IFN i media

I en ledare skriver DI om en skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Det är en bra ansats att minska skillnaden i beskattning av olika typer av tillgångar, men nivån måste fortfarande vara internationellt konkurrenskraftig på finansiella placeringar, det är den inte på föreslagna 25 procent."

"Det krävs höjda skatter om dagens bemanning i välfärden ska bibehållas. Nu sällar sig även tunga ekonomer till kritiken av att regering och opposition inte talar klarspråk om behoven." Det skriver Kommunalarbetaren och refererar till ett uttalande i DI av Lars Calmfors, IFN.

Höj fastighetsskatten och utred återinförandet av arvskatten. Så presenterar Ekot den rapport som Daniel Waldenström, IFN,  Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, samt Spencer Bastani, Linnéuniversitetet, författat inom ramen för SNS konjunkturråd.

Nyhetssajten Dagens PS skriver om en intervju med Lars Calmfors, IFN, i Dagens Industri: "Den demografiska utvecklingen innebär ett stort tryck på kommuner och landsting. Men att höja deras skatter är inte bra, utan det finns betydligt bättre skatter att höja, som fastighetskatten och matmomsen”, säger Calmfors till Di."

I en nyhetsartikel skriver DI att flera tunga ekonomer anser att skatterna behöver höjas med omkring 1 procent av BNP, motsvarande 45 miljarder, under nästa mandatperiod. ”Det ekonomiskt rimliga vore att gå till val på att skatterna behöver höjas. För jag har svårt att se hur det ska kunna undvikas”, säger Lars Calmfors, IFN.

Daniel Waldenström, IFN, har varit ordförande för SNS konjunkturrådsrapport. Om denna skriver han och hans medförfattare (här ingår Åsa Hansson, Lunds universitet som är affilierad till IFN) på DN Debatt. De anser att skatten på kapital bör höjas och skatten på arbete sänkas. de förslår en ny fastighetsskatt.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver ett svar på en replik till ett debattinlägg i Dagens Samhälle. Heller Sahlgren skriver att repliken "visar ett taffligt letande efter hål i den forskning som når slutsatser de inte tycker om".

Henrik Jordahl, IFN, skriver en krönika i Norrbottens Kuriren om nyårslöften och vår oförmåga att hålla löften, något som har studerats av nobelpristagaren i ekonomi, Richard Thaler. Han tipsar hur vi kan lyckas med löften: "Spänn bågen lagom högt och förenkla igångsättandet."

Nättidningen Dagens Opinion skriver att "LO försöker i en rapport visa hur näringslivet har skapat maktkoncentrerade friskolekoncerner med hjälp av skattemedel. Svenskt Näringsliv kontrar med en rapport [författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN] som ska visa att friskolorna presterar bättre resultat. Almega anser att vinstbegränsningarna LO förespråkar främst gynnar de stora skolkoncernerna." 

Nättidningen Skola & Samhälle publicerar en artikel av Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet. Ämnet är synen på kunskap och bl.a. referens till boken Kunskapssynen och pedagogiken (red. Magnus henrekson, IFN). Carlgren skriver: "Kritiken av kunskapssynen bygger på en rad medvetna eller omedvetna missuppfattningar."

I rapporten "Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor" försöker Gabriel Heller-Sahlgren [affilierad till IFN] visa att fristående skolor är bättre än kommunala, skriver Sten Svensson med flera i ett debattinlägg i Dagens Samhälle: "Det stämmer inte – några sådana slutsatser går inte att dra från underlaget." Författarna kritiserar även en annan rapport av samma forskare.

Norska Aftenposten skriver om att regeringen har tillsatt en expertgrupp som ska studera hur sysselsättningen kan öka. Professor Lars Calmfors, IFN, ingår i gruppen.

Fler politiker har valt att lämna sina uppdrag den här mandatperioden jämfört med den förra, förklarar SVT. Richard Öhrvall, IFN, intervjuas: "En trend vi sett är att de som är nya i politiken tenderar att hoppa av i lite högre grad än de som vet vad det innebär att vara politiker."

I en artikel i The Daily Caller citeras och summeras en studie av Niclas Berggren, IFN et al. Deras studie visar att politiker med högeråsikter upplevs som mer attraktiva[ än de med vänsteråsikter].

