IFN i media

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, om att "frihandel är centralt för levnadsstandarden". Calmfors förklarar att det område där det finns mest potential för mer handel är tjänster: "Tyvärr går utvecklingen här åt fel håll. EU är – med stöd av Sverige – på väg mot mer restriktioner för utstationering av arbetskraft."

I ett debattinlägg i Flamman skriver Anders Nordström (V) att det demokratiska inflytandet över den ekonomiska politiken krymper. Att folkvalda trängs undan av tjänstemän och experter. Nordström ifrågasätter Finanspolitiska rådets verksamhet och nämner i detta sammanhang Lars Calmfors, IFN, som tidigare varit rådets ordförande.

I en ledare i DN skriver Evelyn Schreiber apropå en ny bok av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: Två filter – varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig, om samhällsdebatten. "Andreas Berghs bok fungerar som en utmärkt påminnelse om varför den offentliga debatten så ofta upplevs som en skolgård, där olika coola gäng drar fram i små grupper och skriker förolämpningar mot varandra."

Den 2 december sänktes den amerikanska bolagsskatten (CTR) från 35 till 20 procent. Jakarta Post undrar om skattesänkningen kommer att påverka tillväxten: "[...] det finns få tecken på att sänkt bolagsskatt ökar den ekonomiska aktiviteten om den inte genomförs under en lågkonjunktur, då den kan leda till betydande ökningar av sysselsättning och inkomst, enligt ekonomerna Alexander Ljungqvist (NYU och affilierad till IFN) och Michael Smolyansky."

Civilekonomen har intervjuat Joacim Tåg, IFN, om hans forskning. Tidningen skriver: "Kvinnor är smartare och har högre utbildning. Trots det springer männen om och får vd-positioner på större svenska företag. En ny omfattande studie bekräftar att barn är en bromskloss i kvinnors karriärer.

I en ledare publicerad i Motala & Vadstena Tidning om att svenska elevers läsförståelse ökar i den internationella undersökningen Pirls. Skribenten hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör.

Fack och arbetsgivare har enats om en ny form av jobb för nyanlända och långtidsarbetslösa. Lars Calmfors, IFN, är kritisk till förslaget.Enligt honom kan arbetsgivarna ha missat en historisk chans. ”De verkar ha gett upp tanken på att det behövs nya typer av permanenta enkla jobb”, säger han till DI.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver om en amerikansk studie som visar att lag om att ha cykelhjälm inte hjälper. Cyklisterna blir istället mer risktagande. Bjørnskov påpekar även att tobaksindustrin kan tjäna på förbud och regleringar av tobak. 

I en krönika på ledarsidan i Göteborgs-Posten skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om Skolinspektionens beslut "att en modest klädkod på Nordic International School i Norrköping är olaglig". Förbudet motiveras med hänvisning till ”värdegrunden” i Alliansens egna styrdokument, påminner Heller Sahlgren. Han förklarar att "det är orimligt att skollagen används för att valla in skolor i en progressiv fålla som forskningen visar leder till sämre resultat".

I en krönika i UNT skriver Sebastian Sundel om Andreas Berghs, IFN, nya bok Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ändra dig. "Men i en tid när tillståndet i världen är så bra som det är i dag börjar det negativa tänkandet, menar Bergh, snarare bli ett problem. Det är enkelt att hålla med om det."

Industriavtalet diskuterades nyligen på ett seminarium som refereras av Ingenjören. Lars Calmfors, IFN, ingick i panelen. Han förklarade, skriver Ingenjören, att "vi måste ha en märkessättning som tar hänsyn till andra krafter än industrin. Om industrin kan lösa den uppgiften själv eller om fler parter bör ingå i Industriavtalet har jag ingen uppfattning om".

På ett seminarium förklarade Lars Calmfors, IFN, att "det vore önskvärt med högre löneökningar i Sverige, för att få upp inflationen och få arbetskraft att flytta till sektorer med större brist på arbetskraft. Detta sker lämpligen genom en märkessättning som tar större hänsyn till sektorer utanför industrin."

Lars Calmfors, IFN, är skeptisk till det förslag om etableringsjobb som arbetsmarknadens parter förhandlat fram skriver nyhetsbyrån Direkt.  "Jag är tveksam eftersom det inte är permanenta jobb. För att verkligen öka intresset hos arbetsgivare och få volymer tror jag att man måste inrätta permanenta enklare jobb med lägre löner", säger han till Direkt.

