IFN i media

Ingenjören skriver om en rapport från Industrins ekonomiska råd. Juhana Vartiainen, en av de fyra ekonomerna i rådet, argumenterar mot Lars Calmfors, IFN och AER, vad gäller industrin som norm för lönebildning. Vartiainen anser att "Lars Calmfors har en överdriven syn på vad som kan och bör styras i kollektivavtal".

DN Ekonomi skriver om en rapport från Industrins ekonomiska råd. Ib sammanhanget refereras till Lars Calmfors, IFN, som varnat för att en alltför strikt tolkning av märket håller tillbaka lönerna i bristyrken. "Det kan leda till kronisk arbetskraftsbrist i de yrkena, varnade i våras bland andra den välrenommerade professorn i nationalekonomi Lars Calmfors."

Håller de svenska hushåll på att hamna i en finansiellt farlig situation, frågar SvD Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Jag oroar mig för den saken. Framförallt eftersom det är unga människor som inte har några reserver" svarar Lindbeck. Han förklarar också att han "vill se drastiskt höjda kapitaltäckningskrav på bankerna, från dagens nivå på fyra procent till 20–30 procent".

Dagens Arbete skriver om en rapport från Industrins ekonomiska råd: "Centrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner". Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån" förklarar tidningen och hänvisar till Lars Calmfors, IFN och AER, "kritik mot Industriavtalet och den exportberoende industrins roll att sätta normeringen på lönemarknaden".

Stefan Löfven angrep i partiledardebatten Alliansens förslag om inträdesjobb. Han hänvisade till amerikansk forskning och sa att ungefär 20 procent riskerar att få sänkt lön. SVT Nyheter frågar Per Skedinger, IFN, om detta stämmer. Han svarar att "när det handlar om helt nya jobb med lägre löner, som förslaget om inträdesjobb, är det svårt att dra slutsatser från amerikanska studier".

I en krönika i DN skriver Johan Schück om vem som kan tänkas få årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Liksom tidigare år nämns Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som tänkbar pristagare: " Assar Lindbeck kan också bli aktuell, i hans fall för insatserna att utveckla insider/outsider-teorin som bland annat gäller arbetsmarknaden. Men detta kan ses som känsligt, eftersom flera av ledamöterna i priskommittén har skolats hos Assar Lindbeck."

”Jag tror att skattekvoten om något kommer att behöva höjas något framöver” säger Lars Calmfors, IFN, till Dagens Industri. ”Man måste få folk att vilja ta jobben inom vården, skolan och polisen också, och det gör att relativlönerna måste höjas”, säger han.

Joacim Tåg, IFN, intervjuas i Radio Vegas eftermiddagsprogram (finlandssvenska sändningar). Ämnet är kryptovalutor, exempelvis Bitcoin. Fördelar med dessa valutor är att det är snabbt och billigt att skicka pengar. De kan inte heller förfalskas, förklarar Tåg. Kryptovalutor bygger på blockkedjeteknologi.

Krönikören Isak Skogstad skriver i Göteborgs-Posten om boken Kunskapssynen och pedagogiken, red. Magnus Henrekson, IFN. Skogstad avslutar: "Henrekson et consortes och deras förslag om ett nytt paradigm för skolan träffar helt rätt. Det är hög tid att göra upp med den postmodernism och sanningsrelativism som förstör skolan".

Skolvärlden skriver om boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör. "Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva. Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Cecilia Hermansson skriver i Fokus att vi borde diskutera förmögenhetsklyftorna. "De är sedan länge stora och fortsätter att stiga. De tio rikaste procenten äger två tredjedelar av den samlade privata nettoförmögenheten", skriver Hermansson och hänvisar då till forskning av Daniel Waldenström, IFN, m.fl.

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Inger Enkvist om boken Kunskapssynen och pedagogiken som har författat tillsammans med bl.a. Magnus Henrekson, IFN. Hon förklarar att dagens skola "präglas av en strävan mot jämlikhet och en tvekan inför kunskap".

I en krönika i Östgöta Correspondenten skriver Catarina Kärkkäinen om boken Kunskapssynen och pedagogiken. Redaktör och medförfattare är Magnus Henrekson, IFN. "Egentligen är det inte mer än logiskt" skriver Kärkkäinen, att som förklaras i boken "Den kunskapssyn som i dag dominerar svenska skolan har tvärtom en fullkomligt avgörande betydelse för de sjunkande skolresultaten."

