IFN i media

SVT Nyheter skriver: "Personer vars elräkning ingår i bostadshyran förbrukar långt mer el än de som betalar sin egen elräkning. Inte minst på vinterhalvåret. Det visar ny forskning". Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, är en av författarna till studien.

Dagens Nyheter skriver i en nyhetsartikel om forskning av Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, med flera. "När man får betala för sin egen elanvändning slutar man använda el som inte ger något värde för en, säger Mikael Elinder till DN och förklarar att effekten är permanent.

Tidningen Fastighetssverige skriver om en studie av Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, med flera: "Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning." Forskarna förklarar att det inte alltid är lönsamt för den enskilde hyresvärden att göra en sådan investering, varför offentliga subventioner kan vara motiverade.

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, förklarar i ett inslag i Sveriges Radio att det finns en liten grupp elanvändare som använder mycket mer el än övriga boende. Får dessa börja betala för den egna konsumtionen så sjunker förbrukningen med drygt 35 procent.

En artikel i Modern Psykologi summerar och kontextualiserar en artikel i Journal of Public Economics skriven av Niclas Berggren och Henrik Jordahl. Deras föreliggande forskningen visar att det är en fördel att se bra ut som politiker och fördelen är större om man är en högerpolitiker.

BLT:s politiska chefredaktör skriver, med anledning av en replik på en ledare, att det finns både problem med hyresregleringen och med illa skötta bostadsbolag. "Det förstnämnda har debatterats flitigt av professor Assar Lindbeck. Han menar att reglerade hyror skapar både inlåsnings- och utlåsningseffekter på bostadsmarknaden, vilket bromsar upp flyttflödet."

I en ledare skriver Östgöta Corren om en rapport av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, om höghastighetståg. "Åsa Hansson pekar på att den återkommande tendensen av samhällsekonomiska glädjekalkyler från politiskt håll i dessa sammanhang slagit igenom även här. Trafikverkets egen dom att kostnaderna överskrider nyttan är till och med för mild beräknad."

I en ledare skriver Barometern att "en ny studie om arvsskattens effekter tar ifrån förespråkarna det främsta argumentet". Tidningen hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av IFN-forskarna Mikael Elinder, Oscar Erixson och Daniel Waldenström. Forskarna "visar att i Sverige blir förmögenheten tvärtom mer jämnt fördelad på grund av arven".

I ett debattinlägg i Norra Västerbotten skriver Leif Svensson, ordförande Småföretagarnas riksförbund: "Låt fåmansföretagare ta ut hur stor utdelning som de har råd till". Svensson hänvisar till Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, som skrivit en artikel i ämnet i Skattenytt.

I en ledare skriver Centerpressens nyhetsbyrå/Länstidningen Södertälje om industriavtalet som slöts för cirka 20 år sedan. Tidningen hänvisar till att "Lars Calmfors [IFN] har pekat på att det finns branscher som kan behöva få högre löneökningar än industrin".

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Andreas Bergh, IFN, om integrationspolitik. Han förklarar: "Den stela svenska arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är större problem för en invandrare i stadsdelen Rosengård än för någon med gott om kontakter i Stockholms innerstad. Samma sak gäller polisens svårigheter att upprätthålla lag och ordning."

I en ledare skriver UNT om att Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, i en rapport kommit fram till att höghastighetstågen kan bli ännu dyrare än beräknat. UNT avslutar: "De miljöargument som åberopas för höghastighetståg kan visa sig vara helt missriktade."

I ett debattinlägg i Borås Tidning skriver Jonathan Borggren, Fil Dr i kulturgeografi, om digitaliseringens effekter på jobb. Han refererar till Mårten Blix, IFN, som i ett inlägg på DN Debatt skrivit att ”allt fler jobb automatiseras och de arbetstagare som är långsamma med att hoppa på det digitala tåget kommer i allt högre grad bli marginaliserade”.

