IFN i media

I en ledare skriver bl.a. Motala & Vadstena Tidning om LAS. Tidningen hänvisar till forskning av Per Skedinger, IFN som förklarat "att LAS innebär att “[arbetsmarknaden] förändras till förmån för personer med redan stark ställning på och till nackdel för marginalgrupper, främst ungdomar”.

I en ledare i Avesta Tidning med flera slås fast att "vi måste arbeta längre upp i åldrarna för att få hyggliga pensioner när medellivslängden ökar". Skribenten hänvisar till förslag av Lars Calmfors, IFN: Lägre skatt och studiekostnader för den som blir klar med studierna tidigare".

Erik Hörstadius skriver i en krönika i Veckansaffärer om "den skriande bristen på innötning av kunskap". Han hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (red Magnus Henrekson, IFN).

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida: "Förväntningar om högre inflation i USA har ruskat om världens börser. Men det mesta tyder på att de senaste decenniernas låga realräntor är här för att stanna. Politiken måste anpassas till det."

I en ledare i Arbetet hänvisar skribenten till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Vlachos är känd från debatten om den svenska skolans problem och undrar varför inte motsvarande forskning som pågår i skolsektorn sker för rättsväsendet. Det är en bra fråga."

Den norska nättidningen Shifter intervjuar bl.a. Joacim Tåg, IFN, om att Sverige ofta ligger i topp vad gäller entreprenörskap. Tåg säger: "Jeg tror det har vært ganske avgjørende at Sverige åpnet opp for utenlandsk kapital og arbeidskraft". För norsk del anser han att "den norske oljebransjen har stått for veldig mye teknologisk innovasjon. [...] burde skape insentiver for å bygge konsentrerte oppstartsmiljøer rundt de største industriene i landet".

Efter Ikea grundaren Ingvar Kamprads bortgång, citeras Magnus Henrekson, IFN, av nyhetsbyrån AFP, ”Ikea har ingen ledare” varnade näringslivsforskaren Magnus Henrekson [...] och antydde att företaget kunde tappa sin riktning utan ledare, efter Kamprads frånfall.

Höjda kapitalskatter skulle motverka de stadigt stigande inkomstklyftorna, anser några ekonomiprofessorer. En av de av TT intervjuade är Lars Calmfors, IFN. Han säger: "Kapitalinkomster är lågt beskattade." Han menar att arvsskatt och ingen fastighetsskatt skulle kunna införas igen i någon form.

Göran Greider skriver i ETC om Ikeas grundare Ingvar Kamprad som gått bort. Han menar att "borgerligheten vill ha växande klyftor". I sammanhanget nämner han Magnus Henrekson, IFN som sägs konstatera att ”forskningen om entreprenörskap har formligen exploderat under de senaste 15 åren".

Yahoo! UK & Ireland publicerade en artikel om “en studie av Institutet för Näringslivsforskning i  Sverige  att högerpolitiker upplevs som mer fysiskt attraktiva än vänsterpolitier.” IFN forskarna som är anvariga för studien är Niclas Berggren och Henrik Jordahl.

Att USA inför tullar på kinesiska solpaneler och tvättmaskiner "har ytterligare retat upp EU-företrädare som varnar för att USA:s hårdföra retorik undergräver både den globala världshandeln och landets egen ställning internationellt" skriver DI. Henrik Horn, IFN, intervjuas: "Det handlar om att signalera till Donald Trump att det här kan bli kostsamt."

I en krönika på ledarsidan i UNT skriver Sebastian Sundel om medborgarlön och en antologi (Timbro) där Mårten Blix [IFN] "räknar med att det skulle kosta staten 525 miljarder kronor att ersätta befintliga trygghetssystem med medborgarlön". Sundel skriver att det "allvarligaste problemet med att ersätta dagens trygghetssystem med medborgarlön är dock att principerna för den generella välfärdspolitiken skulle utmanas i grunden".

Canberra News skriver att Australien “är fast i en gammal myt att Finland är en utbildningsutopi som Australien bör efterlikna”. Artikeln refererar till en studie av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, et al: "Policy och pedagogik i Finland innan PISA 2000 var mer traditionell och involverade tester och prov. Finlands förändring mot en mer progressiv utbildningsmodell föregick Finlands fall i PISA".

