IFN i media

Forskning & Framsteg skriver om forskning av Mathias Ekström som är affilierad till IFN. Studien visar att universitetsstudenter som går på gym oftare presterar bättre studieresultat. I praktiken handlar det om färre bommade tentor, säger Mathias Ekström till F&F.

Arbetsmarknadsnytt skriver från ett seminarium där bland andra Lars Calmfors, IFN och AER, deltog. Att anställningsstöd inte är de allenarådande lösningen på arbetsmarknadens växande tudelning, var han och övriga deltagare ense om. "Arbetsmarknadspolitik är alltid svårt. Det finns inga alexanderhugg," sa Calmfors.

Trots flera år med goda tider är byggnadsarbetarnas  löneökningar magra, skriver Byggnadsarbetaren i en nyhetsartikel. Lars Calmfors, IFN och AER, är en av de som intervjuas. han förklarar att "det finns tendenser till att märket har blivit mer av ett tak än ett golv när det gäller löneökningarna".

I en slutreplik, till tidigare inlägg, skriver Gabriel Heller Sahlgren att den mest rigorösa forskningen, i Pisa och i nationella kunskapsmätningar, har hittills inte indikerat att grundskolesystemet som sådant har blivit mindre jämlikt över tid. "Ny empiri, snarare än hypoteser, får utvisa om det finns skäl att revidera denna slutsats i framtiden."

Nättidningen Realtid.se publicerar en videointervju med Magnus Henrekson, IFN. Ämnet är den nya boken Kunskapssynen och pedagogiken. Henrekson förklarar att "skolan är Sveriges viktigaste frågs på lång sikt". Han förklarar att dagens pedagogik till stor del är ineffektiv.

I en ledare skriver Länstidningen Östersund om regeringens beslut att flytta hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Skribenten hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som "tog i från fötterna och påstod att det kan få närmast katastrofala effekter' att flytta en myndighet till en ort som inte redan har kluster av liknande arbetsplatser. Då undrar jag, hur uppstår myndighetskluster?"

Stefan Ingves har satt stark prägel på Riksbanken och är därför inte så lätt att ersätta, skriver Johan Schück i DN. Utan enighet öppnas för att Stefan Ingves ges nytt förordnande eller att förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick tar över, förklarar Schück: "Bättre är då att söka i en bredare krets. Där finns till exempel ekonomi­professorn Lars Calmfors [IFN] med den kompetens och självständighet som uppgiften kräver."

I en ledare skriver Sydsvenskan att ett "forsknings- och verklighetsförankrat förslag om hur den svenska skolan och inte minst elevernas kunskaper ska kunna förbättras framförs i boken Kunskapssynen och pedagogiken", med Magnus Henrekson, IFN, som medförfattare och redaktör. Skribenten menar att dagens utveckling i skolan "bådar illa för ett land med ambitionen att vara ett ledande kunskapssamhälle"

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Paulina Neuding att Kunskapssynen och pedagogiken författad av  Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren, att det "var länge sedan jag läste en så angelägen bok om ett svenskt politikområde". Hon föreslår att boken blir  utgångspunkt för diskussionen om skolan.

Sverige behöver höghastighetsjärnvägar, skriver Enköpings-posten i en ledare. Tidningen argumenterar mot en rapport av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. "Av analysen framgår klart att hh-järnvägar är nationalekonomiskt olönsamma – sedda som enskilda investeringar. Emellertid finns det anledning att se betydligt vidare på ämnet."

Alla de politiska partierna visar en förbluffande brist på förståelse för (brist) på samband mellan offentliga utgifter och välfärd, skriver Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, i danska Børsen. Han förklarar att offentliga utgifter inte är det samma som välfärd men att "större utgifter köper väljare".

IR Magazine påpekar att "antalet börsnoterade företag i USA var som flest 7 428 år 1996. År 2015 hade siffra fallit till 3 754, enligt uppgifter från Alexander Ljungqvist, chef för Salomon Center for studie av finansiella institutioner på NYU Stern [och affilierad till IFN] ".

Seeking Alpha, en plattform om finansmarknaderna, skriver att akademisk forskning har visat ett negativt samband mellan BNP-tillväxt och skuldsättning. Forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN, citeras. "Vad gäller storlek och tillväxt av den offentliga sektor: En studie visar att BNP-tillväxten minskar när den offentliga sektorn växer."