I magasinet Sans skriver tre av författarna (Inger Enkvist, Magnus Henrekson, IFN, och Martin Ingvar) till boken Kunskapssynen och pedagogiken om vad som gått fel i den svenska skolan och vad som kan göras för att vända utvecklingen. de förklarar att "möjligheterna till positiv förändring är i dag större än någonsin".

I en ledare i SvD skriver Per Gudmundson om framtidens finansiering av den offentliga sektorn. I detta sammanhang nämner han boken "Digitalization, Immigration and the Welfare State" av Mårten Blix, IFN, som visar "att konsumtionen av sjukhusvård i Sverige har stigit med mer än 35 procent de senaste två decennierna. Men antalet arbetade timmar på sjukhusen är oförändrat".

I en ledarkrönika i Hallands Nyheter skriver Mathias Grimpe om boken Kunskapssynen och pedagogikens, red. Magnus Henrekson, IFN: "Den ger så många exempel på vad som gått fel, att skolministern för en gångs skull måste tillåta sig vara självkritisk. Den postmoderna pedagogiken drar ner skolan i fördärvet. Och ändå tillåts den fortsätta."

"Nätet ger också ett oanat stort utrymme för den kvalificerade debatten, " skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Han nämner nationalekonomer bloggen Ekonomistas  och statsvetarbloggen Politologerna som exempel på en bloggar på "god nivå".

Per Gundmundson skriver i en ledare i SvD om en ny skolrapport av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. "Ibland kommer det faktiskt någon som verkligen har granskat utfallet i skolorna och presenterar siffror. Och då visar det sig att friskolor presterar bättre än kommunala."

"För att den traditionella, konservativa högern ska bli en relevant röst igen, måste den hitta tillbaka till sin moraliska kompass." Det skriver Johan Wennström, IFN, på SvD Kultur. Han menar att högern inte får glömma bl.a. "att slå vakt om kunskaperna i skolan genom att återupprätta lärarauktoriteten och traditionella undervisningsmetoder".

GP:s kolumnist, läraren Isak Skogstad, intervjuar Magnus Henrekson, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken. Henrekson förklarar att "pedagogerna som vi kritiserar i boken är så tysta. De tiger ihjäl kritiken". Han säger bland annat att visst kan "någon forskare visa att friskolor är lite bättre, men det stora problemet är att hela systemet presterar sämre. Det är därför borgerligheten har svårt att vinna debatten om skolan".

I ett debattinlägg i SvD skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om rapporten "Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor". Han förklarar att elever i friskolor ger sina skolor högre betyg för mjuka värden som studiero, stimulans och utmaningar i jämförelse med elever i kommunala skolor.  Ingenting tyder heller på att just vinstdrivande friskolor skulle underprestera.

I podden Dekonstruktiv kritik med Aron Flam intervjuas Magnus Henrekson, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken. Flam skriver om intervjun: "Boken går igenom hur man lär sig saker. Det vi vet från vår egen historia och det vetenskapen bekräftar. Dessvärre verkar den svenska skolan ha bestämt sig för att göra tvärtemot de rekommendationer som Magnus och hans medförfattare förespråkar."

Är du orolig för att robotar ska konkurrera ut ditt jobbt, är frågan som ställs av amerikanska WNPR i denna radiointervju. I programmet förklarar Mårten Blix, IFN, hur automatisering kan påverka sysselsättningen i Sverige och runt om i världen.

"Folk får sluta när riskkapitalbolagen kommer in, men nya anställs inom några år" förklarar Joacim Tåg, IFN, som intervjuats av Ekot. De som faktiskt råkar illa ut är de med svagast ställning på företaget, säger Tåg och tillägger att den som har arbetsuppgifter som kan flytta till utlandet eller automatiseras löper större risk att bli arbetslös.

Skolvärlden har frågat ett antal personer aktiva i skolan hur de ser på skolan 2017/18. En av dessa är Robert Elg, lärare i historia och samhällskunskap och biträdande kommunombud Lärarnas Riksförbund i Malmö, som förklarar att på han önskelista för 2018 står bl.a.: "att fler läser boken Kunskapssynen och pedagogiken” (red. Magnus Henrekson, IFN).