Journalist's Resource, Harvard Shorenstein Center on Media, Politics and Public Policy, skriver om en kommande artikel i American Economic Journal som framför evidens att antalet våldtäkter minskar i de städer där en reglerad prostitutionszon införs. Studien refererar till ett IFN-working paper från 2013 av  Samuel Lee och Petra Persson (affilierad till IFN) som argumenterar att legalisering av prostitution utan reglering kan uppmuntra sexrelaterad människohandel.

Kultursidorna i Västerbotten-Kuriren skriver om forskning av Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke, Uppsala universitet. "Nu har ovan nämnda forskare tillsammans med Timothy Besley genomfört en studie som utgår från samma modell för att undersöka vilka effekter könskvotering i politik har på kunskaps- och kompetensnivån hos politiker."

I en artikel om frihandel skriver Fokus att "det finns en djupt rotad tradition i den amerikanska politiken att vara skeptisk till frihandel". Fokus fortsätter: "Det råder det stor samstämmighet om att frihandel är bäst för den ekonomiska utvecklingen". Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Fokus förklarar att han pekar på nationalekonomins viktigaste bidrag till mänskligheten: prisbildningen på öppna marknader samt David Ricardos komparativa fördelar.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att i regel sköter arbetsmarknadens parter lönebildningen bäst på egen hand. Men för att låsningarna om enkla jobb ska kunna brytas kan staten behöva träda in."Svenskt Näringsliv och LO har misslyckats med att inleda förhandlingar för att underlätta lågutbildades etablering på arbetsmarknaden."

Personaloptioner är ofta en nyckelfaktor för små tillväxtföretag som vill rekrytera topptalanger, skriver Entreprenör och intervjuar Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att i de nystartade företagen tar nyckelpersonerna en lägre lön samtidigt som det finns en risk att företaget inte blir något. Får du inte ens komma in och bli delägare med vettiga villkor så blir det inte attraktivt".

Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V) har på DN Debatt föreslagit att den avgift som bankerna betalar till den statliga resolutionsreserven ska höjas."Förslaget kan beskrivas som en illa dold skattehöjning". skriver Henrik Jordahl, IFN, i en replik.

I ett debattinlägg i dagens Industri skriver Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, och Andreas Bergström, Fores, att "höghastighetsjärnvägen är sannolikt ännu mer olönsam än kalkylerna visat". Det ställer ett antal frågor till infrastrukturminister Anna Johansson, och undrar bl a om regeringen kan tänka sig att delfinansiera järnvägen med fastighetsskatt på områden nära de föreslagna stationerna.

Byggindustrin skriver i en nyhetsartikel att Fores har släppt en rapport om de planerade höghastighetstågen. Tidningen refererar tillI ett pressemeddelande där Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, säger att "Trafikverkets kalkyl överskattar sannolikt nyttorna och underskattar kostnaderna".

I en krönika i Jönköpings-Posten skriver professor Charlotta Mellander om en utredning författad av henne och Johan Klaesson, affilierad till IFN. Det handlade om "huruvida det är rimligt att behålla en flygplats som går med förlust".

Forskning & Framsteg skriver om forskning av Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke: "Kvinnor som gör karriär bryter fortfarande mot normen, det framgår av en ny studie som visar att kvinnors karriärsprång medför en tydlig ökad risk för skilsmässa."

Ekot rapporterar att den amerikanska administrationen försöker hitta sätt att runda WTO-reglerna och införa handelssanktioner på eget initiativ mot till exempel Kina. Henrik Horn, IFN, intervjuas. Han säger: "Jag kan inte se annat än att det rör sig om okunskap. Det går inte att införa egna sanktioner utanför WTO-systemet, utan att bryta mot WTO-reglerna."

Cherwell, studenttidning på Oxford University, skriver att "trots 'sjabbigt' utseende, ses vänsterakademiker som mer attraktiva än deras välklädda motsvarighet på  högerkanten, säger psykologer". Författaren argumenterar mot en studie av Niclas Berggren, IFN, med flera som slår fast att "politiska kandidaters attraktionskraft korrelerade med deras politik, och att högerpolitiker ses som mer attraktivt att deras motsvarigheter på vänsterkanten".

