IFN i media
Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag som rör forskare och forskning relaterad till IFN.
Friskolornas glädjebetyg
Torbjörn Carlsson skriver i en krönika i Piteå-Tidningen om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Han slår fast att alla friskolegrupper sätter glädjebetyg jämfört med kommunala skolor och att Engelska skolan och Kunskapsskolan är 'värst'."
Madam principals recept: Tuff kärlek
I en artikel om Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan (IES), skriver Fokus om en studie om glädjebetyg på friskolor författad av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "[...] som visade att de två största friskolekoncernerna – IES och Kunskapsskolan – låg i topp när det gäller betygsinflation".
Debatt: Jo, friskolorna har visst betygsinflation
Debatten om glädjebetyg fortsätter. Internationella Engelska Skolans Barbara och Hans Bergström skrev tidigare i DI om påstådd betygsinflation inom friskolor. Nu svarar Jonas Vlachos, Stockhiolms universitet och affilierad till IFN: "Skolverkets statistik tar inte hänsyn till skolans resultatnivå och är därför ett missvisande sätt att jämföra skolors betygssättning"
Så pålitliga är opinionsmätningarna: "Färre svarar i undersökningarna"
Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i TV4 Nyhetsmorgon om opinionsmätningar inför höstens val. Han förklarar att mätningarna är viktiga med tanke 4 %-spärren för partier att komma in i riksdagen. Vad händer med stödröstande när ett part är så litet i mätningar att det finns en risk för att de inte kommer över spärren. När avstår människor från att rösta på ett parti för att deras röst kan bli "bortkastad": "Forskningen vet inte var den gränsen går", säger Öhrvall.
Enkelt att stoppa glädjebetygen
Susanne Nyström skriver i en krönika i bl a Eskilstuna-Kuriren om en rapport av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om glädjebetyg. "Det enda sättet att få bort glädjebetygen är att skapa ett regelverk som säkerställer att ingen kan sätta glädjebetyg."
Ett glädjebetyg är inget att glädjas åt
I en ledare skriver Borås Tidning om en studie om glädjebetyg av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: " [...] den svenska skolan är marknadsorienterad samtidigt som betygssättningen är tillitsbaserad. Det innebär att det skulle ligga i både skolans och elevens intresse att få så bra resultat som möjligt."
En effektivare hemtjänst
Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i NWT att "i nästan var femte hemtjänstgrupp tillbringar personalen mer tid någon annanstans än hemma hos de äldre. Samtidigt har 6 procent av hemtjänstgrupperna en tidsandel hos de äldre som överstiger 75 procent. Så produktiva hemtjänstgrupper kan inte förbättra sin tidsanvändning så mycket mer. Men i de flesta fall tyder mätningarna på att hemtjänsten går att effektivisera."
Tove Lifvendahl: Beslut baserade på något annat än fakta
Tove Lifvendahl skriver en ledare inför ett delbeslut i riksdagen om vinst i välfärden. Hon citerar Mårten Blix, IFN, och förklarar att han tillsammans med Henrik Jordahl, IFN, "arbetar med en bok som sammanfattar forskningen om hur privata välfärdstjänster har utvecklats i Sverige. De konstaterar att patienter och brukare inom såväl sjuk- som äldre- omsorg ofta är nöjdare i privat regi."
Forskare: Globalisering har gynnat svenska löntagare
i en krönika på DN Ekonomi skriver Johan Schück om en ny rapport författad av Fredrik Heyman IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. DN citerar: "Globaliseringen har gynnat svenska löntagare. Den har bidragit till högre löner och förbättrad matchning på arbetsmarknaden, säger Fredrik Sjöholm." "Multinationella företag och exportföretag, som har fördel av globaliseringen, ger fler kvalificerade och högbetalda jobb, framhåller Fredrik Heyman."
Ekonomer: Globaliseringen har lyft svenska löner
Dagens Industri publicerar en text av nyhetsbyrån Direkt: "Globaliseringen, som ökat kraftigt de senaste decennierna, har lett till ökade löner i Sverige och även en ökad jobbpolarisering. Efterfrågan på högutbildad och välbetald arbetskraft har ökat, liksom på låglönejobb, medan efterfrågan minskat i mitten av inkomstskalan, särskilt för rutinartade arbeten som också påverkas av automatisering, exempelvis i industrin. Det visar en SNS-rapport skriven av nationalekonomerna Fredrik Heyman [ifn] och Fredrik Sjöholm [Lunds universitet och affilierad till IFN]."
Globaliseringen ger högre löner
Statskoll.se skriver om en rapport författad av Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Den svenska arbetsmarknaden har överlag vunnit på globaliseringen. Arbetskraften har blivit mer kvalificerad och de flesta arbetstagare har fått högre löner".