ETC skriver i en nyhetsartikel att "de 1 000 rikaste svenskarna har  fördubblat sina inkomster sedan 2009". Daniel Waldenström, IFN, kommenterar: "En fördubbling låter rätt drastiskt. Man ska vara lite försiktig men jag har också sett en tendens till ökning i den yttersta toppen. Aktiepriserna har gått upp och det har varit en högkonjunktur de sista åren, det har gynnat kapitalägarna."

Lars Calmfors, IFN, skriver om pensionssystemet i en krönika på DN:s ledarsida: "Det finns kostnader för att sluta jobba som inte bärs av individen. Därför är det rätt att justera åldersgränserna." Han önskar att politikerna även ägnar uppmärksamhet åt "tidigare inträde i arbetskraften": "Lägre marginalskatter och studiemedelsregler som premierar examen vid unga år är två förslag som skulle stärka drivkrafterna för tidigare inträde på arbetsmarknaden."

Pär Fagerström har läst Andreas Berghs debattbok som skissar på hur en bättre samhällsdebatt skulle kunna se ut. Recensionen publiceras i ett antal liberala tidningar, bl.a. Sundsvalls Tidning. Han förklarar att Bergh vill "hjälpa liberala debattörer och ledarskribenter att göra bättre ifrån sig i sina dagliga kubbningar i print och, framförallt, i sociala medier".

Finansminister Magdalena Andersson intervjuas i SvD och förklarar att fler nyanlända kvinnor behöver komma i arbete. SvD hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, tidigare i år sa att ”bara 17 procent av kvinnor födda i Afrika har fast heltidsanställning jämfört med 51 procent av inhemskt födda. Av dem som varit i Sverige under kortare tid än fem år har bara 3 procent fast heltidsarbete.”

I större delen av välden oroar sig människor för att automatiseringen i näringslivet ska göra att deras arbetskraft blir överflödig, skriver The Economic Times med flera tidningar. Vad gäller välfärdstatens framtid förklarar Mårten Blix, IFN: "Det finns en risk att det sociala kontraktet bryts".

I Svenska Dagbladets veckomagasin Perfect Guide presenteras forskning av Niclas Berggren med flera forskare på IFN, utan att forskarna namnges. Ämnet är utseende och vad detta kan säga om politikers ideologiska hemvist.

Sakine Madon skriver i en ledarkrönika i Fagersta-Posten m.fl. tidningar om Andreas Berghs, IFN och Lunds universitet, nya bok "Två filter": "I stället för att reflexmässigt dumförklara folk som tycker annorlunda, och heja på "ett lag", behöver vi alla utmana våra "bubblor". Tänk om meningsmotståndaren har intressanta poänger?"

UNT skriver i en nyhetsartikel att "männen ser ut att ta över Uppsala. Det står klart när de flesta politiska partier bestämt vilka kandidater man lyfter fram inför nästa års val." Tidningen refererar till forskning av bl.a. Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN: " ...studier av könsfördelningen inom kommunpolitiken som visat att kvinnor är underrepresenterade på högre positioner när relevanta kvalifikationer är likvärdiga."

Portugisiska SAPO kriver om studien "Conservative politicians look better and voters reward it" av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, och Panu Poutvaara.  SAPO skriver att en förklaring är att "vackra människor tjänar mer, vilket gör dem mindre benägna att stödja omfördelning".

Originalitet och intresse för att utmana grundmurade antaganden uppmuntras inte nödvändigtvis inom samhällsvetenskaplig forskning skriver Johan Wennström, IFN, i Respons. Han refererar till Alice Dreger som har granskat ett antal fall där forskare i USA råkat illa ut när de ifrågasatt etablerade uppfattningar. Wennström skriver: "Det finns ingenting som säger att liknande kontroverser inte skulle kunna blossa upp även i Sverige. Tvärtom tycks det vara som upplagt för det när regeringen kräver ”jämställdhetsintegrering” och genusperspektiv i alla verksamheter vid universiteten och landets lärosäten rättar sig in i ledet."

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas av P4 Uppland om regeringens och Allianses förslag att höja pensionsåldern. Han förklarar att det som påverkar pensionerna för pensionärerna beror till stor del på hur genomsnittsinkomsten utvecklas.

I ett debattinlägg i Dagens Industri svarar Johan Berg, arbetsförmedlare, på kritik från bl.a. Svenskt Näringsliv. Han skriver: "Professor Lars Calmfors [IFN], även ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, uttryckte nyligen att Arbetsförmedlingens låga anseende är delvis oförtjänt. Jag är beredd att hålla med." 