Mårten Blix, IFN, skriver på SvD Näringsliv Debatt om att "det är varken önskvärt eller möjligt för Riksbanken att med hjälp av räntan parera digitaliseringens effekter". Han förklarar att den tekniska utvecklingen förändrar i djupet ekonomin och förutsättningarna för penningpolitiken.

I en ledare skriver Borås Tidning om Skolverkets sammanställning av niondeklassarnas avgångsbetyg som visar attfler och fler lämnar grundskolan utan avgångsbetyg. BT kommenterar: "Egentligen borde det kanske inte vara någon överraskning. Nationalekonomen Magnus Henrekson förutspådde i Studio Axess 24/9 att de förbättrade resultaten i Pisaundersökningen berodde på att skolorna efter all uppmärksamhet förberett sig just för de proven."

Ekonomiekot extra avhandlar bl.a. Industrivärdens nya ägarstrategi och intervjuar då Magnus Henrekson, IFN.  Kommer man att vilja dela exempelvis Volvo, som tidigare skett i SCA? Eriksson är en trolig kandidat, förklarar Magnus Henrekson.

Affärsvärlden skriver om att Stefan Ingves fortsätter som riksbankschef. Lars Calmfors, IFN, intervjuas. Han säger att utnämningen "är ett uttryck för att man har haft svårt att komma överens".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i DN Ekonomi om att Stefan Ingves fått förnyat mandat som riksbankschef. Riksbanksfullmäktige är överkänslig gentemot kandidaters politiska bakgrund när de väljer riksbankschef, anser Calmfors. Han menar att Karolina Ekholm, statssekreterare hos finansministern, hade varit en bra ny riksbankschef.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver om Jean-Claude Junckers "state of the union"-tal. Bjørnskov anser att Junckers förslag att skynda på integrationen inom EU är "tragikomiskt eftersom han ignorerar att europeerna är fundamentalt oeniga". 

Varför beter sig så många själviskt, undrar Carolin Dahlman i en ledare i Kristianstadsbladet. Hon hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör. Tidningen skriver: "Hjärnforskaren Martin Ingvar [...] skrev i sitt kapital att barns hjärnor lär sig bättre om de vet vad som förväntas av dem och vilka kriterier som ligger till grund för bedömning. Om dessa är osäkra ”riskerar varje form av bedömning att uppfattas som en kränkning och varje uppgift bli en stressfaktor”.

Den amerikanska tidskriften Atlantic Monthly skriver att efter Silicon Valley så är det i Stockholm som flest miljarder-dollar tech-företag per capita startas. Lars Persson, IFN, intervjuas och förklarar bland annat att "fram till 1991 missgynnade det svenska skattesystemet nya, små och mindre kapitalintensiva företag samtidigt som stora företag och institutionellt ägande gynnades." I artikeln hänvisas även till en studie om intraprenöskap av Mikael Stenkula, IFN, med flera.

Krönikören Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om boken Kunskapssynen och pedagogiken av bl.a. Magnus Henrekson, IFN. Larsson avslutar med orden: "vi behöver nu en helt annan debatt än den som Reepalu-utredningen lett till. Det borde inte minst LO inse".

I en krönika i Affärsvärlden skriver Laura Hartman om att industrimärket inneburit att den inhemska delen av ekonomin med offentlig sektor aldrig kan få större löneökningar än industrin. Relativlönerna har mer eller mindre cementerats. Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN och AER, som "pekat på ett antal långsiktiga faktorer i ekonomin som talar för att en förändring både är nödvändig och möjlig".

8till5 (Nyheter för det skånska näringslivet) publicerar ett debattinlägg om en rapport från Svenskt Näringsliv om företagsklimatet i kommunerna. Skribenterna hänvisar till en text av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som publicerats på bloggen Ekonomistas.

I en ledare berömmer Östgöta Correspondenten Centerns kommunalråd i Linköping: "Ett beslut fick dåliga konsekvenser. Det borde inte fattats. Han inser det, medger det öppet och tar sitt ansvar för det." Skribenten hänvisar till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. "Mot bakgrund av [...] skadeverkningarna av stor bostadsbrist är det inte någon överdrift att karaktärisera svensk bostadspolitik som en social katastrof, skapad av svenska politiker av alla färger".