Sakine Madon skriver i en ledare i bl.a. Sala Allehanda om medborgarlön. Hon hänvisar till Andreas Bergh, IFN "Han [...] menar att steg mot det inte behöver vara särskilt radikalt. Bergh påpekar att dagens välfärdsstat dras med de problem som medborgarlönens kritiker varnar för."

Dagens PS skriver om att Magnus Henrekson, IFN; i samband med Ingvar Kamprads bortgång höjt "ett varningens finger och befarade att Ikea riskerar att bli ”herrelöst” med ett bolag positionerat bakom stiftelser utomlands och drivet av anonyma tjänstemän."

I en artikel i The Mail on Sunday bland andra citeras en studie av Niclas Berggren: “Högerpolitiker ser bättre ut [än vänsterpolitiker] i Europa, USA och Australien. Förklaringen kan vara att vackra människor tjänar mer vilket gör dem mindre intresserade av att stödja omfördelning.”

Logistik magasinet Delivered citerar Lars Persson, IFN, avseende intraprenörskap. Enligt Persson, är intraprenörskap tämligen vanligt i Sverige, delvis på grund av den höga tilliten som finns här. “Anställda i firmor oroar sig inte för att deras idéer inte kommer att erkännas eller att ledningen tar idéerna och presentera dessa som sina egna. Detta skapar ett gynnsamt klimat för nya idéer.”

DN Ekonomi skriver om vad som kan hända med Ikea efter grundaren Ingvar Kamprads bortgång. En av de som intervjuas är Magnus Henrekson, IFN: "I många familjeföretag coachar man ju barnen från tonåren och uppåt med utbildningar, allt tyngre operativa roller och styrelseuppdrag. I Ikea har barnen kommit upp i organisationen först i mogen ålder."

I en TT-intervju (som publiceras i 30-talet tidningar) med anledning av att Ingvar Kamprad, Ikeas grundare, gått bort förklarar Magnus Henrekson, IFN, att Ikea nu kan riskera att bli tjänstemannastyrt. Han förklarar vidare: "Kamprad har alltid sagt att han genom stiftelserna säkrat Ikeas framtid. Jag är tveksam till det."

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i TV4 Nyheter med anledning av att Ikeas grundare Ingvar Kamprad avlidit. Henrekson varnar för att den Ikeakultur som Kamprad skapade (bl.a. konstadsmedvetande och långsiktighet) kan gå förlorad med nästa generation.

I nättidningen Skola & Samhälle skriver Sverker Lindblad (en refuserad artikel, tänkt som svar på Magnus Henreksons kritik att pedagoger tiger ihjäl kritiken av skolan). Lindblad skriver; "Vad jag reagerat mot är att Henrekson bortser ifrån de sociala realiteter som verkar i skolväsendet och som är av avgörande betydelse för skolans verksamhet och resultat."

Något har hänt i skoldebatten skriver Isak Skogstad i GP och förklarar att katederundervisning inte längre är kontroversiellt: "Magnus Henrekson [IFN], menar att borgerligheten missförstår marknadsekonomi då de skapade ett system där skolor konkurrerar med höga betyg och låga krav på elevernas ansträngning."

Under vinjetten "Veckans bråk" skriver Fokus om regeringens beslut att flytta ut fler myndigheter från Stockholm: "Henruik Jordahl [...] framhöll att Riksrevisionens tidigare genomlysning av myndighetsflyttar funnit att kostnaderna underskattas. "Det kostar mer än vad man tror" sa Henrik Jordahl.

Lag & Avtal har intervjuat Lars Calmfors om att vara expert. Tidningen skriver att han "vägrar gå någons ärenden. Han har stämplats som både vänsterekonom och högerekonom". Calmfros själv säger: "I debatten beskyller man ofta den med annan uppfattning för att ha onda avsikter. Det har jag aldrig kunna förlika mig med."

Henrik Jordahl, IFN, är gästkrönikör på Svenska Dagbladets ledarsida. Han skriver om att regeringen går vidare med förslaget att införa ett vinsttak i välfärdssektorn: "Varken ministrar i regeringen eller utredare på departementen har obegränsat med tid och kraft. De är skyldiga oss skattebetalare att ägna sig åt de verkliga problemen. Men i stället sitter vår regering och köpslår med Vänsterpartiet för att klamra sig fast vid makten."

Den finska tidningen Kansan Uutiset skriver om en studie av bl.a. Per Skedinger, IFN, under ruibriken "Äldre anställda är mer utsatt i Finland än i Sverige". I studien jämförs uppsägningspraxis i multinationella företag som är verksamma både i Finland och i Sverige. Det handlar i första hand om den svenska turordningsregeln vid uppsägning.

I en ledare skriver förbundsordförande Jörgen Rasmusson i Plåt & Vent Magasinet om årets kongress. Han hänvisar till forskning av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, som visar: "att entreprenörskap leder till positiva spridningseffekter och rent av kan betraktas som en egen tredje produktionsfaktor som skiljer sig från arbete och kapital och borde därför beskattas annorlunda".

I en ledare skriver Kristianstadsbladet med flera tidningar om en skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Att göra alltför drastiska förändringar och att återinföra skatter som avskaffats eller sänkts för bara några år sedan, skapar osäkerhet och gör det svårare att planera för människor och företag."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en slutreplik i den debatt i SvD som började med ”Friskolornas elever är mer nöjda med skolmiljön” att "det finns ett positivt samband mellan andelen fristående skolor och elevernas genomsnittliga mjuka utfall på kommunnivå, även när man justerar för elevsammansättningen".

Yves Zenou, Monash University och affilierad till IFN,deltog i 2017 SMU konferensen om stads- och regionalekonomi, som hölls i Singapore. Asian Scientist Magazine skriver: En stads inneboende nätverk innebär att människor, företag, byggnader och transportmedel kan få långtgående, ibland oväntade effekter på varandra.

Publikt (fackförbundet ST) citerar Henrik Jordahl i Ekot om flytt av myndigheter från Stockholm: "Flytt av statliga myndigheter har varit både dyra och ineffektiva", säger Jordahl.

Dagens Arena intervjuar tre ekonomer. En av dessa är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. När hon ska föreslå reformer för att öka svensk tillväxt vill hon sänka skatten på arbete och införa fastighetsskatt.

I en ledare skriver Länstidningen Östersund att när Daniel Waldenström, IFN, med flera "påstår att växande förmögenheter och stora arv är ett problem för samhället svär de i kyrkan" (SNS-rapport). Tidningen skriver: "Försöken att tysta och begränsa den akademiska friheten slog tillbaka mot SNS förra gången. Trovärdigheten sjunker snabbt om en organisation som säger sig vara oberoende viker ner sig för sina finansiärer och tystar olydiga forskare."

I nättidningen Skola och Samhälle skriver Sten Svensson, Katalys och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning om boken Kunskapssynen och pedagogiken (red. Magnus Henrekson, IFN): "De hävdar att jämlikhet och arbetsformer prioriteras framför att eleverna ska lära sig kunskaper." 

Henrik Jordahl intervjuas i Ekot om regeringens flytt av biståndsmyndigheten Sida från Stockholms innerstad till söderförorten Botkyrka. "Det kostar mer än vad man tror," säger Jordahl om flytten som han tycker är dåligt förberedd: "Det har ju annonserats myndighetsflyttar tidigare av regeringen. Och jag tycker att man hade kunna gå långsammare fram och analyserat en och en noggrannare. I synnerhet som man inte har gjort detta tidigare."

Forskning av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, tillägnas en krönika i Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung författad av Maja Brankovic. Hon jämför svenskt och tyskt näringsliv mot bakgrund av forskningen om vilka företag som skapar jobb och i vilka företag som produktiviteten höjts.

"Ärvda pengar håller på att bli alldeles för viktiga. Det är hög tid att göra kapitalbeskattningen mer effektiv." Det skriver Gunnar Wetterberg i en krönika på Expressens ledarsida. Hasn hänvisar till en SNS-rapport av Daniel Waldenström, IFN, med flera.

Magnus Henrekson har apropå att regeringen från 1 januari halverat antalet nationella prov i gymnasiet intervjuats i SVT Agenda om utvecklingen i den svenska skolan. Han förklarar att målen i läroplanen är väldigt svåröversatta, fluffiga och otydliga. Detta skapar stora kvalitetsskillnader och gör att skolan sviker eleverna.