Globalisering positivt för svensk arbetsmarknad
KvalitetsMagasinet skriver om en rapport författad av Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. I en nyhetstext hänvisas till att "den svenska arbetsmarknaden har överlag vunnit på globaliseringen. Arbetskraften har blivit mer kvalificerad och de flesta arbetstagare har fått högre löner, inte minst högkvalificerad personal i multinationella företag. Samtidigt leder globaliseringen till minskad efterfrågan på rutinjobb och medelinkomstjobb."
Benjamin Katzeff Silberstein: Ta tag i glädjebetygen
I en ledare skriver SvD om glädjebetyg i friskolor och att för nästan tio år sedan uppmärksammade Jonas Vlachos, tillsammans med Magnus Henrekson [IFN], att andelen elever som gick ut med betyget "mycket väl godkänt" (i alla ämnen) hade ökat lavinartat mellan 1997 och 2007 (DN 17/8-09), och att majoriteten av de skolor som toppade ökningen var just friskolor. SvD: "Det borde ha varit en väckarklocka för landets friskolor att göra egna studier, för det ligger i deras eget intresse att komma åt problemet."
”Förstklassig utbildning vapen i globaliseringen”
Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, skriver på SvD Debatt om hur globaliseringen negativa konsekvenser kan uppvägas med en rad politiska reformer, bl.a. satsning på vidareutbildning och att man underlätta arbetstagares geografiska rörlighet. Heyman och Sjöholm är författare till rapporten "Globalisering och svensk arbetsmarknad" utgiven av SNS,
Ingerö: Vinstfrågan har varit en politisk buskisföreställning
I en gästkrönika i Göteborgs-Posten skriver Johan Ingerö att "voteringen den sjunde juni om vinst i välfärden kommer bli en formalitet, en verklighetens ridå som äntligen faller över en alltför lång politisk buskis som styrts av Vänsterpartiet och tillåtits Socialdemokraterna". Han hänvisar till en rapport av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och Nima Sanandaji.
Peter Wolodarski: Underkänt för skolkoncernernas glädjebetyg
Peter Wolodarski skrtiver i en ledare i Dagens Nyheter att "skolbetygen har stor betydelse för den enskilde. Sverige har skapat en marknad där det delas ut glädjebetyg utan närmare kontroll. Det är ett stort svek." Han hänvisar till en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.
Spanarna
Annika Sundberg, Per Naroskin och Camilla Lif är sparare i radioprogrammet Spanarna (Sveriges Radio). Per Naroskin berättar om forskning av Niclas Berggren, IFN, om utseendets betydelse för politiker. Forskningen har publicerats i Journal of Public Economics. Naroskin förklarar "att det visar sig att det man anat men inte ville att det skulle vara så", nämligen att politikers utseende spelar stor roll för hur människor röstar.
Engelska skolans resultat imponerar inte
I ett inlägg till och svar från ledarredaktionen skriver BLT att det är en viktig poäng att det är just en friskola som lyckats skapa trygg och ordningsam skolmiljö. "Problemet och dess konsekvenser beskrivs mycket utförligt i boken "Kunskapssynen och pedagogiken" [red Magnus Henrekson, IFN]. Utöver boken om Internationella Engelska Skolan är denna en nyckel för att förstå problemen i svensk skola."
En bra och jämlik kunskapsskola ska vara för alla, inte bara för några
Sverige är det enda landet i världen där fristående skolor är helt och hållet fria från regler om hur mycket vinst man kan plocka ut när man driver en skola, skriver Tony Nilsson (S) i ett debattinlägg i Kristianstadsbladet. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilerad till IFN.
Glädjebetyg – ett utbrett problem på friskolorna
ETC skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Mina huvudslutsatser är att betygssättningen i alla ämnen verkar vara generösare för alla olika friskolegrupper, jämfört med kommunala skolor som har motsvarande resultat på de nationella proven när de finns, säger Jonas Vlachos till Aftonbladet."
Friskolor i topp när det gäller glädjebetyg
Altinget skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Vlachos citeras från Aftonbladet: "Mina huvudslutsatser är att betygssättningen i alla ämnen verkar vara generösare för alla olika friskolegrupper, jämfört med kommunala skolor som har motsvarande resultat på de nationella prov när de finns".
Oppositionen deltog ej i beslut om skola
Skånska Dagbladet skriver om att "Socialdemokraterna valde att inte delta i beslutet om att privata Internationella Engelska skolan ska etablera sig på Vikhemsområdet". En av de intervjuade hänvisar till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Jonas Vlachos pekar också på kvalitetsproblem i den privata skolsektorn som lägre lärartäthet, lägre andel behöriga och färre specialpedagoger."