Erik Lundin, IFN, Johanna Rickne, affilierad till IFN samt Olle Folke skriver i ett debattinlägg i Feministsikt perspektiv att en amerikansk studie bekräftar att  kvinnor och mäns arbete värderas olika på grund av kön. Forskarna förklarar att "även om den aktuella studien behandlar en begränsad yrkeskår [...] kan den mäta en typ av diskriminering som troligtvis förekommer även inom andra yrken".

Direkt skriver från ett seminarium om oro för att ett regeringsförslag ska minska Finanspolitiska rådets mandat. "Lars Calmfors, rådets förste ordförande, varnade för att begränsa rådets mandat och varnade också för ökat politiskt inflytande. Han ville se ett starkare lagskydd för rådet, speciellt i ljuset av vad som händer med Trump och brexit."

SvD skriver om att regeringen vill att Finanspolitiska rådet ska fokusera mindre på att granska finanspolitiken i ett bredare perspektiv. Rådets tidigare ordförande Lars Calmfors intervjuas och förklarar att "analyserna av andra aspekter än de offentliga finanserna har nog egentligen varit djupare och bidragit med mer. Det tycker jag att man ska hålla fast vid. Samtidigt är det detta som irriterar det politiska systemet mest".

Ed Conway kommenterar arvskatt i The Times. Han hänvisar till forskning av Mikael Elinder, som är ansluten till IFN, med flera: "Efter att ha plöjt igenom år av svenska data fann forskarna att arv direkt reducerade gini-koefficient för rikedomens – det mest använda måtten på ojämlikhet – med  hel 6 procent, dvs. ungefär samma effekten som av en stor börskrasch."

I en nyhetsartikel skriver Ulricehamns Tidning om jämställdhet mellan könen. I detta sammanhang citeras forskning av bl.a. Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Könskvotering innebär att medelmåttiga män ersätts med både män och kvinnor med högre kompetens."

SvD Näringsliv skriver om att bl.a. Lars Calmfors, IFN,  kritiserar finansminister Magdalena Andersson och hennes föregångare Anders Borg. Calmfors säger: "Vi blev veritabelt utskällda av Anders Borg [...] Flera av tjänstemännen kom fram till oss efteråt och bad om ursäkt för hans beteende".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om sin tid som ordförande för Finanspolitiska rådet. Han förklarar bland annat att det "var tydligt att det fanns en irritation hos alla partiers ledamöter över rådets deltagande i den ekonomisk-politiska diskussionen".

Den digitala publikationen KIT skriver om erfarenheter från Danmark och Norge vad gäller integration av nyanlända på arbetsmarknaden. I sammanhanget citeras Andreas Bergh, IFN, i Ekonomisk Debatt: redan före flyktingskrisen 2015 så tycks vägen mot kraftigt minskade arbetsmarknadsgap i Sverige ”således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad facklig makt och ökad inkomstspridning”.

The Local intervjuar Johanna Rickne om forskning som visar att utländska födda i Sverige inte klättrar lika högt i lokalpolitik som födda i Sverige. "Vi hade förväntat oss att antalet utrikesfödda skulle vara högre i samhällen där en större andel av befolkningen var utrikesfödd, men så är det inte", säger Johanna Rickne.

Det finns ett glastak i politiken för utrikesfödda, säger Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Om vi tycker att det är ett problem med långsam integration på svensk arbetsmarknad så skulle utrikes födda politiker vara en bra grupp att lösa det problemet för de har en bättre inblick, och de svarar också själva att de prioriterar sådana frågor i större utsträckning," säger Rickne.

Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Dagens Arena om sin forskning: "För utrikes födda är det relativt enkelt att komma in i politiken på de lägre positionerna, men det är mycket mindre sannolikt att man tilldelas ett förtroendeuppdrag där man har mer inflytande", säger Rickne.

I en ledare skriver Borås Tidning att Ulf Kristersson (M) håller fast vid motståndet mot höghastighetsjärnvägen. Tidningen citerar en studie av bl.a. Johan Klaesson, handelshögskolan i Jönköping och affilierad till IFN: Studien "[...] ifrågasätter om den modell som Trafikverket använder alls är tillämplig på just höghastighetsbanesystemet, eftersom det ju är ämnat att påtagligt förändra hur vi bor och arbetar".