Arbetarbladet skriver i en ledare att "45 miljarder. Så mycket förkunnar ekonomiprofessorerna Lars Calmfors [IFN] och Hans Flam i en intervju i Dagens Industri i veckan att skatterna måste höjas för att välfärden skall kunna upprätthållas på dagens nivå."

I en ledare skriver Dagens Arena om en skatterapport författad av bl.a. Daniel Waldenström, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN: "De kommer till den bestämda slutsatsen att Sverige borde införa en fastighetsskatt." Skribenten fortsätter: "Socialdemokraternas rädsla för att uttala F-ordet förstärker istället intrycket av att valstrategin är att försöka övertrumfa högern när det gäller repression [...]. Tragiskt."

Bloomberg View skriver om hyresreglering: "Hyreskontroll har genom åren fått en särskild bogeymanstatus bland ekonomer. Assar Lindbeck [IFN ...] förklarade en gång att förutom bombning är hyreskontroll det bästa sättet att förstöra en stad.

Ekonomiekot har intervjuat Henrik Horn, IFN, som säger att Trump är på god väg att infria sin vallöften. Han förklarar att USA dragit sig ur TTP-avtalet och startat omförhandlingar av Nafta-avtalet. USA har dessutom använt olika amerikanska regler för att unilateralt inför importrestriktioner.

Kristianstadsbladet förklarar i en ledare att Daniel Waldenström m fl författare till en skatterappport  pekar på att en mer likformig kapitalskatt skulle ge möjlighet till sänkt skatt på arbete. Samtidigt förklarar tidningen att Sverige har OECD:s näst lägsta fastighetsskatt. "Oavsett vilken nivå på skatteuttaget man förespråkar måste man se att det förhållandet är skadligt för ekonomin."

I en ledare skriver Dala-Demokraten "Daniel Waldenström [IFN], den kanske ledande svenska forskaren på förmögenheter, sa under en presskonferens: ”Forskningen ger idag stöd för att beskatta kapital, och det är faktiskt en nyhet inom den akademiska världen.”

I en ledare i SvD skriver Ivar Arpi om kritiken av Tino Sanandajis bok Massutmaning: "Magnus Henrekson [IFN], Martin Andersson, Johan Eklund och Pontus Braunerhjelm, skrev vid tillfället en debattartikel som försvarade den vetenskapliga redligheten i "Massutmaning" och avvisade kritiken som förtalslik och substanslös. Tyvärr inkom artikeln när debatten redan var avslutad, och togs inte in."

I en nyhetskommentar i DI sägs om den Konjunkturrådsrapport som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Det är stundtals radikala förslag som slopade ISK- konton, höjd skatt på långsiktigt sparande och sänkt kapitalskatt till 25 procent. Men de mest kontroversiella förslagen – att återinföra arvs- och gåvoskatt samt höja och förändra fastighetsskatten – kommer inte att vara aktuella på länge."

I en ledare skriver Barometern om en skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, varit ordförande för. Tidningen förklarar även: "Att återinföra eller rättare sagt höja fastighetsskatten skulle stänga ute allt fler från möjligheten att äga det egna boendet."

Dagens Opinion skriver i en nyhetsartikel att "SNS konjunkturråd föreslår förändrad kapitalskatt och förespråkar fastighetskatt men sänkt skatt på arbete i ett inlägg i diskussionen om en genomgripande skattereform". Daniel Waldenström, IFN, är ordförande för rådet där även Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, ingår.

I en artikel i Heise Online diskuteras en studie av Niclas Berggren, IFN et a. Skribenten tar även upp andra artiklar som handlar om hur skönhet påverkar våra chanser i livet. Studien av Berggren med flera visar att högerpolitiker är mer attraktiva än vänsterpolitiker och att detta ger dem en fördel i politiska val.

Nyhetsplatsen Byggahus.se skriver om skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Skatten föreslås vara lika för bostadsrätter och hus men däremot variera utifrån inkomstgrupp och värdet på bostaden. [...] Forskarna tror på så vis att förslaget om fastighetsskatt skulle tas emot positivt av hushållen."