"Kvinnor som befordras till toppjobb skiljer sig oftare än män som får motsvarande jobb, visar en studie. Skilsmässorna blir fler när en befordran går emot de roller, eller ansvarsföredelning, som makarna tidigare haft" skriver TT. Studien är gjord av Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke och presenteras i Ekonomisk Debatt.

Studio Ett, SR, presenterar ett inslag om att Ingemar Hansson, Skatteverkets generaldirektör, tvingas avgå. Detta bland annat efter att han agerat juridiskt ombud åt sin särbo. Andreas Bergh, IFN, kommenterar: "Talar vi om att missbruka offentlig ställning så vet vi att det förekommer en hel del."

I webbportalen Arbetsmarknadsnytt kommenterar Lars Calmfors, IFN, en studie som visar att för lågkvalificerade danskar har flyktinginvandringen resulterat i mer komplexa arbetsuppgifter och högre löner. ”En slutsats är ju att facken kan ha överskattat risken för att lägre minimilöner för nyanlända och andra lågkvalificerade ska pressa ned andra löner”, säger Calmfors.

Dagens Arena skriver i en nyhetsartikel om forskning som presenteras i Ekonomisk Debatt av Johanna Rickne och Olle Folke. ”Familjen blir ett stöd i mäns karriär men en källa till stress för kvinnor, vilket gör att samhället misslyckas med att fördela de bästa talangerna till samhällets toppjobb” citerar Dagens Arena forskarna Folke och Rickne.

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att hotet mot demokratin i väst idag är, "likt så många gånger tidigare i vår historia kommer den från människor som vill köra över dessa institutioner i folkets namn. Och ser vi inte upp är risken stor att de återigen kommer att lyckas".

Den spanska dagstidningen El Pais skriver att förändring bara kan genomföras när människor litar på varandra och sina ledare. Tidningen skriver om forskning av IFN-forskarna Niclas Berggren och Christian Bjørnskov. Det handlar om varför vissa länder avreglera sina ekonomier mer än andra.

"Den slapphänta asylpolitiken var ett misstag. Men det är dags att sluta vältra oss i de problem som har uppstått och istället kavla upp ärmarna" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika på GP:s ledarsida. Han förklarar: "Humankapital är nyckeln till en välfungerande integration; ingenting annat än en storsatsning på utbildning kommer att hjälpa på den fronten."

Arbetet skriver i en nyhetsartikel att Medlingsinstitutet anser att den svenska lönebildningen fortsätter att fungera väl. Tidningen refererar till att Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet varnat för att den här ordningen kan kollapsa. Arbetet skriver att "Medlingsinstitutets experter förnekar inte problemet, men tonar ner riskerna."

I ett svar om hyresreglering hänvisar Sylvia Asklöf Fortell, BLT:s politiska chefredaktör, till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet,  i tidsskriften Ekonomisk Debatt (nr 7 2016). Hon förklarar att Lindbecks skriver "mycket intressant om bristerna på svensk bostadsmarknad, kopplade till reglerade hyror".

I en krönika på ledarsidan förklarar Aftonbladet att "direktörerna som betalar [för AER] hoppades kanske på argument för större löneskillnader och mindre anställningstrygghet. Delvis är det precis så det har blivit, men inte bara". AB skriver om AER:s andra rapport: " ... förklarade Calmfors [IFN] att industrin måste ta hänsyn till andra branscher när lönerna görs upp. Annars förlorar exportindustrin ledarrollen på arbetsmarknaden".

"Den modell där industrin avgör nivån på löneökningarna för hela arbetsmarknaden kan vara historia," skriver Ingenjören. Tidningen citerar Lars Calmfors, IFN: "Om man ser tillbaka har utrymmet för löneökningarna varit större i industrin än i privata tjänstesektorn och den offentliga sektorn. I dag har vi en ny situation med det omvända. Därför finns det på sikt en risk för stora spänningar med samma nivå på löneökningarna inom alla sektorer."