I ett debattinlägg i Norrtelje Tidning hänvisas till en artikel av Johan Wennström, IFN. Skribenten förklarar att Wennström skriver om "följderna av skolprivatiseringen blivit betygsinflation, dåliga grundkunskaper och att lärarna gått från att vara kunniga experter till enkla poängsättare. Falsk konkurrens mellan skolorna blir styrmedel och underminerar både lärarnas och elevernas arbetsmoral."

I en nyhetsartikel skriver Corren m.fl. om att bristande social kompetens är skäl till ungas arbetslöshet: "Den tesen saluförde professor Magnus Henreksson och forskaren Tino Sanandaji när de i en debattartikel i Dagens Nyheter gjorde en djupdykning i ämnet. Fyra år har visserligen passerat sedan dess – men teorin är fortfarande högaktuell."

Gustav Juntti, Liberal Debatts, skriver en krönika om att tidningar som SvD och DN numera varudeklarerar texter opinions- eller nyhetstext. "I mina ögon för fasonerna med sig en infantilisering av det offentliga åsiktsbildandet. [...] Och vad ger det  egentligen att DN friskriver sig från Lena Anderssons eller Lars Calmfors [IFN] slutsatser?"

Morgan Olofsson, tidigare tv-journalist och kandidat för Liberalerna till riksdagsvalet 2018, intervjuar Mårten Blix, IFN, i podden För friheten!.  Blix jämför dagens automation med införandet av elektriciteten som möjliggjorde mycket annat. Digitaliseringen går dock mycket snabbare.

PJ Anders Linder intervjuar Magnus Henrekson om boken Kunskapssynen och pedagogiken: Henrekson är medförfattare och redaktör för boken. "De som nu skriver högskoleprovet har extremt dålig ordförståelse," säger Magnus Henrekson. Han förklarar att det sätt man i dag undervisar på är särskilt dåligt lämpat för elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden.

Cecilia Garme skriver i err reportage i SvD om lärarutbildning. Hon har följt tre studenter men skriver också om boken Kunskapssynen och pedagogiken av bl.a. Magnus Henrekson, IFN. Om boken skriver Garme bl.a.: "När kunskaper om sakförhållanden – verb, grundämnen, religioner – inte anses så viktiga, förlorar läraren auktoritet och värde per definition."

Ekonomiekot extra handlar bland annat om att Telia erkänner att de mutat makthavare i Uzbekistan, problem på svenska arbetsmarknaden och vem som blir Riksbankschef. Lars Calmfors intervjuas om regeringens höstbudget. Han oroar sig för att regeringen för en allt för expansiv finanspolitik.

"Nästa regering måste helt skriva om läroplanerna utifrån den senaste forskningen om pedagogik och kognitionsvetenskap. Av alla förslag som diskuteras i skoldebatten är inget lika angeläget som detta," skriver Kristianstadsbladet i en ledare. Skribenten har läst boken Kunskapssynen och pedagogiken.

I en ledare skriver Erik Helmerson från det seminarium där boken Kunskapssynen och pedagogiken presenterades. ""Tisdagsmorgonen kastade mig in i en mardröm om skolan," skriver Helmerson och kallar sig för pessimist. "De små uppryckningarna i detaljer räcker inte. Det tycks som att de progressivt postmoderna motkrafterna i skolan, vilka de nu må vara, är för starka."

Huvudskälet till krisen i den svenska skolan är att eleverna lämnas i sticket när de förväntas söka kunskap på egen hand i stället för att få ordentlig undervisning.Det säger Magnus Henrekson, aktuell med boken Kunskapssynen och pedagogiken, i denna Axess podd där han intervjuas av PJ Anders Linder.

DN Ekonomi skriver om det stundande tyska valet. Tidningen intervjuar Johanna Möllerström, Humboldt-universitetet och affilierad till IFN. Hon reder ut begreppen i tysk ekonomi och säger bland annat att "tyskarna framför allt strävar efter stabilitet, såväl politiskt som ekonomiskt".

I en krönika skriver Widar Andersson i Folkbladet om den nya boken Kunskapssynen och pedagogiken: "Boken är en svidande och akademiskt underbyggd uppgörelse med den svenska skolans 'tvekan inför kunskap'". Andersson ser ändå relativt ljust på skolans framtid. Han skriver att "hoppet står till en helrenovering av svensk skola; den saken känns alltmer klar".

I ett debattinlägg i SvD Näringsliv skriver Jacob Lundberg, Timbro, om hur det lönar sig att jobba. "Särskilt gott om belägg finns det för att en mer generös a-kassa leder till högre arbetslöshet." I detta sammanhang citerar han Lars Calmfors, IFN: "Så mycket stöd som det finns för den här tesen [att höjd a-kassa leder till ökad arbetslöshet] hittar man nästan aldrig i samhällsvetenskapen”.

