IFN i media

George Monbiot skriver om Nancy MacLeans nya bok, Democracy in Stores: The Deeply History of the particular Radical Right’s Stealth Arrange for America. Han är kritisk mot Svenska Akademin och "Assar Lindbeck som 1986 tilldelade Adam Buchanan det speciella Nobelpriset i ekonomi".

I et ledare skriver Skånska Dagbladet med flera att "skatternas an­del av den to­tala ekonomin var i fjol cir­ka 44 pro­cent, och det är myc­ket jäm­fö­rt med an­dra länder men för lite för att klara fram­tidens krav. Jag är inte en­sam om ana­lysen", förklarar Lars Stjern­kvist och hänvisar bl.a. till Lars Calmfors, IFN.

Problemen på svensk arbetsmarknad är så stora att ingen enskild åtgärd – inte heller privata arbetsförmedlare – fungerar som alexanderhugg. Flera reformer behövs. Det förklarar Lars Calmfors, IFN, i en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter. Han konstaterar att "arbetsmarknadspolitiken blir aldrig igen så enkel som den var för Ams på 1960-talet".

I en ledare i SvD skriver Per Gudmundson om en Saco-rapport som visar att akademiker med utländsk bakgrund genomsnittligen har lägre lön än svenska. I sammhanget nämns forskning av Per Skedinger, IFN: "I studien Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering? (Fores, 2011) konstateras att starkt anställningsskydd och höga minimilöner försvårar invandrares etablering."

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att "regler som tillämpas lika för alla är inte bara i linje med vad vi förväntar oss av en rättsstat, det är också ett ekonomiskt effektivt sätt att organisera samhället". Han hänvisar till Hernando de Soto, årets vinnare av Global Award.

I en ledare skriver BLT om att regeringen måste se över artskyddsförordningen så att äganderätten och rättssäkerheten stärks. I texten hänvisas till ett inlägg av Andreas Bergh, IFN: "Bergh pekar bland annat ut äganderätten och rättsstaten som avgörande faktorer som förklarar välståndsutvecklingen".

I en ledare skriver BLT om Mårtern Blix, IFN, debattinlägg om medborgarlön på DN Debatt: "Nationalekonomen och forskaren Mårten Blix sågar drömmarna om medborgarlön längst med fotknölarna. Värst drabbar utopin de fattiga."

Vi lever i en tid av ökad polarisering och ekonomisk utsatthet. Allt oftare hörs förslaget om att införa en medborgarlön. På ytan finns många tilltalande egenskaper men argumenten mot en basinkomst är starka, skriver Mårten Blix, IFN, på DN Debatt. En basinkomst på en nivå som gör en meningsfull skillnad är oerhört dyr och kräver omfattande skattehöjningar, förklarar Blix.

Viktor Munkhammar skriver i Dagens Industri om att lönerna inte stiger "i den takt de enligt historiska samband borde göra". Han hänvisar till vårens debatt där bl.a. Lars Calmfors varit aktiv som "anförare av kritikerna" av dagens ordning med industriavtalet som märke i löneförhandlingarna.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han sågar den infrastrukturstrategi som danska regeringen lagt fram. "Det största problemet med strategin är att det förutsätts att Kastrup är central för näringslivet." Han menar att man glömmer bort flygplatserna i Billund, Aalborg och Aarhus.

I en krönika i bl.a. Norrbottens-Kuriren skriver Henrik Jordahl, IFN, om att till våra nya tittarvanor till trots (att han valt bort SVT) så envisas Radiotjänst i Kiruna med att skicka sina fakturor. Han menar att "SVT har blivit en dinosaurie i dagens individanpassade mediesamhälle."

Finansminister Magdalena Andersson, S, skriver i Expressen att regeringen skapat 200 000 och att de "bytt skattesänkningar mot investeringar". Expressen skriver i en nyhetsartikel om ett seminarium i Almedalen där Elisabeth Svantesson M förklarade: "Calmfors (IFN) påpekar att mycket av de jobben som vuxit till nu beror på de strukturella reformer som alliansen genomförde".

Gotlands Folkblad skriver i en ledare om Centerpartiets dag i Almedalen och nyheten att C "vill förnya den svenska modellen". Tidningen förklarar att paneldeltagarna, däribland Åsa Hansson som är affilierad till IFN, var överens om att den svenska modellen "är genial".Skribenten håller med Johan Hassler om att "de stora förändringarna som gjort i den svenska modellen varit bra, men de justeringar som gjort däremellan har varit av ondo".