Henrik Hall: Falsk pensionsskrämsel
I en krönika på ledarsidan skriver henrik Hall i Östergöta Correspondenten om pensionssystemet. Han hänvisar till ett blogginlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, där det framgår att Dagens Arena att det skiljer ytterst lite mellan den som arbetat ett helt yrkesliv och någon som gått på bidrag: "Han [Anderas Bergh] konstaterar snabbt två fel."
Ny rapport: Engelska skolan ger flest glädjebetyg
Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i P4 Halland om en betygsstudie. Vlachos säger att "när man jämför med de nationella proven är betygsättningen generösare på de fristående skolorna. Och särskilt mycket högre är betygen på Engelska skolan och Kunskapsskolan."
Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning
Svenskt Näringsliv kommenterar en rapport av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Det handlar om betygsättning i kommunala resopektive friskolor. Anders Morin, välfärdspolitisk expert på Svenskt Näringsliv "anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen".
Friskolor sätter glädjebetyg – särskilt två
TT skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Texten publicerad bland annat i SvD. Det handlar om betygsättning i kommunala respektive friskolor. "Enligt alla mina mått är de fristående skolorna mer generösa", säger Jonas Vlachos.
Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor
Skolvärlden skriveri en nyhetstext om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala [...]. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen."
Myter om vinsterna i välfärden
Blekinge Läns Tidning skriver i en ledare att "Heléne Björklund, Socialdemokraternas förstanamn på partiets riksdagslista, har helt fel om det vinstförbud för privata välfärdsföretag riksdagen ska rösta om den 7 juni." Tidningen hänvisar till och citerar forskning av Henrik Jordahl, IFN.
Engelska skolan och Kunskapsskolan bäst i klassen – på glädjebetyg
Jönköpings-Posten skriver om en artikel i Aftonbladet där en studie av Jonas Vlachos, Stockholmns universitet och affilierad till IFN, presenteras: "Engelska skolan och Kunskapsskolan, som båda har skolor i Huskvarna, ligger i topp när det gäller glädjebetyg till eleverna."
Ny rapport: Engelska skolan i topp när det gäller glädjebetyg
Aftonbladet skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Alla friskolegrupper sätter glädjebetyg jämfört med kommunala skolor – men Engelska skolan och Kunskapsskolan ligger i topp". Vlachos säger: "Mina huvudslutsatser är att betygssättningen i alla ämnen verkar vara generösare för alla olika friskolegrupper, jämfört med kommunala skolor [...]."
Magert resultat för regeringens subventionerade jobb
Dagens Industri skriver att "de subventionerade jobben sänker arbetslösheten – men andelen som får ett riktigt jobb efteråt är liten, visar nya siffror". Tidningen intervjuar Lars Calmfors, IFN. Han pekar bland annat på att "de svaga resultaten kan förklaras med att deltagarna står långt ifrån arbetsmarknaden".
Kunskapsskolan slår ifrån sig kritiken om glädjebetyg
"Friskolornas betygsövertag mot kommunala skolor beror i princip på glädjebetyg," skriver Entreprenör om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Tidningen fortsätter: "Resultaten är tydliga, enligt Vlachos. Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven."
Friskolor ger mer generösa betyg – även i praktiska ämnen
Dagens Arena skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Slutsatsen som Jonas Vlachos drar av studien är att det finns uppenbara svårigheter med att, som i dagens Sverige, kombinera ett betygssystem som bygger på tillit, med en marknadsorienterad skola där både offentliga och privata aktörer är verksamma".
Vården av papperslösa har ökat kraftigt
Kostnaderna för vård till personer som vistas i landet utan tillstånd har ökat kraftigt, skriver TT. Andreas Bergh, IFN, intervjuas: "Även om det är mycket med en fördubbling är det fortfarande ganska låga belopp. Men fortsätter det att fördubblas skulle det kunna det öka till betydande summor", säger han.
Nyheter i svenska tidningar lördag-måndag
Nyhetsbyrån Direkt skriver om en debattartikel i DI av Mårten Blix, IFN: "Nationalekonomen Mårten Blix anser att Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum genom att höja räntan. Han tycker att Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi och att det är dags att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik."
Debatt: Riksbanken bör fira 350 år med att höja räntan
Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att "det är hög tid att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik". Han förklarar att "Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum med att höja räntan".
Özge Öner: Vi ville ha arbetare, men fick människor
Özge Öner, IFN, skriveren krönika på SvD:s ledarsida om invandring med utgångspunkt i George Borjas bok ”We Wanted Workers”. "För flyktinginvandring talar ett "grundläggande humanitärt ansvar". Men detta kan inte motiveras med en felaktig beskrivning av hur bra invandring är, utan vi behöver snarare förklara varför vi väljer att hjälpa vissa men inte andra."
