IFN i media

Aktuellt i Politiken skriver att "Ulf Kristersson (M) säger att förslaget om sänkta löner inte finns. Men förslaget finns och lönepressen har stöd i forskning." Tidningen skriver: "Till och med ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] framförde kritik mot alliansen för att de inte talade klarspråk om att jobbskatteavdragen satte press på lönerna."

Forskning.se skriver om aktuell svensk forskning. Niclas Berggren intervjuas om att den som är snygg får "fler röster om hen är politiker": Det finns en tydlig koppling mellan utseende och inkomst. "Vackra människor tjänar mer, fula människor tjänar mindre" förklarar Berggren.

I en ledare skriver Sydsvenskan och HD att samtliga partier överskattat effekten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skribenten citerar Lars Calmfors, IFN, om etableringsjobb: "Nystartsjobb är idag en vanlig åtgärd med en nettokostnad för arbetsgivarna på 10 500–13 500 kronor per anställd och månad. Med etableringsjobb blir motsvarande kostnad 8 400 kronor, vilket lär göra att nystartsjobben trängs undan. Då ger arbetsmarknadspolitiken, på det hela taget, åter begränsad effekt och dessutom till en hög kostnad för samhället."

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver bl.a. Magnus Henrekson, IFN, om Olav Sorensons entreprenörskapsforskning som belönats med Global Award for Entrepreneurship Research: "På lång sikt är det framgångsrika entreprenörer som driver utveckling och ekonomi framåt. Olav Sorenson visar att det inte bara är ekonomiska faktorer som är avgörande för att entreprenörskap ska blomstra: geografiska och sociala aspekter är väsentliga."

I en ledare i Dalarnas Tidning hänvisas till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör: "Skribenterna, med bakgrund i allt från nationalekonomi till hjärnforskning, pekar på det postmoderna paradigm som styr synen på kunskap, och hur synsättet har blivit en integrerad del i både läroplanen och lärarrollen."  

I en ledare skriver Östran att om den pensionsdebatt som väntas (S) distriktskongress: "I ntressant och korrekt när Lars Calmfors [IFN] hävdar att en progressiv fastighetsskatt – högre skatteprocent för fastigheter med högt värde – vore effektiv fördelningspolitik. Men något säger att det är få, om ens någon, ledande politiker som vågar ta upp förslaget i debatten."

I en ledare skriver Norrtelje Tidning om lönerna för bland andra landets lärare. Industriavtalet från 1997 slog fast att lönerna inom industrin skulle vara normerande, slår skribenten fast. Men "det finns sektorer, menade Lars Calmfors [IFN], som behöver högre löneutveckling än industrin. Bland annat för att klara rekryteringen."

Nyheter 24, nyhetssajt på nätet, publicerar ett debattinlägg om privata välfärdsbolag av Natalie Tegelberg, KDU. Hon hänvisar till forskning på IFN: "Enligt IFN utgör de privata välfärdsföretagens samlade vinster högst 0,6 procent av landstingens och kommunernas kostnader för vård, skola och omsorg."

DN Ekonomi skriver om småföretagares sätt att tänka kring kollektivavtal. Lars Calmfors, IFN, intervjuas i sammanhanget. Han förklarar att "kollektivavtalet kan göra det svårt att skräddarsy lösningar som passar det enskilda företaget".

I en nyhetsartikel i Dagens Nyheter kallar Ardalan Shekarabi (S) kritiken som de borgerliga får av Muf på DN Debatt för ett erkännande. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, anser att "politiken inom det här området inte velat se de drivkrafter som systemet ger upphov till och att man har undvikit att kritisera modellen och skolföretagen".

Dagens Arena intervjuar MUF:s ordförande Benjamin Dousa om kritik mot de borgerliga partiernas sätt att hantera skolan: "Jag tycker att Magnus Henrekson, IFN, efter valet 2014 riktade väldigt bra och saklig kritik där han menar att svensk borgerlighet i för stor utsträckning har varit pro business istället för pro market. Nu finns inga direkta drivkrafter från rektorer och huvudmän att prioritera en bra skola."

Nyhetsbrevet Altinget har intervjuat Henrik Jordahl om två rapporter från Skolverket. "Familjebakgrund spelar allt större roll för elevers betyg. Men Henrik Jordahl på Institutet för näringslivsforskning ifrågasätter hur mycket man kan åstadkomma med kompensatoriska åtgärder."

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i DN Ekonomi om kollektivavtal. "Kollektivavtalet kan göra det svårt att skräddarsy lösningar som passar det enskilda företaget", säger Lars Calmfors.

I en replik på ett inlägg i Dagens Samhälle av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, att "obligatoriskt skolval där alla föräldrar aktivt väljer skola är bra system och ju fler kommuner som inför obligatoriskt skolval, desto bättre blir underlaget för att i framtiden studera utfallen av dessa". 

Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att välfärdens problem redan är verklighet: kommunsektorn har betydande ekonomiska problem. "En obekväm sanning är att privat finansiering också måste vara en del av lösningen."

Jonas Nordling, Ordförande i Journalistförbundet, skriver i ett debattinlägg i Arbetsvärlden att "det är inte turordningsreglerna som är problemet på arbetsmarknaden, utan obefintliga regler för att pressa arbetsgivarna till kompetensutveckling". Nordling skriver om forskning om turordningsreglerna och Las att "en förtjänstfull sammanställning av vad som ändå finns har nyligen presenterats av forskarna Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger [IFN]".

I ett debattinlägg skriver arbetaförmedlaren Johan Berg. han skriver att "Arbetsförmedlingen saknar förtroende hos allmänheten. Professor Lars Calmfors [IFN] har dock uttryckt att Arbetsförmedlingens anseende är delvis oförtjänt."

I en ledare skriver ETC  om en krönika av Lars Calmfors, IFN, om att klyftorna inte bör tillåtas att öka mer i Sverige: "Men det är inte bara bland högerpartierna som Lars Calmfors nu låter radikal. Regeringen pratar om klyftorna men har ännu inte vänt utvecklingen i socialförsäkringssystemet och väjer för viktiga förslag som att faktiskt införa en förmögenhetsskatt ...".

I en ledare skriver Länstidningen Östersund att "precis som Stefan Löfven nyligen flaggade för föreslår Calmfors [IFN] någon form av skatt på kapital. [...] Calmfors varnar för politisk populism och social oro om de tillåts öka ännu mer".

Om sakfrågorna blir viktigare än spelet om makten kan valrörelsen bli riktigt intressant, skriver Anders Jonsson i Dagens Arena. Han hänvisar till Lars Calmfors [IFN] kolumn i DN: "Det saknas alltså inte tydliga motsättningar för väljarna att ta ställning till. Lars Calmfors kan inte avfärdas som en oansvarig bidragshöjare på vänsterkanten."

I en ledare (Gotlands Folkblad) publicerad på HelaGotland menar skribenten att "stora inkomstklyftor mellan grupper i samhället är inte bra". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som i DN varnat för en politik som ökar på de ekonomiska klyftorna vi redan har i landet.

I en ledare skriver Piteå Tidning om att oppositionen lagt sina alternativ till regeringens vårbudget. I sammanhanget nämns att "Anders Borgs favoritekonomi Lars Calmfors [IFN] varnar för växande inkomstskillnader. Calmfors föreslår att ersättningarna från trygghetssystemen räknas upp i samma takt som lönerna [...] Det är kloka förslag som går stick i stäv med Moderaternas politik", skriver tidningen.

SVT Nyheter rapporterar att några av världens hemligaste skatteparadis kan tvingas öppna sina bolagsregister. Daniel Waldenström, IFN, intervjuas. Han säger att Storbritannien "nu tar ett viktigt steg för att täppa till möjligheten att gömma pengar, sänder viktiga politiska signaler  till andra länder om att skriva på avtal om öppenhet och informationsutbyte".

Nyhetsbyrån Direkt rapporterade från ett seminarium som IFN arrangerade om turordningreglerna i LAS. "Martin Olsson sade att det enligt forskningen verkar som om turordningsreglerna påverkar företagens personalomsättning, eftersom det blivit fler avslutade anställningar och nyanställningar i småföretag efter att tvåundantaget infördes."

I en ledare i Aftonbladet skriver Jonna Sima: "Igår varnade till och med den liberalt sinnade ekonomen Lars Calmfors [IFN] på Dagens Nyheters ledarsida för växande inkomstskillnader". Sima fortsätter: "Calmfors låter närmast som en radikal socialdemokrat när han förespråkar offentligt finansierad välfärd, bidragssystem som följer löneutvecklingen och återinförandet av en progressiv fastighetsskatt."

Hela Gotland skriver i en ledare om Stefan Löfvens första-maj-tal. Det handlade om "Revansch för 'det starka samhället' och höjda pensioner. Dessutom höjd skatt 'för dem som har det allra bäst'". Vad gäller återinförd fastighetsskatt så hänvisar skribenten till Lars Calmfors, IFN, som vill ha ”en progressiv fastighetsskatt (högre skatteprocent för fastigheter med högt värde) vore effektiv fördelningspolitik".

I en krönika på SvD:s lerdarsida skriver Özge Öner, IFN, att det "politiska landskap förändrades när Centerpartiet fattade beslut att rösta för regeringens förslag att ensamkommande unga med tidigare utvisningsbeslut ges möjlighet att stanna i Sverige". Hon förklarar att "med Centerpartiets invandringspolitik blir det svårare för väljare som föredrar minskad invandring att välja parti i höstens val".

Grova överdrifter får alltför ofta passera i offentligheten, skriver Andreas Bergh, IFN oxch Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Han förklarar att "vill vi minska överdrifterna måste vi sluta belöna förenklingarna". Men behövs det inte överdrifter för att nå ut? Kanske det, svarar Bergh. "Men i så fall är det inte något jag vill bidra till."

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN. "Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen i skolan, påstår Almega och Friskolornas Riksförbund. Men deras rapport bygger på vad familjer säger, inte vad de faktiskt gör. Slutsatserna från internationell forskning är tvärtom att skolval inte är ett verksamt sätt att bryta skolsegregationen."

I en krönika i Byggindustrin skriver Torun Nilsson att alldeles för få politiker talar om varifrån pengarna till välfärden kommer. Hon hänvisar till studien Born Global av tre IFN-forskare: "Fram träder alltså bilden av ett helt nytt Sverige, långt från tillverkning och varu­export, som i stället, mer än de flesta andra länder, bygger på tjänster, entreprenörskap, kunskap och flexibilitet, mer sammanvävt med andra länders företag än någonsin. Och, framförallt, där företagen är betydligt lättflyktigare än förr."

I en ledare skriver DI att det kostar att stå utanför EU, det inte går att politiskt förutspå vilka sektorer som ska bli framgångsrika samt att en viktig förutsättning för kluster är riskkapital. "Men i Sverige ligger fokus på att inkomstklyftorna måste minska. Senast på onsdagen (2/5) skrev professor Lars Calmfors [IFN] om detta i DN. Han och även LO har därför krävt en höjning av kapitalskatten."

Dagens Arena skriver om den skuggbudget som Moderaterna presenterat. I artikeln nämns Lars Calmfors, IFN, och en krönika av honom i DN. Han föreslår "indexering av transfereringarna [som] går i raka motsatsen till Moderaternas politik".

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det kan vara politiskt riskabelt att inkomstolikheten i Norden har ökat. En central faktor för denna omfördelning har varit "minskad omfördelning via skatte- och bidragssystemet". Calmfors föreslår bl.a. att "transfereringarna bör räknas upp i samma takt som lönerna".

DN Ekonomi och Johan Schûck skriver om forskning av Carl-Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger, IFN: "De undantag från anställningsskyddet som gäller för småföretag har en positiv inverkan. En tydlig effekt är att sjukfrånvaron blir mindre, hävdar tre ekonomiska forskare."

Försvagningen av vårdgarantin öppnar för ett stort genomslag av en nationell digital sjukvård, skriver Barometern och Smålandsposten i en ledare. Skribenten hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av Mårten Blix, IFN,  och Johanna Jeanssonkan där de skriver att den digitala vården kan avlasta primär- och sjukhusvård.

A study by Maya Rossin Slater and Petra Persson, Standford University and affiliated to IFN, affirmed that fetal stress does have far-reaching consequences, and may have impact on the child’s mental health sooner or later. The study is presented by the online publicationTechno Chops. 

Av alla välfärdsländer har inkomstskillnaderna ökat mest i norden under de senaste 20 åren. Lars Calmfors, IFN, förklarar: "Vi har sett med Trump och Brexit hur känsligt det politiska systemet är, så min personliga värdering är att det är bättre att minska inkomstskillnaderna för säkerhetsskull."

Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson skriver i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv om nätläkare. De förklarar att "för politiker och andra beslutsfattare är det bråttom att se över landstingens pris- och ersättningssystem så att de ger rätt incitament till samtliga vårdgivare att erbjuda en sammanhållen och kostnadseffektiv vård".

Henrik Horn, IFN, är en av tre sakkunniga som i Arbetet "recenserar politikområdena utvecklingssamarbete, handel och säkerhetspolitik. Horn säger: "Jag tror inte att så många andra länder skulle komma på att ha feministiska aspekter på handelspolitiken."

Höglandsnytt, en småländsk nättidning, skriver om en intervju med Henrik Jordahl, IFN, i Dagens Samhälle. Han förklarar att "det skulle leda till kommunalt kaos och dramatiska konsekvenser om bolag snabbt skulle tvingas till nedläggning. Flera av kommunerna skulle antagligen inte klara det".

I en ledare i bl.a. Avesta Tidning förklaras att "skolan har sedan 1950-talet lidit av reformhysteri. Under samma period har också skolresultaten sjunkit, lärarnas kompetens minskat och stöket ökat". Skribenten hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör och medförfattare.

I en ledare i DN förklaras att: Hans Rosling ville inte bli kallad optimist, eftersom han var rädd för att det fick honom att verka naiv." Skribenten förklarar att "människor dras till problem och hot eftersom det fanns en tid på savannen då det var livsviktigt att kunna identifiera faror. Vi behövde, det som nationalekonomen Andreas Bergh (IFN) kallar för ”negativitetsfilter", bara för att överleva."

Forskningsresultaten från IFN om turordningsreglernas effekt på småföretag får kritik av arbetsrättsforskaren Mats Glavå i Dagens Arena. Att fokusera på att sjukfrånvaro och Vab minskar genom tvåundantag är fel, säger han till tidningen.

Dagens Arena skriver om att Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger, IFN, "har studerat resultaten från sex olika studier om effekter av turordningsreglerna på företagen och anställda. Artikeln publiceras i tidskriften Ekonomisk debatt".

Köpen av privat skola och omsorg ökar och ett trettiotal kommuner handlar så mycket privat välfärd att de får stora problem om välfärdsbolag stoppas. Det skriver Dagens Samhälle i en nyhetsartikel. Henrik Jordahl, IFN, intervjuas. Han säger att "kostnadsjakt och valfrihetssystem har blivit viktigare. Privatiseringsnivån blir ett utfall av individers val. På en del håll härmar man också grannkommuner".

M:s politik är lögn och dimridåer säger LO, och skriver att partiet vill sänka lönerna. Desinformation, svarar Moderaterna. SVT:s Faktakollar med bl.a. Per Skedinger, IFN. SVT slår fast att det är "helt fel att Moderaterna och Alliansen kommer att sänka lönerna för de som redan har ett jobb". 

"Akademiens ledamöter fortsätter att såga av den gren de själva sitter på" skriver Johan Wennström, IFN, på SvD Kultur: "De ledamöter som är satta att förvalta Akademien för framtiden behöver påminnas om sitt ansvar mot institutionens och litteraturprisets idé- och värderingsmässiga rötter." Wennström förklarar vidare att de behöver hjälp med "att se till att Akademien inte omtolkas till en myndighet och blir ett slags Statens kulturråd med fullständig insyn.

Svenskt Näringslivs nyhetsplattform fPlus har intervjuat Per Skedinger, IFN, om turordningsrglerna i LAS. "Förslaget om att avskaffa tvåundantaget skulle medföra avsevärda negativa effekter i form av minskad produktivitet och minskad personalomsättning samt ökad sjukfrånvaro" säger Skedinger.

Forskning & Framsteg skriver om forskning av en rapport av Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Det handlar om effekterna av fri spädbarnsvård på 1930-talet. "Vi är mycket förvånade över att vi kunde se så stora och mätbara effekter av detta", säger Therese Nilsson.

Vårdforkus skriver om Sara Heymans bok "Sjukt, syster!". Hon frågar sig varför det gäller olika marknadsreglerna läkarna och inte sjuksköterskorna. "Heyman har själv inte svaret på frågan men Lars Calmfors (IFN), professor i internationell ekonomi och ordförande i arbetsmarknadsekonomiska rådet har tillsammans med Katarina Richardson beskrivit hypoteser i en rapport."