I ett debattinlägg i Dagens Arena skriver Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet: "För att öka kunskaperna om minimilönernas effekter borde arbetsmarknadens parter genomföra regelrätta experiment inom det nya etableringsuppdraget."

I ett debattinlägg i Hufvudstadsbladet skriver Lars Oxelheim, affilierad till IFN, med flera forskare att en union ( läs EU) är dömd att misslyckas ifall klyftorna mellan vinnare och förlorare tillåts växa. I diskussionen om sociala prioriteringar bör man därför även ta upp ansvarsfördelningen mellan EU och medlemststaterna.

ETC skriver om "att friskolor generellt har högre betygssnitt än kommunala skolor". Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, säger att "den helt dominerande orsaken till friskolornas högre betygsnivåer är elevunderlaget, där friskolornas föräldrar har högre utbildning än föräldrar till elever på kommunala skolor."

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver om paradisläckan och förlorade skatteinkomster i en rad länder. "Det är mycket naivt att tro att politiker gör mer gott om de har får mer pengar att spendera".

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, om att "de flesta forskare styrs av nyfikenhet och har ärliga uppsåt med sin forskning. I likhet med de flesta påverkas dock forskare också av såväl ekonomiska som sociala incitament."

I ett inslag i TV4 Nyheter om att Leif Östling avgår som ordförande för Svenskt Näringsliv intervjuas Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att "hur saker och ting tas emot är väldigt viktigt. Och att ett budskap måste paketeras väl för att det ska gå fram.

SundsvallsTidning och Allehanda publicerar en intervju med Björn Fjæstad, chefredaktör Forskning & Framsteg. I denna diskuteras bland annat boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus henrekson som redaktör och medförfattare. Författarna, skriver tidningarna, slår fast att krisen i skolan inte handlar om enskildheter som skolform, läxor eller betyg; där skjuter skoldebatten ofta över målet utan att se helheten. Det handlar i stället om ett betydligt mer grundläggande problem – att lärandet lämnats över till eleverna själva. "Eleverna får i stort sett göra sina egna läroböcker. Men en ung människa behöver delges kunskap med hjälp av undervisning, det fungerar inte att elever ska söka sin kunskap själv, säger Björn Fjæstad."

The Globe and Mail skriver om neuroekonomi och nämner David Cesarini, NYU och affilierad till IFN: "David Cesarini, [...] , har försökt utröna om investeringsvanor är delvis ärftliga genom att jämföra enäggstvillingars och tvillingars finansiella vanor och beteende.”

Washingtons skattesänkning och jobbreform kommer att gynna aktieägare och företagare, inte Amerikas medelklass, skriver Howard Gold I Morningstar med flera medier. Han citerar en studie av Alexander Ljungvist, NYU och affilierad till IFN: ”Vi finner väldigt lite bevis för påståendet att en sänkning av företagsskatter genererar ekonomisk aktivitet, om inte detta sker under en konjunkturnedgång när de leder till ökade anställningar och ökad inkomst.

Forskning och Framsteg skriver om hur Nobelpriset i ekonomi 2017 belönar mötet mellan ekonomi och psykologi. Johanna Möllerström, Humboldt-universitetet och affilierad till IFN, intervjuas om åristagaren Richard H. Thaler.

Dagens Industri citerar Daniel Waldenström, IFN. Tidningen skriver att "svenskar flyttar mer - inte mindre - än i andra länder, hävdar ekonomiprofessorn Daniel Waldenström. Han sågar också idén att så kallad ”flyttskatt” skulle vara en avgörande bromskloss på svensk bostadsmarknad".

På SvD Debatt skriver bland andra Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, att EU genomgår sin allvarligaste kris. Detta är resultatet av de senaste årens finansiella kris, flyktingkris och brexitkris: "För att finna en bättre balans mellan marknadsintegration och social rättvisa krävs därför att ansvarsfördelningen mellan överstaten och medlemsstaterna tas upp på agendan."

SvD intervjuar Daniel Waldenström, IFN. Han förklarar att bostadsmarknaden inte är trögrörlig. Inte heller är det reavinstbeskattningen som gör marknaden trög: "Vi har haft fallande bostadskostnader på grund av ränteläget. Vi har haft en ändring i fastighetsbeskattningen som sänkte den löpande beskattningen med upp till 90 procent för Stockholmsvillor. Och bostadsrätter är enormt skattegynnade. Det om något gör det ointressant att flytta."