Lars Calmfors, IFN, säger i EFN tv att han inte tror att reformutrymmet är så stort som 40 miljarder kronor, vilket finansminister Magdalena Andersson hävdat. Det behövs vissa skattehöjningar för att finanspolitiken inte ska bli allt för expansiv, säger Calmfors.

Niklas Elert, IFN, är gästrkönikör hos EkonomiFakta, Svenskt Näringsliv. Han skriver om behovet av ett starkt entreprenöriellt ekosystem för att företag ska byggas och växa: "Skattesänkningar och regelkrångel är inte allt för att åstadkomma ett blomstrande ekosystem. För att en entreprenör ska få tag på kompetenta anställda är det minst lika centralt att arbetsmarknaden är flexibel, att universiteten är bra och att det är lönsamt med utbildning och forskning."

I en krönika som publiceras i bland annat Norrbottens-Kuriren skriver Henrik Jordahl, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken där författarna visar "hur kunskap länge har nedvärderats i den svenska skolan". Jordahl avslutar: "Svenska elever förtjänar en pedagogik som fungerar, bland annat tydliga lärarinstruktioner och återkommande kunskapsmätningar. Elever från studieovana miljöer har särskilt mycket att vinna på detta."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, visar på DN Debatt att Skolverkets analys av Pisaundersökningen (att skolors socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för elevers resultat) inte hänsyn till att elevsammansättningen har förändrats. "Gör man det är det inte mycket som tyder på att bakgrundens betydelse för kunskaperna har ökat."

CNBC med flera medier skriver om skattelättnader för företag och huruvida sådana skapar fler jobb. Författaren hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN. Som resultat av en analys av skillnaderna i statliga bolagsskattesatser fann forskarna att skatten hade liten inverkan på skapandet av arbetstillfällen.

I ett inslag i Studio Ett samtalar Magnus Henrekson om utlokaliseringen av hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Civilminister Ardalan Shekarabi säger att han vill ha mer statlig närvaro ute i landet. "Det är bra med statlig närvaro men i form av polis, rättsväsende, infrastruktur, effektiv arbetsförmedling", förklarar Henrekson. Han säger att myndigheterna behöver finnas där regering och riksdag finns för att vara effektiva.

I ett inslag i Ekot intervjuas Magnus Henrekson, IFN, om ett regeringsbeslut att flytta ut hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Det finns risk för att kvaliteten på myndigheternas arbete sjunker i alla fall under ett antal år eftersom personal inte flyttar med, förklarar Magnus Henrekson.

TT har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, med anledning av att regeringen beslutat decentralisera hela eller delar av sju myndigheter. Att flytta jobb till orter som saknar en lokal arbetsmarknad, som anknyter till den nya verksamheten, har visat sig få närmast katastrofala effekter, förklarar Henrekson: "Myndigheter ska leda och styra Sverige, då är det rationellt att de utgår från huvudstaden"

I en krönika på ledarsidan i DN skriver Lars Calmfors, IFN, att den svenska banksektorn är stor i förhållande till landets ekonomi. Det gör oss sårbara och är ett skäl att gå med i EU:s bankunion. Men det kan finnas skäl att vänta tills euroländerna städat upp bland bankernas dåliga lån.

I en ledare skriver Skånska Dagbladet med flera om att re­ger­ingen ska ut­reda om Sve­ri­ge ska gå med i EU:s bank­uni­on. Kan­ske är det som pro­fes­sor Lars Calm­fors [IFN] an­ser, skriver tidningen, "att det på sikt finns för­delar med att vara med fullt ut men att det är bäst att vänta tills de stora då­liga lånen som finns i mån­ga ban­ker, sär­skilt i Syd­eu­ro­pa, har lösts ut på nå­got sätt av eu­ro­länderna".

Nya Metallbasen intervjuas av Arbetsmarknadsnytt. Marie Nilsson tror att Industriavtalet kan överleva 20 år till.  "Tidigare har Lars Calmfors [IFN] påpekat problemet och öppnat för att låta lönerna öka snabbare på ”hemmamarknaden” än i internationellt konkurrensutsatta verksamheter. Marie Nilsson varnar för att låta hemmamarknaden sätta lönerna".

Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren skriver i en slutreplik på SvD Debatt att "vi utgår från dagens situation och föreslår konkreta åtgärder grundade på erfarenheter av vad som visat sig fungera väl och insikter från modern neuro- och kognitionsvetenskap. Detta är i linje med skollagens krav på att ”skolans verksamhet ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. De beklagar att deras kritik viftas bort av personer i ansvarsställning.

