IFN i media

I en ledare i SvD skriver per Gudmundson om en rapport från AER, lett av Lars Calmfors, IFN. "Länge har det förespeglats att arbetsmarknaden genomgår ett skifte. Fasta jobb ut, flexibla anställningar och korta gig in. Men AER visar att dessa anställningsformer bara har ökat marginellt [...]. Tyvärr, eftersom visstidsanställningar samtidigt visas fungera som språngbräda till fasta jobb, särskilt för invandrare."

I en replik till ett debattinlägg av bland andra Magnus Henrekson, IFN, skriver forskaren Bengt Johannisson att "forskarna gör det dock lätt för sig genom att teckna en ofullständig bakgrund till sitt resonemang". Johannisson skriver att "globaliseringstrategin är här alltså defensiv. Den globaliseringsstrategi för ”born global” som IFN-forskarna lyfter fram är den rakt motsatta, alltså direkt offensiv."

Lars Calmfors, IFN, är faktakollare av en artikel om arbetslöshet. "För fem år sedan lovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU till år 2020. Han har en bra bit kvar till målet." DN förklarar att sysselsättningen i Sverige ökar och arbetslösheten sjunkit under hela 2000-talet men att det är stora skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda och inrikesfödda.

I en ledare skriver Norrköpings Tidningar om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet ska läggas ner. "För tre år sedan satte Svenskt Näringsliv upp det Arbetsmarknadsekonomiska rådet, med professorn Lars Calmfors som ordförande. Rådet skulle få verka fritt utan påtryckningar och få komma fram till vilka slutsatser som helst.Ja, så vida man inte råkade tycka annorlunda än Svenskt Näringslivt."

Regeringen startar stödprogram för born globals. Men en snabb internationalisering leder till färre jobb, inte fler, och i värsta fall riskerar regeringens åtgärder att hetsa lovande företag ut i världen innan de är redo, det skriver Shon Ferguson, Magnus Henrekson och Louise Johannesson, IFN, på DN Debatt. Artikeln bygger på studie Born globals – fakta och önsketänkande, utgiven av Karl-Adam Bonniers stiftelse.

Dagens Nyheter skriver i en nyhetsartikel om Arbetsmarknadsekonomiska rådets sista rapport: "Med de lägst avlönade jobben som språngbräda får åtminstone en del av de utrikes födda en ökad chans att lyckas närma sig de svenska medellönerna." Rpdets ordförande Lars Calmfors, IFN, intervjuas.

I en ledare skiver Jönköpings-Posten: "Det LO och regeringen missar är att de ingångsjobb som AER [med Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN] förespråkar skulle gynna arbetsmarknaden som helhet. Sveriges höga ingångslöner har tvingat bort många lågkvalificerade jobb, vilket ökar arbetsbördan för anställda med högre utbildning och mer avancerade arbetsuppgifter."

Arbetsmarknadsnytt (Svenskt näringsliv) skriver om AER:s sista rapportpresentation och sammafattar rapporten: "De traditionella anställningsformerna håller sig på stabil nivå, trots tillkomsten av flexibla anställningsformer. Och visstidsanställningar är en viktig språngbräda ur arbetslöshet och in i tillsvidareanställningar – särskilt för nyanlända."

"Det är väldigt dumt att inte utnyttja den effektivaste skatten som dessutom har en bra fördelningsmässig profil", säger Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, till ETC. Den skatt hon syftar på är fastighetsskatten.

Arbetsvärlden skriver om AER:s sista rapport: "Atypiska sysselsättningsformer hotar inte den traditionella anställningen, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådets sista rapport. De senaste tio åren har atypiska sysselsättningsformer ökat i andel med bara ett par procentenheter."

DN skriver i en nyhetsartikel om AER:s sista rapport: "Med de lägst avlönade jobben som språngbräda får åtminstone en del av de utrikes födda en ökad chans att lyckas närma sig de svenska medellönerna," Tidningen intervjuar Lars Calmfors, IFN och AER:s ordförande. 

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är en av de som intervjuas i Vetandets värld. SR skriver: "Betygssystemet i skalan A-F fokuserar på elevernas misslyckanden – eftersom en låg prestation i en del av ett ämne inte kan vägas upp av en bättre prestation i andra delar."

Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, intervjuas i Ekot om en ny rapport: Olika vägar till jobb. "Det ser ut att ha gått bättre i termer av arbetsinkomster i framtiden för de som kom in på enkla jobb". Han säger "att komma in på lågkvalificerade jobb, och att få till fler av dem skulle hjälpa till i en svår situation".