I en ledare i SvD skriver Per Gudmundson om digitalisering och hänvisar till boken Digitalization, Immigration and the Welfare State av Mårten Blix, IFN. Blix visar att "konsumtionen av sjukhusvård har stigit enormt de senaste två decennierna. Vår användning har stigit mer än 35 procent. Antalet arbetade timmar på sjukhusen är dock tämligen stabil".

Dagens Arena skriver i en ledare att med  "lönesänkningar på 10 000 kronor i månaden vill Lars Calmfors [IFN] förbättra integrationen i Sverige. Att kräva att facket ska acceptera en sådan lönediskriminering strider mot parternas fria förhandlingsrätt."

Sverige står inför stora utmaningar säger Mårten Blix i TV4s nyhetsmorgon. Den höga invandringen och den pågående digitaliseringen/automatiseringen av arbetsmarknaden kommer utmana den svenska modellen och Sveriges relativt höga ekonomiska jämlikhet. En av de saker som Blix pekar ut som nödvändigt för att hantera de kommande förändringarna är att man vänjer sig vid ett behov att alltid vidareutveckla sin arbetskompetens för att förbi attraktiv på en föränderlig arbetsmarknad.

"Den rektor och skola som inte fuskar är körd i dagens skolsystem" skriver Värmlands Folkblad i en ledare. Tidningen citerar Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "Vi kan inte lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här."

SVT Skåne skriver om SCB-statistik om antalet förvärvsarbetande i utsnförskapsområden. Texten baseras på en artikel i Dagens Nyheter där Lars Calmfors, IFN, citeras.

ETC publicerar en nyhetsartikel baserad på en artikel i Dagens Nyheter där Lars Calmfors, IFN, citeras.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors, IFN, har föreslagit lägre löner för enklare jobb. Unionens tidning Kollega skriver att Unionen "säger tvärt nej till förslaget om att inrätta jobb med särskilt låga löner för nyanlända. "Jag tror inte på idén inom vårt organisationsområde", säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert till tidningen.

TCO-Tidningen/Arbetsvärlden skriver om en rapport från AER där Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, ingår: "Näringslivets arbetsmarknadsekonomiska råd vill att parterna i framtiden använder industriavtalet mer flexibelt som märke för lönebildningen. Annars kan lönebildningen på sikt kollapsa."

Om utvecklingen i landets mest utsatta förortsområden skriver TT att allt fler har jobb och allt färre lever på bidrag. "En förklaring är troligtvis att det har varit en allmän uppgång av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda, kraftigare än bland inrikesfödda," säger Lars Calmfors, IFN.

Dagens Arbete skriver i en nyhetsartikel att varken IF Metall, Teknikföretagen eller Kommunal håller med professor Lars Calmfors, IFN, när han ifrågasatt hur hållbart det är att i längden låta industrins förutsättningar avgöra löneökningarna på svensk arbetsmarknad.

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Siri Steijer, Timbro, att LO försöker hålla borta främst arbetslösa invandrare från arbetsmarknaden. Steijer tror att det är fler än var femte invandrare som är arbetslös. Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som konstaterat att "krävs det inte mycket för att räknas in i statens sysselsättningsstatistik".

DN skriver om statistik från SCB om att fler har jobb i utanförskapsområden. Lars Calmfors intervjuas och säger att "en förklaring är troligtvis att det har varit en allmän uppgång av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda". Han fortsätter: "Utrikesfödda arbetar i betydligt större utsträckning deltid eller har visstidsanställningar än inrikesfödda."

Allehanda skriver en ledare om uppgifter att lärare och rektorer är inblandade i fusk i samband med de nationella proven. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, säger "vi inte kan lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här." Ledarskribenten tycker att det är logiskt att "plocka bort hela drivkraften för fusket – vinstdriften – från ekvationen".

I en ledare skriver DI om att LO och S anser att "lagen om arbetskraftsinvandring för icke-européer är för generös". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som enligt skribenten sagt "att låglönejobben kan utformas som ett arbetsmarknadsprogram, och då behöver det inte vara tillgängligt för EU-migranter."