Direkt skriver om att Lars Calmfors, IFN, sagt att "det är konjunkturen och de låga räntorna som är anledningen till att jobben vuxit med 200.000 sedan regeringsskiftet, inte regeringens politik".
 

På ett seminarium i Almedalen gav fyra paneldeltagare förslag på hur den svenska modellen kan förnyas, skriver DI. En av dessa var Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hon såg både externa problem och interna problem, som modellen själv skapar. "Där är skattekilen det största skulle jag säga", sade hon.

Lars Calmfors, IFN, förklarar för DI att den rödgröna regeringens politik har varit av "liten betydelse” för jobbskapandet. ”I huvudsak är det en konsekvens av den allmänna konjunkturuppgången. Är det någon politik som varit av stor betydelse så är det den expansiva penningpolitiken som också har lett till en svag krona".

Byggindustrin skriver om ett seminarium i Almedalen där det diskuterades att Plåt och Ventföretagen vill ha möjlighet att införa enkla jobb som kan hjälpa till med handräckning. Lars Calmfors, IFN, ingick i panelen. Han förklarade att "lönerna sjunker i de yrken där man kommer in. Men lönerna för övriga sjunker inte. De får istället mer kvalificerade arbetsuppgifter. Produktiviteten ökar i de jobb som redan finns".

Ca 350 miljoner människor i världen är homo-, bi- eller transpersoner, förklarar Forskning & Framsteg och intervjuar Therese Nilsson, IFN, om hennes forskning som visar att "homosexuella blir lyckliga respektive olyckliga av ungefär samma saker som majoritetsbefolkningen i ett land".

Tidningen Entré skriver om boken Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship – An Agenda for Europe (Springer), författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN. Entré förklarar att nio områden identifieras i boken "där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem".

Amerikanska Magzter skriver om Jesper Roine, Uppsala universitet, författare till en bok om Thomas Pikettys forskning. I detta sammanhang nämns Daniel Waldenström, IFN, som tillsammans med Roine ansvarar för de svenska uppgifterna om inkomster och ojämlikhet som används i Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century.

"Inom idrotten har de som är födda tidigt på året en fördel, men nya forskningsresultat nyanserar denna bild" skriver Forskning & Framsteg och hänvisar till forskning av bland andra Lars Persson, IFN. I studien finner forskarna att de som är födda sent på året har mer att vinna på att träna extra hårt, och denna träning kan ge fördel senare i karriären.

I en ledare skriver Dagens Arena om att Johan Wennström, IFN, visat "hur »hybridmodellen« NPM, New Public Management, underminerat både skolornas motivation att lära ut kunskaper och elevernas motivation att lära in dem. Fusk och föräldrastyrning har gjort sitt intåg". I ledaren hänvisar även till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, konstaterat "att skolan till och med är mer segregerad än samhället och att skolvalet spär på uppdelningen".

I en krönika på ledarsidan i Göteborgs-Posten skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att förändringarna i Pisa inte är tillförlitliga. Han hänvisar till en förstudien där elever slumpmässigt använde dator eller papper och penna,  vilket påverkade deras Pisa-resultat. Heller Sahlgren skriver att det behöver studeras hur datoranvändningen i det svenska Pisa-testet påverkade de svenska resultaten.

Lisa Irénius skriver i SvD om den offentliga debattens allt för smala fokus. Apropå skoldebatten hänvisar hon till Jonas Valchos, affilierad till IFN: "Vlachos påpekat apropå veckans nyhet, en bred uppslutning bland skolforskare om att införa lottning i kombination med syskonförtur".

IF Metalls ordförande Marie Nilsson intervjuas av nyhetsbyrån Direkt. Hon vänder sig "emot tankegångarna från Lars Calmfors [IFN] att industrinormen borde luckras upp så att den möjliggör högre löneökningar i hemmamarknadssektorer med arbetskraftsbrist, som bygg, privat tjänstesektor och offentlig sektor".

Jonas Vlachos [affilierad till IFN] [...] underkänner kösystemet i hela Sverige på grund av dessa sju skolor ”I skollagen står det att de fristående skolorna ska vara öppna för alla. Jag kan inte se att det fungerar”." skriver BLT i en ledare och fortsätter: "Ska vi grunda nya lagar och bestämmelser på sju skolor i Stockholm och Malmö? Vakna upp ur storstadskoman, tack. Mängder av skolor ute i landet har inte alls dessa problem."

När politikerna lät falsk konkurrens bli styrmedel i skolan förstörde man både elevernas och lärarnas arbetsmoral, skriver Johan Wennström, IFN, på SvD Kultur. Han förklarar att det borde talas mer om är hur politiska reformer som exempelvis skolkonkurrensen, "i själva verket bygger på bristande förståelse för hur marknadsekonomin fungerar".