Nyhetsappen Omni skriver om vem som ska efterträda Stefan Ingves som riksbankschef. Omni förklarar att John Hassler, ordförande Finanspolitiska rådet, skriver på Facebook att Lars Calmfors, IFN, är ”det självklara valet”.

ETC skriver i en nyhetsartikel om lägstalöner och intervjuar då bland andra Andreas Bergh. Han förklarar att Sverige är unikt med kollektivavtalen. "Det är skillnad på om folk får ett jobb med lite lägre lön och fastnar i låglönejobb under längre tid, eller om folk börjar där och sedan rör sig uppåt i inkomstfördelningen. Det spelar stor roll för vilka de ekonomiska och sociala konsekvenserna blir."

Inger Enkvist skriver i ett debattinlägg i GP om boken Kunskapssynen och pedagogiken, med Magnus Henrekson, IFN, som medförfattare och redaktör: "Att låta eleverna själva söka kunskap i stället för att tillämpa framgångskonceptet där kunniga lärare förmedlar kunskap är ett svek mot eleverna."

ETC intervjuar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Han säger att "flera studier visar att det råder betygsinflation i den svenska skolan. Men ett större problem är godtyckligheten vid betygsättningen". ”Elever kan tvingas välja mellan skolor med bra undervisning och skolor som ger höga betyg, ett val de inte ska behöva göra.”

I en ledare skriver Östra Småland om Allianspartiernas förslag till inträdesjobb. "I Sverige finns lite forskning när det gäller minimilöner". Tidningen hänvisar till Per Skedinger" [IFN] och skriver att Skedinger varit med om att föreslå sänkta minimilöner, samtidigt som han skrivit på DN Debatt "att man skulle genomföra experiment om minimilöneras effekt på sysselsättning eftersom man faktiskt vet för lite".

"Filosoficirkeln i Lund har funnits i 40 år och i slutet av augusti sätter de igång sin åttionde termin" skriver Sydsvenskan. I programmet ingår ett föredrag av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Den 19 september talar han om "Varför blir samhällsdebatten sämre när samhället bli bättre?"

Magnus Henrekson, IFN, och tre ytterligare författare skriver på SvD Debatt om boken Kunskapssynen och pedagogiken. "Vi måste acceptera att effektivt lärande förutsätter en instruerande lärare med förväntningar på eleven. Undervisningen behöver struktureras inom ramen för traditionella ämnen där nästa inlärningssteg bygger på vad eleverna tidigare lärt sig."

Stoppa regeringens planerade skattehöjningar, uppmanar Svenskt Näringsliv och Företagarna i DI. Att alliansen försöker bryta sönder delar av budgeten har dock "väckt kritik bland annat från nationalekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN], skriver DI.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver att frihandel frövisso i ett kort perspektiv kan leda till att jobb går förlorade >(företag som inte klarar konkurrensen). Men samtidigt skspas andra jobb i andra sektorer. Totalt förlorar Danmark inte jobb.

Andreas Bergh skriver i en krönika på DN:s ledarsida om att en anställd på Google fick sparken för innehållet i en pm om könsskillnader. "Den kanske viktigaste lärdomen [...] rör tillståndet i samhällsdebatten. Snabbt formerades två lag" skriver Bergh. Han avslutar: "Energin läggs på att formulera fyndiga attacker på motståndarlaget i stället för på sakfrågan. Det faktum att allt detta även gäller professionella intellektuella som försörjer sig på att tänka och tycka, kanske är den verkligt stora skandalen."

I en ledare skriver Borås Tidning om Alliansens om inträdesjobb för nyanlända och unga utan utbildning efter grundskolan. Skribenten påpekar att "förslaget är närmast en kopia av den modell som Arbetsmarknadspolitiska rådet, med professor Lars Calmfors [IFN] som ordförande, publicerade i fjol".

De som tröttnat på den svenska skolans elevcentrerade inriktning och dalande resultat tar gärna Frankrike som exempel på ett land med fungerande skola. I själva verket har den franska och svenska skolan gjort samma misstag, förklarar Johan Wennström, IFN, i en kommentar på SvD Kultur.

Vart tog förståelsen från tidigare verk vägen? undrar Sven-Eric Liedman på Sydsvenskan kultur efter att ha läst Ann Heberleins nya bok. Liedman skriver att varje ideologisk förändring kan avläsas i hur inflytelserika opinionsbildare blir uttolkare av den nya tiden. "På 1980-talet är det ekonomerna som tar över. [...] Assar Lindbeck [IFN], en gång en varm socialdemokrat, blir fanbäraren."

