnätet (pensioneretc) i OECD-länderna har ökat från 5% på 1960-talet till 15% år 1980 till 21% år 2016. I en studie som publicerades 2011 bedömde ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson att 10 procentenheter ökning av den offentliga sektorn i rika länder är innebär en minskning av den årliga BNP-tillväxten på 0,5 till 1 procentenhet."

I en ledare skriver Bohuslänningen att kronans låga värde försvagar svenskarnas ekonomi och att penningpolitiken måste utvärderas utifrån mer än att inflationen hålls låg. Skribenten hänvisar till Mårten Blix, IFN, som påtalat att "den snabba tekniska utvecklingen gör att det inte går att med precision vara nära inflationsmålet utan att penningpolitiken blir ryckig och oförutsägbar".

Hälsoliv skriver i en artikel att oförutsättbara händelser som leder till extrem stress när man är gravid kan påverka barnet hela livet. Maya Rossin-Slater och Petra Persson, Stanforduniversitetet och afflierad till IFN, föreslår att "gravida kvinnor ska få mer hjälp för att det i det långa loppet hjälper deras barn att må bättre och i sin tur även påverkar samhället långsiktigt"

I en debattinlägg i Folkbladet skriver Maria Mattson Mähl, vd Alpha CE, att Arbetsförmedlingens insats Stöd och matchning måste utvecklas samt behöver fler kompleterande aktörer. Professor Lars Calmfors, IFN, har uttryckt att insatsen måste ske gradvis och kan möjliggöra att fler fristående aktöterer får möjlighet att verka och ge stöd till arbetslösa.