Snygga politiker fick fler kryss
Hernrik Jordahl intervjuas i P4 Västernorrland om vad skönhet betyder i politiska val. Han förklarar att han och medförfattarna Niclas Berggren och Panu Poutvaara överraskades av att väljarna uppfattar högerpolitiker som något snyggare än vänsterpolitiker. Kanske kan det bero på att de som tjänar bättre (skönhetspremie på arbetsmarknaden) inte vill ha så stora omfördelningar som vänsterpolitiker förespråkar, resonerar Jordahl.
Skönhet i politiken
Henrik Jordahl intervjuas i TV4:s Nyhetsmorgon om vad skönhet kan betyda i politiska val. Det handlar om forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara.
Om strejkdebatten tystnar upphör samhällsutvecklingen
I ett debattinlägg på Dagens Arena undrar studenten och debattören Carolina Sundell hur det kommer sig att den solidariska löneprincipen sedan länge kan vara glömd. "Sanningen, »att kapital utan arbete är ingenting« tycks ha blivit alternativ kunskap när nationalekonomer som Lars Calmfors [IFN] får oproportionerligt utrymme i media att predika en tro på lägre ingångslöner".
Ny forskning: snygga politiker får fler röster
Henrik Jordahl, IFN, intervjuas i Aftonbladets tv:s morgonprogram. Ämnet är utseendets betydelse i politiken. Henrik Jordahl förklarar att en undersökning i Finland visat att ju snyggare väljarna anser att politiker är desto fler röster får de. "Ett oväntat resultat är att vi fann att högerpolitiker är lite vackrare än vänsterpolitiker".
MUF:s skolpeng slår mot utsatta elever
I en krönika i Arbetsvärlden skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att MUF:s ordförande Benjamin Dousas förslag om resultatbaserad ersättning i skolorna ersätter ambitionen om likvärdighet med dess raka motsats.
Backa inte in i framtiden
I en ledare skriver Skaraborgsbygden att de rika blir rikare och klyftorna växer i samhället. "Det är en sanning som nu också uppmärksammats i en rapport från Nordiska Ministerrådet. Den har nyligen publicerats i Nordic Economic Policy Review med Lars Calmfors (IFN) som en av redaktörerna.
Digital insyn i omsorgen ställer krav på ledarskapet
Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Henrik Jordahl och Lovisa Persson, IFN, att digitala hjälpmedel och tidmätning i omsorgen kan garantera de äldre deras berättigade timmar. De anser vidare att det är centralt för kvaliteten i omsorgen att det skapas god balans mellan brukartid och kringtid.
Ytan spelar roll: Snygga politiker är mer populära
Svenskt Näringslivs nyhetsplattform fPlus och Omni skriver: "Ju snyggare vi tycker att en politiker är, desto fler röster har den också fått av väljarna. Det visar en studie som nationalekonomen Niclas Berggren [IFN] varit med och genomfört, rapporterar sajten forskning.se."
”Inga skäl att sänka a-kassan”
Inför höstens val är sänkt ersättning från a-kassan en viktig fråga för Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet, skriver Arbetet. "Men incitamenten för den som är arbetslös att skaffa arbete är redan starka, anser forskaren Lars Calmfors [IFN]."
Forskare: Högerpolitiker är snyggare och får fler röster
Dagens Opinion skriver: "Utseendet på en politiker spelar roll för väljarna och högerpolitiker är snyggare än andra. Det är några av rönen forskaren Niclas Berggren har hittat indicier på, berättar Forskning.se."
Forskning: Snyggare politiker får fler röster
Henrik Jordahl, IFN, intervjuas i Expressen om sin studie "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it". "Skönhet är något subjektivt, men det är något som människor ändå är ganska överens om" förklarar Jordahl.
Henrik Jordahl: En effektivare hemtjänst
En krönika av Henrik Jordahl, IFN, publiceras i Norrbottens-Kuriren. Han frågar sig hur effektiv hemtjänsten kan bli: "Vi finner inga tydliga tecken på att de äldre är mindre nöjda när personalen arbetar mer produktivt. Det talar emot att hög produktivitet sliter på personalen på ett sätt som går ut över brukarna."
”Inför standardiserade avtal för välfärd”
Tidningen Upphandling24 skriver om att Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, den senare affilierad till IFN, vill införa krav på standardiserade avtal som ett sätt att effektivisera offentliga upphandlingar. Artikeln bygger på en debattartikel i Dagens Industri.