Turerna runt regeringens skatteförslag visar att allianspartierna inte har kunnat bestämma sig för vilken dimension som är viktigast: höger–vänster eller internationalism–nationalism, förklarar Lars Calmfors i en krönika på DN:s ledarsida. Han skriver: "Det finns alltså goda argument för att inte genomföra de tre skattehöjningarna. Problemet är att allianspartiernas försök att stoppa dem försvagar det finanspolitiska ramverket."

På sikt kommer inhemsk efterfrågan att öka kraftigt, medan exportefterfrågan sannolikt växer långsammare än förut, på grund av lägre tillväxt i världsekonomin. Om löneökningar fortsätter att bestämmas av industrin kan det uppstå arbetskraftsbrist, skriver Lars Calmfors, IFN, i ett debattinlägg i Dagens Industri.

I regeringsarkivet finns bostadsbristens lösning, skriver Östgöta Correspondenten i en ledare. Ämnet är byggande av bostäder. Skribenten undrar vad det är för fel på bostadsmarknaden. Han vsrar med ett citat från Assar Lindbecks, IFN, momoarer: "En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter en väl fungerande prisbildning. En sådan är i praktiken svår att åstadkomma om staten reglerar priserna.”

Barn födda efter april månad missgynnas i skolvalet. Flera av de mest populära grundskolorna i Sverige har en övervikt av januaribarn, visar DN:s genomgång. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, säger att detta visar att systemet med urvalet till fristående skolor baserat på anmälningsdatum är fel. "I skollagen står det att de fristående skolorna ska vara öppna för alla. Jag kan inte se att det fungerar."

Alliansens hot att stoppa regeringens skattehöjningar blottar de stora sprickorna i det borgerliga lägret, skriver DI. Lars Calmfors, IFN, är en av de som uttalar sig om utspelet. Han säger ”Att stoppa enskilda förslag ur budgeten på det här sättet riskerar att luckra upp det system för budgetbeslut vi har och det vore mycket olämpligt."

Akio Morita et al, har menat att amerikanska företags kortsiktiga tänkandet blir deras undergång, skriver kolumnisten Noah Smith, Bloomberg News. Han nämner forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN: Prof. Kaplan [...] ignorerar bevis. Exempelvis fann John Asker, Joan Farre-Mensa och Alexander Ljungqvist i en studie från 2014 att "jämfört med privata företag investerar offentliga företag betydligt mindre och är mindre mottagliga för förändringar i investeringsmöjligheter."

Dagens Opinion med flera skriver om Hallvarsson & Halvarssons årliga enkät om finansproffsens mediefavoriter där Lars Calmfors, IFN, utnämns till en av tre "bästa makroekonomiska kommentatorer". De andra två är Robert Bergqvist, SEB, och Annika Winsth, Nordea.

Daniel Waldenström, IFN och förnärvarande verksam vid Paris School of Economics, intervjuas i Affärsvärlden. Han förklarar att värdet på fastigheter i snitt fyrfaldigats de senaste tjugo åren och att dagens unga därmed kan förvänta sig större arv från sina föräldrar. han anser att staten behöver se över framtida arvs- och kapitalbeskattning eftersom betydelsen av kapital kommer att öka.

Först av maj månads bästa studier nämner BrainBlogger en av David Cesarini et al. Cesarini är verksam vid NYU och affilierad till IFN. "Vår kunskap är mycket begränsad vad gäller specifika gener som förknippas med intelligens. I en ny studie, baserad på analysen av genetiska data från 78 000 individer, har forskarna funnit 52 gener associerade med intelligens, av vilka 40 är helt nya. Intressant är att många av dessa gener också bidrar till att bestämma egenskaper som fetma, BMI, depression, Alzheimer etcetera. "

Mårten Blix, IFN, deltar i ett samtal om gigekonomin i EFN tv. Några av de frågor som ställs är hur går det då med lönerna, bolånen och pensionerna när många har fler arbetsgivare. Och medborgarlön, är det en bra idé? Även Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden, deltar i samtalet.

Andreas Bergh, IFN, intervjuas av DN Ekonomi om basinkomstmodellen som ett alternativ till dagens socialskydd. Han förklarar att tidigare försök med medborgarlön har varit intressanta men att det är svårt att dra slutsatser utifrån dem. Bergh säger att många föreslår en nivå på inkomsten "som är väldigt hög. De har också för stora förväntningar att basinkomsten löser alla problem".