I en ledarkrönika i Avesta Tidning "rekommenderas varmt" Andreas Berghs nya bok Två filter: Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig: " för den som vill förstå hur våra mänskliga beteenden på många sätt påverkar våra sätt att bilda åsikter om saker och ting".

DN Ekonomi skriver om att Ikea kan ha fått konkurrensfördelar genom att fördelaktiga skatteregler i Nederländerna. En av de som intervjuas är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hon har studerat på vilka fördelar det finns med att vara multinationell. I genomsnitt betalar multinationella bolag 19 procent mindre i skatt än inhemska företag, säger Hansson.

Özge Öner, IFN, intervjuas i Dagens Handel. "Etableringen av restauranger är extra hög i de kommuner där dagligvaruhandeln dragit ner" förklarar hon från en ny studie kring kommunernas detaljhandelsmarknad. Dagens Handel skriver: "Slutsatsen är att detaljhandeln klarat sig bra under perioden, trots att 116 kommuner av 288 tappat befolkning."

Vi glömmer lätt bort hur mycket handel faktiskt bidrar till vårt välstånd, förklarar Andreas Bergh i en krönika på DN:s ledarsida. Han skriver om forskning som visar att när man tar bort  "Kina och de före detta planekonomierna i Östeuropa från analysen, finns inte längre något samband mellan ekonomisk globalisering och ökad inkomstspridning".

ETC skriver att Sverige tillhör ett av de länder där inkomstskillnaderna ökat som mest. Tidningen intervjuar Daniel Waldenström, IFN, som förklarar att  detta en orättvis bild: "Välfärdsstaten tillhandahåller nyttor som personer annars skulle behöva tillhandahålla själva, och i huvudsak gynnar detta personer med låga inkomster vilket minskar ojämlikheten". 

Susanne Nyström skriver en krönika i Eskilstuna-Kuriren om Andreas Berghs, IFN, nya bok Två filter. "Problemet är när den negativa bilden sätter tonen för samhällsdebatten och omvandlas till alarmism" skriver Nyström och förklarar att historien om hur världsbilden har ändrats är ett under av faktaresistensens.

I ett avsnitt från Kluvet land/Sveriges Radio intervjuas Lars Calmfors, IFN. Han säger att en levande landsbygd är viktig men att man bör vara medveten om att ju mer resurser vi lägger på det, ju mindre resurser får vi över till andra önskvärda mål.

Arbetet har intervjuat Daniel Waldenström, IFN, som ingår i Thomas Pikettys forskargrupp som tagit fram rapporten – World Inequality Report 2018. Waldenström förklarar: "Det finns en superstjärneeffekt inom den globala ekonomin. När ländernas ekonomier flätas samman allt mer innebär det att de som blir vinnarna får en mycket större marknad att sälja sina produkter på."

ETC skriver i en nyhetsartikel att 7 procent av den globala tillväxten sedan 1980-talet har tilldelats den allra rikaste en procenten. Daniel Waldenström, IFN, intervjuas: "Det finns en konvergens och upphämtning i de fattigare delarna som är enorm [...] men parallellt finns också en extrem välståndsökning i toppen. Den bilden har inte riktigt varit helt klar förrän nu."

Fokus har utsett bloggen Ekonomistas till Årets svensk i kategorin "Ekonomi". Tidningen intervjuar bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Det är bra om folk i allmänhet förstår att vetenskapen är en rörlig massa, en ständigt pågående diskussion", säger Jonas Vlachos till Fokus.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, om att "frihandel är centralt för levnadsstandarden". Calmfors förklarar att det område där det finns mest potential för mer handel är tjänster: "Tyvärr går utvecklingen här åt fel håll. EU är – med stöd av Sverige – på väg mot mer restriktioner för utstationering av arbetskraft."

I ett debattinlägg i Flamman skriver Anders Nordström (V) att det demokratiska inflytandet över den ekonomiska politiken krymper. Att folkvalda trängs undan av tjänstemän och experter. Nordström ifrågasätter Finanspolitiska rådets verksamhet och nämner i detta sammanhang Lars Calmfors, IFN, som tidigare varit rådets ordförande.