Lars Calmfors, IFN, har faktakollat en artikel i DN om de svenska poliserna blir fler eller färre. Tidningen konstaterar att antalet poliser i förhållande till befolkningen har minskat i Sverige sedan 2010 samt att avhoppen från polisyrket fortsatte att öka under förra året.

Partierna behöver en Hasslerkommission för att hitta en reformkonsensus, skriver Gunnar Wetterberg i Expressen. I sammanhanget lyfter Wetterberg fram Assar Lindbeck, IFN och SU: "Assar Lindbeck står inte bara för en framstående vetenskaplig gärning, utan har också tagit ett stort ansvar för att utmana politiken med skarpa analyser. Nationalekonomer har inte alltid rätt, men de kan ofta hjälpa till med att lyfta fram och belysa viktiga val. John Hassler närmar sig helheterna på ett sätt som påminner om Lindbeck."

Avtalssystemets legitimitet och flexibilitet behöver stärkas, skriver Lars Calmfors, IFN, i en kolumn på DN:s ledarsida. Calmfors förklarar att kollektivavtalen är kärnan i den svenska modellen. "Rätt utformat skapar kollektivavtalssystemet balans mellan arbetstagare och arbetsgivare."

I en ledare skriver Peter Wolodarski, DN, om undersökande journalistik och faktakoll: "För att minimera fel och ge en så korrekt bild som möjligt, har DN engagerat två forskare med lång erfarenhet av att granska statistik och samhällsvetenskapliga studier – nationalekonomerna Lars Calmfors och Laura Hartman. Båda har i uppdrag att läsa samtliga utkast till artiklar och komma med övergripande synpunkter på metod, urval och slutsatser."

EU:s långsiktiga och metodiska arbete för ökad transparens skulle normalt ha gett något lägre elpriser för svenska konsumenter och svenskt näringsliv från och med 2015. Men denna vinst har så här långt omintetgjorts av den höjda energipolitiska osäkerheten i Sverige. Det skriver Pär Holmberg, IFN, i ett debattinlägg i Dagens Samhälle.

I en ledare skriver Borås Tidning att tidigare skolministern Aida Hadzialic inte kan låta bli att debattera skolan. Som när " förlaget Fri tanke lyckats få henne som paneldeltagare intill professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson [IFN], medförfattare till boken ”Kunskapssynen och pedagogiken” (Dialogos),"

Expressen undrar om Sverige skulle gynnas av att gå med i bankunionen, som Liberalerna hävdar? Expressen skriver: "Lars Calmfors [IFN] varnade redan i höstas för en snabb anslutning till bankunionen. Risken för att bankerna i Sydeuropa ska gå omkull är fortfarande ”högst påtaglig”, och därmed skulle Sverige tvingas köpa ut andra länders illa skötta banker med svenska skattepengar.

DN skriver i en nyhetsartikel om H&M och "risker för barnarbete hos kedjans underleverantörer". Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, förklarar att storföretagens närvaro i utvecklingsländer gynna utvecklingen: "Det vore trist för Bangladesh om H&M lade ner sina fabriker där. Det finns inte en bangladeshisk kvinna som skulle gynnas av det."

Statsminister Stefan Löfven intervjuas i DI. Han vill bjuda in till samtal för att nå en ny bred skatteuppgörelse efter valet. Löfven säger att ”det är så oerhört tydligt att det som behöver göras nu inte går att klara med sänkta skatter. Det är precis det Lars Calmfors [IFN] och Harry Flam också pekat på”.

I en ledare skriver DI att om någon eller några av de svenska storbankerna skulle krascha kommer den svenska staten att råka ut för en stjärnsmäll.Skribenten avslutar: "Men i slutändan kvarstår euroutredaren Lars Calmfors [IFN] slutsats från 1996: frågan är i grunden politisk. Vilket land vill vi vara, vilket Europa vill vi ha och hur gynnar vi bäst svenska intressen?"

Fler gotlänningar är fel fokus för Region Gotland. Det viktigaste måste vara att göra ett gott jobb för de medborgare som Regionen redan har, skriver HelaGotland i en ledare. Tidningen hänvisar till en artikel av Andreas Bergh, IFN, i Dagens Samhälle: "han [...] fångar slöseriet i denna ordning mycket tydligare än jag själv har lyckats med".