Tidskriften Smedjan har intervjuat Magnus Henrekson om den nya boken Kunskapssynen och pedagogiken. Han förklarar att "Folk ser problemet som en fråga om klasstorleken, borgarnas neddragningar i krisen i början på 90-talet, friskolereformen, det fria skolvalet. Men det är bara att skrapa på ytan. Problemet är att skolan gör fel saker."

Erik Fichtelius, SVT, intervjuar Magnus Henrekson, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken i programmet Politik i bokhyllan. Henrekson förklarar att skolan är den absolut viktigaste framtidsfrågan. "För varje år som man avstår från att reformera skolan så kommer det ut 120 000 unga människor med mindre förutsättningar till ett bra liv. Det är 120 000 för många. Fick jag bestämma så skulle vi reformera skolan omedelbart".

Dagens Arena skriver om att Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, kritisera Skolverket. "De säger nej till alla åtgärder som kan tänkas minska segregationen, och de säger ja till det som troligen kommer att öka segregation, nämligen aktivt skolval, säger Jonas Vlachos till Dagens Arena.

Ingenjören skriver från ett seminarium där Magnus Henrekson, IFN, var kommentator tilol rapporten ”Högskola i otakt”: "Under diskussionerna om rapporten kom det från Magnus Henrekson, [...], ett förslag om att börja ta betalt för omtentor, för att fler studenter ska genomföra sina prov".

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att unga inte alls blir fattigare än sina föräldrar. Denna uppfattning "bygger till stor del på misstolkning av statistiken" i en McKinsey-rapport. Bergh förklarar: "Om man tror att populism och extremism gynnas av en dålig ekonomisk utveckling, är det närmast oansvarigt av McKinsey att släppa en rapport som skapar missförstånd, omotiverad alarmism och felaktigt ger bilden att det går utför med västvärldens ekonomier."

TT skriver om att andelen människor som går på bidrag minskar. Men förklarar också att  "regeringen kan inte ta åt sig äran, enligt en expert". Lars Calmfors, IFN, förklarar: "Om man tittar på vad politiken har betytt så har penningpolitiken varit viktigare, och den är det inte regeringen som för utan Riksbanken."

Flera av landets ledande ekonomer ser ett skriande behov av nya strukturreformer, men regeringen visar inga tecken på att ta sig an problemen, skriver DI i en nyhetsartikel. Både Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, och Lars Calmfors, IFN, har varit rådgivare i kristider till svenska regeringar och intervjuas av DI.

Trump insisterar på att sänka företagsskatten från 35 procent till 15 procent skulle frigöra värdefullt kapital, skriver AP – en text som publicerades i ett stort antal tidningar och andra medier. Författaren hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN: "skattesänkningar bidrar inte mycket till att stärka ekonomin om inte nedskärningarna görs under en lågkonjunktur".

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver att i debatten likställs individualism ofta med egoism. Men detta är fel, förklarar Bjørnskov. Han hä'nvisar till forskning och skriver blal att individualistiska samhällen är mer kreativa. Han avslutar krönikan med orden: "Kollektivism är en fattigdomsfälla."

I ett replikskifte med Martin Klepke, politisk redaktör för Arbetet, skriver Tove Lifvendahl, SvD, vi bör sträva efter att skapa incitamentssystem för verksamheter som kan möta varje elev utifrån dennes förutsättningar att utveckla sin fulla potential, som kan möta varje patient snabbt, adekvat och effektivt, och som kan möta den äldres behov med värdighet och omtanke". Hon hänvisar bl.a. till en ESO-rapport med Henrik Jordahl, IFN, som medförfattare.

Svenska Dagbladet skriver om att Daniel Waldenström, IFN, kritiserar höjd sparskatt. "Debatten är partisk och argumenten ovidkommande, anser han och förordar att avskaffa sparformen investeringssparkonto" skriver SvD och citerar Waldenström, "den skapar oreda i skattesystemet".

Regeringen ska höja skatten på populära sparformen ISK, skriver Veckans Affärer med flera. Daniel Waldenström, IFN, kommenterar i bloggen Ekonomistas: "... ISK är en sparform som skapar oreda i svensk kapitalbeskattning och därför borde avskaffas helt”.