Nättidningen Altinget skriver om att EU-kommissionen förväntar sig att icke-euroländer går med i valutasamarbetet EMU. Lars Calmfors, IFN, är en av de experter som intervjuas. Han förklarar att en risk är "om euroländerna nu satsar på mer politisk integration. Vi har ofta haft samma uppfattning som Storbritannien. Brexit kan därför komma att göra det svårare för Sverige att hävda sig".

Lars Calmfors, IFN, som ifrågasatt att industrins löneavtal är normerande för hela ekonomin. Calmfors skriver i en replik på DI Debatt att en diskussion  bemöts med "floskler av typen att Sverige 'måste kunna skörda frukterna av ett stort ekonomiskt utbyte med omvärlden'”. Han förklarar att "alla är överens om det. Men det betyder inte att vi måste ha en så stor exportsektor att bytesbalansöverskottet ska uppgå till som i dag nära 6 procent av BNP".

Johanna Möllerström, Humboldt-Universität och affilierad till IFN, skriver under vinjetten Vykortet på Svenska Dagbladets ledarsida. Hon skriver om oklara regler för om man säger du eller ni i Tyskland. "Det är ett väldigt bra exempel på hur ineffektivt det blir när spelreglerna är oklara".

Det är ett problem när politikerna och andra kräver att ekonomer ska tala om vilka nya jobb som kommer att skapas i framtiden, skriver Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han hänvisar till samhällsdebatten om automatiseringens  och digitaliseringens inverkan på arbetsmarknaden.

Utan stora förändringar kan hela välfärdssystemet komma att kollapsa och med det Sveriges generositet, förklarar Economist. I artikeln intervjuas Mårten Blix, IFN. Han förklarar bland annat att Sverige har betydligt högre minimilön än någon annanstans i Europa.

En allt effektivare verksamhet har lett till att de tio största vård- och omsorgsbolagen stärkte sina vinstmarginaler under 2016, skriver Dagens Samhälle. Henrik Jordahl, IFN, är en av de som intervjuas: "Speciellt i komplexa verksamheter som sjukhusvård går det att skruva upp effektiviteten. Men även i enklare verksamhet som hemtjänst börjar vi se effekten av digitalisering och ny teknik".

Avtalen på arbetsmarknaden ska följa den kostnadsnorm som industrin satt upp i industriavtalet. Arbetsgivare kan dock lokalt höja lönerna mer än så, säger Peter Jeppsson, Svenska Näringsliv. Direkt utgår i sin artikel från att Lars Calmfors, IFN, "kritiserat industrinormen för att vara för stel. Han ser en risk för att industrins avtal är för låga för hemmamarknadssektorer med arbetskraftsbrist, som bygg, privat tjänstesektor och offentlig sektor".

Fyra chefsekonomner skriver i ett debattinlägg i DI att det vore direkt skadligt för svensk samhälls­ekonomi och arbetsmarknad att frångå industrins märkessättande roll. Ekonomerna senast i raden av kritiker, i Dagens Nyheter 22/5, är Lars Calmfors, IFN.

Mathieu Bédard, Montreal Economic Institute, skriver i Montreal Gazette att Montreal inte bör utöka sin hyresreglering. Detta stöds även av Quebecs finans minister Carlos Leitão som har sagt att han inte är intresserad av att ingripa i marknaden. Bédard citerar Assar Lindbeck, forskare på IFN och vid Stockholms universitet, “efter bombning, så är hyresreglering en av de mest effektiva sätt att förstöra städer”.

Finska YLE skriver om årets  Ungdomsbarometern avslöjade som avslöjar att unga är allt misstänksammare mot sina medmänniskor. Martin Ljunge, IFN, intervjuas. Han förklarar att "hög tillit påverkar den ekonomiska utvecklingen".

Dagens Samhälle skriver i en nyhetsartikel om robotisering och digitalisering av jobb i den offentliga sektorn. En av de som intervjuas är Mårten Blix, IFN. Han förklarar att 20% av arbetsmarknaden omsätts varje år. "Det som händer när tekniken avancerar och man inte följt efter i kunskap är att reallöneutvecklingenpressas nedåt" säger Blix.

Tom Ciccotta skriver på Breitbart om forskning av Daniel Waldenström, IFN och Olle Hammar vid Uppsala universitet: "[...] förklarar att global ojämlikhet har minskat, främst under 2000-talet". Ciccotta konstaterar att "enligt forskningen var den centrala drivkraften bakom 2000-talets ojämlikhet den globala inkomstutjämningen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer".