IFN i media

Henrik Jordahl, IFN, har deltagit i ett seminarium i Finland där valfrihet i en finsk vårdreform diskuterades. Jordahl gjorde jämförelserna mellan Finland och Sverige. "En erfarenhet från Sverige verkar vara att patienter som gör aktiva val är mer nöjda" skriver YLE Nyheter i ett reportage från seminariet.

i ett debattinlägg på Nyheter24 skriver Centerpartiets Ungdomsförbund att "Ung Företagsamhet (UF) är en bra och viktig möjlighet för unga att starta egna företag". Skribenterna hänvisar till forskningsrapporten "Effekter av utbildning i entreprenörskap" med bl.a. Niklas Elert, IFN, som författare.

I en nyhetsartikel från TT kommenterar bland andra Daniel Waldenström, IFN, valet av  Emmanuel Macron till fransk president. Han säger att  avreglering A och O för att Macron ska kunna blåsa liv i den franska ekonomin."Macron måste hitta en linje där han kan justera regelverken och skapa dynamiska effekter utan att skapa för många konflikter".

I en replik på DN Debatt skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund om utredningsförslaget att begränsa vinster i välfärden. Hamilton hänvisar till forskning av Gabiel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "Resultaten visar på att friskolor och kommunala skolor i princip är lika bra i Pisa, när elevernas bakgrundsfaktorer tas i beaktande."

I en replik på DN Debatt skriver bl.a. tre affilierade forskare – Karin Edmark, Gabriel Heller Sahlgren och Jonas Vlachos – att "bland skollagens många mål kan vi inte finna stöd för en reglering som syftar till att minimera risker för friskoleföretag". Detta med anledning av att Hans Bergström påpekat att det uppstår en planeringsriskom lottning används som urvalsgrund för skolan.

Sydsvenskan intervjuar Björn Hinnerich, IFN, om kvotering till bolagsstyrelser.  I sin forskning har han slagit fast att hot om kvotering ger resultat: "Min första reflektion när jag såg kurvan var att jag blev otroligt imponerad av att ett hot från rätt person vid rätt tidpunkt kan ha så stora effekter" säger Hinnerich till Sydsvenskan.

Maria Persson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas i P4 inför det franska valet. Hon säger att Le Pen står för en protektionistisk syn. och att "om hjulen rullar långsammare i Frankrike så skadar det också skånska företag".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, är ny krönikör på Dagens Nyheters ledarsida. Han skriver i sitt första inlägg om brottsstatistik för utrikesfödda. "En upplyftande slutsats från Brå-rapporten är att brottsligheten sannolikt kan bekämpas genom utbildning och ökade förvärvsinkomster för utlandsfödda."

I en ledare skriver Karin Pihl, Liberala Nyhetsbyrån, om en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Bergh kritiserar tre böcker av Roland Paulsen och förklarar att vi inte alls jobbat mer än förr. Faktum är att arbetstiden har minskat drastiskt sedan 1800-talets slut.

Lärarnas Tidning intervjuar Per Molander som i en ESO-rapport föreslår att skolan förstatligas och att såväl friskolor som skolval avskaffas. Kritik från Henrik Jordahl, IFN, citeras: ”Rapporten lider av så allvarliga brister att den inte bör ligga till grund för politiska beslut.”

Websidan HBS Working Knowledge citerar forskning av Alexander Ljungqvist, New Yorks universitet och affilierad till IFN, et al i en artikel om ”att vissa patenthandläggare är mindre generösa att bevilja patent”. Titel på den citerade forskningsraporten är “Vad är ett patent värt: resultat från USA:s patent ´lotteri´”.

Boken A Clean House? av Andreas Bergh och Richard Öhrvall från IFN, med fler, "bjuder på en nyanserad analys, även om deras korruptionsbegrepp är problematiskt. Som helhet är boken en ovärderlig källa till empirisk kunskap om korruptionen i Sverige" skriver tidskriften Respons.

Lärarnas Tidning skriver om ett debattinlägg i DN där "20 tunga skolforskare" skriver att "lottning är ett enkelt, rättvist och transparent sätt att fördela platserna på populära friskolor – och bättre än kötid om man vill minska segregationen". Flera av forskarna är knutna till IFN.

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Svenska Dagbladet om 1990-talskrisen jämfört med i dag. Han säger att samhället fortfarande behöver reformeras. En fråga värd att diskutera, förklarar han, är om det var rätt att hålla investeringar inom utgiftstaket eller om vissa skulle kunna lyftas ut, t.ex. tågtrafiken. Lindbeck oroar sig för att unga har stora lån och påpekar att instabilitet på finansmarknaden finns kvar.

19 forskare är författare till ett inlägg på DN Debatt. Av dessa är fyra forskare verksamma på eller affilierade till IFN. De skriver att lottning är "en neutral urvalsgrund då alla elever som sökt till en fristående grundskola ges samma chans att komma in, oavsett familjebakgrund eller bostadsområde". Avslutningsvis förklarar de att även lottning behöver diskuteras i ett system med skolval.

"Statssammenbrudd kan forklare mekanismene også bak den norske jødeutryddelsen"  så sammanfattar norska Aftenposten ett debattinlägg av Johan Wennström, IFN. En längre version av artikeln har tidigare publicerats på DN Kultur.

Johan Wennström, IFN, skriver på SvD Kultur om surrogatmödraskap. Han förklarar att M nu accepterar även kommersiellt surrogatmoderskap: "Ytterst har Moderaterna närmat sig den socialdemokratiska folkhemsvisionen av staten som en familj och av välfärdspolitiken som en främjare av trygghet och frihet. Därmed är det inte bara moderatens, utan allas våra existentiella villkor som har svikits."

På Voxeu.org (Centre for Economic Policy Research, CEPR:s policyportal) hävdar bl.a. Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att det svenska demokratiska systemet borgar för kompetenta regeringsmedlemmar som är representativa för alla samhällsskikt. "Sveriges inkluderande meritokrati visar att demokratiska val kan hjälpa oss att undvika motsättningar mellan representation och kompetens."

I en ledare i ETC diskuteras vem som är expert. "En socialdemokrat är en försäljare av åsikter, medan en moderat utgår från en solid – ja, vetenskapligt grundad – ekonomisk teori enligt vilken de fattiga bör bli fattigare och de rikare ännu rikare," argumenterar skribenten. Som bl.a. kritiserar att ekonomer som Lars Calmfors, IFN, "ostörda fungera som experter även när de tydligt tar politisk ställning".

Lars Calmfors, IFN, förklarar i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida att "ekonomiskpolitiska mål bör vara relevanta och svåra att manipulera. Regeringens jobbmål uppfyller inte kriterierna. Det gör inte heller Moderaternas nya mål, även om de kommer närmare".

Anders Jonsson skriver i en krönika på ledarsidan i bl.a. Avesta Tidning att ojämlikhet skadar ekonomin och hotar demokratin. "Det är bara att hoppas att det kan uppstå politiska majoriteter som kan lägga fram rätt skattehöjningar på kapital och konsumtion. Det behövs även för att klara den gemensamt finansierade välfärden framöver, något som bland andra ekonomiprofessor Lars Calmfors påpekat" skriver Jonsson.

"Marknaden hoppas nu att den EU-vänlige vänsterliberalen Emmanuel Macron i andra omgången slår högerpopulisten Marine Le Pen" skriver TT i en nyhetsartikel. "Ett oväntat väntat resultat", säger Daniel Waldenström, IFN. Han förklarar även att man inte ska underskatta Le Pen. "Väljarunderlaget är betydligt större än vad det skulle vara om det bara rörde sig om en svans i höger-vänster-skalan."

I en ledare om Torontos bostadsbubbla skriver The Globe and Mail: "Svenska ekonomen Assar Lindbeck [IFN] har en gång beskrivit hyresreglering som "näst bombningen, den mest effektiva tekniken att förstöra en stad. "Han överdriver kanske något," konstaterar ledarskribenten.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Realtid.se tv. "Pratar vi bara positivt om det så försvinner problemet av sig självt, tycks politikerna tro", säger han i intervjun och säger att det exempelvis gäller ränteavdragen (som behållits trots att fastighetsskatten avskaffades) och flyktingkrisen. 

I en slutreplik i Sjukhusläkaren bemöter Per Molander, författare till ESO-rapporten ”Dags för omprövning” kritik från Henrik Jordahl, IFN. Molander skriver att "det är inte så många nyheter i Henrik Jordahls andra debattinlägg". Molander skriver "att förlita sig på ekonomisk teori i sin dagliga gärning men titta åt ett annat håll när analysen ger oönskade resultat, det är om något en dubbel standard."

När det gäller president Donald Trumps planer på att reformera det amerikanska skattesystemet hänvisar bl.a. San Antonio Express-News till forskning av Daniel Waldenström, IFN: "Vi visar att 1980- och 1990-talets stora skattereformer med minskad progressivite innebar att andelen höginkomsttagare ökade i alla länder vi studerat."

I en analys hänvisar Lina Aldén och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitet, under vinjetten Perspektiv i dagens Samhälle till ett debattinlägg av Assar Lindbeck, IFN, och Mats Persson: "Behovet av reformer för att förbättra utrikes föddas integration på den svenska arbets- och bostadsmarknaden är uppenbart, vilket bland annat diskuteras av Assar Lindbeck och Mats Persson".

I nättidningen Skola och Samhälle skriver professor Malin Idegard om Skolkommissionens förslag: "Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson var för bara ett år sedan medförfattare till SNS-rapporten Policyidéer för svensk skola. Tillsammans med Jonas Vlachos [IFN] och Sverker Sörlin pekade Gustafsson tydligt på problemen med en skolmarknad med vinstintresse."

I en ledare skriver Arbetet att näringslivet och borgerliga politiker anser att "svensk integration är en katastrof". "Syftet är att bibehålla klassklyftorna och förändra styrkeförhållandena mellan fack och arbetsgivare, " skriver Arbetet. Ett exempel på "myten om en misslyckad integration" är enligt tidningen en debattartikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, och Mats Persson, Stockholms universitet.

Raw Story skriver om hur man bäst mäter ett lands ekonomiska aktivitet.Skribenten menar att det är en fråga där kapital ställs mot arbetskraft. Han hänvisar till forskning av Erik Bengtsson och Daniel Waldenström (IFN), som omfattar fler länder än den franska ekonomen Pikettys ursprungliga analys.

Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver i en krönika i Arbetsvärlden om konsten att löneförhandla – för kvinnor. Hon skriver bland annat om en studie som visar att kvinnors löneanspråk är lägre än männens: "Kvinnornas slutgiltiga lön blev också en mindre andel av deras anspråk."

Det är dubbla låsningar mellan LO och Svenskt Näringslivs om enkla jobb sedan fyra månader, skriver Dagens Industri i en nyhetsartikel. Obegripligt, anser Lars Calmfors, IFN, som intervjuas av tidningen."Det är första gången LO accepterar att det i varje fall temporärt behövs en större lönespridning", säger han.

Kanadensiska The Globe and Mail skriver om hyresreglering och hänvisar till Assar Lindbeck, IFN: "Den välkände svenska ekonomen Assar Lindbeck har sagt att 'bortsett från bombning tycks hyresreglering vara det effektivaste sättet att förstöra en stad.'”

Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke, Uppsala universitet, skriver i ett debattinlägg i Feministiskt Perspektiv att det behövs starkare åtgärder för att uppnå en jämställd akademi. De är besvikna på den feministiska regeringens brist på konkreta åtgärder i forskningspropositionen.

I ett svar till Per Molander (ESO-rapport-författare) skriver Henrik Jordahl, IFN, i Sjukhusläkaren: "Eftersom ESO-rapportens slutsatser inte följer av dess analys står jag fast vid omdömet att Dags för omprövning inte bör ligga till grund för politiska beslut."

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, att trots att både fack och arbetsgivare är nöjda med det nya industriavtalet så finns problem: "Eftersom facken gärna prioriterar höjda lägstalöner och arbetsgivarna vill hålla nere de totala lönekostnaderna, har resultatet av många års kompromissande blivit en arbetsmarknad där höga lägstalöner kombineras med dålig löneutveckling under karriären."

Alice Teodorescu, politisk chefredaktör på GP skriver i en krönika bl.a. om ett IFN-seminarium. Det konstaterades "att populistpartier ofta adresserar relevanta samhällsproblem men att de lösningar som de föreslår inte sällan är kontraproduktiva då de är oförmögna att förhålla sig till komplexa samband. Denna konklusion är viktig för den som vill stoppa framväxten av populistiska partier och samtidigt bedriva en politik som är inriktad på proaktivitet".

Män med chefsjobb har normal skilsmässorisk. Kvinnor med chefsjobb har fördubblad skilsmässorisk. Det visar forskning av Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, med flera."Kvinnor måste ha en jämlik relation innan de gör karriär", säger Johanna Rickne i en intervju i Dagens Nyheter.

I en ledare kommenterar Bohusläningen att S-kongressen beslutat att det "behövs ett regelverk som sätter stopp för vinstjakt i skola, vård och omsorg." Skribenten hänvisar till forskning av bl.a. Henrik Jordahl, IFN som visar att de privata välfärdsföretagens vinster, i förhållande till de totala välfärdskostnaderna, uppgick till sex promille av den totala kostnaden.

I en ledare skriver Byggindustrin om en debattartikel om integration av bl.a. Assar Lindbeck i DN. "Jag tror knappast att någon seriös bedömare kan hitta några större fel i professorernas faktaunderlag eller i rimligheten i deras slutsatser. Jobb och bostäder! Men de är nationalekonomer, inte historiker. I ett hundraårsperspektiv är det länder med stor invandring, USA främst men även arbetskraftsinvandringens Sverige under rekordåren, som lyckats. Våra befolkningar har vuxit och ålderspyramiden är fortfarande på rätt köl. Tolkat i det perspektivet är professorernas text en av de viktigaste under senare år."

"Lärarlönelyftets pengar fördelas efter hur många elever en huvudman har. Det gör att friskolor, som ofta har lägre lärartäthet, får mer att fördela per lärare" skriver Lärarnas Tidning. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas. Han säger att "systemet gynnar både skolor som har lägre lärartäthet av den anledningen och huvudmän som har valt en icke lärarintensiv pedagogik av andra skäl".

Ingenjören skriver om forskning av Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, och Olle Folke. Tidningen skriver: "Den största sannolikheten för skilsmässa fanns i familjer som gått från tvåförsörjarfamilj, det vill säga där ingen av makarna tjänar mer än 60 eller mindre än 40 procent av inkomsten, till en omvänt traditionell, där kvinnan står för mer än 60 procent av inkomsten. I de fallen var 15 procent skilda efter tre år."

Per Molander skriver i Sjukhusläkaren: "Rapportens innehåll och argumentation återges på flera ställen felaktigt. På några punkter missförstås också rapportens text, medvetet eller omedvetet. Över huvud taget framstår Jordahls synpunkter som resultatet av en väl hastig läsning av rapporten."

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Vetandets Värld, SR, om nudging. Han förklarar att nudging redan används och att större statliga beteendeinsatser kan göra ännu mer nytta för medborgarna.

"Vi ville med vår artikel visa att integrationen av invandrare är dålig i Sverige, att den på lång sikt har blivit sämre – och att det finns risk för att den blir ännu sämre i framtiden" färklarar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, och Mats Persson, Stockholms universitet, i en slutreplik på Dagens Nyheter Debatt.

Under vinjetten Vykortet på SvD:s ledarsida skriver Johanna Möllerström, affilierad till IFN, om hur hon och hennes familj känt historien vingslag när de bevittnade en raketuppskjutningen på Cape Canaveral i Florida.

Två representanter för Svenskt näringsliv skriver i ett debattinlägg i DN om en rapport författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. "Gabriel Heller-Sahlgrens nya, fördjupade, analys visar hur absurd vinstdebatten är. För den som är genuint intresserad av att höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten är inte svaret att rikta udden mot de vinstdrivande friskolorna."

Sjukhusläkaren skriver om en ESO-rapport av Per Molander: "De NPM-inspirerade reformerna har inte infriat givna löften om höjd effektivitet, bättre kvalitet och sänkta totala utgifter. Det är därför dags att ompröva de genomförda förändringarna". Tidskriften referar till kritik av rapporten som framfört av Henrik Jordahl, IFN: "Han menar att [...] slutsatserna är 'omotiverade och felaktiga' samt att referenser som talar för NPM-reformen utelämnats."

På DN Kultur skriver Johan Wennström, IFN, om sin studie om Norge under Förintelsen. Han förklarar att Norge "erbjuder ett exempel på vilken betydelse förstörelsen av staten kunde ha för Europas judar under andra världskriget – en lektion med bäring på nutiden".