Tyska ARD har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, om den svenska välfärdsstatens framtid. han förklarar att "om det ska vara möjligt att flytta från ett land med lägre social trygghet till ett med mer omfattande välfärdssystem är det nödvändigt att nivån på omsorgs sänks i det senare landet, även för de egna medborgarna", säger Henrekson.

KIT (digital publikation inom Bonnierkoncernen) intervjuar Daniel Waldenström, IFN, om bostadsmarknaden. Waldenström förklarar: "De flesta andra länder, ja i princip alla andra jämförbara länder, har löpande fastighetsskatter. Och trenden i EU och OECD är ökad beskattning av fastigheter eftersom det är en kapitalinkomst och en stabil skattebas".

Daniel Suhonen skriver i en krönika i Dagens Samhälle att det finns behov av ny bred skattereform. Han citerar bland andra Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Generellt blir det svårare att beskatta rika i en globaliserad värld. Då är fastighetsskatten en effektiv kandidat.”

I en krönika skriver Andreas Bergh i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad om Paradisläckan – och om varför både högern och vänstern har dragit fel slutsatser.

Tidskriften Kvartal publicerar en artikel av Magnus Henrekson, IFN." Det fria skolvalet skulle ge högre kvalitet genom konkurrens. Men elevernas resultat har sjunkit, samtidigt som bra betyg används som ett lockbete av skolorna" skriver Henrekson. Han förklarar att felet inte är friskolornas utan "snarare att elevernas prestationer inte utvärderas korrekt. En postmodern kunskapssyn genomsyrar skolväsendet, något som förhindrar både utlärning och kunskapsmätning."

I en ledare i Dagens Arena sägs att "den urholkade likvärdigheten hotar inte bara enskilda elevers möjligheter utan hela samhällsbygget". Skribenten hänvisar till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilieradc till IFN: "Som Jonas Vlachos påpekade är bostadssegregationen den främsta orsaken till den sociala snedfördelningen inom skolan, men skolvalet har förstärkt segregationen."

I en krönika i Affärsvärlden skriver Lotta Dinkelspiel om hyresmarknaden:En social katastrof, skapad av svenska politiker av alla färger, har Assar Lindbeck skrivit i Ekonomisk Debatt: "Han ­beskrev den vidare som illa fungerande, med inslag av svarthandel och kriminalitet, samt ­konstaterade att det är näst intill omöjligt att få ett förstahandskontrakt i Stockholm."

I en ledare skriver Ystads Allehanda med flera om segregation och skolan. Skribenten hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och citerar honom i en replik på DN Debatt: ”[...] den mest rigorösa forskningen, i Pisa och i nationella kunskapsmätningar, hittills indikerar inte att grundskolesystemet som sådant har blivit mindre jämlikt över tid.”

Ewa Stenberg, DN, skriver på nyhetsplats en krönika om skatter och hänvisar till en artikel i den egna tidningen, där Åsa Hansson, Lundsuniversitet och affilierad till IFN, intervjuas. Hansson citeras: ”I en globaliserad värld så finns det tre saker man kan beskatta: fattigt folk, föda och fastigheter”.

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om en debattartikel i DI. "I DI debatt-artikeln pekas på den gedigna kunskap som finns om varför svensk skola länge varit på fel väg: I boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”, med Magnus Henrekson [IFN] som redaktör, visar författarna hur den styrande skoleliten systematiskt vägrat ta till sig modern biologisk kunskap, bland annat om den lärande hjärnans behov av lugn och koncentration."

Mot bakgrund av en dokumentär om barn i Christiania och oron på svenska bibliotek skriver Johan Wennström, IFN, i Kvartal att som den "havererade drömmen om Christiania så tydligt visade, har en politisk idealism av det här slaget ett pris: barns oskuld och trygghet." Wennström avslutar: "Dessvärre är det troligare att vi i allt högre utsträckning tillåter barn från alla delar av samhället att vistas i påtagligt otrygga miljöer, därför att vuxna måste manifestera sin egen vidsynthet." 

NPR undrar i en sändning om en sänkning av företagsskatten skulle förbättra för amerikanska företag, Om sänkningen skulle ge företagen mer pengar till investeringar och nya jobb. NPR  refererar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN, då han nyligen undersökt den kopplingen.