Finska YLE Nyheter skriver om att svenska grundskolan nu testar att ge sifferbetyg redan i klass fyra, hittills har eleverna fått sitt första sifferbetyg först i sexan. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas: "Jag är djupt skeptisk till tidigarelagda betyg, för jag tror inte att det kommer att ge några stora fördelar."

En ledarskribent i den nepalesisks tidningen My Republica skriver om en studie av bl.a. Johanna Rickne, affilierad till IFN: "Ekonomer har nyligen funnit ett partiellt botemedel mot medelmåttighet i politiken. Lösningen, argumenterar forskarna, ligger i kvotering."

I en ledare skriver Dagens Nyheter om forskning av bl.a. Johanna Rickne som är affilierad till IFN. Ämnet är könskvotering. Skribenten hänvisar till studien ”Varannan damernas” som handlar om socialdemokraternas kvotering: "Kvinnors kompetensnivå förblev i stort sett densamma, medan männens ökade efter att kvoteringen började" skriver DN.

Finska YLE publicerar en essä av författaren Johanna Holmström om varför det är viktigt att bry sig om pojkars läsning. "I Sverige har till exempel skolforskarna Gabriel Sahlgren och Johan Wennström [IFN] kommit fram till att undervisning med fokus på eget arbete, speciellt för yngre elever, inte ligger i linje med hur skolbarn utvecklas."

I en krönika på ledarsidan i GP skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om ett inlägg i SvD av Inger Enqvist "hur pedagogiska studier, [...], är irrelevanta för att förstå vad som bidrar till inlärningen". Heller Sahlgren skriver att problemet dock är "ack så mycket större än pedagogerna själva".

Tillit är bra i de flesta sammanhang, skriver Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, i danska Børsen. För en demokrati är det dock bra när väljarna inte har allt för mycket tillit till politikerna. På så sätt måste de senare ta sitt uppdrag på större allvar.

I en ledare skriver Aftonbladet om att det privata Academedia på uppdrag av Arbetsförmedlingen ska utbilda en stor del av de nyanlända. Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som "lite stillsamt konstaterade i Dagens Nyheter finns det inte några belägg för att privata arbetsförmedlare generellt skulle vara effektivare än offentliga".

I en ledare av Kajsa Dovstad, som publiceras i bl.a. Vestmanlands läns Tidning, sägs att skolmarknaden är dysfunktionell. I texten hänvisas till att Magnus Henrekson, IFN, "länge ha kritiserat den borgerliga naiviteten. I en intervju med tidningen Neo från 2014 anklagar han borgerliga politiker för att inte förstå marknadsekonomi".

I debattenkring Transportstyrelsens egenartade upphandlingsprinciper spelar frågan om privatiseringstänkandets effekter för den offentliga sektorn en stor roll, skriver ledarskribenten och hänvisar till att det är verksamhetens art, de medborgerliga behoven, som ska vara det styrande när privata aktörer tar över från det offentliga. Lars Calmfors, (IFN), påpekar skribenten har "varnat för en övertro på privata aktörer inom den offentliga sektorn".

I en krönika för DN:s ledarsida skriver Lars Calmförs, IFN, att Donald Trumps protektionistiska handelspolitik leder helt fel. Han förklarar att "stora grupper arbetstagare kan missgynnas av frihandel några av de drabbade är främst äldre och lågutbildade i USA. "En viktig lärdom av fenomenet Trump är hur farliga sådana systembrister är. De kan uppenbarligen skapa en klangbotten för populistisk retorik och primitiv analys som hotar att leda politiken helt fel."

I en ledare skriver NWT att "den svenska bostadspolitiken är en 70 år lång katastrof. Det menar Assar Lindbeck (IFN), svensk nationalekonomis nestor. Det har han rätt i. Grundfelet är hyresregleringen. Prisreglering skapar brist och köer."

Alan Burdick skriver i The New Yorker med flera tidningar att skönhet kan påverka val: "Märkligt nog tycks skönhet vara till mest nytta för politiker på högerkanten. Niclas Berggren, IFN och hans kollegor har nyligen genomfört en studie med politiker från Finland, Europaparlamentet och USA. Det visade sig vara mer sannolikt att de attraktiva kandidaterna vunnit val men också mer sannolikt att de var konservativa."