I en nyhetstext skriver ETC att "den växande andelen superrika svenskar bör bidra mer, tycker statsministern som har öppnat för ökad beskattning". ETC har intervjuat Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN.  Hon förklarar att att det finns tekniska svårigheter med beskattning av förmögenheter.

Tiden är mogen att strama åt skatterna för de rika, kommenterar Eigil Söderin i ETC. Han hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, IFN. "Den gamla etablerade sanningen att kapitalet skulle flöda tillbaka till Sverige när förmögenhetsskatten avskaffades visade sig vara falsk. Ny forskning [...] pekar snarare på det motsatta."

I en ledare skriver DN att "politiker upprepar mantrat för att visa lyhördhet och empati. Men det kan leda fel om rädslorna i stället förstärks". Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet som sägs "förklarar väl i sin senaste bok ”Två filter” varför samhällsdebatten domineras av tron att världen ständigt blir sämre – trots att det förhåller sig precis tvärtom på de flesta områden".

Arbetsbladet citerar i en ledare en studie av Magnus Henrekson som publicerats i Nordic Tax Journal 2017. Ämnet är förmögenhetsskatt och tidningen skriver: "Stora förmögenheter och ojämlikt ägande har blivit allt mindre kontroversiellt med åren, konstaterar Magnus Henrekson."

Maria Schottenius skriver i DN om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet läggs ner av Svenskt Näringsliv: I verkligheten är alla inte intresserade av oberoende forskning. Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, uttalar sig. Han säger att ”det ansågs oerhört störande att vi sa att man på sikt måste modifiera systemet”.

De som tjänar allra mest ska bidra lite till, sa Stefan Löfven i en intervju med Aftonbladet i veckan och öppnade för en ny förmögenhetsskatt, skriver ETC. Tidningen intervjuar Daniel Waldenström, IFN. Han förklarar att det inte finns tillräckligt med studier för att helt kunna styrka att rika flyttar utomlands ifall en förmögenhetsskatt införs.

Magnus Henrekson skriver i en gästkrönika på SvD:s ledarsida  om att tjänsteexporten utgör mer än en tredjedel av den totala exporten. "Om en större andel av svensk BNP ska exporteras lär detta förutsätta fortsatt snabb tillväxt i tjänsteexporten. Detta skärper ytterligare kraven på ett gynnsamt svenskt företagsklimat och starka drivkrafter för entreprenörskap."

Henrik Horn, IFN, intervjuas i DN om aviserade amerikanska ståltullar: "De inkomster som skapas i vissa branscher är mindre än de förluster som drabbar andra branscher." Om effekterna på sysselsättningen i USA säger han: "Det råder ingen tvekan om att det kostar arbetstillfällen på kort sikt i andra branscher." 

I Sveriges Radio/Studio ett intervjuas Shon Ferguson, IFN, om konsekvenserna av amerikanska ståltullar. På tal om handelskrig säger han att förhandligar är rätt väg att gå.

Kommer opinionsmätningarna att hålla måttet under valåret 2018, undrar DN i en nyhetsartikel. En av de som intervjuas i Dagens Nyheter är Richard Öhrvall, IFN. Han anser att mätningrna behövs: "Man kan diskutera hur bra opinionsmätningarna är, men de är bättre än inga alls."

De nationella proven ska bli mer styrande. Som en följd av det kommer fler elever få betyg F, förutspår Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en intervju med Skolvärlden. Själv tycker han att F-nivån borde avskaffas.

Under vinjetten Perspektiv skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Dagens Samhälle att när kommuner tävlar om givna resurser så går resurserna åt till att försöka påverka fördelningen utan att några nya resurser skapas. Han förklarar att "mycket talar för att låta människor själva bestämma var de vill bo, samtidigt som varje kommun fokuserar på kvalitet i sina kärnuppgifter och på att de som valt att bbo i den kommunen ska vara nöjda och ha det bra".

Finska Hufvudstadsbladet publicerar en debattartikel av Lars Oxelheim, affilierad till IFN, m.fl. Forskarna menar att finska politiker och organisationer tydligare borde artikulera sina ståndpunkter i hur de vill att EU ska utvecklas. Och de bör söka stöd för sina ståndpunkter genom en bred samhällelig debatt om Europafrågor.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Studio ett om kunskapskraven i skolan. Intervjun ingår i en serie reportage: 1) Föräldrar som berättar om sina och sina barns upplevelser av undervisningen 2) Om betygskriterierna och synen på kunskap (bl a Magnus Henrekson intervjuas) 3) Intervju med utbildningsminister Gustav Fridolin 4) Läraren Isak Skogstad intervjuas (kommande).

I en ledare skriver Aftonbladet om DN:s ”Fakta i frågan” som innebär att bl a Lars Calmfors, IFN, ska faktakolla texter. Skribenten ifrågasätter: "Varför är Lars Calmfors lämpligare än exempelvis Ola Pettersson, chef för LO-ekonomerna, när det gäller att kvalitetssäkra sanningar om arbetsmarknadspolitiken?"

All demokratisk diskussion mår bra av att bygga på fakta, skriv er Pia Skagermark, DN, och förklarar att tidningen har "anlitat två framstående nationalekonomer, Laura Hartman och Lars Calmfors [IFN]. Deras uppdrag är att ge övergripande synpunkter på materialet och komma med förslag till kompletteringar."

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i P1 Morgon. Han säger att "de som inte har fast jobb eller ägande i hus eller bostadsrätt har missat den historiska uppgången i kapital när det gäller bostadsvärden och finansiella värden".

Roland Paulsen skriver på DN Kultur att det inte borde förvåna någon att LO nu varslar om den första generalstrejken sedan 1909. Han skriver om ökad ojämlikhet: "Ja till och med Lars Calmfors [IFN], känd för att i över 25 år ha kämpat för lägre löner, tvingades erkänna att det fick räcka — nu var man faktiskt tvungen att höja lönerna i offentlig sektor (DN 12/2)." 

Özge Öner, IFN, är ny krönikor på SvD:s ledarsida. I sin första krönika skriver hon om boken The XX factor: How working women are creating a new society, av ekonomen Alison Wolf: "Integreringen av högutbildade kvinnor i traditionellt mansdominerade yrkeskarriärer har lett till en ökning av dessa "nybetalda" yrken, som i stor utsträckning är kvinnodominerade."

Civilekonomen har frågat sju kända civilekonomer vilka råd de skulle ge sig själva som ekonomstudenter om de kunde gå till baka i tiden. En av dessa är Lars Calmfors, IFN. Han ger rådet att läsa nationalekonomi: "Det är en bredare arbetsmarknad än man tror, men det vet man i regel inte om när man är student. Jag vet inga nationalekonomer som går arbetslösa."

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i Uppsala Nya Tidning. Han har studerat hur förtroendevalda tar sig in i politiken och hur de trivs. Han säger att "de som lämnar sitt uppdrag i förtid gör det oftast för att det inte går ihop med privatlivet. Det är sällan man slutar för att man är missnöjd med själva  arbetsuppgifterna".

Dagens Media med flera tidningar skriver om att Özge Öner, IFN, är en av flera nya krönikörer på SvD:s ledarsida. Tove Lifvendahl, SvD, förklarar att "med ett dussin skarpa kolumnister, inspel av tidigare medarbetare, en mängd gäster och intervjuer, gör vi tillvaron roligare för oss själva, och, såvitt vi hör från läsarna, även för dem".

I en ledare i Aftonbladet sägs att "fackföreningarna har förlorat medlemmar. Alltså borde facken acceptera att chefer och arbetsgivare får större möjligheter att bestämma över löner och andra anställningsvillkor". Denna slutsats drar, enligt AB, AER med Lars Calmfors, IFN, som ordförande.

Dagens Opinion berättar att Svenskt Näringsliv lägger ner AER. Det var ett treårigt förordnade som löper ut 1 april 2015, enligt Svenskt Näringsliv. Lars Calmfors, IFN: "I Dagens Nyheter säger Lars Calmfors att han anar att rådet läggs ned efter en rapport som var kritisk."
 

I en rapport som Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, sammanställt för Svenskt Näringsliv visar det sig att lärare i fristående grundskolor, och framför allt i bolagsägda friskolor, ger sin arbetsplats bättre betyg än vad kommunalt anställda lärare gör. Rapporten presenteras av TT och publiceras i ett antal tidningar.

Lena Adelsohn Liljeroth skriver i en krönika i nättidningen News 55 om ett föredrag av Magnus Henrekson, IFN, som oroade publiken. Föredraget handlade nämligen om dagens skola. Hon frågar sig vad vi kan göra, vi som inte har barn i skolan? Vi som kanske har barnbarn? Hon ger rådet: Läs för dem!